Kallelse Sammanträdesdatum

Transkript

1 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Kvarnkullen Tid Torsdagen den 16 maj kl 17:00-22:00 Elisabeth Mattsson (FP) Ordförande Ulrika Landin Sekreterare KOMMUNFULLMÄKTIGE ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST HEMSIDA

2 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop Formalia 2 Val av två ledamöter att justera sammanträdets protokoll Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Information 4 Kommunalrådets ekonomiska rapport till kommunfullmäktige Antecknas Ytterligare beslutsunderlag till ärende 5 återfinns i kallelsen till kommunstyrelsens sammanträde den 20 februari 2013 Ytterligare beslutsunderlag till ärende återfinns i kallelsen till kommunstyrelsen sammanträde den 10 april 2013 Bordlagda ärenden 5 KS2012/ Nya bolagshandlingar för Renova AB Bilaga 6 KS2013/402-1 Interpellation om antal ledamöter i kommunfullmäktige Bilaga 7 KS2013/483-1 Interpellation om uttag av ersättningar Bilaga 8 KS2013/484-1 Interpellation om kompetensutbildning inom sektorerna i Kungälvs kommun Bilaga Enligt kommunstyrelsen Besvaras Besvaras Besvaras KOMMUNFULLMÄKTIGE

3 Kallelse Sammanträdesdatum Ärenden från kommunstyrelsen 9 KS2013/507-1 Investeringsbudget Alla handlingar som bifogas denna kallelse ligger till grund för kommunstyrelsen återremiss av ärendet på sammanträdet den 24 april Ärendet ska återigen behandlas av kommunstyrelsen den 15 maj 2013 med omedelbar justering. Ytterligare beslutsunderlag kommer. Bilaga 10 KS2012/ Handlingsplan Tillgänglighet och delaktighet för alla- Funktionshinderpolitiskt program för Kungälvs kommun 2013 till 2018 Bilaga 11 KS2013/358-3 Projekt EN 2013, utökad kväverening hos Gryaab AB Bilaga 12 KS2012/ Höjning av kulturskolans avgifter Bilaga 13 KS2012/ Kommunstyrelsens svar gällande möjlighet att anskaffa bostadsmoduler Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Svar på motioner 14 KS2011/965-7 Svar på motion om att tillsätta en stadsträdgårdsmästare Bilaga 15 KS2011/ Svar på motion om belysningspolicy i Kungälv Bilaga 16 KS2010/874-2 Svar på motion om miljömässiga hänsynstaganden vid byggnation av gång och cykelvägar Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen KOMMUNFULLMÄKTIGE

4 Kallelse Sammanträdesdatum KS2011/358-4 Svar på motion om fler sommarjobb åt skolungdomar i kommunen Bilaga 18 KS2012/328-4 Svar på motion - vänd staden mot älven Bilaga 19 KS2012/462-4 Svar på motion om staden vid älvens öar Bilaga 20 KS2010/ Svar på motion om vatten- och avlopp i kustzon Bilaga 21 KS2011/ Svar på motion om införande av en whistleblower funktion i Kungälv kommun Bilaga 22 KS2011/ Svar på motion om fler anslagstavlor för ideella och politiska organisationer Bilaga Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Enligt kommunstyrelsen Val, avsägelser och fyllnadsval 23 KS2013/833-2 Avsägelse från uppdrag som ersättare i miljöoch byggnadsnämnden- Ingvar Tånghed (MP) Bilaga Beviljas KOMMUNFULLMÄKTIGE

