Principer för informationssystematik i bygg och förvaltning grunden för ett nytt BSAB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Principer för informationssystematik i bygg och förvaltning grunden för ett nytt BSAB"

Transkript

1 Principer för informationssystematik i bygg och förvaltning grunden för ett nytt BSAB Anders Ekholm, Klas Eckerberg och Lars Häggström Datum: reviderad

2

3 Innehåll 1 Introduktion Bakgrund Läsanvisningar Klassifikation Allmänt Byggklassifikation SfB och BSAB Revidering av ISO Schema med klasser Ny definition av byggdelar Arbetsresultat Grunder för revidering av BSAB Betydelse för BSAB Funktioner och teknisk lösning Tekniska system är byggdelar Byggdelar i nuvarande BSAB Byggdelar och inbyggnadsvaror Relationen byggdelar och produktionsresultat Produktionsresultat Förvaltningsresultat Byggnadsverk och infrastrukturella enheter Verksamhet (bruksaktiviteter) Produktionsaktiviteter och förvaltningsaktiviteter Utrymmen Egenskaper Övriga objekt av intresse Klassifikation och BIM Förslag till struktur för byggdelstabellen Byggdelar som system Indelningsprinciper för byggdelar Exemplet vägkonstruktion Exemplet väggsystem Ny systematik och BSAB Jämförelse mellan byggdelar och produktionsresultat Definitioner av huvudklasser Principer Klasser i reviderade ISO Ordlista Litteratur Appendix 1: Teoretiska grunder för byggklassifikation Introduktion Semantik och ontologi... 29

4 2.1 Begrepp Klassobjekt och egenskaper Begreppsram, teori och modell Tecken, språk och kommunikation Objekt och egenskap System Rum, tid och process Generellt om klassifikation Strukturering och klassifikation Ordlista Litteratur Appendix 2: Klassifikation av egenskaper Materiella egenskaper Funktionella egenskaper Rums- och tidsegenskaper Kompositionella egenskaper Kulturella egenskaper Upplevelsemässiga egenskaper Symboliserande egenskaper Administrativa egenskaper Ordlista... 41

5 5 Sammanfattning I takt med att digitaliseringen av byggprocessen utvecklats har behoven av klassifikation förändrats. Exempelvis i samband med BIM behövs en ny syn på klassifikationen. Mot denna bakgrund har den internationella standarden för byggklassifikation ISO reviderats, varvid internationell byggklassifikation kommer att påverkas och därmed även det svenska BSABsystemet. Initiativ till utveckling av en ny systematik för svensk byggsektor har tagits av BIM- Alliance i samarbete med bland andra Svensk Byggtjänst och Trafikverket, som genomfört ett inledande arbete att ta fram principerna för en ny systematik. Rapporten redovisar betydelsen av den reviderade ISO-standarden och de principer som ska tilllämpas vid utvecklingen av den nya systematiken. Syftet är att den ska kunna tillämpas gemensamt av svensk byggsektor i samband med planering, utformning, produktion och förvaltning av byggd miljö. Den nya systematiken följer den reviderade ISO-standarden och har en genomarbetad teoretisk grund. Särskilt fokus ligger vid principer för klassifikation av byggdelar som ges en ny definition och en ny struktur. Rapporten rekommenderar att tabellerna i BSAB-systemet ses över och utvecklas enligt följande: En ny BSAB-tabell för byggdelar behöver tas fram. Tabellen ska innehålla både delar utifrån bruksfunktion och delar utifrån konstruktiv funktion till den detaljeringsgrad i delar och typer som bedöms av intresse. En tabell över tekniska system behöver tas fram. Den utgör högsta nivån i BSAB-tabellen över byggdelar. Klassifikation av inbyggnadsvaror behöver utredas vidare. Frågan är bland annat om en ny tabell för byggdelar kan användas för att överbrygga skillnaderna som finns i dagens många klassifikationssystem. Bedömningen är att BSAB-tabellen för produktionsresultat inte i dagsläget behöver revideras. Detta kan komma att omprövas, bland annat beroende på utvecklingen av byggdels- och varuklassifikationen. En tabell för förvaltningsresultat bör tas fram för BSAB-systemet. BSAB-tabellerna för infrastrukturella enheter och byggnadsverk påverkas inte av revideringen av ISO-standarden, men behöver ses över och kompletteras. Tabeller för bruksaktiviteter, produktionsaktiviteter och förvaltningsaktiviteter bör tas fram för BSAB-systemet. BSAB-tabellen för utrymmen påverkas inte av revideringen av ISO-standarden men behöver ses över och kompletteras. En tabell för egenskaper bör utarbetas med grund i den reviderade ISO-standarden. Samtliga objektklasser ska vara definierade samt förses med egenskaper. Arbetet organiseras i ett projekt med arbetsgrupper för de olika tabellområdena. Arbetet leds av en branschgemensam styrgrupp och genomförs av Svensk Byggtjänst. Det beräknas pågå under två år och redovisas successivt till och med år 2016.

6 6 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Trafikverket har tagit initiativ till utveckling av en ny informationssystematik för byggd miljö. Systematiken ska vara tillämplig för en vidare domän än Trafikverkets, och ska på sikt ersätta det nuvarande BSAB-systemet. Arbetet utförs därför i samråd med företrädare för andra ledande svenska intressenter inom informationssystematik för byggd miljö, bland andra Svensk Byggtjänst. Föreliggande rapport redovisar principerna för uppbyggnaden av den informationssystematik i form av struktur och begreppsmodell som ska tillämpas i samband med planering, utformning, produktion och förvaltning av byggd miljö. Den nya systematiken följer principerna i den reviderade standarden för byggklassifikation ISO/FDIS , och har en genomarbetad teoretisk grund. Arbetet har föregåtts av en förstudie som inventerat pågående utveckling inom byggsystematiken, både för etablerade tillämpningar och för byggnadsinformationsmodellering (BIM) internationellt och i Sverige (Ekholm och Häggström 2013). Förstudien rekommenderar att en ny systematik ska baseras på den reviderade versionen av standarden för byggklassifikation ISO/FDIS Principerna för systematiken som de presenteras här har utarbetats i projektet Struktur och begreppsmodell (S&B) som portfölj 12 inom projektet Anpassat regelverk vid Trafikverket. Projektledare vid Trafikverket har varit Johan Asplund, uppdragsledare Anders Ekholm, utredare Klas Eckerberg (representerande Svensk Byggtjänst) och Lars Häggström. Principerna ska tillämpas vid det praktiska arbetet att utarbeta tabeller för de olika tillämpningar som branschen bedömer är av vikt. Frågan om vilka tabeller som är av intresse och hur de kan struktureras berörs, men dokumentet behandlar inte detaljerna i hur arbetet ska bedrivas. En arbetsmetodik för den praktiska klassifikationen bör utvecklas som ett nästa steg. Det praktiska arbetet med klassifikationen har påbörjats inom Trafikverket och arbetet i övriga delar av svensk byggsektor ska inledas våren Arbetet sker i arbetsgrupper för de olika tabellområdena och beräknas pågå under två år och redovisas successivt till och med år Projektet genomförs av Svensk Byggtjänst och leds av en branschgemensam styrgrupp med representanter från BIM Alliance Sweden, Trafikverket, Svensk Byggtjänst, Samverkansforum, Swedavia, SKL, BEAst/Peab och SLL. 1.2 Läsanvisningar Kapitel 2 beskriver i populär form klassifikation generellt och för byggändamål. Kapitel 3 beskriver revideringen av ISO Kapitel 4 beskriver principerna för revideringen av BSAB 96. Kapitel 5 beskriver uppbyggnaden av tabeller för byggdelar i tekniska system. Kapitel 6, 7 och 8 innehåller definitioner, ordlista respektive litteraturförteckning. Appendix 1 ger en mer grundlig och vetenskaplig beskrivning av grunderna för byggklassifikation. Appendix 2 beskriver hur egenskaper kan klassificeras.

7 2 Klassifikation 7 2 Klassifikation 2.1 Allmänt Förmågan att klassificera företeelser i omvärlden är nödvändig för alla levande varelser. Vi behöver den för att orientera oss; för att identifiera faror; för att veta vad vi kan äta och för att kunna kommunicera. Vissa typer av klassifikation avser hur omvärlden konkret är beskaffad, andra vad den kan användas till och upplevas. Konkret handlar klassifikation om att sortera objekt med utgångspunkt i ett syfte. Till exempel mat kan klassificeras som snabbmat kontra slow food ; vegetariskt, veganskt och konventionellt; grönsaker, kött, fisk, frukt, frön. Att indela mat i ätlig respektive icke ätlig är i hög grad kulturellt betingat, ibland med religiösa argument. Inom vetenskaperna strävar man efter att skapa universellt giltiga klassifikationer, exempelvis inom kemin har man enats om klassifikationen av olika grundämnen baserat på atomkärnans uppbyggnad. Den förste som gjorde ett framgångsrikt vetenskapligt baserat försök att skapa ett klassifikationssystem för växtriket var Carl von Linné. Hans grundtanke var att indela efter skillnader hos växternas sexualorgan, bland annat antalet ståndare och pistiller samt om växterna var enkönade eller tvåkönade. Beroende på syftet med klassifikationen är olika egenskaper hos objekten av intresse. Objekt kan ha väldigt många egenskaper; klassifikation handlar därför också om att bestämma vilka egenskaper som är viktiga för syftet och som ska vara indelningsgrundande, respektive vilka som man kan bortse ifrån. En egenskap kan vara vilket kännetecken som helst som går att påvisa, till exempel genom någon typ av bedömning eller mätning. Vissa egenskaper är subjektiva (till exempel vacker respektive ful) medan andra är objektiva och går att mäta med standardiserade metoder (tid, fysiska dimensioner med mera). Några definitioner preciserar betydelsen av termerna: Objekt varje del av den uppfattade eller tänkbara världen (ISO ) Egenskap påvisbart förhållande hos ett objekt (TNC) Klassifikation resultatet av att objekt eller individer grupperas, indelas eller inordnas i olika klasser; även själva verksamheten att inordna i klasser (NE) Beroende på syftet kan ett objekt tillhöra många klasser. En vårtbitare kan ingå i klasserna djur, insekter, hopprätvingar, långhornsrätvingar, flygande varelser, gröna varelser, äckliga kryp, fågelmat och människoföda, för att bara nämna några. En grundregel för klassifikation är att alla objekt som klassifikationen gäller ska bli klassificerade, och att inget objekt får tillhöra mer än en klass i samma klassifikation. Om man gör en klassifikation, till exempel av genrer inom musik, måste alla typer finnas med (klassisk, pop, jazz, blues, R&B osv.). För att bli komplett måste man i praktiken ofta förutsätta eller lägga till en övrig klass, till exempel världsmusik som täcker in allt det som man inte kan eller vill sätta en etikett på. Ett viktigt resultat av klassifikation är att vi skapar en tydligare begreppsvärld med en terminologi som gör det möjligt att bli överens om vad vi talar om, förmedla kunskap, bedriva verksamhet, beställa, tillverka, upphandla och förvalta.

