visades på ict showroom AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "visades på ict showroom AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation"

Transkript

1 MfÅA xx.x NR xx 01 ingen It-proj vän ekt av Effektivitetens visades på ideologi ict showroom Per Johan Brahe-prisvinnare Jakobsson har Patrik läst Hagman tre böcker säger som att ligger han på har de gjort amerikanska allting "fel". bestsellerlistorna. normer, vill Enligt rådande säga. Google trivseln tillåter vid anställda akademin att bara under fundera lupp Samarbete En trevlig eller föds en bäst jobbig när de arbetsplats? anställda får fria I arbetsklimatsundersökningen bara på Google där var det åsikter- är händer. Se na fritt om fram ÅA att mest hitta positiva. på nytt. AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation Ingen vanlig metmask Masken Marenzelleria har en positiv inverkan på ekologin i Östersjön Någon patentlösning på havets problem är den inte

2 START MfÅA INNEHÅLL NR 1/ Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefred. (tj.l.) Michael Karlsson, red.(tj.l.) Nicklas Hägen, red. (vikarie) tfn (02) e-post: Roger Norrgård, red. (vikarie) tfn (02) e-post: WEBBREDAKTÖR Peter Siegfrids tfn (02) e-post: REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) e-post: ADRESS Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, Åbo. Telefax: (02) E-POST WWW ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) e-post: Tidningen trycks av Tammerprint och upplagan är ex. ISSN Åbo 2012 i väntan på gäster Skärgårdscentrum Korpoström ligger i onödig vinterdvala. Läs mer på sidan 14 Kalms konstverk får byggas 3 En välkommen främling 4 Han har gjort allting "fel" 6 Oförändrad utdelning trots finanskris 8 frågor & svar Var ska ÅA finnas? Högskoleverksamhet finns nu runtom i Svenskfinland. En livlig debatt blossade upp i medierna efter ett förslag om att skära ner de svenskspråkiga högskolornas verksamhetsorter till Helsingfors, Vasa och Åbo. Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen, vad vittnar uppståndelsen om? Det blev en alltför stor publicitet kring en individs åsikter. Saken är inte så stor i sig, kanske det vittnar om olyckliga ordval. Är du överraskad? Det har blivit en stor mediecirkus i svenskspråkiga medier medan det inte nämnts ett ord i de finska, vilket tyder på att det kanske inte var en så stor sak. Men det ingick en förolämpning mot en del av finlandssvenskarna som jag tycker var osaklig. Jag är mest rädd för att det har skadat Åbo Akademis renommé. Personalen trivs vid ÅA 10 Filosofer prövar ny företagsmodell 12 Veckans skribenter: Stefan Willför och Anna Sundberg 20 Men man måste väl få uttala sig? Man får uttala sig. Vi har en sakkunnig organisation med experter inom många områden och det är naturligt att de yttrar sig i olika frågor. Men när det kan tolkas som att man talar i ÅA:s sak ska man göra klart att man uttalar sig som privatperson eller expert. Det är styrelsens ordförande eller rektor som yttrar sig i ÅA:s officiella linje. Vem är det i slutändan som bestämmer var ÅA håller till? ÅA:s styrelse. Visst har Undervisnings- och kulturministeriet en roll i diskussionen men att bestämma verksamhetsorterna hör till universitetens autonomi och var vi är aktiva bestäms av styrelsen.