5 Kallelse Sammanträdesdatum KOMMUNFULLMÄKTIGE

6 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 49/2013 Nya bolagshandlingar för Renova AB (Dnr KS2012/2184) Det regionala bolaget Renova AB omstruktureras genom att två dotterbolag bildas. Den konkurrensutsatta delen av verksamheten avskiljs från den direkttilldelade delen av det kommunala avfallsuppdraget. Härigenom underlättas en öppen och transparent redovisning av kostnader och intäkter i moderbolaget och ett tydligare gränssnitt mellan beställare och utförare uppnås. Kungälvs kommuns direkttilldelar Renova AB följande uppdrag gällande hushållsavfall: energiåtervinning genom förbränning, energi- och näringsåtervinning genom rötning samt deponering, under den tid som omfattas av aktieägaravtalet. De delar som inte nu direkttilldelas ingår fortsatt i kommunstyrelsens uppdrag att utföra, upphandla eller direkttilldela. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Omstrukturering av Renova AB, Göteborgs stad statsledningskontoret daterad den 18 januari Förslag till bolagsordning för Renova AB Förslag till Bolagsordning för Reonva Insalmling och Logistik AB Förslag till bolagsordning för Renova verksamhets AB Förslag till aktieägaravtal Förslag till ägardirektiv för renovakoncernen Förslag till kommunfullmäktige 1. Renova AB ska bilda en koncern med ett moderbolag och två dotterbolag i enlighet med Göteborgs Stads tjänsteutlåtande (Göteborgs Stad dnr 0660/12). 2. Renova AB ska på lämpligt sätt fusionera in befintliga rörelsedrivande dotterbolag i den nya koncernen. 3. Kommunfullmäktige godkänner föreslagna bolagsordningar för Renova AB, Renova Insamling och Logistik AB och Renova Verksamhet AB med däri angivna ändamål. 4. Kommunfullmäktige antar föreslaget ägardirektiv för Renova-koncernen. 5. Kommunfullmäktige uppdrar åt ombudet på bolagsstämman att rösta för att beslut fattas i enlighet med punkterna 1-4 ovan. 6. Kommunfullmäktige godkänner förslag till aktieägaravtal med övriga delägarkommuner. 7. Kommunfullmäktige utser styrelser i berörda bolag i särskild ordning. 8. Kommunfullmäktige direkttilldelar Renova AB följande uppdrag gällande hushållsavfall; Energiåtervinning genom förbränning, energi- och näringsåtervinning genom rötning samt deponering, under den tid som omfattas av aktieägaravtalet. 9. Kommunfullmäktige konstaterar att det som inte direkttilldelas enligt punkt 8 ingår i kommunstyrelsens uppdrag att utföra, upphandla eller direkttilldela. KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

7 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida 2 (2) 10. Kommunfullmäktige beslutar att samverkan med övriga delägarkommuner fortsatt ska ske genom ett ägarråd och genom utvecklad samverkan mellan kommunernas beställarorganisationer i enlighet med principerna som beskrivs i Göteborgs Stads stadsledningskontors tjänsteutlåtande (Göteborgs Stad dnr 0660/12). Anteckning till protokollet lämnas av Göran Oskarson (FP) och Ove Wiktorsson (C), se bilaga. Expedieras till Jan.persson@statshuset.goteborg.se jessica.granath@statshuset.se För kännedom till Lars Davidsson KOMMUNSTYRELSEN Justeras sign

8

9

10

11

12

13

14 Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Lars Davidsson Investeringsplan , med utblick mot 2017 (Dnr KS2013/507) Sammanfattning Kommunstyrelsen har lett arbetet med att fullfölja uppdraget om investeringsplan för åren , som gavs i kommunfullmäktiges rambudgetbeslut och vid kommunfullmäktiges beslut om investeringsbudget 2013 ( ). I arbetet har förutsättningarna i form av investeringsramar daterats upp med utgångspunkt i kommunfullmäktiges uppdrag, rambudget ( ). Tillsammans med kommunstyrelsen har representanter för kommunfullmäktiges beredningar utgjort politisk arbetsgrupp. Förvaltningens investeringsgrupp har deltagit i arbetet och står för sakunderlaget till detta förslag. Bakgrund Uppdrag Kommunfullmäktiges uppdrag vid beslut om investeringsbudget för år Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med ekonomi- och framtids- och utvecklingsberedningarna och förvaltningen, med investeringsgruppen, fortsätta arbetet med planåren så att även dessa blir genomarbetade och så att förslag till investeringsplan för dessa år kan fastställas i kommunfullmäktige, senast under maj månad 2013 Kommunfullmäktiges uppdrag i Rambudget Kommunstyrelsens investeringsram för 2014 fastställs enligt finansieringsanalys till 550 Mkr, varav 300 Mkr för skattefinansierad verksamhet och 250 Mkr för avgiftsfinansierad. 2. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta förslag till investeringsplan för beslut i kommunfullmäktige i november. Planen ska omfatta åren och innehålla utblick mot Med förslaget skall följa driftkostnadskalkyler. Förutom dessa till kommunstyrelsen riktade uppdrag finns också som bakgrund och förutsättning för investeringsplanen: Översiktsplanen och VA i kustzon Fastighetsstrategin Fyrstegsprincipen för investeringar KOMMUNLEDNINGSSEKTOR ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

