Klimatsmarta idéer för hästnäringen 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatsmarta idéer för hästnäringen 2011"

Transkript

1 Klimatsmarta idéer för hästnäringen 2011 Hästnäringens Nationella Stiftelse

2 1. Förord 2. Klimatsmarta hästföretagare 3. Klimatsmarta ungdomar 4. Klimatpolicy 5. Pressmaterial 6. Studien av tolv hästgårdar Hästnäringens Nationella Stiftelse 10.

3 1. Förord Hästnäringen vill minska sin negativa klimatpåverkan och bidra till en trygg framtid för nästa generations hästar, hästägare och hästvänner. Näringen jobbar för en klimatsmart hästvärld. Under januari och februari 2011 engagerade sig hela hästnäringen aktivt i ett gemensamt kommunikationsprojekt. Riktlinjerna till projektet arbetades fram under en workshop i maj 2010 i Stockholm. I projektet Tänk klimatsmart har följande organisationer deltagit: Hästnäringens Nationella Stiftelse, ATG, LRF, Svenska Ridsportförbundet, Svensk Travsport, Svensk Galopp, Svenska Hästavelsförbundet, Svenska Islandshästförbundet, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, Western Riders Associations of Sweden, Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté, Svenska Ponnyavelsförbundet och Hästnäringens Yrkesnämnd, Hästnäringens Riksanläggningar Strömsholm och Flyinge. Styrgrupp till projektet har Hästnäringens Miljökommitté varit. Under 2010 ingick följande personer i Miljökommittén: Titti Jöngren, ordförande (LRF), Peter Forssberg (Svensk Travsport), Marie Hyllander (ATG), Christina Wahle (Svenska Hästavelsförbundet), Ulf Wilken (Svenska Ridsportförbundet) och Anahita Arai, sekreterare (Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS). Projektet har fi nansierats med medel från HNS. Projektägare vid HNS: Anahita Arai Projektledare: Lena-Maria Trast LRF har ställt upp med expertkunskap genom Hilda Runsten och Jan Eksvärd, samt fi nansierat gårdsstudien som utgjort faktaunderlag till hela kommunikationssatsningen (se fl ik 6). Projektet Tänk klimatsmart har riktat sig till både hästföretagare (se fl ik 2) och ungdomar (se fl ik 3). Inom projektet har fl era olika typer av material tagits fram för att kunna spridas via hästorganisationernas egna hemsidor, Facebook och ungdomsbloggen Det går inte förvänta sig snabba resultat när man arbetar med stora övergripande policyfrågor. Men hästnäringen har kommit en bit på vägen i sitt klimatarbete. I februari 2011 enades organisationerna i Hästnäringens Representationsråd (HRR) om en gemensam klimatpolicy (se fl ik 4). Denna slutrapport är en sammanställning av materialet som tagits fram i projektet. Materialet får användas fritt, men glöm inte att ange HNS som källa. Användbara hemsidor där mer information fi nns är: och com/se/pressroom/haestnaeringens_nationella_stiftelse Hästnäringens Nationella Stiftelse Om du har några frågor får du gärna kontakt HNS och Anahita Arai via e-post eller via telefon

4 PROJEKT- BESKRIVNING Hästnäringens klimatprojekt Hästnäringens Miljökommitté har tillsammans med LRF genomfört en gårdsstudie bland tolv hästföretagare för att ta reda på var och när det går åt mest energi, samt vilka aktiviteter som har störst klimatpåverkan på de olika anläggningarna. Studien ger ett underlag för vad hästnäringen kan göra för att minska sin klimatpåverkan. Resultaten från gårdsstudien ligger till grund för kommunikationsprojektet Tänk klimatsmart. I projektet har organisationer i Hästnäringens Representations Råd (HRR) samt Hästnäringens Riksanläggningar Flyinge och Strömsholm deltagit. Organisationerna representerade inom HRR är: Hästnäringens Nationella Stiftelse, ATG, LRF, Svenska Ridsportförbundet, Svensk Travsport, Svensk Galopp, Svenska Hästavelsförbundet, Svenska Islandshästförbundet, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, Western Riders Associations of Sweden, Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté, Svenska Ponnyavelsförbundet och Hästnäringens Yrkesnämnd. Projektet Tänk klimatsmart har finansierats via Hästnäringens Nationella Stiftelse genom totalisatoravtalet mellan staten och trav-/galoppsporten. Målgrupper Projekt Tänk klimatsmart har varit ett renodlat kommunikationsprojekt. Projektet har riktat sig till företagare inom hästnäringen och till hästintresserade ungdomar via de kanaler som de olika organisationerna inom HRR tillhandahållit. Företag: Hästföretagare som bedriver hästhållning, har stall, ridhus, travslingor eller annan infrastruktur för hästhållning. Till exempel turridningsföretag, travanläggningar, privata stallar, inackorderingsstall, trav- och ridskolor. Ungdomar: Ungdomar som håller på med hästar oavsett ras och gren, egen häst, medryttare, gymnasieelever med hästinriktning, trav- och ridskolor. Material till hästföretag Projektet har fokuserat på hästföretagarens möjlighet att spara pengar samtidigt som de kan driva en klimatsmart anläggning. Till målgruppen hästföretagare har vi tagit fram en bakgrundstext, en checklista för klimatsmarta val och en serie tipslappar som kan sättas upp på platser i stallet där stallägaren/hyresgästen står inför valmöjligheter att påverka klimatet positivt eller negativt. Allt material finns att titta på under flik 2 Klimatsmarta hästföretagare.