8 2 Klassifikation Byggklassifikation Klassifikation av den byggda världen har olika utgångspunkter beroende på syftet. Gemensamt för byggklassifikationen är att funktionsegenskaper och konstruktiv uppbyggnad (konstruktiva egenskaper) står i fokus. Även hur den byggda miljön kan produceras och förvaltas kan vara av intresse vid klassifikationen. Byggklassifikationen blir därför olika beroende på vilket syfte som står i fokus. Exempel: Fysisk planering: verksamhet (markanvändning), infrastrukturella enheter, byggnadsverk, egenskaper Utformning: verksamhet (brukaraktiviteter), utrymmen, byggdelar, egenskaper. Produktion: byggdelar, utförande och material (produktionsresultat), resurser, egenskaper. Förvaltning: förvaltningsresultat, egenskaper. Exempel på sammanhang där byggklassifikation tillämpas är: samhällsplanering programarbete projektering BIM teknisk beskrivning ritnings- och objektkodning mängdförteckning kalkylering produktionsplanering materialadministration varuinformation förvaltning. 2.3 SfB och BSAB I takt med att byggandet under 1900-talet blev alltmer professionaliserat och industrialiserat ökade behovet av en gemensam nomenklatur och klassifikation i samband med beställningar, överenskommelser om utförande och upprättande av avtal. Sverige var här en föregångare; arbetet som resulterade i SfB-systemet inleddes under 1940-talet och publicerades 1950 med bland annat den första utgåvan av Bygg-AMA. Systemet fick också internationellt genomslag. Det uppdaterades sedan i tre omgångar. I BSAB 72 tillkom koder för installation, men fortfarande användes SfB för klassifikation av varor; ett faktum som till viss del kvarstår än idag. BSAB 83 tillförde en ny funktions- och skedesorientering, så att tabellerna skulle kunna användas genom hela byggprocessen, inte bara under projektering. Man rekommenderade också att varor skulle klassificeras enligt BSAB 83. Den nuvarande generationen är BSAB 96. Denna är baserad på den internationella standarden för byggklassifikation ISO , och fick därmed nya tabeller för byggnadsverk och utrymmen. Som en konsekvens av den nu pågående revideringen av ISO kommer internationell byggklassifikation att påverkas och därmed även BSAB-systemet. Detta diskuteras närmare i följande avsnitt.

9 3 Revidering av ISO Revidering av ISO Schema med klasser I takt med att digitaliseringen av byggprocessen utvecklats har behoven av klassifikation förändrats. I samband med BIM behövs en ny syn på klassifikationen, bland annat av byggdelar; och egenskaper kommer att användas för gradvis ökande specialisering. Standarden ISO föreligger nu som FDIS (Final Draft International Standard), godkänd i en andra omröstning av deltagande parter våren 2015 (ISO 2013). Standarden planeras vara klar för publicering hösten Det finns ett schema som relaterar de flesta av de klasser som identifieras i standarden (Figur 1). Schemat visar förslaget efter omarbetningen Figur 1: Inofficiell översättning av exempel på klasser i reviderade ISO Tjocka linjer visar relationer typ av ; tunna linjer visar andra relationer, till exempel del av eller använder. Termen bygg i standarden avser byggnadsverkets hela livscykel, inklusive planering, projektering, produktion och förvaltning. Sammanfattningsvis syftar standarden till att möjliggöra klassifikation av alla objekt av intresse för den byggda miljön. Utgångspunkten är som tidigare en processmodell med huvudklasserna byggresurser, byggprocesser och byggresultat. Alla dessa har egenskaper. Varje huvudklass har underindelats i specialiserade klasser.

10 3 Revidering av ISO Objekt kan betraktas både som helhet och som system av delar. I schemat visas exempel på att byggnadsverk kan ingå i större komplex kallat infrastrukturell enhet, och att de kan byggas upp av byggdelar. Dessa kan i sin tur bestå av mindre byggdelar till den sammansättningsnivå som är av intresse vid en beskrivning och i en modell. Även utrymmen kan betraktas som system; de kan ingå i större utrymmen och kan indelas i mindre. Ytligt betraktat har inte mycket hänt i den nya utgåvan. Schemat som visar relationerna mellan begreppen är i stort sett identisk. Flera av begreppen har dock fått justerade termer (beteckningar, namn) definitioner och relationer, och några har tillkommit. Detta beskrivs i detalj i följande avsnitt. 3.2 Ny definition av byggdelar Bland nyheterna i den reviderade versionen kan särskilt nämnas att definitionen av byggdelar har ändrats på ett sätt som dels avspeglar den faktiska tillämpningen i olika klassifikationssystem, dels bättre stöder tillämpningen inom BIM. Enligt den tidigare versionen av standarden definieras byggdel som del av byggnadsverk som självständigt eller tillsammans med andra sådana delar fyller en huvudfunktion i byggnadsverket. Den nya definitionen lyder del av byggnadsverk med en karakteristisk funktion, form eller läge. Material betraktas enbart som egenskap som kan anges för en byggdel. Tidigare var endast funktion indelningsgrundande egenskap; nu finns alltså tre egenskaper som indelningsgrund för klassifikationen av byggdelar: Funktion ska i princip alltid användas: i första hand bruksfunktion, i andra hand konstruktiv funktion. Form blir relevant för att åtskilja byggdelar med samma funktion men med skilda konstruktioner. Ett exempel är byggdelar med funktionen bullerskydd, som kan innehas av konstruktionerna bullervallar och bullerskärmar. Läge kan användas för att till exempel skilja byggdelar med samma funktion och form, till exempel fasadvägg och källarvägg, eller tak- respektive golvplacerade tilluftsdon. 3.3 Arbetsresultat I den nya standarden finns fortfarande klassen arbetsresultat (work result). Den definieras nu som en vy mot byggresultat (construction result) avseende aktivitet och använda resurser (work activity and used resources). Denna vy är en egenskapsmängd innehållande de egenskaper hos bland annat byggdelar (construction element) som avser utförande och använda resurser. Vyn avser resultat av alla typer av processer, alltså även designresultat (hur modeller och ritningar ska utföras). I processen produktion handlar det om att beskriva hur hus och anläggningar ska produceras. För infrastrukturella enheter kan avses indelning i etapper, till exempel då ett helt sjukhusområde byggs i en och samma följd eller i olika etapper. För byggnadsverk kan avses om ett hus ska uppföras platsbyggt eller monteringsfärdigt. För byggdelar kan avses att en vägg byggs av ett flertal arbetsmoment, till exempel formsättning, armering och gjutning.

11 4 Grunder för revidering av BSAB Grunder för revidering av BSAB Betydelse för BSAB BSAB-systemet kommer att påverkas av den nya standarden. I förstudien till projektet S & B föreslås att utvecklingen av BSAB för BIM bör utgå från den reviderade versionen av ISO Byggdelstabellen i BSAB behöver förnyas enligt den ovan beskrivna hierarkin av byggdelar i olika sammansättningsnivåer. Tabellen för produktionsresultat som den föreligger i AMA är inte en del av projektet S & B. Den har idag en inte helt systematisk struktur, eftersom den är baserad på flera indelningsgrunder: material och utförande men också med exempelvis separata avsnitt för anläggningskonstruktioner över och under mark. Den innefattar som nämnts många delar av byggnadsverk som också återfinns som byggdelar i den nya standarden. Det kommer därför att behöva göras en mappning mellan delar av den nya byggdelstabellen och tabellen för produktionsresultat. Tabellerna för Byggnadsverk och Utrymmen påverkas egentligen inte av revideringen. En tabell för Infrastrukturella enheter kan behövas. En tabell för egenskaper kan utvecklas för BSABsystemet baserad på exempel på klassifikation i ISO-standarden. 4.2 Funktioner och teknisk lösning Funktioner kan definieras utifrån många syften och på olika komplexitetsnivå. Med funktion avses den användning som ett föremål har eller avses ha. Verksamheten inklusive nyttjande, produktion och förvaltning ställer krav på olika typer av bruksfunktioner hos delarna i den byggda miljön: bärförmåga, avskildhet, klimat, underhållsintervall med mera. Byggdelar med funktion som beskriver användningen är särskilt viktiga i tidiga skeden av utformningen innan de detaljerade tekniska lösningarna har kunnat bestämmas. Motsvarande synpunkter har presenterats i en genomgång av BSAB-systemet med avseende på behov av klasser för produktmodellering (BIM) och design (Ekholm 2001). Utöver dessa har byggdelarna konstruktiva funktioner relativt varandra, till exempel bärande, fasthållande och mediaförsörjande. Exempelvis har reglarna i en vägg funktionerna att bära upp väggen i sig, att vara underlag för infästning av skivor, och eventuellt att tillsammans med skivorna bära lasten från bjälklaget ovanför. Funktioner som uppkommer i relationen mellan brukare och byggd miljö benämns här bruksfunktioner. Funktioner i relationen mellan byggdelar benämns konstruktiva funktioner. Begreppet teknisk lösning tillämpas allmänt i samband med produktbestämning. Utgångspunkten för utformningen kan vara funktionskrav från en verksamhet. Den tekniska lösningen är en konstruktion som tillgodoser kraven på bruksfunktion. En teknisk lösning kan avse byggresultat på olika nivå: infrastrukturell enhet, byggnadsverk eller byggdel. Teknisk lösning är en bestämd konstruktion av till exempel en byggdel; delar i konstruktionen har relationen del-av till konstruktionen som helhet.

