Arbetets betydelse för uppkomst av besvär i nacke, skuldror och armar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetets betydelse för uppkomst av besvär i nacke, skuldror och armar"

Transkript

1 Arbetets betydelse för uppkomst av besvär i nacke, skuldror och armar Catarina Nordander Överläkare, docent

2 Vad säger vetenskapen? Vad säger lagen? Hur jobbar man praktiskt?

3 SBU rapport 2012 Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten En systematisk litteraturöversikt

4 SBU:s slutsatser Det finns vetenskapligt stöd för att följande exponeringar innebär en risk för besvär och sjukdomar i: Nacke/axlar Arbete med böjd/vriden bål Kraftkrävande arbete (lyfta, bära, skjuta, dra) Psykosocial belastning (Höga krav och/eller låg kontroll/lågt beslutsutrymme)

5 SBU:s slutsatser forts. Det finns vetenskapligt stöd Axlar Kraftkrävande arbete (lyfta, bära, skjuta, dra) Långvarigt arbete med datormus

6 SBU:s slutsatser forts. Det finns vetenskapligt stöd Armbågar och underarmar Kraftkrävande arbete (lyfta, bära, skjuta, dra) Repetitivt arbete Långvarigt arbete med datormus

7 SBU:s slutsatser forts. Det finns vetenskapligt stöd Handleder och händer Biomekanisk belastning (kombinationen av repetitiva handrörelser och kraft)

8 SBU:s slutsatser forts. Det finns otillräckligt vetenskapligt underlag rörande orsak till Generaliserad smärta Flerlokaliserad smärta Cervikobrachialt syndrom

9 Så blev det också med en rad exponeringar, tex arbete med armar ovan axelhöjd Och vi fann inte tillräckligt stöd för samband för någon enskild diagnos

10 För ingen exponering eller region fann vi att det fanns vetenskapligt stöd för att det inte finns något samband!

11 Dtsch Arztebl Int Apr;108(14): doi: /arztebl Epub 2011 Apr 8. Carpal tunnel syndrome as an occupational disease. Giersiepen K, Spallek M. BACKGROUND: Carpal tunnel syndrome (CTS) has been listed since 2003 in the European Union's list of occupational diseases. In 2001, it took sixth place in frequency among all occupational diseases recognized in the European Union. METHODS: We selectively reviewed the literature on the potential causation of CTS by occupational activities. RESULTS: Repetitive manual work tasks involving flexion and extension at the wrist, forceful grip with the hand, and/or vibrations of the hand and arm, such as are induced (for example) by hand-held vibrating tools, can damage the median nerve and cause CTS. A combination of these exposures has been found to raise the risk of CTS with a more than additive effect. CONCLUSION: The causation of CTS by occupational activities, either alone or in combination with other factors, has been well documented by epidemiological data and is pathophysiologically plausible. In Germany, a physician who diagnoses carpal tunnel syndrome in an employee with a relevant, damaging occupational exposure is required to report the case to the German Social Accident Insurance. Förkortad version!

12 Vad visar andra översikter? Samband mellan smärta och ömhet i nacken och Repetitiva armrörelser Repetitiva armrörelser med böjd nacke Böjd nacke med statisk belastning Palmer och Smedley Scand J Work Environ Health 2007;33: Samband mellan axeltendinit och Arbete med armarna 45 uppåt Repetitiva armröreler Repetitiva handrörelser >2 tim/dag Lyft >20 kg 10 ggr per dag Van Rijn et al. Scand J Work Environ Health 2010;36:

13 Vad visar andra översikter? Samband mellan lateral epikondylit och Att hantera verktyg som väger >1kg Lyft >20 kg 10 ggr per dag Repetitiva handrörelser >2 tim/dag Låg kontroll Låg socialt stöd Samband mellan medial epikondylit och Att lyfta >5kg 2ggr/min 2 tim/dag Lyft >20 kg 10 ggr per dag Hög handgripkraft >1 tim/dag Repetitiva handrörelser >2 tim/dag Arbete med vibrerande verktyg >2 tim/dag Van Rijn et al. Rheumatology (Oxford). 2009;48:

14 Vad visar andra översikter? Samband mellan karpaltunnelsyndrom och Genomsnittlig handkraft >4kg Repetitiva handrörelser Arbete med böjd handled (palmart eller dorsalt) Arbete med vibrerande verktyg A8 >3.9 m/s 2 Inget samband med psykosociala faktorer Van Rijn et al. Scand J Work Environ Health. 2009;35:19-36.