15 2(5) Ramar för investering För 2014 Skattefinansierat 300 Mkr Avgiftsfinansierat 250 Mkr För 2015 Skattefinansierat 450 Mkr Avgiftsfinansierat 200 Mkr För 2016 Skattefinansierat 300 Mkr Avgiftsfinansierat 175 Mkr För 2017 Skattefinansierat 250 Mkr Avgiftsfinansierat 175 Mkr Ram för exploatering Per år 100 Mkr Tillbakablick Vi har totalt (skatte- och avgiftsfinansierat) investerat 734,9 Mkr under den senaste femårsperioden : ,4 Mkr ,1 Mkr ,2 Mkr ,8 Mkr ,4 Mkr Bedömning Kommunstyrelsens investeringsgrupp har enligt uppdrag utgjort politisk beredning. I gruppen har ingått representanter för kommunfullmäktiges beredningar samt förvaltningens investeringsgrupp. I denna tjänsteskrivelse lämnas förslag enligt det första av ovanstående uppdrag. Investeringsplanen blir tillsammans med budgetriktlinjer ett årsplaneuppdrag till kommunchefen, enligt Kungälvs kommuns styrmodell. Förslag till investeringsplan är beskrivet i två bilagor.

16 3(5) Investeringsplanens dimensioner För att svara upp emot kommunfullmäktiges ramtilldelning och för att möjliggöra prioritering är förslaget till investeringsplan beskrivet i flera dimensioner: Finansieringsform. Med detta avses inte huruvida betalning ska ske med egna eller upplånade medel utan hur anskaffningen påverkar kommunens balans- och resultaträkning. o Skattefinansierad Investeringen aktiveras på balansräkningen och skrivs av över ekonomisk livslängd. Driftkostnader belastar skattekollektivet i varje års driftbudget o Avgiftsfinansierad Investeringen aktiveras på balansräkningen och skrivs av över ekonomisk livslängd. Driftkostnader till följd av investeringen belastar avgiftskollektiv i varje års driftbudget o Exploatering Planläggning och förädling av mark för försäljning. Nedlagda utgifter förs upp som omsättningstillgång på balansräkningen och avräknas mot försäljningsintäkt. Försäljningsintäkt redovisas som intäkt i resultaträkningen. Det kommunen ska äga och driva kan inte rubriceras som exploatering! Prioritering/kategorisering o Till exempel investering för att möta eftersatta behov eller öka tillväxttakten i kommunen Geografi/serviceorter Ändamål o Till exempel skolor, förskolor, äldreboenden eller infrastruktur Driftkostnadspåverkan o Objekten i investeringsplanen beskrivs, förutom i termer av tid och utgift, även i termer av driftkostnadspåverkan. I nuläget handlar detta mer om bedömning än säkerställda kalkyler varför samordningen av drift- och investeringsbudget kan slutföras först i Årsplanen. Förutsättningar för genomförande Förslaget till investeringsplan uttrycker en kraftigt ökad investeringsambition. Övergången från plan till genomförande ställer krav på: Detaljplanläggning Ökad kapacitet i form av personal, teknik, finansiering med mera Långsiktigheten och framförhållningen (som investeringsplanen är uttryck för) behöver kombineras med flexibilitet. o Det råder stora osäkerheter i planeringsförutsättningar och marknadsutveckling o Tillgången till behövd mark och antagna planer är inte säkrad o Baserat på detta kommer, minst årliga, revideringar av investeringsplanen att behöva göras o Kommunstyrelsen föreslås få mandat att vid behov, omfördela objekt upp till 20 Mkr inom befintlig investeringsram för att kunna arbeta genomförandeinriktat och flexibelt