5 Material till ungdomar Kommunikationskonceptet för ungdomarna bygger på två tecknade hästar. Konceptet togs fram med hjälp av ungdomar som deltog i en fokusgrupp. Miljösnillet Millan och Klimatsmarta Frazze kunde vi följa under sju veckor på nätet när de pratade om elförbrukning, närproducerat foder samt fördelen med samåkning. Alla serier finns under flik 3. Serierna publicerade via vår egen blogg och i HNS:s pressrum på Mynewsdesk. De flesta organisationerna i HRR samt Hästnäringens Riksanläggning Flyinge publicerade klimatsmarta banner på sina hemsidor med inlänk till faktatexten på En del organisationer har valt att själva lägga upp fullständigt material på sina egna hemsidor. Klimatpolicy Vid sidan av kommunikationsprojektet har hästnäringen arbetat med att ta fram en gemensam klimatpolicy. Arbetet med klimatpolicyn påbörjades under Under arbetets gång förankrades förslaget till klimatpolicy hos organisationer som ingår i HRR. Läs den under flik 4.

6 2. Klimatsmarta hästföretagare Under 2011 tog hästnäringen fram ett informationsmaterial som visar hur näringen påverkar klimatet och hur företagare på ett enkelt sätt kan minska sin klimatpåverkan och samtidigt spara pengar. Texten En klimatsmart hästvärld togs fram som faktatext och bakgrund till projektet. Texten har även skickats till medverkande organisationer för att kunna läggas ut på organisationernas egna hemsidor. En checklista Tänk klimatsmart och spar pengar publicerades för hästföretagare. Checklistan fokuserad på två områden där hästföretagare både kan tänka på klimatet och spara pengar. Sju tipslappar Frazzes klimatsmarta tips publicerades för att enkelt kunna skrivas ut och sättas upp på olika ställen där stallägare/hyresgäster står inför en valmöjlighet att påverka klimatet i en positiv eller en negativ riktning. Hästnäringens Nationella Stiftelse

7 FAKTATEXT! En klimatsmart hästvärld Vill du som hästägare eller hästvän spara pengar och samtidigt bidra till att minska hästnäringens negativa klimatpåverkan? Med enkla medel och förändringar kan hästnäringen minska utsläppen av bland annat koldioxid och öka energieffektiviteten allt för att skapa en klimatsmartare hästvärld. Vi kan alla hjälpas åt Sveriges övergripande klimatmål har beslutats av riksdagen. Enligt det svenska klimatmålet fram till år 2020 ska minst 50 procent av den svenska energin ska vara förnybar utsläppen av växthusgaser i Sverige reducerats med 40 procent jämfört med år 1990 energieffektiviteten ökas med 20 procent Hästnäringen vill minska sin negativa klimatpåverkan och bidra till en trygg framtid för nästa generations hästar, hästägare och hästvänner. Som ett led i detta arbete har Hästnäringens Miljökommitté tillsammans med LRF gjort en gårdsstudie bland 12 hästföretagare. Syftet var att ta reda på var och när det går åt mest energi och vilka aktiviteter som har stor klimatpåverkan på olika anläggningar. Studien ger ett underlag för vad hästnäringen kan göra för att minska sin klimatpåverkan. Resultatet av studien visar att huvuddelen av den negativa klimatpåverkan består av koldioxidutsläpp vid transporter (bensin och diesel) och lustgas och koldioxid vid produktion av foder. Gårdarnas energianvändning, utöver drivmedel, är främst el till belysning. Hur påverkar hästnäringen klimatet? Koldioxid från diesel och bensin Både diesel- och bensinmotorer släpper ut koldioxid som påverkar klimatet negativt. Störst utsläpp av koldioxid inom hästnäringen sker just på transportsidan. Genom att planera körningen kan förbrukningen av diesel och bensin reduceras med 10 till 15 procent per år. Ett annat sätt att få ner diesel- och bensinkonsumtionen är att gå över till bilar som drar mindre eller kan köras på biodrivmedel. Minskad konsumtion av bensin och diesel påverkar inte bara klimatet positivt, du sparar även stora summor pengar. Tips till dig som vill vara klimatsmart: 1. Gör gemensamma inköp av grov- och kraftfoder samt strö till gården. 2. Köp närproducerat grovfoder. 3. Kör ekonomiskt med dina gårdsfordon genom att planera din körning. Du kommer på sikt kunna ersätta fossilt bränsle med biodrivmedel. 4. Använd motorvärmare på vintern. 5. Uppmuntra och underlätta samåkning till och från din hästanläggning. 6. Påverka den kommunala planeringen, kontakta landsbygdstrafiken, se till att det byggs en busshållplats i närheten av din anläggning. I hästnäringens studie visar det sig att det ofta saknas bra kollektivtrafik till ridskolorna och detta medförde att många tar bilen och detta påverkar klimatet negativt. Det är också i visa fall svårt för anläggningarna att själva påverka fodertransporterna till gårdarna.