12 4 Grunder för revidering av BSAB Den tekniska lösningen av en byggdel kan vara bestämd i olika omfattning, från övergripande till detaljerad, i det antal systemnivåer som är av intresse. Byggdelar i en teknisk lösning kan också ha bestämts utifrån lämpligt sätt att tillverka och montera delarna. Utförande och material för teknisk lösning kan enligt ISO-standarden anges som arbetsresultat; ett produktionsresultat är ett arbetsresultat vid en produktionsprocess för byggdelar. Vid utformningen av ett byggnadsverk till exempel ett hus, en väg eller en bro görs ett antagande om byggdelar som behövs för att tillgodose bruksfunktionerna, till exempel tak, väggar, bjälklag och grund för hus; körbana, vägren och slänt för vägar; brobana och brobärverk för broar; fläktar, kanaler och luftdon för ett ventilationssystem. Dessa byggdelar är tekniska lösningar av byggnadsverk som ska tillgodose verksamhetens brukskrav. Var och en av dessa byggdelar kan ges en mer detaljerad teknisk lösning. Taket kan bäras upp av fackverkstakstolar; väggen utföras med regelstomme; grunden av prefabricerade betongplattor; körbanan kan ha bitumenbundet slitlager; brobanan kan vara en platsgjuten konstruktion. Delarnas konstruktiva funktioner bidrar tillsammans till bruksfunktionen. I vissa fall krävs komplexa konstruktioner för att uppfylla kraven på bruksfunktion på till exempel luftkvalitet som kan lösas med en rad samverkande byggdelar med olika konstruktiva funktioner (fläktar, kanaler, värmeaggregat, filter med mera). Sådana byggdelar kan i sin tur bestå av byggdelar som bearbetas eller som levereras som färdiga inbyggnadsvaror av varierande komplexitet. 4.3 Tekniska system är byggdelar Ett byggnadsverk syftar till att möjliggöra en verksamhet; det kan också ingå i en infrastrukturell enhet tillsammans med andra byggnadsverk för att möjliggöra verksamheten. Byggnadsverk består av byggdelar sammanställda i specialiserade tekniska system som möjliggör önskad bruksfunktion. Tekniska system är specialiserade system av byggdelar med funktion för en verksamhet. Byggdelar kan indelas i flera sammansättningsnivåer där byggdelar i en högre nivå kan bestå av byggdelar i en lägre nivå. Denna syn på byggdelar kan illustreras i ett diagram som komplement till tidigare, se Figur 2. Figur 2: Byggdelar är delar av byggnadsverk. Byggdelarna kan också vara tekniska system. Produktionsresultat är en vy mot byggdelar avseende utförande och resurser.

13 4 Grunder för revidering av BSAB En väsentlig del av utformning av byggnadsverk rör de tekniska systemen och indelning i byggdelar med bruksfunktioner respektive konstruktiva funktioner. Organisationen av lösningar i olika nivåer ger stöd åt kravställning för utformning, produktion och förvaltning. Det tekniska systemet brokonstruktion kan anses ha byggdelar som brobärverk och brobana. Dessa kan ha olika teknisk lösning och därför realiseras med olika byggdelar. Man kan till exempel skilja mellan tekniska lösningar för bärverket hos balkbroar, konsolbroar, bågbroar, hängbroar, snedkabelbroar och fackverksbroar. Den tekniska lösningen av dessa kan ha olika typer av byggdelar: en balkbro har balkar och stöd; en konsolbro har konsoler och momentstyva stöd; en hängbro har kablar och pyloner. Dessa byggdelar är i sin tur sammansatta av mindre byggdelar så långt man har intresse av att beskriva dem för att säkerställa att material och utförandekvaliteter säkerställs. En tabell över tekniska system behöver tas fram. Den utgör högsta nivån i BSAB-tabellen över byggdelar. 4.4 Byggdelar i nuvarande BSAB 96 I den svenska tillämpningen av den tidigare ISO-standarden BSAB 96 finns byggdelar beskrivna i olika detaljeringsgrad beroende på typ av byggnadsverk och tekniskt system. För exempelvis elsystem finns endast hela system förtecknade; för vägkonstruktion finns byggdelar som beskriver användningen, till exempel körbanor och vägrenar, medan byggdelar som beskriver uppbyggnaden, till exempel slitlager och bärlager, saknas. För väggar kan vissa byggdelar som beskriver användningen saknas. Exempelvis saknas klasser för helheten yttervägg respektive innervägg betraktade som rumsavskiljande byggdelar. Istället finns byggdelar som beskriver uppbyggnaden, till exempel ytterklimatskärmar i yttervägg, stomytterväggar, stominnerväggar och innerväggar (ej stominnerväggar). BSAB 96 skiljer de bärande delarna av en yttervägg (klassificeras som en del i stommen) från de klimatskiljande delarna; innerväggar kan höra till olika klasser beroende på om de är bärande eller icke-bärande. Denna tillämpning försvårar användningen i digitala modeller, där man låter bärande vara en egenskap hos en vägg snarare än klasskiljande. En ny BSAB-tabell för byggdelar behöver tas fram. Tabellen ska innehålla både delar som beskriver delar utifrån bruksfunktion och delar i tekniska lösningar med konstruktiv funktion till den detaljeringsgrad i delar och typer som bedöms av intresse. 4.5 Byggdelar och inbyggnadsvaror Etablerad byggklassifikation skiljer mellan byggdelar i ett byggnadsverk och inbyggnadsvaror som avses kunna ingå som delar i ett byggnadsverk. I installationssystem utgörs byggdelar vanligen av förtillverkade komponenter som blir inbyggnadsvaror: fläktar, kanaler, brunnar, givare, kontakter och mycket annat. Reviderade ISO rekommenderar därför att inbyggnadsvaror (Construction product) klassificeras med samma indelningsgrunder som byggdelar (Construction element). Därmed uppkommer ett överlapp mellan klasser tillhörande dessa båda huvudgrupper. Det finns ett antal klassifikationssystem utanför BSAB-systemet för specialiserade områden som kan avse byggdelar. Det kan finnas skäl att beakta dessa i samband med en ny klassifikation av byggdelar.

14 4 Grunder för revidering av BSAB Klassifikation av inbyggnadsvaror behöver utredas vidare. Frågan är bland annat om en ny tabell för byggdelar kan användas för att överbrygga skillnaderna som finns i dagens många klassifikationssystem. 4.6 Relationen byggdelar och produktionsresultat Byggdelarna i en detaljerad teknisk lösning sammanfaller i praktiken ofta med de byggdelar som återfinns i Produktionsresultat i BSAB. Dessa syftar till att beskriva krav som ställs på utförande och material för byggdelarna. Exempel: användarkravet på luftkvalitet i ett rum kräver bland annat byggdelen fläkt med bruksfunktionen luftströmning. Fläkt är också benämningen på motsvarande produktionsresultat som beskriver material och utförande hos byggdelen fläkt. Eftersom funktionen kan uppfyllas med en rad olika typer av fläktar behövs flera klasser med typangivelse för byggdelen (radialfläktar, axialfläktar med flera). Vid tillämpning i samband med BIM kan en byggdel ges attribut i form av produktionsresultat i BSAB, till exempel QEB Radialfläktar. Sammanfattningsvis kan en byggdel och ett produktionsresultat alltså avse samma objekt, till exempel en fläkt, en pelare eller ett vägräcke. Skillnaden är syftet med indelningen: Byggdelar klassificeras med utgångspunkt från funktion, form och läge, och används vanligen för att beskriva egenskaper hos byggdelen (kapacitet, bärförmåga, hållfasthet, dimensioner, slitstyrka, toleranser, miljökrav etc.). Produktionsresultat enligt BSAB-systemet klassificeras med utgångspunkt från material och utförande och används specifikt som attribut för att beskriva hur byggdelen ska produceras (ingående material och varor, arbetsutförande med mera). Det finns behov, till exempel i BIM, av klassifikation av byggdelar som idag ingår i tabellen produktionsresultat i BSAB. Att använda produktionsresultat för klassifikation av objekt som bör vara klassade som byggdelar är inte lämpligt dels eftersom objekten ofta ingår i många produktionsresultat. Skillnaden i syfte och indelningsgrund avspeglas i indelningens struktur. Exempel på skillnaden mellan byggdelar och produktionsresultat ges även nedan i avsnitt Produktionsresultat En stor mängd arbetsresultat klassificeras i BSAB-systemets tabell för produktionsresultat. Denna tabell används för att strukturera AMA-böckerna. Där beskrivs hur de använda resurserna ska hanteras för att uppnå önskat resultat: skivor ska fästas; betong ska armeras och vibreras; bärlager ska läggas ut i skikt och vibreras. Tabellen för produktionsresultat som den föreligger i AMA är inte en del av projektet S & B. Den har idag en inte helt systematisk struktur, eftersom den är baserad på flera indelningsgrunder: material och utförande men också med exempelvis separata avsnitt för anläggningskonstruktioner över och under mark. Den innefattar dessutom många delar av byggnadsverk som också återfinns som byggdelar i den nya standarden. Det kommer därför att behöva göras en mappning mellan delar av den nya byggdelstabellen och tabellen för produktionsresultat. Bedömningen är att BSAB-tabellen för produktionsresultat inte i dagsläget behöver revideras. Detta kan komma att omprövas, bland annat beroende på utvecklingen av byggdels- och varuklassifikation.

15 4 Grunder för revidering av BSAB Förvaltningsresultat I en utredning från Svensk Byggtjänst (Yngve H. m.fl. 1999) påvisas behovet och möjligheten av en klassifikation av förvaltningsresultat. En tabell för förvaltningsresultat kan vara av intresse att utveckla för BSAB-systemet. 4.9 Byggnadsverk och infrastrukturella enheter Byggnadsverk och infrastrukturella enheter kan enligt den reviderade ISO-standarden klassificeras med utgångspunkt från funktion, form och läge. Byggnadsverk består av olika tekniska system som tillsammans bidrar till dess egenskaper som helhet och dess nytta för verksamheten. En väg eller järnväg från A till B kan vara ett byggnadsverk, men det kan också finnas byggnadsverk som bro eller tunnel under sträckningen från A till B. Vägen som byggnadsverk behöver inte vara kontinuerligt sammanhängande, däremot måste vägbana finnas hos alla de byggnadsverk som ska möjliggöra själva fordonstrafiken. Den infrastrukturella enheten Väg består av samtliga de byggnadsverk som möjliggör trafik från A till B, inklusive byggnadsverk som rastplatser, motell och tankstationer. BSAB-tabellerna för infrastrukturella enheter och byggnadsverk påverkas inte av revideringen av ISO-standarden men behöver ses över och kompletteras Verksamhet (bruksaktiviteter) Begreppet verksamhet definieras varken i den ursprungliga eller reviderade ISO-standarden, men återfinns i begreppsschemat i den senare. Det anges att klassifikation av verksamheter ligger utanför standardens omfattning. Standarden använder termen user activity bruksaktivitet som inte enbart avser mänsklig aktivitet utan ska tolkas i vid mening som den agent som avses nyttja, påverka eller påverkas av byggnadsverket. I schemat visas hur verksamheten har relationen använder till utrymmen. Användandet avser nyttjande av byggdelens bruksfunktion. Att relatera användning till utrymmen är korrekt och praktiskt när man avser brukare i ett hus, men det kan även finnas andra verksamheter med relationen använder till byggresultat utan att man först ska definiera utrymmen. Det kan till exempel gälla vattnet i en kraftverksdamm, vind mot en mast eller vågor mot en pir. Verksamhetens krav på bruksfunktion behöver således inte enbart riktas som krav på utrymmen utan kan riktas direkt som krav på ett tekniskt system. Verksamhet och bruksaktivitet ska klassificeras med funktion som indelningsgrundande egenskap, till exempel tågtrafik, bilkörning, kontorsarbete och hygien Produktionsaktiviteter och förvaltningsaktiviteter ISO syftar främst till att klassificera resultat av processer, till exempel produktionsresultat och förvaltningsresultat. Motsvarande aktiviteter är produktionsaktiviteter och förvaltningsaktiviteter. Även dessa är av intresse att klassificera. Tabeller för bruksaktiviteter, produktionsaktiviteter och förvaltningsaktiviteter bör tas fram för BSAB-systemet.