15 Vad visar andra översikter? Nacke/axlar Sittande arbete Böjd och vriden bål Repetitiva rörelser med extension eller flexion av nacken Arbetstid vid dator Datorutrustnings placering Arbetstillfredsställse Stress Lågt stöd från kollegor Osäkerarbetssituation Höga krav Axlar/armar Repetitiva rörelser Armarna lyfta mer än 60 (tendinit) Höga krav Stress

16 Vad visar andra översikter? Armbågar Tunga lyft Arbete med handverktyg som väger >1kg Repetitivt arbete Låg kotroll Lågt socialt stöd Handleder Starka handgrepp (>4kg) Repetitivt arbete Höga psykosociala krav

17 Hur gick det till? Projektgrupp Christer Edling (ordförande) Maria Feychting Johan Hallqvist Catarina Nordander Jorma Styf Kjell Torén Ewa Wigaeus Tornqvist Anders Norlund (projektledare) Jonas Lindblom (informatiker) Elisabeth Källgren (projektassistent) Maria Skogholm (projektassistent)

18 Litteratursökning 40 Kohortstudier abstracts 897 artiklar 392 kvalitetsgranskade artiklar 2 Fall- Kontrollstudier 4 RCT-studier 22 Systematiska översikter = slutsatserna baseras på 46 studier

19 Granskningsmall Randomiserade kontrollerade studier Särskild SBU mall Systematiska litteraturöversikter Särskild SBU mall Prospektiva kohortstudier Egen mall Fall-kontrollstudier Egen mall Ca hälften av studierna bedömdes ha tillräckligt god kvalitet Tvärsnittstudier granskades ej, pga stor mängd studier ovan

20 GRADE Syntes och styrkegradering av slutsatser Starkt vetenskapligt stöd ( ) Randomiserade kontrollerade studier Måttligt starkt vetenskapligt stöd ( ) Randomiserade kontrollerade studier Begränsat vetenskapligt stöd ( ) Observationsstudier Otillräckligt vetenskapligt stöd ( )

21 Sänk om Brister i kvalitet, max -2 Brister i överensstämmelse mellan studier, max -2 Brister i överförbarhet, max -2 Bristande precision, max -1 Hög sannolikhet för publikationsbias Höj om Stora effekter och inga sannolika confounders, max +2 Tydligt dos-responssamband, max +1 Confounders borde leda till bättre behandlingsresultat i kontrollgruppen

22 Även begränsat vetenskapligt underlag är vetenskapligt! Begränsat vetenskapligt stöd ( ) Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning. Detta innebär att sambandet mellan exponering och effekt är vetenskapligt styrkt.

23 Studien har fått kritik Bengt Järvholm, Johan Hvid Andersen, Bo Veiersted LÄKARTIDNINGEN NR VOLYM Slutsatser baseras på vissa typer av epidemiologiska studier. International Agency for Research on Cancer (IARC) analyserar såväl mekanistiska, experimentella som epidemiologiska resultat. GRADE vid studier inom folkhälsoområdet har tidigare kritiserats. Uppdelningen på för många subanalyser. Rekommenderar den intresserade att läsa andra kunskapssammanställningar.

24 För många utfall/exponeringar? Endast studier på människor Endast prospektiva studier och fall/kontrollstudier

25 Vad säger vetenskapen? Vad säger lagen? Hur jobbar man praktiskt?

26

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten En systematisk litteraturöversikt Mars 2012 SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär: Effektiva er Effektiva er mot belastningsbesvär: koordinerad epidemiologi, biomekanik, fysiologi, implementeringsforskning och folkhälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Läs mer

Kunskapsöversikter. Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog

Kunskapsöversikter. Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog Kunskapsöversikter Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog Centrum för arbets- och miljömedicin, SLSO Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet allan.toomingas@ki.se

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Är det farligt med ensidigt repetitivt arbete? Kunskapsläget 2014. Rapport nr 14/2014

Arbets- och miljömedicin Lund. Är det farligt med ensidigt repetitivt arbete? Kunskapsläget 2014. Rapport nr 14/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 14/2014 Är det farligt med ensidigt repetitivt arbete? Kunskapsläget 2014 Inger Arvidsson Belastningsergonom, DrMedVet Catarina Nordander Överläkare, docent Arbets-