8 Elförbrukning När det gäller elförbrukningen finns också ett antal möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan genom att spara el och använda el från förnybara källor som vatten- och vindkraft. Tips till dig som vill vara klimatsmart: 1. Byt ut gamla glödlampor till lågenergilampor och gamla lysrör mot moderna med nyare teknik. Läs mer på 2. Byt ut gamla kylskåp, torkskåp och tvättmaskiner till nya med energiklass A+ eller bättre. 3. Sätt in automatiska dörrstängare till uppvärmda utrymmen exempelvis sadelkammare, kontor, omklädningsrum eller andra gemensamhetslokaler. 4. Uppmuntra sparsam användning av varmvatten, installera snålspolande duschmunstycken och vattenkranar. 5. Ta reda på var din el tar vägen genom att mäta och kartlägga elanvändningen på olika enheter, till exempel stall, ridhus, ytterbelysning ridbana och boningshus. 6. Uppmuntra till att släcka lampor. Installera timer eller rörelsesensorer. I hästnäringens studie visar det sig att få anläggningar visste var på anläggningen elförbrukningen var som störst. Stallgödseln Stallgödseln är en direkt källa till klimatgasutsläpp. Det beror på att det från gödseln avgår metan och lustgas. Hur stora utsläppen blir varierar mellan olika djurslag, utfodring och hur gödseln lagras och sprids. Stallgödseln kan också indirekt bidra till ökade klimatgasutsläpp. Det sker till exempel om den sprids på åkrarna vid fel tid på året eller i fel mängd. Tips till dig som vill vara klimatsmart: 1. Se till att din anläggning har en god hantering av stallgödsel. 2. Använd gödselcontainer för enkelt bortforslande. 3. Använd gödseln till biogas då minskar du de direkta utsläppen och gasen kan ersätta fossila drivmedel. Stora utsläpp från det importerade fodret Till den svenska djurhållningen importeras proteinfoder. Produktionen av detta foder påverkar den svenska djurhållningens klimatgasutsläpp. Till exempel avverkas skog i Sydamerika för att odla soja som importeras till Sverige och sedan hamnar i vårt hästfoder. Tips till dig som vill vara klimatsmart: 1. Se över din foderanvändning, grovfoder med hög proteinhalt gör att du kan hålla ner användningen av kraftfoder som bidrar till regnskogsskövling. 2. Köp närproducerat grovfoder.

9 Hästarnas betesmarker binder koldioxid Låt era hästar beta naturligt det är bra för vårt klimat. Genom att hålla marker med bra bete så binder gräset koldioxid i gröda och rötter. Tips till dig som vill vara klimatsmart: 1. Låt hästarna beta, bra tillväxt på betet binder koldioxid. Lästips! Hästnäringens Miljökommittés och LRF:s gårdsstudie Hästnäringens Miljökommitté har tillsammans med LRF gjort en gårdsstudie bland 12 hästföretagare. Syftet var att ta reda på hur stor energianvändning som sker på olika typer av hästanläggningar samt var det största utsläppet av klimatgaser sker. Detta ger underlag för vad hästnäringen kan göra för att minska sin klimatpåverkan. Hela studien finns att läsa på Hästnäringens Miljökommitté är ett nätverk för miljö- och klimatfrågor inom hästnäringen. Följande organisationer ingår i Miljökommittén: ATG, LRF, Svenska Ridsportförbundet, Svensk Travsport, Svensk Galopp, Svenska Hästavelsförbundet och Hästnäringens Nationella Stiftelse. Länktips! Här hittar du tips för hästföretagare som vill spara pengar och samtidigt driva klimatsmarta hästanläggningar. För att beräkna din elkonsumtion, gå in på: Bloggtips! Under januari och februari 2011 kan du följa Miljösnillet Millans klurigheter och hennes vän Klimatsmarta Frazze på

10 CHECKLISTA! Tänk klimatsmart och spar pengar! två områden där dina val gör skillnad Minska din elförbrukning: 1. Byt ut gamla glödlampor till lågenergilampor och gamla lysrör mot moderna med nyare teknik. Läs mer på 2. Byt ut gamla kylskåp, torkskåp, tvättmaskiner till nya med energiklass A+ eller bättre. 3. Sätt in automatiska dörrstängare till uppvärmda utrymmen exempelvis sadelkammare, kontor, omklädningsrum och andra gemensamhetslokaler. 4. Uppmuntra sparsam användning av varmvatten, installera snålspolande duschmunstycken och vattenkranar. 5. Ta reda på var din el tar vägen genom att mäta och kartlägga elanvändningen på olika enheter, till exempel stall, ridhus, ytterbelysning ridbana och boningshus. 6. Uppmuntra till att släcka lampor. Installera timer eller rörelsesensorer. * På finns faktabladet Belysning där den här uträkningen från Energirådgivningen är redovisad. En lågenergilampa brinner 10 gånger längre än en glödlampa. Du spar 600 kr per glödlampa du byter!* Transporter till och från gården: Genom att planera din körning kan du spara 10-15% per år i minskad bränsleförbrukning! 1. Gör gemensamma inköp av grov- och kraftfoder samt strö till gården. 2. Köp närproducerat grovfoder. 3. Kör ekonomiskt med dina gårdsfordon genom att planera din körning. 4. Använd motorvärmare på vintern. 5. Uppmuntra och underlätta samåkning till och från din hästanläggning. 6. Påverka den kommunala planeringen, kontakta landsbygdstrafiken, se till att det byggs en busshållplats i närheten av din anläggning. Fler klimatsmarta tips på Hästnäringens Nationella Stiftelse Tänk klimatsmart är en gemensam satsning inom hästnäringen. I projektet deltar Hästnäringens Nationella Stiftelse, ATG, LRF, Svenska Ridsportförbundet, Svensk Travsport, Svensk Galopp, Svenska Hästavelsförbundet, Svenska Islandshästförbundet, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, Western Riders Associations of Sweden, Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté, Svenska Ponnyavelsförbundet och Hästnäringens Yrkesnämnd, Hästnäringens Riksanläggningar Flyinge och Strömsholm. Projektet har finansierats via Hästnäringens Nationella Stiftelse genom totalisatoravtalet mellan staten och trav-/galoppsporten. Mer information hittar du på