16 4 Grunder för revidering av BSAB Utrymmen I den nya versionen av ISO finns viktiga klarlägganden avseende begreppet utrymme. Tidigare fanns endast space som nu kallas built space, det vill säga byggt utrymme. Det kan förekomma i såväl byggd som i naturlig miljö, till exempel definierat av väggar, golv och tak i en byggnad eller av kraftledningsgatan i en skog. I samband med kravställning definieras utrymmen av en samling byggdelar med bruksfunktion. Det finns ett direkt samband mellan exempelvis ett trafikeringsområde betraktat som utrymme och byggdelar som körbana, vägren, gång- och cykelbana. Detsamma gäller utrymmet körfält och byggdelen körbana. Detta är en av orsakerna till att det kan uppstå oklarhet vilken term som ska väljas för utrymmen respektive byggdelar. Den rumsliga utsträckningen av utrymmen och byggdelar skiljer sig ofta. Ett exempel är trafikutrymmen, som inte bara har avgränsning nedåt utan även i sidled och höjdled. Detta kommer till uttryck i krav som minsta höjd under broar och minsta bredd i tunnlar. Standarden beskriver nu också aktivitetsutrymme: det utrymme som upptas vid utövande av en aktivitet, inklusive den plats utrustningen tar vid aktiviteten. Exempel: aktivitetsutrymmet fordonsutrymme definieras av fordonets färdväg inklusive säkerhetsmarginaler i höjd och sida; skrivbordsarbete har ett aktivitetsutrymme som definieras av den rumsliga utsträckningen för de fysiska föremålen personen, skrivbordet, stolen, bokhyllan, eventuell besökare samt olika relaterade rörelser. Endast föremål som anses tillhöra aktiviteten definierar aktivitetsutrymmet; omgivningen, till exempel rummets väggar, ingår inte. Aktivitetsutrymme är en egenskap hos en aktivitet. Det bedöms inte relevant med en särskild tabell för aktivitetsutrymmen. Slutligen beskrivs konstruktionsutrymme som det utrymme själva konstruktionen upptar. Detta definieras dock som en geometrisk egenskap hos konstruktionen och inte som en självständig klass. Konstruktionsutrymme tillämpas vid kollisionskontroll med CAD-system. Någon tabell för konstruktionsutrymmen är inte aktuell. BSAB-tabellen för utrymmen påverkas inte av revideringen av ISO-standarden men behöver ses över och kompletteras Egenskaper Egenskaper kännetecknar objekt och används som indelningsgrund vid klassifikation. I samband med definition av klasser används egenskaper för att skilja mellan objekt tillhörande olika klasser. Utformning sker genom bestämning av objekt och egenskaper hos objekt. I samband med BIM bestäms värden på egenskaper hos byggobjekt. I samband med förvaltning strävar man efter att upprätthålla de egenskaper som bestämts för att den byggda miljön ska ha avsedd funktion för verksamheten. Det finns olika typer av egenskaper och objekt har ofta en stor mängd egenskaper som ska beskrivas. Klassifikation av egenskaper är ett viktigt hjälpmedel vid strukturering av information. ISO-standarden ger exempel på klassifikation av egenskaper som kan ligga till grund för en tabell. Vid klassifikation av egenskaper är det viktigt att skilja mellan å ena sidan ren klassifikation baserat på typ av egenskap, och å andra sidan presentation och gruppering av egenskaper för olika syften. En tabell för egenskaper bör utarbetas med grund i den reviderade ISO-standarden.

17 4 Grunder för revidering av BSAB Övriga objekt av intresse I samband med en byggprocess, till exempel planering och produktion, kan hänsyn behöva tas till annat än de byggnadsverk som ska uppföras. Det kan gälla befintliga konstruktioner som hägnader och byggnader, hela bebyggelser som byar och bostadsområden, liksom naturelement som sjöar och vattendrag samt skyddsvärda objekt av olika slag. Dessa är varken resurser eller resultat i samband med den byggprocess som är av intresse. Det måste därför undersökas om sådana objekt kan klassificeras med ISO-standardens klasser, med egenskapen befintliga. Ytterligare egenskaper som till exempel ålder eller värde kan vara nödvändiga Klassifikation och BIM För att realisera den i S & B föreslagna klassifikationen finns ett antal krav som bör ställas på de programvaror som används. I BIM-applikationer för design skapas instanser (informationsobjekt) ur schemaklasser, exempelvis en innervägg som skapas med väggverktyget. Instansen blir därmed per definition en vägg. BIM-applikationernas verktygsklasser i CAD-system ska dock endast betraktas som geometriobjekt; deras klassifikation som byggobjekt ska anges separat som ett attribut. I praktiken kan BIM-objektet bjälklag i CAD-system användas för att skapa en bordsskiva, ett innertak, en markyta, ett innergolv och ett bjälklag i olika lägen i ett hus. Det är sålunda viktigt vid mängdberäkning med BIM-applikationer att den angivna klassifikationen bestämmer typ av objekt, istället för att beräkningen baseras på instanstypen. Varje byggdelsobjekt ska klassificeras med utgångspunkt i de indelningsgrundande egenskaperna funktion, form och läge. I en BIM-applikation för design ska verktygsklassernas byggdelar möjliggöra bestämning av teknisk lösning. Byggdelar i en yttervägg kunna skapas eller väljas, till exempel för ytterskärm, väggbärverk, isolering och innerskärm inklusive bestämning av material och utförande. Utöver i BIM-applikationer för design är en gemensamt överenskommen klassifikation en förutsättning för informationsutbyte mellan applikationer och aktörer i alla användningar av BIM, till exempel tidplanering, montage, mängdning, kalkylering, simulering, produktionsstyrning och förvaltning.

18 5 Förslag till struktur för byggdelstabellen 18 5 Förslag till struktur för byggdelstabellen 5.1 Byggdelar som system Utgångspunkten för klassifikation av byggdelar är funktion, form och läge. Verksamhetens krav på byggnadsverket och dess tekniska system är utgångspunkt för bestämning av byggdelar med bruksfunktion. Byggdelar kan utgöra hela system som uppfyller en rad krav. Byggnadsverk består av byggdelar i olika tekniska system. Bestämning av byggdelar i en utformningsprocess görs genom beslut om: tekniskt system byggdelar med bruksfunktioner tekniska lösningar i form av byggdelar med konstruktiv funktion material och utförande, till exempel med hänvisning till produktionsresultat. Figur 3: Exempel på stegvis utformning av ett byggnadsverk utifrån verksamhetens krav på bruksfunktioner. Exempel: i vägen från A till B är vägkonstruktion ett tekniskt system, där körbana är en byggdel med bruksfunktion. En teknisk lösning av körbana består av byggdelar med konstruktiv funktion, till exempel slitlager och bärlager. Produktionsresultatet i AMA Slitlager av grus, beskriver material och utförande. 5.2 Indelningsprinciper för byggdelar I en klassifikationstabell kan tekniska system utgöra en överordnad kategori för gruppering av de byggdelar som behövs för att tillfredsställa alla verksamhetskrav. Flera sammansättnings- och specialiseringsnivåer av byggdelar kan behövas för att klassificera systemens delar (se Tabell 1). Dessa kan hanteras i en och samma tabell, med en hierarkisk struktur på termer och koder. Alternativt kan byggdelar i olika sammansättningsnivåer grupperas i separata tabeller. I elektroniska applikationer kan klasser i olika tabeller ha relationer, till exempel består av från byggdelar i en lägre sammansättningsnivå till byggdelar i en högre. Behovet av detaljeringsgrad i bygg- och förvaltningsprocesserna avseende byggdelar och deras egenskaper är beroende av flera faktorer, framför allt hur långt man kommit i arbetet med produktbestämningen och vald entreprenadform. Tidigt i en designprocess ställs vanligen många krav på bruksfunktioner och få krav på konstruktiva funktioner. Detsamma gäller vid upphandling av totalentreprenader. Konstruktiva funktioner blir däremot i fokus vid upphandling av utförandeentreprenader och under produktionen. Under förvaltningsskedet är både bruksfunktioner och konstruktiva funktioner i fokus.

19 5 Förslag till struktur för byggdelstabellen 19 Tabell 1: Klasserna kan organiseras i schema som anger Tekniskt system med klasser av byggdelar grupperat i sammansättnings- och specialiseringsnivåer av byggdelar. Byggdelar i Nivå 1 har bruksfunktion, byggdelar i efterföljande nivåer har konstruktiv funktion. Tekniskt system Nivå 1 Typer 1 Typer 2 Nivå 2 Typer 1 Typer 2 Nivå 3 Typer 1 Typer 2 Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Byggdel Typ av byggdel Typ av byggdel Av olika anledningar kan detaljerade krav på konstruktioner ställas tidigt i en designprocess, exempelvis avseende ingående material och deras miljöbelastning. Något entydigt behov av detaljeringsgrad LOD, eller Level of Description kan alltså inte definieras för varje skede i livscykeln hos ett byggnadsverk. Detta bör istället fastställas i specifikationer för varje informationsleverans i ett byggprojekt, baserat på de unika förutsättningar som gäller. Vissa generella riktlinjer för typleveranser bör dock kunna gå att fastställa. Att ett objekt klassificerats som en byggdel innebär inte med nödvändighet att det behöver förtecknas i en byggdelstabell. Exempelvis kan tegelstenar utgöra byggdelar i ett system som tillsammans utgör en tegelskärm, som i sin tur kan vara byggdelen ytterklimatskärm. Här räcker det kanske att som i BSAB 96 klassificera ytterklimatskärmen som byggdel med bruksfunktion (att skydda huset från vädrets makter) och att ange dess utförande och material som egenskaper till exempel med ett produktionsresultat. 5.3 Exemplet vägkonstruktion Byggnadsverket väg består av ett antal samverkande tekniska system som dels bygger upp själva vägkroppen och dess sidoområden, dels förser den med belysning, avvattning, trafiksignaler och andra stödjande funktioner. De två publikationerna VGU (2012) och TRVK Väg (2011) representerar skilda synsätt på uppbyggnaden av en väg. VGU beskriver delar av en väg med utgångspunkt i vägens användning (Figur 4), medan TRVK Väg beskriver delar av en väg med avseende på hur den byggs (Figur 5). Benämningen vägkonstruktion har valts från TRVK. Exempel: en väg för fordonstrafik har byggdelarna trafikeringsområden och sidoområden. Trafikeringsområden utformas olika beroende på krav på bruksfunktion, exempel på typer av trafikeringsområden är körbanor, gång- och cykelbanor och vägrenar. Trafikeringsområden består av byggdelar med konstruktiva funktioner som slitlager, bärlager och förstärkningslager. Tabell 2 illustrerar hur byggdelar kan ordnas i typer och i sammansättningsnivåer. Motsvarande organisatorisk princip har tillämpats i BVS 811 Anläggningsstruktur järnväg inom Trafikverket (Trafikverket 2013). Byggdelarna ska betraktas som exempel och är inte fastställda.

