NVF Fordon och Transporter Utskottsmöte i Stockholm

Transkript

1 Minnesanteckningar Bilaga: Förteckning över utskottets ledamöter och projekt i Excel-fil. 1 Arbetsmötet öppnas Utskottets ordförande Mårten Johansson hälsar välkommen till Stockholm Danderyd och öppnar mötet. 2 Info från kickoff på Island Den nya kongressperioden inleddes med en kickoff för utskottens ledande ordförande och sekreterare i Reykjavik 4-5 september. Respektive utskott presenterade sina planer för perioden. 2.1 Presentation av vårt utskott OH-bilder från vårt utskotts presentation NVF Fordon och transporter ligger på vår yta under NVF portalen Nedan återges några av nyckelbudskapen. Utmaningen i stort är att öka mobiliteten och minska påverkan, utan att öka transportkostnaderna. Emissioner har minskats med ca 90 %, undantaget CO 2. I det fortsatta arbetet är det effektivare att prioritera fordon med högre kapacitet (och därmed minska antalet fordon på vägarna), än att minimera sista procenten utsläpp per fordon. Drivmedelsförbrukningen/emissionerna per ton nyttolast kan minskas med hela 16 %, genom att byta från m till m fordonståg. En av nycklarna till minskad fossil CO 2 kan ligga i framtidens drivmedel. Därför planeras ett seminarium om drivmedel i Norge under hösten Mer om det nedan. Mått- & viktbestämmelser. VTI har i ett regeringsuppdrag utrett konsekvenser av att i Sverige sänka tillåten bruttovikt från 60 t till 40 t och fordonslängd från 25,25 m till 18,75 m. Resultatet visar att detta skulle öka transportkostnaderna med ca 9 mdr SEK/år. En uppenbar slutsats är att det kan finnas en stor ekonomisk potential i att tvärtom öka högsta tillåtna fordonslängd och bruttovikt. Överlaster och vägslitage. Ansvaret för överlast bör flyttas från enbart föraren, till att delas av de som utövar kontroll över lastningen. Exempelvis avsändaren, industrin, lastaren, speditören, transportföretaget samt föraren. En sådan reform är redan genomförd i Finland. Utanför Norden finns liknande regler i ex vis Belgien, Tyskland och Australien. Utskottets rapport om vägslitage torgfördes. Det i Europa vanligaste konceptet är 2-axlig dragbil med 3 axlig semitrailer, med 40 tons max bruttovikt. När man lossar 7 ton längst bak på ett lagligt fullastat sådant ekipage (ca 25 t nyttolast, max 11.5 t last på drivaxeln), medför viktomflyttning att dragbilens bakaxel kan bli olagligt överlastad till 13 t. Detta problem kan relativt enkelt elimineras, genom att förse dragbilen med en boggieaxel. Även om man då som i UK tillåter att bruttovikten ökas från 40 t till 44 t, leder de minskade axellasterna till rejält minskat vägslitage om fjärdepotensregeln tillämpas. Sida 1

2 På liknande sätt innebär 60 t fordonståg enligt modulkoncept EMS att vägslitaget per ton nyttogods minskas rejält, jämfört med referenskonceptet med 40 t fördelat på axlar. Kontroll av bromsar på tunga fordon. Det råder ännu oacceptabel spridning mellan våra länders metod att beräkna bromsprestanda, trots långvariga ansträngningar för harmonisering. Här bör våra länders myndigheter ta större ansvar för att öka tempot i implementeringen av utskottets resultat. Utskottets roll. Att verka som ett kunskapskluster. Att utveckla förutsättningar för fordon & transporter. Skapa Nordisk konsensus och harmonisering. Skapa Nordisk samsyn i internationell lobbying. Kritisk faktor är att resurser för implementering skapas av ansvariga myndigheter i samarbete med NVF s medlemmar. 2.2 Initiativ till samarbete med andra utskott Vid kickoffen tog Mårten och Johan initiativ till samarbete med flera andra utskott, genom att föreslå andra utskott att vi bör arrangera gemensamma seminarier. Motivet var att det kan ge effektivare påverkan och kunskapsspridning, än om utskotten fortsätter arbeta inåtriktat. Den första reaktionen hos övriga utskott var odelat positiv. Det upplägg som diskuterades, bygger på 2-dagars arrangemang. Den första dagen hålls gemensamt seminarium och eventuellt studiebesök. Den andra dagen hålls möte i respektive utskott. Förslagen i korthet: Seminarieförslag 1 - Kirurgiska vägåtgärder ger trafiksäkrare vägar. Finland/Wasa, januari. Värd = Finska Vägförvaltningen. Föreslagna medarrangörer är utskotten för Drift & Underhåll (ordf Vägdirektör Anders Östergård) och Vägars och gators utformning (ordf Monika Berntman, LTU). Seminarieförslag 2 - Bättre skyddsanordningar för säkrare trafikmiljö. Sverige/Göteborg, april. Värd = Volvo. Föreslagna medarrangörer är utskotten för Trafiksäkerhet (ordf Lars Ekman, Ramböll) respektive Vägars och gators utformning (ordf Monika Berntman, LTU). Sida 2

3 Seminarieförslag 3 - Drivmedel för framtidens fordon. Norge/Hurtigrutten från Bodö till Tromsö, 31 aug 1 sept. Föreslagna medarrangörer är utskotten för Miljö (ordf Gerd Åström, Vägverket) respektive Transport i städer (ordf Björn Silfverberg, WSP Finland). NVF Fordon och Transporters ledamöter var positiva och gav många synpunkter på initiativet och förslagen. Norge: Initiativet är bra och föreslagna teman aktuella. Det kan vara lämpligt med separata arbetsmöten i samband med dessa events, d v s utöka till 3 dagar per tillfälle. Hurtigrutten tillämpar lågsäsongspris efter 15 sept. Danmark: Instämmer att initiativet är bra och spännande. Viss tvekan inför resurssättning till seminarie 1 & 2; Det blir mycket för vägfolk, men vi kan ge åkarnas syn!. I det gemensamma programmet bör ingå information om respektive utskotts resultat. Vi bör lyfta fram Best practise och hur det påverkar miljön. Angående tredje seminariets tema, kan rubriken sättas till "Framtidens transporter och drivmedel". Finland: Helheten är bra! Bra med starkare samarbete över utskotten. Viktigt lyfta fram ekonomifrågan. Det är en ständig nedskärning av väganslagen, jämfört med vägarnas trafikering. Sverige: I seminarie 1 & 2 berörs väghållarens ansvar vid trafikolyckor, vilket Vägtransportstyrelsen kommer att ha stort intresse av. Det kan bli för kort med endast eftermiddagsseminarium. Vägverket Konsults Johan Strandroth bör medverka och presentera resultat från ny utredning liknande "Tung OLA". Island samt Färöarna: Viss tvekan inför seminarie 3, då kostnaden för att resa med Hurtigrutten - inkl anslutande flyg inom Norge - kan bli hög. Allmän diskussion om kostnader. En båtresa är ett bra sätt att hålla ihop gruppen. Hurtigrutten är dyrare än färjorna mellan Finland och Sverige. Hursomhelst ingår kostnad motsvarande hotellrum. Anslutande inrikesflyg i Norge är billigt om man bokar tidigt. Mårten sammanfattade att vi måste öka antalet möten för att få fart på utskottsarbetet. Det är inte rimligt att vi förväntar oss generösa sponsorer till varje arrangemang. Ett alternativ när det gäller seminarier och möten är att NVF Sverige står som värd och fakturerar en avgift som motsvarar självkostnaden. Detta ger frihet att lägga möten utan krav på sponsorer. Mötet enades om att gå vidare med utkasten till samarbete. 3 Läget för harmonisering av bromsar, kontrollbevis mm Föredragande: Lars Carlhäll. Lägesrapport i förhållande till utskottets skrivelse till NVF styrelse i december Mats Hjälm tar vid när Carlhäll går i pension. Sida 3