11 TIPSLAPPAR! Klipp ut och sätt upp i spolspiltan! Klimatsmarta Frazze ger ett säkert stalltips! Att spola varmvatten 10 minuter kostar 5 kr. Köp1 kg morötter istället det är klimatsmart! HNS. Illustration: Lena Furberg

12 Klipp ut och sätt upp på ditt torkskåp! Klimatsmarta Frazze ger ett säkert stalltips! Att köra ett torkskåp i en timme varje dag kostar 875 kr/år. Fyll skåpet ordentligt det är klimatsmart! HNS. Illustration: Lena Furberg. Förutsatt ett torkskåp med effekten 2000W och elpris 1,30 kr/kwh.

13 Klipp ut och sätt upp på dörren till ditt ridhus! Klimatsmarta Frazze ger ett säkert stalltips! Att glömma släcka i ridhuset en timme varje dag kostar 2040 kr/år. Kom ihåg att släcka efter dig det är klimatsmart! HNS. Illustration: Lena Furberg. Förutsatt ett ridhus med 100 lysrör med effekten 43 W och elpris 1,30 kr/kwh.

14 Klipp ut och sätt upp på anslagstavlan i stallet! Klimatsmarta Frazze ger ett säkert stalltips! Ska du köpa nytt foder? Passa på att fylla bilen ordentligt det är klimatsmart! HNS. Illustration: Lena Furberg.

15 Klipp ut och sätt upp på dörren till sadelkammaren! Klimatsmarta Frazze ger ett säkert stalltips! Sänk värmen i sadelkammaren! Du sparar minst kr/år om du sänker temperaturen till grader det är klimatsmart! HNS. Illustration: Lena Furberg. Källa: Vattenfall HUR HAR VI RÄKNAT? Exemplet är räknat på en 20 m² stor sadelkammare som är placerad i ena änden av stallet. Stallet ligger mitt i Sverige: Uppvärmningskostnaderna Vid 21 grader = 8400 kwh/år * 1.30 = kr Vid 12 grader = 4800 kwh/år * 1.30 = kr Antag ett elpris på 1.30 kr/kwh Genom att sänka värmen i sadelkammaren från 21 grader till 12 grader, sparar du kr per år. Visste du detta? Temperaturen i sadelkammaren behöver inte vara 21 grader. Det räcker med grader för att hålla fukt och mögel borta. Komplettera gärna med en fuktmätare. Fuktigheten bör inte överstiga 72 procent. Källa: Camilla Hjortling, Vattenfall.

16 Klipp ut och sätt upp på anslagstavlan i stallet! Klimatsmarta Frazze ger ett säkert stalltips! Byt till lågenergilampor! Du sparar 600 kr per lågenergilampa du byter det är klimatsmart! HNS. Illustration: Lena Furberg. HUR HAR VI RÄKNAT? Kalkyl för en lågenergilampa: Kalkyl för timmar brinntid och ett elpris på 1,30 kr/kwh (november 2010): Glödlampa Lågenergilampa Inköpspris/st 5 kr 80 kr Livslängd tim tim Effekt 60 Watt 11 Watt Inköpskostnad (10 st) 50 kr (1 st) 80 kr Energikostnad 780 kr 143 kr Summa 830 kr 223 kr Man kan alltså räkna med en besparing på ca 600 kr för varje glödlampa som byts ut. Priset 80 kr för en lågenergilampa är dessutom väl tilltaget, det går att hitta betydligt billigare alternativ. Räkna rätt I äldre belysningsanläggningar står elenergin ofta för 70 % av de totala kostnaderna under anläggningens livslängd. Det är därför viktigt att räkna på belysningsanläggningens livscykelkostnad. Ofta lönar det sig att investera lite mer för att få låga energikostnader. Investering 10% Elkostnad 70% Drift- och underhåll 20% Livscykelkostnad för en belysningsanläggning under 20 år. Källa: Energirådgivningen

17 Klipp ut och sätt upp på anslagstavlan i ditt stall! Frazze manar till upprop bland oss hästägare! Skriv ditt namn på listan här om du vill ha en busshållplats närmare ditt stall. Skicka sedan in namnlistan till kommunpolitikerna i din kommun! En busshållplats åt alla! Vi hästar vill ha ett bra klimat och tycker att ni kommunpolitiker borde ordna en busshållplats närmare stallet! HNS. Illustration: Lena Furberg.

18 Så här har det sett ut Materialet har visats på olika sätt via organisationernas hemsidor, här följer några exempel: LRF valde att göra en egen lansering av materialet. De tog upp en serie på första sidan med länk till en undersida där delar av faktamaterialet presenterades men med länkar till samtligt material. På LRFs Facebook grupp Vi som gillar att rida ut i naturen togs hela kampanjen med.