20 5 Förslag till struktur för byggdelstabellen 20 Figur 4: Byggdelar med bruksfunktion i en vägkonstruktion enligt VGU. Figur 5: Byggdelar med konstruktiv funktion i en vägkonstruktion enligt TRVK. Tabell 2: Exempel på indelning av det byggnadsverket väg i byggdelar och typer av byggdelar i olika specialiseringsnivåer och sammansättningsnivåer. Exemplet är inte ett förslag utan enbart en illustration. Tekniskt system Byggdelsnivå 1 Typer på byggdelsnivå 1 Byggdelsnivå 2 Typer på byggdelsnivå 2 Trafikeringsområde Vägbana Körbana Gång- och cykelbana Uppställningsfält Skiljeremsa Mittremsa Sidoremsa Slitlager Bärlager Förstärkningslager Skyddslager Bundet slitlager Obundet slitlager Bundet bärlager Obundet bärlager Sidoområde Slänt Kantremsa Innerslänt Ytterslänt Vegetation Släntbeklädnad Gräs Buskar Träd Marktegel 5.4 Exemplet väggsystem På samma sätt som för vägkonstruktion kan byggdelar i olika sammansättningsnivåer för det tekniska systemet väggsystem urskiljas. Byggdelarna ska betraktas som exempel. Se Figur 6 och Tabell 3. Exempel: ett rum avgränsas av golv, tak och väggar, samt har öppningar för att släppa in människor och ljus. Eftersom specifika bruksfunktionskrav ställs på väggar som vetter utåt behövs en underindelning i innerväggar och ytterväggar. Väggar kan ses som system bestående av avskärmande (eller slutna) och öppningsbara delar, till exempel väggpartier, fönster och dörrar. Dessa representerar olika byggdelar i ett väggsystem.

21 5 Förslag till struktur för byggdelstabellen 21 En väggkonstruktion kan vara homogen eller bestå av skikt av byggdelar till exempel ytterskärm, väggbärverk och innerskärm. Dessa kan utföras med olika kombinationer av byggdelar, exempelvis med regelstomme med skivor eller med murverk med olika konstruktiva funktioner. Utöver väggkonstruktionen består väggsystemet som helhet av fönster, dörrar och portar med mera. Figur 6: Exempel på väggsystem. Tabell 3: Exempel på indelning av det tekniska systemet väggsystem i byggdelar och typer av byggdelar i olika sammansättningsnivåer. Frågan om vad som ska representeras som objekt respektive egenskap måste utredas vidare. Exemplet är inte ett förslag utan enbart en illustration. TS: Väggar Byggdel nivå 1 Typ på byggdelsnivå 1 Byggdel nivå 2 Typ på byggdelsnivå 2 Vägg Innervägg Yttervägg Ytterskärm Mur, puts, plattor, panel Väggbärverk Mur, betongskiva, regelstomme Termisk isolering Lösull, skivor Innerskärm Ytskikt Mur, plattor Målning, tapet Fönster Dörr Port Fast Öppningsbart Glasad Tät Fönsterdörr Skjutport Slagport 5.5 Ny systematik och BSAB 96 I exemplen med väg- respektive väggkonstruktion framgår skillnaden mellan den nya systematiken och BSAB 96. I en BIM kan byggdelar i flera nivåer vara egna objekt, till exempel ytterskärm. Produktionsresultat som specificerar material och utförande hos en byggdel kan hanteras som attribut till byggobjekt klassificerade som byggdelar. Enligt BSAB 96 är byggdelstyp en byggdel med angivna produktionsresultat. Se Figur 7 och Figur 8.

22 5 Förslag till struktur för byggdelstabellen 22 Figur 7: Yttervägg med byggdelar klassificerad enligt ny systematik, med produktionsresultat som attribut. Figur 8: Yttervägg klassificerad enligt BSAB 96 med byggdelstyper och produktionsresultat. 5.6 Jämförelse mellan byggdelar och produktionsresultat Indelningsgrunder för byggdelar i den reviderade ISO/FDIS är funktion, form och läge. Medlemmar av samma klass av byggdel kan därmed skilja sig åt avseende egenskaper som till exempel material och utförande. Dessa egenskaper kan anges med produktionsresultat som attribut. Produktionsresultat i BSAB är delar av byggnadsverk bestämda avseende material och utförande. Produktionsresultaten innehåller klasser som motsvarar byggdelar. Ett exempel är byggdelen slitlager, som inte finns som byggdel i BSAB 96 men däremot finns slitlager angivet hos ett femtiotal olika produktionsresultat (Tabell 4). I den nya systematik som här föreslås ska slitlager kunna vara byggdel, och material och utförande ska kunna anges som egenskaper (attribut). Detta kan således göras genom att till slitlager ange olika produktionsresultat som attribut. Tabell 4: Slitlager som byggdel saknas i BSAB 96 men finns specificerat avseende material och utförande i ett femtiotal produktionsresultat.

23 6 Definitioner av huvudklasser 23 6 Definitioner av huvudklasser 6.1 Principer Man skiljer mellan två principer för definitioner: En beskrivande definition anger begreppets väsentliga och särskiljande kännetecken. En uppräknande definition anger de referenter (objekt) eller underordnade begrepp som täcks in av begreppet. I projektet S & B görs beskrivande definitioner med förklarande texter. Uppräknande definitioner består av ingående klasser. Ett klassifikationssystem består av begrepp ordnade i typ-av-relationer av överordnade, underordnade och sidoordnade begrepp, till exempel begreppen byggdel, vägg, yttervägg. Den beskrivande definitionen utgår från det närmast överordnade begreppet. Exempel: Byggdel är ett överordnat begrepp till vägg. Yttervägg är underordnat vägg genom ett mera specifikt läge. Vägg och bjälklag är sidoordnade begrepp: båda är byggdelar, har en avgränsande funktion och har skivform, men väggen är vertikal och bjälklaget horisontellt. En definition utarbetas för det sammanhang där begreppet ska användas. Det aktuella tekniska systemet och behoven hos dess användare styr vilka egenskaper hos ett objekt som är av intresse, vilka av dessa som ska vara grund för indelning i klasser och vilka som redovisas i andra attribut. Det går alltså inte att fastställa en generell princip för vilka egenskaper som ska vara klasskiljande som gäller alla sammanhang. I samband med utformning är det önskvärt att möjliggöra en successiv bestämning av en lösning från generell till detaljerad. Man vill därför kunna bestämma byggdelar i en generell lösning i viss mån oberoende av valet av byggdelar i en mer detaljerad lösning. Utformning avser inte bara sammansättning av delar utan även bestämning av egenskaper. Givet en viss byggdel, till exempel en innervägg, är det önskvärt att kunna hantera geometri, utförande, material med mera som egenskaper snarare än att specificera genom underklassning i exempelvis tegelinnervägg eller putsinnervägg. Den nya systematiken syftar till att stödja detta arbetssätt.

24 6 Definitioner av huvudklasser Klasser i reviderade ISO Tabell 5: Exempel på klasser i ISO enligt standardens Tabell 1. Texten har hämtats ur den omarbetade version som ligger för omröstning hösten Den svenska översättningen är inte auktoriserad utan har gjorts inom projektet. Klass Tabell Indelningsgrund Definition Resursklasser bygginformation Innehåll information av intresse i en byggprocess byggprodukt byggaktör hjälpmedel Processklasser Funktion, form eller material eller en kombination av dessa Fackområde, roll eller en kombination av dessa Funktion, form eller läge eller en kombination av dessa Anm. 1: Bygginformation kan betraktas både som byggresurs och byggresultat. produkt avsedd att användas som byggresurs Anm. 1: Byggprodukter har olika komplexitet och kan var för sig eller tillsammans med andra utgöra delar i varje nivå av sammansättningen av byggnadsverk. mänsklig byggresurs som genomför en byggprocess byggresurs avsedd som hjälpmedel i en byggprocess Anm. 1: Ett hjälpmedel är vanligen inte avsett för inbyggnad i ett byggnadsverk management Aktivitet kontrollerande aktivitet i en byggprocess utförd av en eller flera byggaktörer byggprocess Resultatklasser infrastrukturell enhet Byggaktivitet eller livscykelskede eller en kombination av dessa Form, funktion eller verksamhet eller en kombination av dessa process som använder byggresurser för att åstadkomma byggresultat Anm. 1: Varje byggprocess kan delas upp i sina delprocesser. Anm. 2: Se även ISO 22263:2008 Framework for management of project information. grupp av ett eller flera byggnadsverk avsett att stödja minst en funktion eller verksamhet Anm. 1: En infrastrukturell enhet kan beskrivas och de byggnadsverk som ingår kan identifieras; till exempel en flygplats består vanligtvis av byggnadsverken landningsbana, flygledartorn, terminalbyggnad, hangar m.m. En företagsby består vanligen av ett antal hus, tillfartsvägar och markanläggningar (vardera ett eget byggnadsverk). En motorväg från A till B består vanligtvis av tankställen, vägar, broar och markanläggningar m.m.