Läs mer

Gradering av evidensstyrka ABCD

Gradering av evidensstyrka ABCD Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och

Läs mer

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting 2016-12-09 Maria Feychting 1 Traditional health risk assessment process Hazard Identification Exposure-

Läs mer

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Institutionen för Folkhälsovetenskap Företagshälsovård för sjukgymnaster och ergonomer Folkhälsovetenskap Projektarbete, 7,5 hp 2008 Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning Ann-Louise Fransson

Läs mer

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bakgrund Arbets- och miljömedicin i Lund utarbetade i slutet av 1980-talet en standardmetod för klinisk undersökning av nacke och övre extremiteter

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Nack- och skulderbesvär i arbetet

ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Nack- och skulderbesvär i arbetet ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN 2019 Nack- och skulderbesvär i arbetet Besvär i nacke och skuldra är mycket vanligt. Andelen personer med besvär är särskilt hög i yrkesgrupper som

Läs mer

Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske

Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version 150107 OBS! Smärre ändringar kan komma att ske Kursansvarig och examinator: Teresia Nyman Kursens innehåll Kursen arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning

Läs mer

Belastningsergonomisk exponering hos montörer och maskinoperatörer

Belastningsergonomisk exponering hos montörer och maskinoperatörer Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 147 Belastningsergonomisk exponering hos montörer och maskinoperatörer Baserat på exponeringsutredningar

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (10)

Bilaga till rapport 1 (10) Bilaga till rapport 1 (10) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, rapport 240 (2015) Bilaga 7 Gallrings- och granskningsmallar SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se

Läs mer

Påverkbara riskfaktorer för ALS

Påverkbara riskfaktorer för ALS Påverkbara riskfaktorer för ALS Lars-Gunnar Gunnarsson Biträdande professor, Institutionen för medicinska vetenskaper, Örebro Universitet. Docent i neurologi. Fil kand i psykologi. Specialistläkare i Neurologi

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 18/2015 Arbets- och miljömedicin Lund Medicinsk kontroll vid ergonomiskt belastande arbete (MEBA) validitet av en screeningmetod anspassad för företagshälsovården Dirk Jonker ab Ewa Gustafsson

Läs mer

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen Inger Arvidsson, Camilla Dahlqvist, Henrik Enquist, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM

Läs mer

Radialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11

Radialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11 Radialtunnelsyndrom Charlotte Lewis Seminarium 23/11 Upplägg Bakgrund och definition Symptom Klinik Forskning Behandling Patientfall Bakgrund Beskrevs för första gången 1954 av Michelle och Krueger, radial

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013 Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 10/2013 Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker Gert-Åke Hansson Docent, yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin 2013-03-28 Arbetsställningar

Läs mer

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning Göran Hägg & goran@ergomusic.se Per Lindberg EHSS frukostseminarium 7 februari 2018 per.lindberg@hig.se www.hig.se/cbf Per Lindberg per.lindberg@hig.se

Läs mer

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet Gunnar Bergström,, docent, beteendevetare 2015-09-25 1 Stress och psykisk ohälsa Arbetsrelaterad stress är det näst vanligaste problemet

Läs mer

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering 2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär

Läs mer

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd

Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd 1 (5) Datum 2013-09-18 Svar till Föreningen Sveriges habiliteringschefer angående SBUrapporten Autismspektrumtillstånd Tack för era kommentarer. Vi skulle först och främst vilja klargöra att SBU inte ger

Läs mer

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller

Läs mer

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 1/2014 Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon Jenny Gremark Simonsen Lothy Granqvist Gert-Åke Hansson AMM, Lund 2014-01-24

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER 1 MÅNGA OLIKA HÄLSOEFFEKTER HAR Manlig fertilitet

Läs mer

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden 1 QEC manual Den här metoden för exponeringsbedömning har tagits fram för att utvärdera förändringar av muskuloskeletal riskexponering före och efter ergonomisk intervention. Innan riskanalysen görs bör

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Manuell hantering av handhållna maskiner och verktyg bland verkstadsarbetare

Manuell hantering av handhållna maskiner och verktyg bland verkstadsarbetare Manuell hantering av handhållna maskiner och verktyg bland verkstadsarbetare En tioårsuppföljning Lage Burström, 1 Ronnie Lundström, 2 Mats Hagberg 3 och Tohr Nilsson 4 1. Arbetslivsinstitutet Norr, Umeå

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Spröda kvinnor och starka gubbar?