19 Ridsportförbundet valde att publicera hela faktamaterialet på sin hemsida under Om förbundet / Viktiga frågor / Klimatsmart hästnäring. Den 14 februari lade de även upp veckans klimattips på första sidan. Svensk Travsport lade ut banner under perioden med länk till HNS hemsida.

20 WRAS lade ut bannrar med länkar till HSN hemsida och till Svenska Hästavelsförbundets ungdomssida Avelsbiten skrev om projektet på sin hemsida. Länkade även vidare till andra sidor.

21 ASVH har materialet på sin hemsida under fliken Utbildning. Från projektets start hade de även en banner ute på sin första sida. De som inte skrev om projektet själva länkade in till HNS:s hemsida:

22 ASVH upplät även plats i tidningen Ridsport under tre nummer januari och februari. Materialet som helhet presenterades tillsammans med gårdsstudien, klimatsmarta tips och seriestripparna med Frazze och Millan. Anahita Arai från HNS försåg tidningen Ridsport med färdigskrivet material.

23 3. Klimatsmarta ungdomar I arbetet med att ta fram ett koncept för ungdomar tillsattes en fokusgrupp. I fokusgruppen deltog ungdomar i olika åldrar. Detta arbete mynnade ut i ett kommunikationskoncept med två tecknade hästar; Miljösnillet Millan och Klimatsmarta Frazze. Millan och Frazze har under projektets gång använts på olika sätt men framförallt har de synts i en egen serie som Lena Furberg har ritat. På följande sidor hittar du sju serier med Millan och Frazze. Serierna avslutas med ett konkret och enkelt klimatsmart tips. Under januari och februari publicerades en ny serie varje vecka på bloggen Serien har också spridits via olika Facebook-grupper. Från bloggen Hästnäringens Nationella Stiftelse

24 Material till ungdomar Lena Furberg ritade Millan och Frazze i olika varianter som använts på hemsidor och på Facebook. Illustrationerna och serierna är fria att använda om följande rad läggs till: HNS. Illustration: Lena Furberg.

25 MILJÖSNILLET MILLAN OCH KLIMATSMARTA FRAZZE Millan är mörkrädd Illustration: Lena Furberg för Hästnäringens Nationella Stiftelse. Följ Millan och Frazzes klimattankar på bloggen miljösnillet-millan.se SERIESTRIPPAR!

26 MILJÖSNILLET MILLAN OCH KLIMATSMARTA FRAZZE Millan är hungrig miljösnillet-millan.se

27 MILJÖSNILLET MILLAN OCH KLIMATSMARTA FRAZZE Millan är alltid ren och fin Illustration: Lena Furberg för Hästnäringens Nationella Stiftelse. Följ Millan och Frazzes klimattankar på bloggen miljösnillet-millan.se

28 MILJÖSNILLET MILLAN OCH KLIMATSMARTA FRAZZE Millan ska ut och tävla Illustration: Lena Furberg för Hästnäringens Nationella Stiftelse. Följ Millan och Frazzes klimattankar på bloggen miljösnillet-millan.se

29 MILJÖSNILLET MILLAN OCH KLIMATSMARTA FRAZZE Millan längtar efter våren miljösnillet-millan.se

30 MILJÖSNILLET MILLAN OCH KLIMATSMARTA FRAZZE Millan ääälskar sin matte Illustration: Lena Furberg för Hästnäringens Nationella Stiftelse. Följ Millan och Frazzes klimattankar på bloggen miljösnillet-millan.se

31 MILJÖSNILLET MILLAN OCH KLIMATSMARTA FRAZZE Millan alltid nybadad Illustration: Lena Furberg för Hästnäringens Nationella Stiftelse. Följ Millan och Frazzes klimattankar på bloggen miljösnillet-millan.se

32 Så här har det sett ut Materialet till ungdomar kommunicerades ut via bloggen Banners på de olika organisationernas hemsidor länkade besökarna dit. Hästnäringens Riksanläggning Flyinge Ungdomstravet

33 Pressklipp TV4 Skaraborg sände 22 februari 2011, ett inslag om klimatsatsningen. De gjorde ett reportage från Travskolan på Axevalla. Du kan se inslaget dryga 4 minuter in i sändningen: skaraborg?title=tv4nyheterna_skaraborg_18_32&videoid= Saxat från webben och Facebook:

34 4. Klimatpolicy Vid sidan av kommunikationsprojektet har hästnäringen arbetat med att ta fram en gemensam klimatpolicy. Arbetet med klimatpolicyn påbörjades under Under arbetets gång förankrades förslaget till klimatpolicy hos organisationer som ingår i HRR. På HRR-mötet i Göteborg den 25 februari kunde organisationerna enas om en gemensam klimatpolicy. Syftet med policyn är att påvisa hästnäringens vilja att minimera sin negativa klimatpåverkan samt att näringen vill synliggöra och utveckla den positiva klimatpåverkan. Nu tar ett arbete vid för varje organisation att införliva den gemensamma klimatpolicyn ibland sina övriga strategi- och policydokument. Hästnäringens Nationella Stiftelse

35 KLIMATPOLICY Övergripande klimatmål för hästnäringen är att: Utsläpp av växthusgaser kopplade till hästhållning ska minimeras, men utsläppen från naturliga processer kan inte nollas. Åtgärder för att nå klimatmålen måste samspela så att även andra miljö- och samhällsmål nås. Tänkbara mål för minskning av utsläpp ska utformas i samverkan med berörda intressenter. Detta vill hästnäringen: Hästnäringens utsläpp av växthusgaser ska minska. Hästnäringen behöver minska utsläppen av växthusgaser. Detta gäller särskilt koldioxidutsläpp från fossila bränslen. Vi måste dock alltid se till helheten och inte använda styrmedel som får långtgående negativa konsekvenser för näringen. Betesmarkernas potential som kolsänka ska tas tillvara. Betesmarker och ökad mullhalt i åkerjorden ger möjligheter att binda kol och därmed halten av växthusgaser i atmosfären. Energieffektivitet och konvertering till förnybar energi är grunden för långsiktig hållbarhet. En ökad energieffektivisering ska eftersträvas och stimuleras oavsett vilka energikällor som används. Hästägare och hästföretagare erbjuds information om klimat- och energifrågor. Deras drivkrafter, behov och intressen ska styra detta arbete. För att skynda på omställningen krävs aktiviteter hos den enskilde hästhållaren och hästföretagaren. I dessa processer krävs kunskaps- och beslutsunderlag. Det är en gemensam upp gift bland annat för myndigheter och organisationer inom hästnäringen att i samverkan utarbeta relevanta besluts- och kunskapsunderlag. Den 25 februari 2011 enades medlemsorganisationerna i Hästnäringens Representationsråd (HRR) om att anta denna gemensamma klimatpolicy för att minimera hästnäringens negativa klimatpåverkan, samt att synliggöra och utveckla den positiva klimatpåverkan. HRR består av följande organisationer; ATG, Lantbrukarnas Riksförbund, Svenska Ridsportförbundet, Svensk Travsport, Svensk Galopp, Svenska Hästavelsförbundet, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, Svenska Islandshästförbundet, Western Riders Associations of Sweden, Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté, Svenska Ponnyavelsförbundet, Hästnäringens Yrkesnämnd samt Hästnäringens Nationella Stiftelse.

36 Hur togs klimatpolicyn emot Pressrelease skickades ut med klimatpolicyn och omtalades bland annat i tidningen Häst och Ryttare, ATL, Hästmagazinet, Hippson samt Tidningen Ridsport.

37 ASVH tog även upp en längre artikel på sina sidor i tidningen ridsport v:13.

38 5. Pressmaterial Huvudfokus har varit att hästorganisationerna själva ska kommunicera ut budskapet. Men från HNS har vi publicerat två pressmeddelande om projektet och ett pressmeddelande hästnäringens gemensamma klimatpolicy. Vi har lagt ut ett antal texter under fl iken nyheter i HNS:s pressrum på Mynewsdesk. Vi har även gjort många inlägg om klimatsatsningen på Twitter (Anahita_HNS) och på Facebook. I februari under Eurohorse i Göteborg anordnade HNS ett frukostmöte. Titti Jöngren som är ordförande i Hästnäringens Miljökommitté deltog på mötet för att berätta om kommunikationsprojektet och om klimatpolicyn. Hästnäringens Nationella Stiftelse

39 PRESS- MEDDELANDEN! Pressmeddelande, Klimatsmarta idéer för hästföretagare Vill du både driva en klimatsmart hästanläggning och spara pengar? Håll då utkik efter hästnäringens klimatsmarta tips till företagare. I januari startar en klimatsmart kommunikationssatsning inom hästnäringen. Tillsammans kan vi minska vår klimatpåverkan genom att få ner elanvändningen och planera transporter till och från våra anläggningar. Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) har tillsammans med sina samarbetspartners tagit fram ett informationsmaterial om hur hästnäringen påverkar klimatet och hur företagare på ett enkelt sätt kan minska sin klimatpåverkan och samtidigt spara pengar. För HNS är miljö- och klimatfrågor prioriterade. Vi tror att det här sättet att arbeta med informationsprojekt är ett bra sätt att sprida kunskap om hästnäringens klimatpåverkan. Att företagarna också kan spara pengar tror jag är en stark morot för att faktiskt läsa och ta till sig informationen, säger Titti Jöngren som är ordförande i Hästnäringens Miljökommitté, samt styrelseledamot i HNS och LRF. Hästnäringens Miljökommitté bildades av HNS och arbetar med att samordna hästnäringens miljö- och klimatarbete. Här hittar du mer material Tips till företagare och information om Miljökommittén hittar du på Journalister hittar mer information om satsningen på klimatsmarta idéer till hästföretagare på HNS:s pressrum på My Newsdesk Fakta om projektet Klimatsmarta idéer för hästföretagare är en gemensam satsning inom hästnäringen. I projektet deltar Hästnäringens Nationella Stiftelse, ATG, LRF, Svenska Ridsportförbundet, Svensk Travsport, Svensk Galopp, Svenska Hästavelsförbundet, Svenska Islandshästförbundet, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen, Western Riders Associations of Sweden, Brukshästorganisationernas Samarbetskommitté, Svenska Ponnyavelsförbundet och Hästnäringens Yrkesnämnd, Hästnäringens Riksanläggningar Flyinge och Strömsholm. Projektet har finansierats via Hästnäringens Nationella Stiftelse genom totalisatoravtalet mellan staten och trav-/galoppsporten. För ytterligare information: Titti Jöngren, ordförande Miljökommittén Mobil: E-post: Anahita Arai, verksamhetssamordnare HNS Mobil: E-post: Hästnäringens Nationella Stiftelse, HNS, är ett samverkansorgan inom svensk hästsektor. Speciellt intresse ägnas åt utbildning och avel och uppfödning. HNS har det övergripande ekonomiska och organisatoriska ansvaret för Hästnäringens Riksanläggningar Flyinge, Strömsholm och Wången, som är utvecklingsmotorer för svensk hästnäring. Andra verksamhetsområden är gemensamma hästpolitiska frågor samt forskning och utveckling via Stiftelsen Hästforskning. Vidare bedrivs hästsjukvård inom det helägda dotterbolaget ATG Hästklinikerna AB. HNS, Hästsportens Hus, Stockholm,