Fortsatt revidering av ISO 12006-2

Fortsatt revidering av ISO 12006-2 ID: 12899 Fortsatt revidering av ISO 12006-2 Slutrapport 2013-12-16 Anders Ekholm och Lars Häggström Sammanfattning Projektet syftar till att tillvarata svenska intressen i revidering av ramstandarden

Läs mer

Förord. Stockholm i april Urban Månsson Helena Dahlberg

Förord. Stockholm i april Urban Månsson Helena Dahlberg Förord De första svenska rekommendationerna avseende tillämpningen av standarden SS-ISO 13567 Teknisk produktdokumentation Organisation och benämning av cad-lager fanns i Bygghandlingar 90 Del 8, Redovisning

Läs mer

Projekt BSAB 2.0. April 2015

Projekt BSAB 2.0. April 2015 Projekt BSAB 2.0 April 2015 Vad är BSAB? BSAB är ett system för att klassificera byggnader och anläggningar och dess beståndsdelar. BSAB identifierar, delar upp och sorterar in information för all bygg-

Läs mer

BIMInfo. - Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar. 1. FormasBIC - projekt 2. Interreg IV A - projekt LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

BIMInfo. - Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar. 1. FormasBIC - projekt 2. Interreg IV A - projekt LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA BIMInfo - Informationssystematik, BIM-labb och pilottillämpningar 1. FormasBIC - projekt 2. Interreg IV A - projekt BIMInfo Effektivisering av informationshanteringen i form av BIM är en nyckelfaktor för

Läs mer

Remiss - Får ej åberopas. Tillämpning. Upprättande av tekniska beskrivningar med hjälp av RA Hus. AMA-nytt kompletterar AMA och RA

Remiss - Får ej åberopas. Tillämpning. Upprättande av tekniska beskrivningar med hjälp av RA Hus. AMA-nytt kompletterar AMA och RA Tillämpning Upprättande av tekniska beskrivningar med hjälp av RA Hus RA Hus 18 innehåller råd- och anvisningstext som är ett hjälpmedel för upprättande av tekniska beskrivningar. Rådtexten i RA är redigerad

Läs mer

CoClass. + BIP = Sant!

CoClass. + BIP = Sant! och + = Sant! Klass: grupp av objekt med gemensam egenskap(er) QQC Dörr objekt för tillträde till utrymme för personer AAA Småhus bostadshus för ett eller två hushåll Kattunge ung individ av arten Felis

Läs mer

Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser. Rogier Jongeling & Håkan Norberg

Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser. Rogier Jongeling & Håkan Norberg Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser Rogier Jongeling & Håkan Norberg www.planbab.com BAKGRUND 10 förslag till större utvecklingsprojekt: 1. Nationella riktlinjer för BIM 2. Utveckling

Läs mer

Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass

Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass Källa: Ingrid Svetoft, 2005, Brukarmedverkan i byggprocessen en fallstudie BIM: ett paradigmskifte för informationshantering Byggdelar blir bärare av information

Läs mer

GIS kopplat till BIM. Annelie Norlin

GIS kopplat till BIM. Annelie Norlin GIS kopplat till BIM Annelie Norlin GIS Syfte: Att utföra rumsliga analyser av geografisk data, analyser på attribut och geografiska presentationer Krav på data: Strukturerad meta/attributdata, topologisk

Läs mer

Appendix A3 CoClass och PBL/Lantmäteriet

Appendix A3 CoClass och PBL/Lantmäteriet 1 (5) Appendix A3 CoClass och PBL/Lantmäteriet 2 (5) 3 (5) 1 Appendix A3: CoClass och PBL/Lantmäteriet I detta appendix beskrivs hur definieras i CoClass i jämförelse med Plan- och bygglagen (PBL) och

Läs mer

Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser

Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser HÅKAN NORBERG +46 70 325 35 45 hakan.norberg@planbab.com BAKGRUND 10 förslag till större utvecklingsprojekt: 1. Nationella riktlinjer för BIM 2. Utveckling

Läs mer

BSAB och klassifikation för produktmodellering och design Slutrapport förstudie 2001-04-10 AB Svensk Byggtjänst

BSAB och klassifikation för produktmodellering och design Slutrapport förstudie 2001-04-10 AB Svensk Byggtjänst BSAB och klassifikation för produktmodellering och design Slutrapport förstudie 2001-04-10 AB Svensk Byggtjänst Anders Ekholm, LTH Detta projekt har genomförts med finansiering från IT Bygg och Fastighet

Läs mer

Synpunkter på dokumentation av CoClass Nya generationen BSAB Offentlig remiss ver 1.0 Projekt BSAB 2.0 Datum:

Synpunkter på dokumentation av CoClass Nya generationen BSAB Offentlig remiss ver 1.0 Projekt BSAB 2.0 Datum: Synpunkter på dokumentation av CoClass Nya generationen BSAB Offentlig remiss ver 1.0 Projekt BSAB 2.0 Datum: 2016-06-16 Örjan Falk, KTH September 2016 1 Innehållsförteckning Synpunkter på CoClass Nya

Läs mer

Bakgrund. Den nya version av standarden som fastställdes i början av 2015 innebär en anpassning till digital modellering.

Bakgrund. Den nya version av standarden som fastställdes i början av 2015 innebär en anpassning till digital modellering. Prjekt BSAB 2.0 Bakgrund I takt med att digital mdellering av hus ch anläggningar blir allt mer avancerad ökar behvet av gemensam klassifikatin ch beskrivning av bjekt. Behvet ch de ptentiella vinsterna

Läs mer

2015-12-03 1 BSAB 2.0. Ett branschöverskridande projekt för klassificering av byggd miljö

2015-12-03 1 BSAB 2.0. Ett branschöverskridande projekt för klassificering av byggd miljö 2015-12-03 1 BSAB 2.0 Ett branschöverskridande prjekt för klassificering av byggd miljö Prjekt BSAB 2.0 Nytt klassifikatinssystem för bygg ch förvaltning BSAB MODELL För tydligare kmmunikatin ch effektivare

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar

Läs mer

http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 62 40 70 Fastställd 2002-10-11 Utgåva 1 Ledningssystem för kompetensförsörjning

Läs mer

Visualisering och ritningsframställning

Visualisering och ritningsframställning Visualisering och ritningsframställning Processbeskrivning Case: Studenthemmet Undervisningsmaterialet är utvecklat med stöd av Byggrådet Introduktion Manuellt framställda ritningar, illustrationer och

Läs mer

RAPPORT. Förstudie till begreppsmodell för Trafikverket

RAPPORT. Förstudie till begreppsmodell för Trafikverket RAPPORT Förstudie till begreppsmodell för Trafikverket 2 Dokumenttitel: Förstudie till begreppsmodell för Trafikverket Skapat av: Anders Ekholm (A&A Ekholm Arkitektkontor AB) och Lars Häggström (Systematiktjänst

Läs mer

Informationsleveranser. Att leverera. Ett obrutet informationsflöde? Kurt Löwnertz Sweco. digitala leveranser för bygg och förvaltning

Informationsleveranser. Att leverera. Ett obrutet informationsflöde? Kurt Löwnertz Sweco. digitala leveranser för bygg och förvaltning Informationsleveranser Kurt Löwnertz Sweco Att leverera Ett obrutet informationsflöde? 1 Från vaxad väv till datafil En byggnad står i många år Dokumentation från tillblivelsen Information fram till idag

Läs mer

Bilaga: Information, arbetssätt och systematik

Bilaga: Information, arbetssätt och systematik 1 BIM i ett bostadsprojekt Handledning Bilaga: Information, arbetssätt och systematik En förenklad beskrivning De vanliga verktygen Byggmästarens behov av information och resultat har styrt arbetssätt

Läs mer

Objektorienterad Informationsmodell

Objektorienterad Informationsmodell RÅD Objektorienterad Informationsmodell TDOK 2015:0188 Version 2.0 2017-01-16 RÅD Skapat av (namn och organisatorisk enhet) Dokument-ID Version Peter Axelsson, IVtsö1 TDOK 2015:0188 2.0 Fastställt av Dokumentdatum

Läs mer

Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass

Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass Branschprojekt BSAB 2.0 presenterar CoClass 15 min om CoClass Hur kommer slutresultatet bli? Hur har vi hanterar och beaktat synpunkter under remisstiden? Vad ingår? Var behövs det fortsatt arbete? Tillämpning

Läs mer

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande modeller, vilket

Läs mer

Interreg IV Aktivitet 4 Pilot 3, Armering. Anders Ekholm, Lars Häggström

Interreg IV Aktivitet 4 Pilot 3, Armering. Anders Ekholm, Lars Häggström Interreg IV Aktivitet 4 Pilot 3, Armering Anders Ekholm, Lars Häggström Bakgrund Arbetet ingår i Interreg IV- projektet Integrering av hållbara byggprocesser inom aktivitet 4 Transformering av nationella

Läs mer

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03

0. ALLMÄNT INNEHÅLL. Bilaga 1.Referensförteckning över angivna referenser i Verksamhetsåtagande. Handbok KRAVDOK Verksamhetsåtagande 1996-04-03 FLYG 075/96 Sida 1 (7) 0. ALLMÄNT INNEHÅLL 0. ALLMÄNT...2 0.1 OMFATTNING, INNEHÅLL...3 0.2 SYFTE...5 0.3 TILLÄMPNING, GILTIGHET...5 0.4 REFERENSER, STANDARDER...6 0.5 DEFINITIONER, FÖRKORTNINGAR...7 Bilaga

Läs mer

Totalentreprenader och Vägräcken Räckeskonferens

Totalentreprenader och Vägräcken Räckeskonferens Totalentreprenader och Vägräcken Räckeskonferens 2017-11-16 1 Mall Teknisk beskrivning, (TB-mall) för Totalentreprenader(TE) Trafikverkets egen mall med egen struktur Funktionella krav Inte produktionsresultat

Läs mer

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER

Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER Generell tillämpning av mät- och ersättningsregler MER ALLMÄNT Mät- och ersättningsregler MER är anpassade till AMA och är avsedda att användas vid förteckning av mängder och vid mätning och ersättning

Läs mer

Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002

Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002 Avsiktsförklaring avseende samverkan mellan Metadatamodell och FI2002 Inom ramen för ITBoFs implementeringsprojekt har lösningar på behovet av integrerad informationshantering inom förvaltning och byggande

Läs mer

Planerad inflyttning sker under Multihus parkeringshus, bostäder, kontor, vårdcentral, handel NCC Property Development Byggtid:

Planerad inflyttning sker under Multihus parkeringshus, bostäder, kontor, vårdcentral, handel NCC Property Development Byggtid: Det här är det tredje informationsbrevet från - Projekt Multihuset. Här berättar vi mer om projektet och ger dig information om de aktiviteter som pågår under de närmsta månaderna. Multihuset Det nya Multihuset

Läs mer

Den andra delen innehåller allmänna anvisningar som bl.a. kan användas vid planering av stommens montage och vid upprättande av bygghandlingar.