17 4(5) Årsplan 2014 Förvaltningen kommer att arbeta parallellt med drift- och investeringsbudget för att kunna lämna ett sammanhållet förslag till åtagande, Årsplan Planåren Beslut om igångsättande av mera omfattande projekt kommer att behöva fattas även i annan ordning än den gängse Årsplaneprocessen. Bilagor Bilaga 1, Textfil Bilaga 2, Excelfil Förslag till beslut i kommunfullmäktige Antar denna tjänsteskrivelse med bilagor som investeringsplan, inriktningsdokument för investeringar under perioden , med utblick mot 2021 Uppdrar till kommunstyrelsen att i planering och genomförande: o Vid behov omfördela objekt upp till 20 Mkr inom befintlig investeringsram för att kunna arbeta genomförandeinriktat och flexibelt o Utarbeta och föreslå principer för hur beslut kan fattas rörande investeringsobjekt som av planerings- och genomförandeskäl behöver fattas med större framförhållning än Årsplan o Genom dialog, ägardirektiv och gemensamma viljeyttringar samordna kommunkoncernens arbete för att utveckla en attraktiv stad och bärkraftiga kommundelar o Arbeta med fortsatt förtätning, med prioritering på de centrala delarna av Kungälv, Ytterby samt stråket längs väg 168. Enligt PM-rapporterna ska även serviceorterna Kärna och Diseröd prioriteras. o Höja kapaciteten vad avser såväl tillståndsgivning, bygglov samt detaljplanläggning för att klara de tillväxtmål som kommunfullmäktige antagit o Prioritera eftersläpande behov före tillväxtfrämjande investeringar under de närmaste två åren o Se över möjligheten att börja tillämpa komponentavskrivning o Uppdatera gällande styrdokument för exploatering o Verka för att exploateringsinvesteringar i större omfattning ska ske genom externa intressenter o Följa fastighetsstrategin och återrapportera eventuella avvikelser till kommunfullmäktige o Tillse att nödvändiga investeringar görs efter kloka avvägningar enligt 4- stegsprincipen för att undvika dyra och kortsiktiga lösningar o Tillgodose nuvarande behov inom skola/barnomsorg och samtidigt stödja den förväntade ökningen av antalet elever, särskilt ska hänsyn tas till att långsiktigt möjliggör en minskning av barngruppernas storlek i förskolan

18 5(5) o Prioritera arbetet med att skapa fler platser för särskilt boende för äldre centralt och i kommundelarna. Fyrtio nya platser ska skapas genom omoch tillbyggnad av befintliga boenden o Skyndsamt arbeta fram en struktur för ny planfri järnvägskorsning och centrumplacering i Kode o Skyndsamt ta fram en modell för fördelning av finansieringen av Grokarebymotet. Förslag till beslut i kommunstyrelsen Förvaltningen ges i uppdrag att lämna förslag till ett sammanhållet åtagande i Årsplan 2014, där investering och drift är avstämda, för beslut i kommunstyrelsen den 16 oktober 2013 Magnus Gyllestad Kommunchef Lars Davidsson chefsekonom Expedieras till: För kännedom till:

19 Fo rvaltningens investeringsgrupps fo rslag till Investeringsplan fo r ram , med utblick 2017 Version Uppdrag Förvaltningsledningen har lagt ett gemensamt uppdrag till Samhällsbyggnadssektorn (SHB)och Kommunledningssektorn (KLS) att lämna förslag till en investeringsplan med samtliga nu kända behov för kommunen för perioden Sektorerna har för detta arbete bildat en investeringsgrupp. Rambudget är en utgångspunkt för arbetet. Sammanfattning Volymer Investeringsgruppen föreslår att investeringsbudget får följande utseende. Skattefinansierat Finanstyp Avgiftfinansierat Exploateringsfinansierat Skattefinansierat Avgiftfinansierat Exploateringsfinansierat Skattefinansierat Avgiftfinansierat Exploateringsfinansierat RAM Förslag Diff Förslagen för de skattefinansierade investeringarna bygger på att förvaltningen ska klara av den driftkostnadseffekt som investeringarna innebär. Därför används inte hela beslutade ramen för i förslag till investeringsplan för skattefinansierade investeringar under perioden. De avgiftsfinansierade investeringarna överstiger ram totalt sett under perioden. Förutsättningen för att detta förslag ska kunna genomföras är att taxehöjningar inom VA och parkering beslutas. År 2014 är avgiftsfinansierade investeringar är avsevärt lägre än ram. Orsaken är att detaljplanen för ett nytt vattenverk i Dösebacka inte är klar så att de större investeringarna kan ske under året utan först Därför blir investeringsbehovet något ojämnt fördelat under perioden. De exploateringsfinansierade investeringarnas omfattning är beroende av den juridiska processen kring Kongahälla. Även marknadens möjlighet att ta emot och genomföra nya detaljplaner generellt avgör om exploateringsbudgeten kan upparbetas eller inte. Driftkostnadseffekterna för investeringarna är prognostiserade i bifogad investeringsfil. Effektiviseringsbehovet för den skattefinansierade verksamhetsdriften är beräknat på antagandet att avskrivningar och ökat driftutrymme tillsammans ger ett utrymme om ca 20mkr per år. Kostnader utöver detta utrymme behöver hanteras genom effektiviseringar beskrivet i en procentsats samt eventuella neddragningar. I det här dokumentet tas endast hänsyn till helårseffekter, d.v.s. den totala effekten av en investering infaller året efter investeringen genomförts. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