Energianvändning och utsläpp av klimatgaser inom den gårds nära hästnäringen. en gårdsstudie av tolv hästgårdar

Energianvändning och utsläpp av klimatgaser inom den gårds nära hästnäringen. en gårdsstudie av tolv hästgårdar Energianvändning och utsläpp av klimatgaser inom den gårds nära hästnäringen en gårdsstudie av tolv hästgårdar Energianvändning och utsläpp av klimatgaser inom den gårdsnära hästnäringen - En gårdsstudie

Läs mer

Häst, människa och samhälle i utvecklat samspel för upplevelse och nytta. Hästen i Skåne Alnarp Stefan Johanson

Häst, människa och samhälle i utvecklat samspel för upplevelse och nytta. Hästen i Skåne Alnarp Stefan Johanson Häst, människa och samhälle i utvecklat samspel för upplevelse och nytta Hästen i Skåne Alnarp 2011-09-15 Stefan Johanson HNS roller Främja svensk hästnäring Utbildning Avel Hästnäringens Riksanläggningar

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Våga vara klimatsmart!

Våga vara klimatsmart! Våga vara klimatsmart! Tips för dig som vill inspireras eller coacha andra att tänka klimatsmart i stallet Illustration: Lena Furberg för Hästnäringens Nationella Stiftelse. Innehållsförteckning: Klimatsmart

Läs mer

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva

Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva Vill du veta mer? www.briggsandstratton.se 08-449 56 30 info.se@basco.com Box 6057, 141 06 Kungens Kurva och 7 sanningar Vad vet du om gräsklippning, motorer och deras påverkan på miljön? I över 100 år

Läs mer

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Utredningen för fossilfri fordonstrafik Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet

Läs mer

HÄSTNÄRINGEN IDAG. hästar gör Sverige till det näst hästtätaste. avlönade heltidsarbeten skapas av hästnäringen.

HÄSTNÄRINGEN IDAG. hästar gör Sverige till det näst hästtätaste. avlönade heltidsarbeten skapas av hästnäringen. HÄSTNÄRINGEN IDAG 360000 hästar gör Sverige till det näst hästtätaste landet i Europa. 30000 avlönade heltidsarbeten skapas av hästnäringen. 46 miljarder kronor är hästnäringens bidrag till den samhällsekonomiska

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Energieffektivisera föreningslokalen

Energieffektivisera föreningslokalen Energieffektivisera föreningslokalen Sol, vind och vatten Ett samarbete mellan Idrott & förening, Miljöförvaltningen och Konsument Göteborg. Värme och el Börja med att se över avtal gällande el och värme

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) Fossilfri fordonstrafik erfarenheter och utmaningar (erfaringer og utfordringer) Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik) hakan.johansson@trafikverket.se

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Allmänheten och klimatförändringen 2007

Allmänheten och klimatförändringen 2007 Allmänheten och klimatförändringen 7 Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder och företagens ansvar RAPPORT 7 NOVEMBER 7 Beställningar Ordertel: 8-9 4 Orderfax:

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA

Bleka gård. Jämtland ENERGIFAKTA ENERGIFAKTA Bleka gård Jämtland Bleka gård är en ekologisk dikoproduktion. Miljö är ett varumärke och målet är att producera minst hälften av elbehovet på gården. Idag finns flera solpaneler installerade

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM

NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM VARFÖR BEHÖVS HORSES MADE IN SWEDEN? Vi har: Vikande betäckningssiffror inom nästan alla raser En icke-fungerande marknad, både utifrån köp- och säljperspektiv

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Förutsättningar för miljökrav i offentlig upphandling

Förutsättningar för miljökrav i offentlig upphandling Förutsättningar för miljökrav i offentlig upphandling Miljöstyrningsrådets Upphandlingskriterier Ett hjälpmedel för Hållbar Upphandling www.msr.se Motiv till ett gemensamt verktyg Begränsade resurser hos

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Maria Wiklund Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. Klimatbokslut 2007 Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. 2 Innehållsförteckning Lämnar du ett stort eller litet avtryck efter dig? 4-5 Så här kan vi tillsammans minska ditt fotspår.

Läs mer

Att beställa och genomföra energikartläggningar

Att beställa och genomföra energikartläggningar Datum 1 (10) Att beställa och genomföra energikartläggningar Lantbruk EM4500 W-4.0, 2010-11-22 Datum 2 (10) Att beställa och genomföra energikartläggning lantbruk Här presenteras information om vad som

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Åtgärdsrapport Energideklaration av villa Datum för besiktning: 2015-03-04 Fastighetsbeteckning: Lycke-Ryr 2:31 Adress/ort: Stora Ryr 110, Lycke Besiktigad av (certnr): Matias Stårbeck (5443) Företag:

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets

Läs mer

Energikollen Modul 21C

Energikollen Modul 21C kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000

Läs mer

Nationell satsning i samverkan med regionala hästkrafter!