Den andra delen innehåller allmänna anvisningar som bl.a. kan användas vid planering av stommens montage och vid upprättande av bygghandlingar. SWT-ANVISNINGAR V2.2 INLEDNING SWT-systemet består av både stålpelare och stålbalkar för fasader och byggnaders inre och dess system är avsett för att bära vertikala laster. Systemets komponenter kan delas

Läs mer

Mappning mellan systemen för byggklassifikation BSAB 96 och DBK

Mappning mellan systemen för byggklassifikation BSAB 96 och DBK Mappning mellan systemen för byggklassifikation BSAB 96 och DBK Anders Ekholm och Lars Häggström Version 2011-03-07 2 Copyright författarna och Avdelningen för Projekteringsmetodik, LTH, Lunds Universitet

Läs mer

Kartläggning av Industriella processer. Öppen Workshop om utformning och inriktning på standardisteringsinsatser , Stockholm

Kartläggning av Industriella processer. Öppen Workshop om utformning och inriktning på standardisteringsinsatser , Stockholm Kartläggning av Industriella processer Öppen Workshop om utformning och inriktning på standardisteringsinsatser 2016-03-17, Stockholm Förprojekt Öppen Workshop om utformning och inriktning på standardisteringsinsatser

Läs mer

Byggnadsklassificering

Byggnadsklassificering Augusti 2009 FTR 108:10 Byggnadsklassificering Försäkringsförbundets tekniska rekommendation FTR 108 Denna rekommendation är endast av vägledande karaktär. Inga hinder föreligger för försäkringsgivare

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur arkitektur och metodbeskrivning Nationell informationsstruktur (NI) ska bestå av sammanhängande

Läs mer

Riktlinje BIM Kostnadsstyrning

Riktlinje BIM Kostnadsstyrning Riktlinje BIM Kostnadsstyrning Skapad: 2013-08-14 Senast ändrad: R 25.4 Saija Thacker Donald Sjölund Karin Sjöndin 2013-08-14 2013-08-14 2(12) INNEHÅLL Riktlinje BIM Kostnadsstyrning... 3 Inledning...

Läs mer

MOELVENMETODEN METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA

MOELVENMETODEN METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA METODEN DÄR DU FÅR MAXIMAL NYTTA MOELVENMETODEN Tillsammans med våra kunder har vi utvecklat en metod där man får maximal nytta av fördelarna av att bygga industriellt. Genom att förbereda projektering,

Läs mer

Offertförfrågan. Hej!

Offertförfrågan. Hej! Offertförfrågan Hej! Vi önskar genomföra en om och tillbyggnad av vår fastighet (Boda 3) på adressen Bodavägen 19, 144 62 Rönninge. Projektet är i slutfasen av arkitektarbetet och vi har för avsikt att

Läs mer

Handledning för upprättande av TB och MF för underhåll och förbättring av bro

Handledning för upprättande av TB och MF för underhåll och förbättring av bro 2015-04-17 1 Handledning för upprättande av TB och MF för underhåll och förbättring av bro 1. Inledning Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro TRV publikation 2014:046 tillämpas

Läs mer

Utmaningar och möjligheter för branschen

Utmaningar och möjligheter för branschen Utmaningar och möjligheter för branschen 2020 24 april 2018 Jan-Olof Edgar, produktchef AMA Digitalisering Vad menar vi? Digitisering Omvandling från analog till digital representation av information Digitalisering

Läs mer

RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET

RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET RESARO AB RESAROSYSTEMET energi- och byggsystem RESAROELEMENTET 1 2005-05-28 RESARO's pågående byggprojekt: VENDELSÖ Tvåplansvilla i souterräng. Del 2 Dörr- och fönsteröppningarna har en smyg på ca 100

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

2 Klassifikation av byggd miljö Klassifikationsteori Från SfB till CoClass Grundläggande standarder för CoClass 38

2 Klassifikation av byggd miljö Klassifikationsteori Från SfB till CoClass Grundläggande standarder för CoClass 38 1 INLEDNING Innehåll Förord 5 1 Inledning 7 2 Klassifikation av byggd miljö 9 2.1 Klassifikationsteori 9 2.2 Från SfB till CoClass 23 2.3 Grundläggande standarder för CoClass 38 3 Digital informationshantering

Läs mer

Appendix A2 Bakgrund och arbetsgång

Appendix A2 Bakgrund och arbetsgång 1 (11) Appendix A2 Bakgrund och arbetsgång 2 (11) 3 (11) 1 Appendix A5: Bakgrund och arbetsgång Detta appendix beskriver projekt BSAB 2.0. Projektet finansieras av deltagande parter som är viktiga aktörer

Läs mer

11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm

11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm MASSHANTERING Förbifart Stockholm 11:15 11.45 Massdisponering i Förbifart Stockholm Presentationen behandlar på en övergripande nivå hur masshanteringen är tänkt att lösas i Förbifart Stockholm. Hinder

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014

VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014 VIRTUELLA INSTALLATIONER 2014 LEVERANSSPECIFIKATION EL TELE Det här dokumentet kan användas som checklista för att precisera vilken information företaget önskar från system till system. Man använder tillämpliga

Läs mer

Utvärdering av UAS i BIM-pilotprojektet Hallandsås

Utvärdering av UAS i BIM-pilotprojektet Hallandsås Utvärdering av UAS i BIM-pilotprojektet Hallandsås Testprojektet Terrängmodell Ortofoto Punktmoln i LAS Redogörelse 2 2014-11-28 Testprojektet 53 ha 14 flygsignaler 3 2014-11-28 Utvärdering Kvalitet på

Läs mer

Det nya byggandet såser det ut!

Det nya byggandet såser det ut! Det nya byggandet såser det ut! , Tyréns AB, Malmö Bakgrund som konstruktör och logistikkonsult Forskare inom industriellt byggande Tyréns satsar på industriellt byggande, som tekniska konsulter. Avdelning

Läs mer

Villkor för digitala leveranser i projekteringsuppdrag

Villkor för digitala leveranser i projekteringsuppdrag Sida 1 av 3 Version 2.0 2013-12-01 1 1. Allmänt Kontrakts-/ Uppdragsbeteckning BILAGA 1 till kontrakt 87654321 Villkor för digitala leveranser i projekteringsuppdrag Denna bilaga reglerar villkoren för

Läs mer

Appendix A4 CoClass och Aff

Appendix A4 CoClass och Aff 1 (6) Appendix A4 CoClass och Aff 2 (6) 3 (6) 1 Appendix A4: CoClass och Aff 1.1 Syfte Detta dokument är framtaget i samarbete mellan projekt BSAB 2.0 och Aff Forum för förvaltning och service. Det syftar

Läs mer

Effektivare Byggprocesser

Effektivare Byggprocesser FRIENDS ARENA Stockholm Effektivare Byggprocesser BEAst Lyfter Blicken Informatik Arkitektur SWEDBANK STADION Malmö TELE2 ARENA Stockholm Affärsutveckling hur då? - vi lyfter blicken! Inköp Produktion

Läs mer

& CoClass. Ingemar Lewén

& CoClass. Ingemar Lewén & CoClass Ingemar Lewén 1 BIM BIM är principer/processer för informationshantering av den information som en anläggningsförvaltare behöver för att ta beslut i förvaltningsprocessen av anläggningen från

Läs mer

Riktlinje Digital leverans för bygg och fastighet

Riktlinje Digital leverans för bygg och fastighet Riktlinje Upprättad av: Jan Söderström Ansvarig: Jan Söderström Datum: 2018-03-28 Revidering: [Revideringsbeteckning] Revideringsdatum: [Revideringsdatum] Status: FASTSTÄLLD Fastställd av: Helena Ribacke,

Läs mer

KAPITEL 7 KONSTBYGGNADER

KAPITEL 7 KONSTBYGGNADER KAPITEL 7 KONSTBYGGNADER 7.1 Ledande dokument Anläggnings AMA 13 Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten, Svensk byggtjänst VGU Krav för vägars och gators utformning (LÄNK) 2012:179,

Läs mer

Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande. Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad

Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande. Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad Ingredienserna i industriellt och industrialiserat byggande Professor Lars Stehn Byggkonstruktion - Träbyggnad Byggandets effektivisering Snabbare leveranser Bättre kvalitet Lägre priser Pressade byggtider

Läs mer

Komplett stomme till flerbostadshus

Komplett stomme till flerbostadshus Fördelarna med vår stomme Komplett stomme till flerbostadshus...för arkitekten Det är utsidan som räknas. Åtminstone om man vill ha en vacker fasad. Om du bygger med LK Putsvägg får du en helt fogfri fasad.

Läs mer

Teknikprojekt. Broar. Mer ku rius VT-16

Teknikprojekt. Broar. Mer ku rius VT-16 Teknikprojekt Broar Mer ku rius VT-16 Vad räknas som en bro? En bro är ett byggnadsverk som leder en väg, järnväg, kanal eller vattenledning etc över ett hinder såsom korsande väg, järnväg eller vattendrag.

Läs mer

BIM och digitalisering driver effektivisering. Smart Built Environment LCA-seminarium 2016-06-07 Mårten Lindström, BIM Alliance och More10 AB

BIM och digitalisering driver effektivisering. Smart Built Environment LCA-seminarium 2016-06-07 Mårten Lindström, BIM Alliance och More10 AB BIM och digitalisering driver effektivisering Smart Built Environment LCA-seminarium 2016-06-07 Mårten Lindström, BIM Alliance och More10 AB Vad är BIM? BIM Building Information Model Substantivet BIM

Läs mer

1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3

1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1 Allmänt 1 1.2 Standarden SS-EN 1090-2 2 1.3 Kvalifikationskrav för personal 2 1.4 Krav på noggrannhet för utförandet 3 2. Termer och definitioner 4 3. SS-EN 1090-1

Läs mer

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Gäller fr.o.m. 170701 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2017, s 283-289 Det här styrdokumentet är reviderat med skrivningar

Läs mer

e x e m p e l BILAGA 1 till kontrakt Villkor för digitala leveranser i entreprenad 1. Allmänt

e x e m p e l BILAGA 1 till kontrakt Villkor för digitala leveranser i entreprenad 1. Allmänt Sida 1 av 3 Version 2.0 2013-12-01 1. Allmänt 1 Kontraktsbeteckning 12345678 2 Beställare Trafikverket 3 Entreprenör Entreprenör 4 Kontraktsdatum 2013-12-24 5 Datum för ändring av villkorsbilaga BILAGA

Läs mer

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag.

Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Svensk Byggtjänst är ett kunskapsföretag. Vi ägs av ett trettiotal organisationer som representerar hela byggbranschen, och hela byggprocessen. Vår bransch står inför stora utmaningar med ökade krav på

Läs mer

Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD Fastställd 2006-12-31 Utgåva 3 Byggnadsutformning Bostäder Funktionsplanering Building design Housing Functional planning ICS 91.040.30; 94.100 Språk: svenska

Läs mer

PM BRANDSKYDD INGLASNING BALKONGER

PM BRANDSKYDD INGLASNING BALKONGER Sida: 1 (5) PM BRANDSKYDD INGLASNING BALKONGER Detta PM upprättas på uppdrag av. Syftet med detta PM är att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att tillfredsställande brandskydd ska uppnås vid

Läs mer

NSP Brasvärme -funktion och design

NSP Brasvärme -funktion och design Monteringsanvisning NSP Markör bild NSP Brasvärme -funktion och design Användningsområde -Avståndsreducering för CE-godkända braskaminer/eldstäder/skorstenar med avståndskrav till brännbart material. -n

Läs mer

Beräkning av U-värde för hus

Beräkning av U-värde för hus Projektnummer Kund Rapportnummer D4.089.00 Lätta, självbärande karossmoduler SICOMP TN06-003 Datum Referens Revision 2006-05-22 Registrerad Utfärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering PL RLu AH Öppen

Läs mer

Motala Simhal,l Nybyggnad

Motala Simhal,l Nybyggnad Handling nr: Ändring: Ändringsdatum: Motala Simhal,l Nybyggnad Motala Kommun ion_soder\linkoping\2018\1320034474, lalandia\6-handlingar\63-programhandlingar\simhallen\tekniskt ramprogram\tekniskt ramprogram

Läs mer

Strategisk standardisering

Strategisk standardisering TMALL 0141 Presentation v 1.0 Strategisk standardisering avseende BIM, GIS & PLM Mikael Malmkvist 2015-02-27 Inledning och allmän frågeställning Vad Behövs Vad är Är BIM Är en BIM betyder inte det är samma

Läs mer

BALKONG OCH INGLASNING

BALKONG OCH INGLASNING BALKONG OCH INGLASNING 02 teknova.se SVETSAREN BALKONGER, RÄCKEN & INGLASNINGAR LIVET UTANFÖR LÄGENHETEN Med de idéer, tankar och tekniska lösningar som finns idag kan balkongen få en både individuell

Läs mer

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA

UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 CHECKLISTA UPPHANDLING FÖR INSTALLATIONER I BIM-PROJEKT 2016 Upphandling av projektörer Administrativa föreskrifter Informationsleveranser Checklista Bilagor September 2016 CHECKLISTA Underlag för vilka krav som

Läs mer

Generell beskrivning Jörnträhus blockhusleverans

Generell beskrivning Jörnträhus blockhusleverans Generell beskrivning Jörnträhus blockhusleverans Leverans enligt leveransbeskrivning för just din husmodell. Grund: Utförs av kund. Betong platta förbereds för infästning av syll och pelare. Syll levereras

Läs mer

Standardiseringsbehoven inom BIM/GIS-området. Professor Väino Tarandi, IT in Construction, KTH Stockholm

Standardiseringsbehoven inom BIM/GIS-området. Professor Väino Tarandi, IT in Construction, KTH Stockholm Standardiseringsbehoven inom BIM/GIS-området Professor Väino Tarandi, IT in Construction, KTH Stockholm 2013-11-27 Introduktion BIM hänger ihop med hela den byggda miljön. BIM och GIS har överlappande

Läs mer

Lunds Kommuns Fastighets AB LINERO 2:1, LUND. Nybyggnad av modulbostäder FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FÖR TOTALENTREPRENAD

Lunds Kommuns Fastighets AB LINERO 2:1, LUND. Nybyggnad av modulbostäder FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FÖR TOTALENTREPRENAD Handling nr 6.2.1 Lunds Kommuns Fastighets AB FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG FÖR TOTALENTREPRENAD RAMBESKRIVNING HUS OCH MARK 2016-02-15 Östra Tullgatan 3, 211 28 Malmö Tel: 040 59 94 00 Fax: 040 49 62 60 Uppdragsnummer:

Läs mer

Synpunkter och kommentarer SOU 2018:51 Resurseffektiv användning av byggmaterial

Synpunkter och kommentarer SOU 2018:51 Resurseffektiv användning av byggmaterial 2018-12-17 Sida 1 (2) Vår kontakt: Carl Enqvist Telefon 010-448 51 77 carl.enqvist@skanska.se Grön utvecklingsledare Hållbar Affärsutveckling Remissvar Dokumentationssystem för byggprodukter och resurseffektiv

Läs mer

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris

Heda. Byggelement. Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Heda Byggelement Hög kvalitet och flexibilitet till rätt pris Kostnadseffek tiva lösningar med prefabricerade byggelement I takt med att byggtiderna blir allt kortare och kraven på rationella lösningar

Läs mer

Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS

Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Handling 6.2 Sidantal 3 Vändskivan 5 Imtech Förfrågningsunderlag RAMBESKRIVNING - HUS Totalentreprenad om och tillbyggnad Upprättad av Galären i Luleå AB Bet Ändringen avser Sign INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0

Läs mer

Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst

Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst Gemensam begrepps- och informationsmodell för Socialstyrelsens kunskapsstöd Revisionshistorik Version Datum Kommentar

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Riktlinjer för styrdokument Gnosjö kommun agerar som alla svenska kommuner utifrån ett kommunalt självstyre och ramlagstiftning. Syftet med styrande dokument är att ge anvisningar om hur vi ska agera inom

Läs mer

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien)

1. Försäkringstagare (den som tecknar försäkringen och betalar premien) 1/6 Ansökan byggförsäkring Offert/beställning Offert önskas på byggförsäkring för nedan projekt Byggförsäkring beställs för nedan beskrivna byggprojekt (vid detta val skickas premiefaktura utan föregående

Läs mer

Begrepp Definition Version Ändrad

Begrepp Definition Version Ändrad Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Beskrivningsexempel 121

Innehåll. Förord 5. Beskrivningsexempel 121 Innehåll Förord 5 1 Inledning 7 2 AMA och byggprocessen 11 3 AMA och juridiken 17 4 AMA och BSAB 21 5 Hur AMA ska användas 25 6 Byggdelar i AMA EL 33 7 Produktionsresultat i AMA EL 65 Beskrivningsexempel

Läs mer

i praktiken? Hur tar man sig an ett BIMprojekt Vad börjar man med, vad ska man tänka på, vad gör man, vad gör man inte.

i praktiken? Hur tar man sig an ett BIMprojekt Vad börjar man med, vad ska man tänka på, vad gör man, vad gör man inte. BIM i praktiken Hur tar man sig an ett BIMprojekt i praktiken? Vad börjar man med, vad ska man tänka på, vad gör man, vad gör man inte. Vad ska man tänka när man skriver förfrågningsunderlag och lämnar

Läs mer

Handledning för upprättande av OTBbu och MF för underhåll och förbättring av bro

Handledning för upprättande av OTBbu och MF för underhåll och förbättring av bro 1 Handledning för upprättande av OTBbu och MF för underhåll och förbättring av bro 1. Inledning Mät- och ersättningsregler för underhåll och förbättring av bro TRV publikation 2011:158 tillämpas vid förteckning

Läs mer

Värmekällaren. Grunden till ett sunt byggande PREFABRICERADE BETONGELEMENT. Version 201410

Värmekällaren. Grunden till ett sunt byggande PREFABRICERADE BETONGELEMENT. Version 201410 Värmekällaren Grunden till ett sunt byggande PREFABRICERADE BETONGELEMENT Version 201410 Grunden till ett sunt byggande Grunden till ett tryggt hus Värmekällaren byggs upp av tre delar: Termogrund, LK-

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

SYSTGL GRANSKNINGSINSTRUKTION ISD 3.0

SYSTGL GRANSKNINGSINSTRUKTION ISD 3.0 18FMV6730-8:1.3 1(11) SYSTGL GRANSKNINGSINSTRUKTION ISD 3.0 18FMV6730-8:1.3 2(11) Innehåll 1 Basfakta... 3 1.1 Giltighet och syfte... 3 1.2 Revisionshistorik... 3 1.3 Terminologi och begrepp... 3 1.4 Bilageförteckning...

Läs mer

Utgåva Ändringsnot Datum. 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30.

Utgåva Ändringsnot Datum. 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30. Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum 2 Denna riktlinje är omarbetad och ersätter den gamla TR08:01 version A med publiceringsdatum 2008-06-30. 2012-06-20 2/12 Innehåll 1 Allmänt... 4 1.1 Bakgrund...

Läs mer

Säkerhet FÖR FASTIGHETER

Säkerhet FÖR FASTIGHETER Säkerhet FÖR FASTIGHETER Innehåll:» Risker... 3 4» Säkerhetsplanering... 5 6» Säkerhetsplanering vid om- och nybyggnation... 7 8» Säkerhetsplanering för förvaltning... 9 10» Rejlers... 11 12 3 Risker All

Läs mer

Upphandlingsperspektivet. Små och stora projekt. och lite ÄTA

Upphandlingsperspektivet. Små och stora projekt. och lite ÄTA Upphandlingsperspektivet Små och stora projekt. och lite ÄTA Föredrag 2016-04-11 på Nalen Svensk Byggtjänst Advokat John Hane, Foyen Advokatfirma 2 KKV:S FÖRHANDSUPPFATTNING OCH UPPDRAGSDEFINITION För

Läs mer

BYGG SÅ HÄR 4 TILLÄGGSISOLERA YTTERVÄGGEN INVÄNDIGT

BYGG SÅ HÄR 4 TILLÄGGSISOLERA YTTERVÄGGEN INVÄNDIGT BYGG SÅ HÄR 4 TILLÄGGSISOLERA YTTERVÄGGEN INVÄNDIGT ISOLERA INÅT OM FASADEN ÄR VACKER OCH VÄRD ATT BEVARA Väljer du att isolera ytterväggen inåt finns två sätt: med Vägg-/Bjälklagsskiva Trä som beskrivs

Läs mer

Säkerhet FÖR FASTIGHETER

Säkerhet FÖR FASTIGHETER Säkerhet FÖR FASTIGHETER Risker All verksamhet är förknippad med risker och har behov av effektiv riskhantering. Riskprofilen skiljer sig kraftigt mellan olika verksamheter men är lika viktig att ta hänsyn

Läs mer

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna Innehåll Inledning... 3 Ord och uttryck... 4 Processmodeller... 5 Vad är en processmodell?... 5 Hur används processmodeller

Läs mer

Vad ska vi ha BIM till? Erfarenheter från Terminalexpansion Landvetter

Vad ska vi ha BIM till? Erfarenheter från Terminalexpansion Landvetter Vad ska vi ha BIM till? Erfarenheter från Terminalexpansion Landvetter Innehåll Vilka är vi? Erfarenheter av BIM i Terminalexpansionen Status Hinder och möjligheter Framtid Kom ihåg frågor till diskussion!

Läs mer

24 april 2011. 1 juli 2013. Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning

24 april 2011. 1 juli 2013. Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning Tankdagen 20140327 Solna Presentation Kenneth Lind Trafikverket / Investering / Teknik- och Miljö Borlänge 2010 - Specialist Asfalt och beläggning Bakgrund Laboratoriechef NCC ROADS Projektledare Underhåll

Läs mer