20 Investeringsgruppen föreslår att investeringsplanen för tas som ett förslag till investeringsplan/inriktning för att sen hanteras vidare i årsplanearbetet för Planen redovisas i separat Excel blad, bilaga. Förklaring av Potter När förvaltingens investeringsgrupp har arbetat med uppdraget har vi kommit fram till att behoven som finns i förvaltningen som helhet kan delas in i tre övergripande grupperingar, s.k. potter. Potterna är definierade enligt nedan. Förtids behov (Puckel 1): akuta eftersläpande behov för befintlig verksamhet och brukare som förvaltningens sektorer kan se i sina underlag. Tillväxt (Puckel 2): öka tillväxttakten i Kungälvs kommun Avtal : tecknade avtal, tagna beslut (Trafikverket, Regionen)( Räknas till puckel 1 i investeringsfilen) Gruppering av investeringar Investeringarna kan sorteras efter följande: Finansieringstyp (skatt, avgift, exploatering)serviceorter Enligt ÖP med serviceorterna: Kungälv-Kareby-Ytterby, Marstrand, Kode, Diseröd, Kärna. De skattefinansierade investeringarna delas även in enligt följande verksamheter: Omsorgsplatser Gruppboenden mm Förskolor Skola Offentliga miljöer Fritid/Kultur GC-banor Infrastruktur Lokalanpassningar/Inventarier Parkering Stadshus Summa (14) Investering per objekt/projekt Kommunfullmäktige har tidigare beslutat att objekt/projekt som överstiger 5 mkr i budget ska beslutas i kommunfullmäktige. I års förslag till investeringsplan föreslår förvaltningens investeringsgrupp att denna summa höjs för att ge kommunstyrelsen möjlighet att hantera investeringsbudgeten mer flexibelt vid förändringar i förutsättningar eller behov. Ny summa som föreslås är 20 mkr. Det innebär också att potter som lokalanpassningar kan användas på ett mer flexibelt sätt och med kortare beslutsvägar.

21 3(14) Metod Utifrån omvärldsfaktorer, verksamhetsbehov, politiska uppdrag och ekonomiska förutsättningar har förslaget till investeringsplan vuxit fram. Kommunledningssektorn har samlat underlag och analyserat verksamhetsbehov tillsammans med sektorernas ansvariga personer. Tillsammans med Samhällsbyggnad har förutsättningarna för fysiskt genomförande inventerats, framförallt i form av mark och tidbudget, men även i form av projekt som kan göras gemensamt. Samhällsbyggnad står för analys och förslag utifrån tillväxt i samhällsplaneringsperspektivet, Kommunledningssektorn för kärnverksamhetens behov och den ekononomiska analysen. Bakgrund Arbetet med att få en väl fungerande kommunplanering pågår. Målet är att planeringsförutsättningarna och underlagen ska vara av den kvalitet som krävs för en långsiktig planering, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. För att kunna styra och prioritera kommande investeringar behövs en gemensam framtida bild över vad kommunen ska stå för och hur vi vill agera för att komma dit. Den behöver växa fram under några år genom gemensam kommunplanering i takt med att vi även utvecklar kvaliteten på underlagen. Det tydligaste styrdokumentet som vi idag förfogar över är översiktsplanen, ÖP. Den kompletteras med behovet av att vara långsiktigt attraktiva för människor och företag. Förvaltningen ska beakta behoven för nuvarande och tillkommande invånare och besökare. Genomförandets prioriteringar styrs av de villkor som budgetförutsättningarna ger. För att samtidigt hantera tillväxt och behov i den befintliga verksamheten behövs tydliga inriktningar och prioriteringar. Önskemålen/intentionerna/behoven har tidigare år varit mycket större än ram, d.v.s. högre än det ekonomiska låset tillåter. Nivån på det ekonomiska låset höjdes enligt beslut om Rambudget Kommunstyrelsen 14 mars. Klarar vi då att mer aktivt nå de uttalade målen i ÖP och befolkningsprognosen om kommunens tillväxt? Om inte detta kan ske, behöver en tydlig prioritering göras för kommunen som helhet, så att de begränsade resurserna används optimalt och kommunens verksamhetsområden ändå kan gå i takt med serviceorternas önskade utveckling. Bakgrundsfaktorer för planeringen av kommande investeringar Vi har valt att redovisa de olika utgångspunkter som förvaltningen har diskuterat i arbetet med investeringsplanen. Kommunalekonomi - Tillväxten behövs men tillväxt kostar initialt. Och samtidigt behöver kommunen ta hand om brukare som redan finns på plats eller är på väg in. Puckel ett och puckel två. Dessa faktorer behöver kombineras och prioriteras. - Hur kan vi få ekvationen att gå ihop? Sänks driftkostnaderna och förvaltningen blir effektivare har vi råd att göra mer! - När det gäller förvaltningens förslag till effektiviseringar finns det fortfarande ett arbete att göra. Sektorerna har börjat tänka i dessa tankebanor men effektiviseringar handlar inte bara om hur effektivt lokalerna används. Det handlar också om var och hur verksamheten bedrivs och med vilken kvalitetsnivå. - Förvaltningens strategiska förutsättningar för genomförande 2014 och framåt, som personalresurser och marktillgång. Här ser förvaltningen att det behövs ett tillskott på resurser, både genom

22 rekrytering och genom att använda extern hjälp för att kunna upprätthålla omfattningen av investeringarna de kommande åren. - Det finns ett behov av att lägga fast objekt för inför planering av myndighetsprocesser och resurser. Objekt som ligger med i investeringsplanen behöver även ligga i planen för myndighetsprocesserna och bli ett uppdrag till förvaltningen i sin helhet. Detaljplanearbete och investeringsprocessen måste gå hand i hand. - Arbetet sker enligt Fastighetsstrategins dimensioner. Översiktsplanen(2020) Följande inriktningar finns som antaganden i samband med investeringsplaneringen. - Strukturbilden med serviceorter och huvudstråk Kollektivtrafik (GRs strukturbild) - Bostadsutbyggnad, Verksamhetområden. - Prioriteringen av nya bostäder, var och mängd? - PM-rapporter för framförallt skolan, scenarier av möjliga framtider - Robusthet och sårbarhet - Stigande vatten - Skredrisk - Buller - E6: an över Nordre Älv och genom Kungälv. - Omvärldspåverkan - Riksdagsbeslut - Sammanboende i äldreomsorgen - Ensamkommande flyktingbarn, (avtal med Migrationsverket) - Läroplan grundskolan: ställer krav på lärartäthet och lokaler - Ökat behov av demensplatser, personalkrav högre på demensboende verksamhetskostnaden ökar - Mer ändamålsenliga omsorgslokaler kan minska behovet av bemanningsökningar. 4(14) Önskade kvaliteter utifrån Översiktsplanens innehåll Vi har en central ort, Staden Kungälv, med sina behov av vidare kvaliteter och centrumutveckling. Vi har serviceorter som ska ha kännetecken och servicefunktioner i enlighet med ÖP. - Förskola/Skola/fritidshem - Fritidsgård - Kollektivtrafiknod/knutpunkt - Bibliotek - Idrottshall och idrottsplats - Seniorboende/Omsorgsboende - Distriktssköterska - Tandvård - Livsmedelsbutik - Annan kommersiell service utifrån förutsättningar