Nationell satsning i samverkan med regionala hästkrafter! Nationell satsning i samverkan med regionala hästkrafter! Vi som arbetar inom hästnäringen vet att mötet med hästen för många har stor betydelse för den personliga utvecklingen. Nu vill vi ge fler barn

Läs mer

Avel och uppfödningsenkät - ej företag

Avel och uppfödningsenkät - ej företag Avel och uppfödningsenkät - ej företag Bilaga 2a Syfte Hästavel och uppfödning med kvalitet Bakgrund Hästnäringens Avelskommitté bildades hösten 2007 genom beslut i styrelsen för Hästnäringens Nationella

Läs mer

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE

Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE Energikartläggning NAMN PÅ GÅRD OCH LANTBRUKARE Företag: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2013-03-12 Rådgivare Nils Helmersson, HIR Malmöhus ENERGIRÅDGIVNING MÅL OCH

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Dags för uppföljning av Smart Energi

Dags för uppföljning av Smart Energi Sida 1(5) Miljönämnden Datum 2013-04-02 Diarienummer MN 38-2013 Smart energi 2013 Kommunstyrelsen Dags för uppföljning av Smart Energi Ni är en av de 67 aktörer som skrivit under Klimatstrategin för Västra

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens, kontaktperson är Katarina Hagbarth Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan

Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Hållbarhetsanalys Myrsjöskolan Summering för kvalitetsredovisning 2013 2013-08-22 www.sustainable-approach.se Hållbarhetsanalys 2013 Under 2013 tog miljöarbetet på Myrsjöskolan ett stort steg framåt. I

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten.

På följande sidor kan du läsa om hur en vanlig bilist kan spara tusenlappar och samtidigt bidra till att dämpa växthuseffekten. spara pengar och dämpa växthuseffekten Med rätt tryck i däcken rullar bilen bättre. Det minskar bränsleförbrukningen. Det tjänar du pengar på. Samtidigt minskar du dina utsläpp av växthusgasen koldioxid.

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28

Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28 Energivecka 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför vi behöver lära oss mer om energi... 3 Varför energivecka... 3 Målgrupp och inbjudan... 3 Val av plats för energiveckan... 4 Utställningen...

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Kent Sjöström VÅR HEMBYGD. Ridskolan Strömsholm

Kent Sjöström VÅR HEMBYGD. Ridskolan Strömsholm Kent Sjöström VÅR HEMBYGD Ridskolan Strömsholm Mars 2015 För oss som är uppvuxna i Kolbäck har ridskolan i Strömsholm alltid funnits. När vi var små, var det Arméns kör- och ridskola, som började sin verksamhet

Läs mer

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Bränslen/energi Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten Vad driver utvecklingen mot en miljövänligare fordonsflotta? Medelhavsklimatet kommer en meter närmare varje timme.

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Handlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete!

Handlingsplan. Har ni redan arbetat med Grön Flagg? Använd era erfarenheter och addera Energifallet till pågående miljöarbete! Handlingsplan Genom att arbeta med övningarna i Energifallet blir alla på skolan mer energismarta. Nästa steg är att låta arbetet bli långsiktigt så att skolans energislukande kan minska även på sikt.

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2014 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas?

Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering

Läs mer

DB Schenkers Emission Report

DB Schenkers Emission Report Sida 1 av 10 DB Schenkers Emission Report Emission Report är DB Schenkers verktyg för beräkning av emissioner/utsläpp från landbaserade sändningar som har transporterats i DB Schenkers nätverk. Verktyget

Läs mer

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB

Klimatbokslut Jämförelsetal. Hässleholm Miljö AB Klimatbokslut 2015 - Jämförelsetal Hässleholm Miljö AB 2016-03-28 Hässleholm Miljö Klimatbokslut 2015: Några förslag på jämförelser för kommunikationen av resultatet från klimatbokslutet. Nedan följer

Läs mer

Sammanställning Sölvesborgs kommun Projektledare Maria Hjelm Nilsson

Sammanställning Sölvesborgs kommun Projektledare Maria Hjelm Nilsson Sammanställning Sölvesborgs kommun 2015 Projektledare Maria Hjelm Nilsson Innehållsförteckning 1. Inledning...2 2. Projektperiod...2 3. Kartläggning Sölvesborg..2 3.1 Resultat kartläggning i Sölvesborg...2-3

Läs mer

Jonas Möller Nielsen. ä ö

Jonas Möller Nielsen. ä ö Jonas Möller Nielsen ä ö Energin i svensk växthusgrönsaksodling 2009 2009 Jonas Möller Nielsen Cascada AB Georgs väg 1 430 16 Rolfstorp Telefon: 0709-68 63 93 Hemsida: cascadaab.se E-post: jonas.moller.nielsen@cascadaab.se

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

PRAKTISKA TIPS FÖR FÖRETAGARE

PRAKTISKA TIPS FÖR FÖRETAGARE PRAKTISKA TIPS FÖR FÖRETAGARE 2015 www.horsesmadeinsweden.se Horses made in Sweden är en gemensam kraftsamling för att sätta den svenskfödda hästen i centrum. Vi är många som är glada och stolta över våra

Läs mer