Spröda kvinnor och starka gubbar? Spröda kvinnor och starka gubbar? Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011 25 20 sjukersättning sjukskrivning

Läs mer

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska

Läs mer

RAMP II (version 1.03)

RAMP II (version 1.03) RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 1 RAMP II (version 1.03) Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid

Läs mer

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Ett nytt belastningsergonomiskt bedömningsverktyg Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09 RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Bakgrund & mål Bakgrund Behov

Läs mer

Vibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 3 to Annex 1 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006

Vibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 3 to Annex 1 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006 Risks of Occupational Vibration Exposures Risks of Occupational Vibration Exposures FP5 Project No. QLK4-00-0650 January 00 to December 006 Supplement to Annex of Final Technical Report Title: Authors:

Läs mer

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer Gert-Åke Hansson Arbets- och miljömedicin Lund Bakgrund Muskuloskeletal sjukdom är ett stort problem Speciellt nacke/axlar, armar och händer

Läs mer

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:

2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del

Läs mer

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN

SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN SKADEMÖNSTER BLAND SVENSKA BARN Diana Stark Ekman, Docent Public Health Sciences Bild 1 MAN SKA ALDRIG BÖRJA MED EN URSÄKT En stor utmaning Säg till om ni inte hänger med Bild 2 www.expressen.se www.svd.se

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika? Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika? Agneta Lindegård Andersson Ergonom, Docent, Utvecklingledare Institutet för stressmedicin Hälsan & Stressmedicin Introduktion Förekomst av

Läs mer

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011

Läs mer

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk 5 000 år Industri ca 225 år IT ca 25 år Ergonomi? Ergonomi handlar

Läs mer

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden 1 QEC manual Den här metoden för exponeringsbedömning har tagits fram för att utvärdera förändringar av muskuloskeletal riskexponering före och efter ergonomisk intervention. Innan riskanalysen görs bör

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (11)

Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga 2 Granskningsmallar. Mall för bedömning av relevans Författare: År: Artikelnummer: Relevans Ja Nej Oklart Ej tillämpl 1. Studiepopulation 1. Är den population som deltagarna

Läs mer

forskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning

forskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning forskning pågår Vetenskaplig red. Birgit Rösblad Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Agneta Lindegård Andersson Sammanfattning Symtom från nacken och övre extremiteten är vanligt

Läs mer

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-, arm-, nack- eller skulderbesvär vid arbete med händer och armar.

Läs mer

Instrument för bedömning av suicidrisk

Instrument för bedömning av suicidrisk Instrument för bedömning av suicidrisk En systematisk litteraturöversikt September 2015 SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment

Läs mer

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi

Läs mer

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar

2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar 2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest

Läs mer

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,

Läs mer

Evidensgradering enligt GRADE

Evidensgradering enligt GRADE STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12 Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar

Läs mer

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO SVENSK STANDARD SS-EN ISO 4892-3 Handläggande organ Fastställd Utgåva Sida SVENSK MATERIAL- & MEKANSTANDARD, SMS 1999-05-21 1 1 (1+9) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited.

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-01-12

Läs mer

2. Metodbeskrivning. Frågeställningar

2. Metodbeskrivning. Frågeställningar 2. Metodbeskrivning Målgrupper för denna rapport är i första hand tandvårdspersonal som arbetar med både tand- och implantatstödd kron- och broprotetik, dvs allmäntandläkare och specialisttandläkare i

Läs mer

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se

Läs mer

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN

PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN 1(5) Region Skåne Skånes universitetssjukvård Avd Forskning och Utbildning HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN Publikationsdatum: 2018-05-16 2(5) Sammanfattning

Läs mer

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning

Läs mer

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Fysisk och psykosocial exponering varför och hur Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Arbetsorsakade besvär enligt anledning Andel sysselsatta med besvär under

Läs mer

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar Mall för gallring av abstrakt Ett abstrakt gallras om ett eller flera av nedanstående villkor är uppfyllda. Sjukdom/besvär ej relevant Studien har annat fokus

Läs mer

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Hierarkier av hälsa. Docent Christina Björklund. Enheten för interventions- och implementeringsforskning Hierarkier av hälsa Docent Christina Björklund Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Namn Efternamn 1 Heart attack, eh? Boss may be cause Mr. Burnses of the world can raise

Läs mer

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document

Läs mer

Design av kliniska studier Johan Sundström

Design av kliniska studier Johan Sundström Design av kliniska studier Johan Sundström Kraschkurs i klinisk vetenskapsmetodik Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade Exponerade Orsak och verkan? Tvärsnittsstudie Oexponerade* Exponerade*

Läs mer

Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7)

Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7) Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7) Behandling av armfraktur hos äldre, rapport 262 (2017) Bilaga 3 Sammanställning av det vetenskapliga underlaget Tabell 1.1 Översikt av resultaten som avser fraktur av handled.