23 5(14) Nulägesfrågor & omvärldsbevakning Konjunktur och marknad - Upplåningsregler inom bankvärden påverkar investeringsviljan hos marknaden. Kraftigt ökade investeringsvolymer förutsätter kraftigt ökad upplåning, vilket i sin tur leder till att Kungälvs kommun får ett accentuerat behov av att säkra tillgången till långfristig finansiering - Nuvarande osäkerhet/konjunktur påverkar investeringsviljan. - Göteborgsregionen är stark. Ekonomiska aktiviteten pressas ut från regioncentrum i kombination med att den ekonomiska aktiviteten koncentreras till regioncentrum i sämre tider. Attraktiv kommun/näringsliv/handel/besöksnäring. - Ett behov av att höja Kungälv på rankingen/företagsklimatet. - Har vi rätt näringslivsmix? Kan näringslivet utvecklas? Etableringar. - Bilden av Kungälv, Varumärket. - Vad är en attraktiv kommun? - Ta vara på vårt strategiska läge - Ta tillvara vår geografi - Stadsmiljöutveckling - Väl fungerande kommunal service Nationell och regional investeringsplanering - Västsvenska paketet - Pendelparkeringar - Bussprioritering E6 till Jordfallsmotet - Trängelskatter regionala/lokala följder - K2020-Lokal kollektivtrafik - Regionen som huvudman. - Fri etableringsrätt på trafik. - Stadstrafikutredning för Kungälv, 6 linjer. - Bebyggelsekoncentration till kollektivtrafikstråken. Befolkningsprognos Alla prognoser tyder på att Kungälv inte når det tidigare målet på invånare Här behöver poängteras att femtio tusen invånare är en målbild och inte en prognos. Målbilden bedöms kunna nås under 2020-talet. Just nu ger prognosen 47,170 personer år Andelen äldre ökar (>65år) bl.a. på grund av bl.a. inflyttning i fritidshus. Det är svårt att beräkna ettåringar, men sifforna visar en fortsatt större ökning än rikssnittet (1,14). Det är fortsatt svårt att veta i vilka serviceorter befolkningsökningen sker. Generationsväxlingarna behöver bli enklare att förutse för att ha en bra beredskap. Bättre och tätare prognosuppföljning behövs per ålderklasser och serviceorter Bostadsförsörjningsprogrammet - God planberedskap av antagna planer behövs för att kunna bygga 400 bostäder/år. - Sociala faktorer. - Markreserven, markpolitiken, strategin. - Marknadens påverkan på och intresse av genomförandet, genom en konjunkturcykel - Blandad bebyggelse och upplåtelseformer.

24 VA-kustzon - Ger högre boendekvalitet och bättre havsmiljö. - Behöver bostäder, nya VA-verksamhetsområden och krav på detaljplaneläggning, för att klara investeringarna. - Undanröjer VA-tröskeleffekter i serviceorterna. - Nya möjligheter för kustnära boende. - Stora önskemål om avstyckningar längs ledningsdragningar kan ge nya utmaningar för kärnverksamheterna. - Just nu befinner sig de planerade investeringarna för 2015 och 2016 över ramarna för avgiftsfinansierade investeringar. För att genomföra dessa investeringar krävs avgiftshöjningar. - KF har beslutat att tillsätta en politisk styrgrupp för VA. Investera för lägre driftskostnader (effektivare drift/fyrstegsprincipen) - Effektivisera/optimera inom befintliga verksamheter. - Följa och utveckla nyckeltal. - Lokalanpassningar för att optimera verksamheten. - Använd de resurser vi har i första hand. Övriga bakgrundsfaktorer - Folkhälsa - Tillgänglighet (Handikappolitiska programmet) - Gång- och Cykelvägar förbinder landsbygd och serviceorter - Miljöåtgärder - Energisparåtgärder - Myndighetskrav/lagstiftning 6(14) Bedömning Omvärldsbevakning och befolkningsprognosen De makroekonomiska förutsättningarna är svårbedömda. På riksnivå finns flera olika prognoser för hur tillväxten ser ut kommande år. Göteborgsregionen har nu lägre bostadsbyggnadstakt än de senaste åren. De ekonomiska regelverken för att kunna köpa en bostad är skärpts vilket tillsammans med konjunkturen leder till lägre efterfrågan. Det är troligt att detta påverkar även Kungälv. Samtidigt visar nationell statistik att priset på både bostadsrätter och egna hem stiger på årsbasis ( ) Efterfrågan är dock betydligt större än utbudet. Däremot är bostadskonsumenten inte en längre en tydlig målgrupp utan mångfacetterad och medveten. Kvalitetsfrågorna blir därför allt med centrala i bostadskonsumentens perspektiv och därmed även i vår planering. Investeringsplaneringen måste fortsätta med utblick mot en tioårsperiod framåt. Fokus är fortsatt på de närmsta fyra åren. Det är troligt att prioriteringarna behöver skärpas ytterligare eftersom alla behov inte går att kombinera med viljan om att satsa på tillväxt. Varje framtida beslut behöver fattas utifrån vid tillfället gällande bedömningar. Dialogen mellan förvaltningens bedömning och politikens styrning behöver vara kontinuerlig för att kommunen samlat ska leverera realistiska helhetslösningar. Hur ser bilden med bostadsförsörjningsprogram och befolkningsprognoser ut? Har förvaltningens sektorer realistiska prognosförutsättningar? Vilken tillväxttakt ska vi arbeta med? Den aktuella bedömningen är att det inte är något avgörande fel i vare sig rådande bostadsförsörjningsprogram eller befolkningsprognos. Båda har realistiska bedömningar om framtiden.

25 Förvaltningens tidigare bedömning kvarstår. Arbetena med översiktsplanen, Kongahälla i kombination med tidigare besparingskrav har medfört att detaljplaneläggningen släpat efter. 7(14) Nu ser vi att de arbeten som startat sedan 15 månader tillbaka kommer att börja resultera i antagna detaljplaner under den kommande 12 månaderperioden. Vi tror därför att förvaltningen under ramperioden, , kommer väldigt nära leverans i bostadsbyggandet 4x400=1600 bostäder i antagna detaljplaner. Marknaden avgör slutligt om det resulterar i lika många nya bostäder byggda. Om bedömningen är felaktig kan de prognostiserade investeringsbehoven på ett väl underbyggt sätt skjutas framåt under kommande år. Grundvillkoren för kommande investeringar Förvaltningens investeringsgrupp menar att det är troligt att det genom vidare samverkan i förvaltningen genom kommande kommunplanering borde vara möjligt att hitta ytterligare optimeringar/effektiviseringar tillsammans med sektorerna. Offentliga servicefunktioner behöver ligga tätt/förtätas i serviceorterna för att skapa intressanta etableringslägen för kommersiella funktioner samt för att samutnyttja lokaler över dygnet. Effekten är bättre samhällsekonomi genom tidsbesparing för individen/brukaren. Vårt uppdrag är att i en växande kommun, som i sig ger en viss volymökning av driftkostnaderna för sektorerna, investera för att på sikt effektivisera driftkostnaderna per utförd tjänst och funktion. Detta redovisas genom uppföljning av nyckeltalskostnader per sektor i förvaltningen. Grundvillkoren för en nyinvestering bör vara att den på sikt visar lägre styckkostnader och en effektivare verksamhet. För att möta det politiska uppdragets ambition om att växa och samtidigt ta hand om det vi redan har behöver organisationen arbeta med en ständig effektivisering. Investeringsgruppen föreslår därför minskade driftskostnader i verksamheterna som en möjlighet att öka investeringsvolymen för de skattefinansierade investeringarna. Utrymmet för investeringar föreslås också öka genom att kommunen tillämpar längre avskrivningstider. Förvaltningen får anpassa organisationen efter uppdraget samt konsekvensbeskriva utfallet per bokslut. Grundvillkoren för de avgiftsfinansierade investeringarna är att de ska finansieras fullt ut genom de taxor och avgifter som KF beslutar om. Det gör att ett villkor för investeringarna i VA, Renhållning, Hamn och parkering är att det parallellt fattas beslut om nya taxor/avgifter om inte dagens driftramar räcker till. Det är respektive verksamhets ansvar att ta fram nödvändiga underlag till beslut. Förvaltningen vill påpeka sakargumenten för att hålla hög investeringstakt rörande VA-investeringar. Vi har stora eftersläpande behov samtidigt som tillsynsmyndigheterna under senare år ökat sitt tyck på att VAtjänstlagen ska följas. Förvaltningen ser en överhängande risk i att inte kunna styra kostnadsutvecklingen för VA-kollektivet genom att tillsynsmyndigheterna förelägger allt fler anslutningar till kollektivet. Förvaltningen vill motverka detta genom att visa på högt tempo i planeringen och genomförandet.