4 Harmonisering av regler för kontrollbesiktning av lätta fordon. Stora likheter mellan länderna. Tekniskt är det enkelt att ömsesidigt acceptera resultat från annat lands kontrollbesiktning. Pågående omorganisation i Sverige har bromsat ändrad lagstiftning. Nytt ramdirektiv ska vara implementerat senast april Detta medför stora förändringar i Fordonslagen och föreskrifter. Krav på total avreglering av fordonsbesiktning. En nyhet är att registreringsbesiktning ersätts med enskilt godkännande. Ett problem är att vissa länder har ett skattesystem som bygger på bilens utrustning. Mått- och viktbestämmelser för tunga fordon (modulsystem). Möjligt anpassa till regler enligt NVF 1/2004. Modulfordon är tillåtna i Sverige sedan Nu pågår försök med modulvagntåg även i Norge och Danmark. Även där tillåts 60 t bruttovikt. Dock kvarstår skillnader mellan olika länders broformler. Bromskontroll för "tunga" fordon. I samband med NVF rapport 2/2004 belystes inte alla saker. Det råder större skillnader mellan länderna, än för lätta fordon. Hittills har VV haft gott stöd av Bilprovningen. Nu har dock Bilprovningen beslutat att inte längre delta i utskottets arbete. En ny lägesrapport behövs, för att precisera problem och förslag till lösningar Det är mycket viktigt att varje land har utsett en tillgänglig resurs; endast Danmark svarade på förfrågan inför Elmia! 4 Presentation av ledamöter, ordförande och sekreterare Genomgång av utskottets sammansättning. Respektive lands ordförande presenterade ledamöter. Respektive lands utskottsordförande och -sekreterare svarar för att lista med kontaktuppgifter skickas till Johan, det egna nationella sekretariatet, samt till Isländska sekretariatet. Bilagt finns förteckning över utskottets ledamöter och projekt. Lista över det finska utskottets ledamöter saknas för närvarande. 5 Introduktion av Kort genomgång av hemsidans nya upplägg. Alla uppmanas granska hur respektive organisation presenterats på utskottets länklista. Skicka därefter synpunkter till Johan. 6 Hur pass harmoniserade är vi? Föredragande: Rune Damm, NLF. Runes OH-bilder ligger på utskottets hemsida. Diskussion om skillnader i terminologi. Exempel modulvagntåg typ "B-double". I Sverige kallas dessa Typ 2, i Danmark Typ 3 samt i Norge Typ C. Minst sagt förvirrande. Sida 4

5 Rear warning sign? Sverige har inget krav. I övriga länder ser skylten olika ut. I t ex Norge uppfattar många skylten som stor, onödigt komplicerad och dyr. En möjlig nordisk lösning kan bygga på den danska skylten. Typ ECE R70 skylt, 0.2 x 0.6 m, med text "25 m". Anders Lundqvist påpekade att före 1968 fanns ingen längdbestämmelse i Sverige. Våra trafikanter är vana vid stora fordon. Till 1968 föreslogs max 25 m längd, med obligatorisk varningsskylt. Utfallet då blev 24 m, utan krav på skylt. Mats Hjälm påpekade att det inte utan vidare är ok att lägga in text så som 25 m ECE skyltar. En lösning kan vara att använda befintliga R70 skyltar i hörnen, samt en extra skylt med längduppgift centralt placerad. Rune fick i uppdrag att i samråd ta fram förslag på NVF minirapport med rekommendation om skyltning. 7 Modulvagntåg i Danmark Föredragande: Hans Skat. Storskaligt försök Budget 85 miljoner DKR. Extra anslag 60 mdkr för att ta med fler hamnar och transportscentra. Även svenska och finska modulekipage är ok; detta har lösts genom att klassa allt över 18 m som modulvagntåg. En förutsättning är dock minst 6 axlar (max 60/6 = 10 ton per axel). Problem. 30 cm skillnad i höjdled på kopplingsanordning Sverige Danmark; 90 mot 60 cm. Styrande axel ska låsas vid max 40 km/tim. Positivt. God nytta av NVF harmonisering. Försöket ses av många redan som en ny etablerad praxis. Utvärdering. Rapport tas fram genom Vejdirektoratet. Kommentarer. Lars Carlhäll: Det svenska ETT-projektet har drivit på teknisk utveckling av elkomponenter m m. Asbjörn Johnsson: Begränsad erfarenhet i Norge ännu. Ett problem är att linktrailer inte följer körspåret så bra. Detta är en viktig aspekt på kurviga vägar! 8 Planerade aktiviteter Best practise för tunga fordon Samordningsansvarig för arbetsområdet är Rune Damm. Harmonisering av bestämmelser för mått och vikt, t.ex. broformler. Sverige anammar nu Finlands sätt att mäta fordon. Säkerhetsutrustning av typ frontskydd mäts in i fordonslängd enligt de nya svenska reglerna, varför problem med längd kvarstår för många fordon. Sida 5

6 Ett annat hinder för harmonisering av mått och vikt är att länderna använder olika broformler. Broformlerna är kopplade till infrastrukturen, vilket försvårar harmonisering. En annan orsak kan vara att väghållare inte vill ta kostnader för att revidera datorprogram. Metoder för att undvika överlast. Det föreligger väldokumenterade åtgärdsförslag, genom Sveriges Åkeriföretags rapport 2007:2 Rätt Lastade Fordon. Utskottet har att stämma av respektive lands syn, punkt för punkt, på förslagen. Resultatet redovisas lämpligen i en NVF-rapport. Projektledare är Mårten Johansson. Uppföljning av modulkombinationer i Norden. Kartlägga antal fordon, linktrailers, dollys och semitrailers med modulkoppling. Skapa beskrivning som kan få tillämpning i övriga EU. Viktigt att avstå från att ställa krav på bibehållen sveparea. Annars krävs styrbara axlar, d v s dyra specialfordon. Projektledare utses senare. Samsyn på bromsutrustningar och släpkopplingar. Problematiskt att Modulfordon har fått 30 cm höjdskillnad på kopplingsanordning mellan Sverige och Danmark. Viktigt bli samordnade, så att övriga EU följer det Nordiska sättet! Elektriskt och preumatiskt schema för bromssystem behöver harmoniseras och dokumenteras. Projektledare är Per Olsson, Parator. Drivmedel. Det är brist på biodrivmedel. Andelen biodrivmedel i befintligt drivmedel varierar från 0 till 10 % inblandning. Förra vintern förekom problem med frysning av diesel redan vid 5 procents inblandning. Alternativa lösningar? Mycket FoU pågår. Biogas fungerar dåligt på tyngre fordon, ger kort räckvidd och långa tankstopp. Begränsad tillämpning på längre körningar! En sammanfattande skrift tas fram till seminariet i Norge i månadsskiftet augusti - september Projektledare är Ebba Tamm, SPI. 8.2 Fordonskontroll Stort manfall vid mötet. Ett arbetsmöte kommer att hållas på Arlanda i början av Samordningsansvarig: Jens Storhaug. Personbil. Ömsesidig acceptans av varandras kontrollbevis innebär att det skulle bli möjligt att besiktiga bilen i valfritt nordiskt land. Här måste flera saker beaktas, såsom regler för ländernas avgifter. Sverige får inom kort en ny fordonslag. Eventuell kontroll av "ny" elektronik. Det finns konstaterade fall där antisladdsystem gått in utan att det varit önskvärt! Vägverket i Sverige ansvarar för nordisk koordinering. Projektledare: Lars Carlhäll, kommer att ersättas av Mats Hjälm. Sida 6

7 Tunga fordon. Slutföra harmonisering av bromsprovning. Besiktiga fordonet i valfritt nordiskt land? Större skillnader än för Personbil! Behov av lägesrapport för att klarlägga kvarstående hinder. Projektledare: Lars Carlhäll (senare Mats Hjälm). Kvalitet vs frekvens för kontrollbesiktning. I grunden ligger ett harmoniserande minimidirektiv. Utskottets ledamöter har inte varit delaktiga i Bilprovningens och Vägverkets förslag till Näringsdepartementet, om en extra kontrollbesiktning per år för fordon som inte godkänts vid ordinarie kontrollbesiktning. Fordonens säkerhets- och miljöfunktioner. T.ex. On Board Diagnostics och Portable Emission Measurement Systems. Avser även personbilar. Bordlagt tills vidare. 8.3 Fordon växelverkan med väg Samordningsansvarig: Björn Birgisson, KTH. Utformning av vägar och fordon för minimerad energiförbrukning och koldioxid. Överdrivet många rondeller ger onödig miljöbelastning via Stop & Go för tunga fordon. Däck-/vägbanebuller. Bordlagt tills vidare. Vägslitage och deformationer. Johan Granlund och Björn Birgisson tar fram NVF rapport som dokumenterar seminariet om fordons växelverkan med väg på KTH 17/9. Stäms av med respektive lands ordförande, Jan M Jansen, Mårten Johansson och Anders Lundström. Nordisk policy för vägars sladdresistens, samt systematik för kirurgiska vägåtgärder vid t ex feldoserade kurvor. Johan Granlund presenterade Split Friction utredning på Rv 61 samt Roadex resultat om hälso- och säkerhetsrisker på dåligt underhållna vägar. Detta material och reserapport från Safer Roads konferens - med Policies för vägars sladdresistens som genomgående tema - skickas till Daniel Arnason, Olavi Koskinen, samt respektive lands ordförande. Olavi sänder engelskspråkig rapport om finska halkolyckan med 23 döda. Bredda utskottets sammansättning mot interaktion mellan fordon och väg. Johan Granlund kontaktar Vägverkets Lars Persson. Övriga länder: Respektive ordförande söker lämpliga deltagare. 9 Nästa möte Nästa möte hålls januari 2009 i Wasa. Dag 1 arrangeras studiebesök och seminarie om kirurgiska vägåtgärder för att minska risken för trafikolyckor. Dag 2 hålls ordinarie utskottsmöte. 10 Mötet avslutades Sida 7