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Vilka är vi från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU)? Karin Stenström Projektledare, karin.stenstrom@sbu.se Lena Wallgren

Läs mer

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa Gunnar Bergström, docent 2017-10-20 Namn Efternamn 1 Systematisk litteraturgenomgång Riktlinjer Arbetshälsoekonomiskt

Läs mer

Boendestöd En ny praktik och nya kunskaper

Boendestöd En ny praktik och nya kunskaper Boendestöd En ny praktik och nya kunskaper En introduktion Institutionen för Socialt Arbete 2 maj 2017 Alain Topor alain.topor@socarb.su.se Psykiatrireformen 1995 genomfördes psykiatrireformen. Många tror

Läs mer

HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt

HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Enheten för välfärd utbildning och arbetsmarknad Sten Gellerstedt 2017-09-07 20170184 ERT DATUM 2017-08-31 ER REFERENS Arbetsmiljöverket 112 79 STOCKHOLM Komplettering

Läs mer

Application for funding from Swedish Coeliac Association Fund for scientific research

Application for funding from Swedish Coeliac Association Fund for scientific research Application for funding from Swedish Coeliac Association Fund for scientific research Send the application with enclosed documents to info@celiaki.se 1. Main and fellow applicant Last name First name Date

Läs mer

Är arbete bra för hälsan?

Är arbete bra för hälsan? Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, Leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet Varför arbetar vi? Arbetet försörjer oss Arbetet strukturerar tiden Arbetet skapar mening

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Bilaga till rapport 1 (13)

Bilaga till rapport 1 (13) Bilaga till rapport 1 (13) Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem, rapport 227 (2014) Bilaga 5 Gallrings- och granskningsmallar Mall för gallring av artikelsammanfattningar (abstrakt) Ett abstract gallras

Läs mer

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster Jenny Selander Forskare (post doc) MSc, PhD Arbetsmedicinska enheten Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Jenny.Selander@ki.se Disposition

Läs mer

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease

Läs mer

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Fel och fel slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Varför? En hjälp då man kri4skt granskar studier - andras. och egna! A> ta fram e> es4mat

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH AFA frukostseminarium 24/4 2019 Jörgen Eklund KTH Belastningar på rörelseorganen Arbete i Egypten Belastningar på rörelseorganen Ramazzini och Writers cramp Belastningar på rörelseorganen Kolgruvearbete

Läs mer

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården 28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda

Läs mer

Att mäta samverkansamverkansenkät

Att mäta samverkansamverkansenkät Att mäta samverkansamverkansenkät vid SU Våren 2009 Thomas Arctaedius, Maria Ljunggren, och Richard Odegrip Innehåll 1. Bakgrund att mäta och följa upp samverkan 2. Andra genomförda undersökningar 3. SU

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

Projektplan. Mat vid fetma. 17 maj 2011

Projektplan. Mat vid fetma. 17 maj 2011 Projektplan Mat vid fetma 17 maj 2011 1 Mat vid fetma 1. Bakgrund SBU publicerade år 2002 rapporten Fetma problem och åtgärder. Rapporten inkluderade många olika metoder för såväl prevention och behandling

Läs mer

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011

Arbets- och miljömedicinska kliniken. länsträff för miljö- och hälsoskydd. Sala 1 sep 2011 länsträff för miljö- och hälsoskydd Sala 1 sep 2011 Länsansvariga Västmanland Håkan Löfstedt, överläkare hakan.lofstedt@orebroll.se 019-602 24 76 Peter Berg, yrkeshygieniker peter.berg@orebroll.se 019-602

Läs mer

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap

EatMoveLive. Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa. Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Ett holistiskt hälsoföretag med fokus på företagets mentala och fysiska hälsa Boll som kombinerad skrivbordsstol och träningsredskap Många studier visar idag att långvarigt stillasittande innebär en ökad

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer