Möte med NVF Fordon och Transporter

Transkript

1 Minnesanteckningar 1 (5) Köpenhamn Möte med NVF Fordon och Transporter Närvarande Sverige (SE): Mårten Johansson, Sveriges Åkeriföretag (ordförande) Johan Granlund, Vectura (sekreterare) Anita Jormsjö, Transportstyrelsen Mats Hjelm, Transportstyrelsen Bengt Thompson, Volvo Lastvagnar, dag 1 Norge (NO): Asbjörn Johnsen, Statens Vegvesen, dag 2 Mads C Oppegaard, Statens Vegvesen Jens Storhaug, Statens Vegvesen Hans-Olav Simonsen, Statens Vegvesen Tore Lillemork, Bilimportörernas Landsförbund Finland (FI): Petteri Hietala, Trafiksäkerhetsverket Danmark (DK): Hans Skat, Dansk Transport och Logistik Karsten Gade, Dansk Transport och Logistik Jörn-Henrik Carstens, International Transport Danmark Victor Hollnagel, Faerdselstyrelsen Peter Dyrelund, Faerdselstyrelsen Jan M Jansen, Vejdirektoratet Island (IS): -. Färöarna (FO): -. IRU / SIS - ISO: Jacques Marmy, IRU sekretariat Anne-Lyse Goiran, IRU sekretariat Jonas Benson, Haldex samt SIS - ISO

2 Minnesanteckningar 2 (5) 1 Mötets öppnande MJ öppnade mötet och hälsade välkommen både till utskottet och till IRU & ISO delegater. 2 Språk Mötet hölls i samverkan med IRU Ad-Hoc Working Group on Brakes. Därför användes Engelska som språk vid genomgång i plenum samt i arbetsområdet Fordonskontrolls grupparbete. 3 Agenda Dagordningen fastställdes. 4 Minnesanteckningar från föregående möte Pga omfattande trafikstörning i Sveriges järnvägsnät anlände sekreteraren JG kraftigt försenad. Mötet genomfördes därför utan genomgång av minnesanteckningar från Jönköpingsmötet. Anteckningarna ligger på utskottets hemsida 5 Lägesrapport från arbetsområdena 5.1 Fordonskontroll Anteckning saknas, pga sent anländ sekreterare. 5.2 Best Practise PD gjorde en genomgång av erfarenheter av det danska testet med att köra modulvagntåg på ett begränsat vägnät. Det har fungerat bra och Danmark har beslutat att utvidga det tillåtna vägnätet. 5.3 Fordons växelverkan med väg JG redogjorde för de nedslående resultat som konstaterats efter Arbetsmiljöverkets 2 veckor långa kampanj med riktade inspektioner av vibrationsexponering vid 600 företag i södra Sverige. Av dessa var 100 företag verksamma inom transportsektorn. Efter inspektionerna fick stort sett alla företag ett eller flera vibrationskrav. Kraven avser upprättande av riskbedömning (inkl vibrationsmätning), på att tekniska skydd såsom fjädrande stolar måste användas och på medicinska kontroller av anställda. Kampanjen visade att många arbetsgivare saknar kunskap om hur vibrationer skadar samt är ovetande om risker i den egna arbetsmiljön. Vidare att många inte alls känner till Arbetsmiljöverkets föreskrifter som kräver att arbetsgivarna är skyldiga att ska göra riskbedömningar i arbetsmiljöer med vibrationer. De arbetare som vistas i sådana miljöer ska också erbjudas medicinska kontroller så att de som befinner sig i riskzonen att skadas upptäcks i tid.

3 Minnesanteckningar 3 (5) På grund av det nedslående resultatet i 2010 års kampanj har Arbetsmiljöverket beslutat att under hela året 2011 utföra systematisk tillsyn av vibrationsexponering i hela Sverige norr om distrikt Linköping. Detta innebär att åkarna måste utföra omfattande arbetsmiljöarbete inom vibrationsområdet. Redogörelsen följdes av många inlägg. Från Danmark påpekades att tillåten exponeringstid innan hälsorisk inträffar, minskar när man kör med högre hastighet. Vidare att det finns en eftereffekt som gör att prestationsförmågan hos förare som utsatts för vibration på ojämn vägsträcka är nedsatt även vid körning på efterföljande jämn vägsträcka (Sekr anm: Eftereffekten är dokumenterad av P Arnberg, VTI, 1979). Flera ansåg det vara positivt att tillsyn nu inleds. MJ påpekade att vibrationerna avgörs till ca 20 % av fordon och förarbeteende (rimlig fartvariation m m), medan de till ca 80 % avgörs av vägens skick. BT sa att Volvo har jobbat många år med förarens vibrationsexponering. Den samlade erfarenheten är att vibrationerna blir höga om inte vägen är i bra skick. Jacques Marmy berättade att IRU förbereder ett officiellt ställningstagande, baserat på branschens erfarenhet och observationer. 6 Resultat från arbetsområdenas grupparbeten 6.1 Fordons växelverkan med väg Beslutat byta områdesledare. Hans-Olav Simonsen tillträder. Referatet från KTH-seminariet har kompletterats med nya stycken som förtydligat röd tråd. Infört rekommendationer från utskottet. Återstår nödvändig genomgång med Björn Birgisson innan referatet kan cirkuleras och fastställas i NVF publikation. Mest arbete lades på fortsatt rapportskrivning från seminariet på Volvo Democenter i Göteborg. Även här införs slutsatser/rekommendationer från utskottet. Återstår en mindre volym rapportarbete innan dokumentet kan cirkuleras inför fastställelse som NVF publikation. 6.2 Best Practise Modular concept: Definitions and names? If sign - use ECE version. May add text "25 m" or "Long vehicle". There are still big differences in Weight & Dimensions regulations between Nordic Countries. Denmark is about to raise axle loads to international standard. Hearing: 1 st Jan Implementation: Starting 1 st July 2011.

4 Minnesanteckningar 4 (5) Discussion on SÅ rapport Rätt lastade fordon. MJ will summarize feedback on proposals and suggestions on what to do next. Abnormal transports are a small volume of all transports, but very important. There are differences within the Nordic Countries that needs to be documented and highlighted. F x 70 m long transports in DK. One source of information is the website. The working group decided to prepare a NVF report that will map differences throughout our corner within the EU. The report will illustrate a fictive road trip from FIN through SE/NO/DK and Germany. Task leader is Bengt Thompson, Volvo. 6.3 Fordonskontroll Viktigt med samordnad nordisk lobbying för att förbättra Europeiska och internationella direktiv och regelverk i samband med periodisk översyn. Exempelvis ECE 13 och direktiv 2009/40. Vad är då Nordens ställningstaganden? Dessa måste fastslås och sedan kommuniceras. Fordon med lastkännande sensorer bör utrustas med skylt som anger referensbromskraft. Galvarros rapport om kalibrering av rullbromsprovare kommer att avseende det engelska språket granskas med hjälp av IRU sekretariat. VH förbereder en skrift med syfte att påverka ISO; denna skrift kommer att cirkuleras bland arbetsområdets ledamöter, samt delges IRU, samt Jonas Benson / SIS ISO. JB konstaterade att Sverige behöver en allians med minst 4 länder för att kunna tvinga fram en uppdatering av ISO-standarden. Det är mycket viktigt att AGERA NU, medan standarden är öppen för översyn. Nästa tåg går inte förrän om 5 år. 7 Övriga frågor DK har tidigare föreslagit att EBS (ABS) ska vara obligatoriskt på Modulvagntåg, därmed kan system på flera släp styras från lastbilen. Det visade sig vara tekniskt omöjligt vid den tidpunkten. Nu har ny möjlighet öppnats, eftersom de flesta släp nyare än 6 år har EBS-möjlighet. PD informerade att DK därför avser att skicka ut frågan på hearing igen. Mötesdeltagare påpekade att det är viktigt att NVF länderna får tid att granska förslaget och att bilda samsyn innan hearing. Vidare att unika regler i DK ger problem med släp i andra nordiska länder. VH & MH ansåg att ABS krav är ett naturligt krav för framtiden, och att cost/benefit analyser knappast behövs. Tester i SE med nya link dollys har väckt insikt om att inte bara regelverket för bromssystem ECE 13 berörs. ECE 55 behöver anpassas för de nya kopplingarna. Utformning av information i registreringsbeviset? Viktigt med internationell harmonisering även på dessa områden.

5 Minnesanteckningar 5 (5) 8 Nästa möte hålls i Oslo 4-5 april 9 HVTT12 symposiet hålls i Stockholm sept 2012 Tema är Setting future standards. Standards syftar här på prestationsnivåer, snarare än på lagar, regler och normer. Information om sessionsämnen ligger redan på utskottets hemsida. En särskild hemsida öppnas i februari 2011: 10 Mötets avslutande Mötet konstaterade att det är nyttigt att samverka med IRU Brakes. MJ tackade utskottets ledamöter, IRU samt arrangerande NVF Danmark för gott värdskap. Vid tangentbordet, Johan Granlund Texter från grupparbeten är skrivna med hjälp av områdesansvariga