3 aktuellt konstverk Miljökonstverket bakom Sibeliusmuseet har fått ny luft under vingarna. Verket ska uppmärksamma Åbo Akademis donatorer i medelinsamlingen och hedra Per Kalm. KalMS konstverk får byggas Det på senare tid omdebatterade naturkonstverket Per Kalm revival kommer att byggas. Det stod klart när byggnadsnämnden gav grönt ljus för att en aningen nerbantad version av parken anläggs runt Per Kalms ek bakom Sibeliusmuseet. Vi är nöjda över att vi fick ett positivt beslut. Ändringarna i planen, som gjorts i samråd med konstnären Jan-Erik Andersson, godkändes, säger intendent Ulrika Grägg vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Anledningen till att byggnadsnämnden inte godkände den ursprungliga planen var att den yttre geometriska ramen i mörklila färg ansågs främmande i landskapet. Delegationen för stadsbildsärenden önskade att den tas bort för att inte störa utsikten från andra sidan ån eller skymma fasaden på Sibeliusmuseet. per kalms ek ska utgöra stommen i konstverket bakom Sibeliusmuseet. De röda pergolaornamenten kommer till stor del att döljas av rosenbuskar och andra växter. Snabbt framåt Nu kommer arbetet att gå framåt i rask takt. Målsättningen är att verket färdigställs under våren Man har redan gjort en del grävningsarbeten på platsen och allt har skötts enligt givna direktiv för att inte riskera att rötterna på Kalms ek skadas. Allt har gjorts med nära kontakt till Landskapsmuseet och Åbo Stads trädexpert, säger Grägg. Eftersom det används godkända arbetsmetoder, maskiner samt jord- och grustyper för att skydda det känsliga trädet kunde byggnadsnämnden godkänna att projektet fortsätter. Historiskt utseende Istället för den yttre geometriska ramen kommer parken nu att ha två cylindrar som placeras på motsatta sidor av parken. På cylindrarna kommer det att finnas information om donatorerna och konstverket. Även de ursprungliga pergolaornamenten kommer att finnas kvar. Huvuddelen av verket utgörs av historiska växter som fanns i Per Kalms ursprungliga trädgård som har legat på samma plats. De yttre växtbänkarna pryds av hedersdoktorernas rosor. Mellan de inhägnade växtbänkarna kommer det att anläggas sandgångar. Text Roger Norrgård Noterat Ny prorektor Styrelsen för Åbo Akademi har utsett professor Mikko Hupa till andra prorektor för akademin. Hupa, som är professor i oorganisk kemi, efterträder professor Kaisa Sere som avgått på grund av sjukdom. För samma mandatperiod är professor Christina Nygren- Landgärds första prorektor och rektor för Åbo Akademi i Vasa, och professor Malin Brännback tredje prorektor. Prorektorerna ska bland annat befrämja Åbo Akademis samhällskontakter. Budgeten klar Styrelsen för Åbo Akademi har godkänt akademins budget för Den totala omsättningen går på drygt 105 miljoner euro, av vilka cirka 40 miljoner är extern finansiering. Nytt tryckeri Framför dig har du första numret av MfÅA som är tryckt på vårt nya tryckeri. Under år 2012 kommer MfÅA att tryckas av Tammerprint i Tammerfors. 03

4 östersjön marinbiologi Den främmande masken Marenzelleria har visat sig göra ekologisk nytta i Östersjön. Det kryllar av masken, som klarar sig i syrefattigt vatten och gör det syrerikare. En välkommen främling 04 Den amerikanska havsborstmasken Marenzelleria har påvisats förbättra syrehalten och ha en positiv inverkan på ekologin i Östersjön. Innan vi lägger ner reningsverken är det ändå bäst att lägga band på entusiasmen. Masken i sig är en kul grej som visar att saker kan fungera på ett oväntat sätt om de sker i rätt ögonblick. Men någon patentlösning på Östersjöns problem är den inte, säger Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi. I Östersjön finns tre olika arter av släktet Marenzelleria, av vilka två är vanliga i den finska skärgården medan en finns längre söderut. Exakt hur de har kommit hit är oklart, men de verkar trivas: maskarna har spritt sig runtom Östersjön och finns i såväl djupare som grundare, samt kallare som varmare vatten. Joanna Norkko är en av huvudförfattarna till artikeln som har visat Marenzellerias positiva effekt på Östersjön. Masken klarar sig i vatten med låg syrehalt. Den finns också i områden där vi tidigare haft syrebrist, vilket visar att den kan kolonisera sådana områden. Vi hoppas att den ska hjälpa till att förbättra syrefattiga miljöer så att också andra arter ska kunna klara sig där, säger Norkko. Vi har inte undersökt om maskarna konkurrerar ut andra arter men det verkar som om de hittat sin plats och att ekosystemet anpassat sig efter dem. Vi kan hur som helst inte bli av med den, Marenzelleria är Det kryllar av Marenzelleria-maskar på botten av Östersjön. Det är inte ovanligt med cirka tiotusen stycken per kvadratmeter. numera en permanent del av Östersjöns fauna. Sparar pengar Maskens funktion kan, lite förenklat, förstås med hjälp av grundläggande kemi. I havsbottnar i syrefritt vatten finns fosfor i löslig form, vilket gör att fosforn kommer ut i vattenmassorna och göder till exempel alger. Marenzelleria-masken luckrar upp havsbotten då den gräver gångar åt sig. I samma veva kommer mera syrerikt vatten in i sedimentet och hjälper till att binda fosforn i fast form. Även om Marenzelleria inte är någon allomfattande räddning för Östersjön så kan den komma att ha en konkret ekonomisk nytta. Masken kan nämligen förbättra den positiva effekten av reningsverk ytterligare något som vanligtvis anses vara för dyrt. När vi effektiverar reningsverk kommer vi i ett skede till en punkt där det blir mycket dyrt att ta nästa steg. Men om man lyckas rena vattnet så att masken kan komma in så binder den mera fosfor än vad man kunde göra genom att effektivera reningsverket. På det sättet kunde man potentiellt spara stora pengar och uppnå ett ekosystem i bättre balans, säger Bonsdorff. En välkommen gäst Marenzelleria-maskarna blommade upp i Östersjön för cirka 25 år sedan och kom till Finland i början av 1990-talet. De blir vanligtvis mellan fem och sju centimeter långa, är slamätare och lever nergrävda i leran.

5 I de områden där maskarna finns är det inte ovanligt att det förekommer runt tiotusen stycken per kvadratmeter. Masken har larver i vattnet som kommer till bottnen på våren. Det mesta jag har räknat till i ett prov är cirka larver per kvadratmeter, säger Norkko. Annars är det mycket man ännu inte vet om Marenzelleria-masken. Man vet till exempel inte exakt vad den äter, om fiskarna har lärt sig äta den, eller hur den har kommit till Östersjön. Det är inte helt uteslutet att den funnits här tidigare, men varit sällsynt. Eftersom den klarar sig i låga syrehalter, skulle Östersjöns syrebrist ha gett den ett fönster att blomma upp då andra arter vikt undan. Främmande arter klarar sig oftast inte i en ny miljö om inte omgivningen först rubbats och ses därför som något negativt. Invandrararterna blir därför ett slags symbol på att ekosystemet är ur balans. Det här är den första främmande art som finns överallt i Östersjön, kanske med undantag av havstulpanen som kom hit för cirka 150 år sedan. När det kommer en främmande art är förväntningsvärdet att det måste vara farligt så det är kul att visa motsatsen, säger Bonsdorff. Det är viktigt att man som ekolog inte låser sig vid en tolkning innan man prövat olika alternativa förklaringsmodeller. Text Nicklas Hägen Foto Vincent Westberg omslag antti koli östersjön behöver all HJÄlp den KAN få I Östersjön finns det syrebrist på en yta som motsvarar Danmarks och Estlands sammanlagda storlek. Syrebrist är sex gånger vanligare i dag än det var för hundra år sedan. Från att under början av 1900-talet ha omfattat en yta på högst km 2 under korta perioder handlar det nu om km 2 under långa perioder. Östersjön mår inte bättre i dag än den gjorde för 25 år sedan. Klimatförändringen medför ytterligare ett stort hot och om vi inte gör något kommer Östersjön att må jättemycket sämre om år, säger Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi. Som jag ser det är syrebristen det största hotet. Gift- och oljeutsläpp är förstås farligt men det går ännu att hantera. Men vi kväver systemet och det skrämmande är att vi gör det också längs kusterna. Östersjön mår inte bättre i dag än den gjorde för 25 år sedan. Forskningen når fram Det positiva är enligt Bonsdorff att forskningen går framåt. Beslutsfattarna lyssnar bättre och forskningen når också bättre resultat. Forskningen når beslutsfattarna. När vi till exempel gav ut boken Itämeren tulevaisuus (sv. Östersjöns framtid ) 2010 blev vi uppmanade att se till att alla riksdagsledamöter fick var sitt exemplar. Och när forskningen går framåt kan vi också ge bättre råd, säger Bonsdorff. Artikeln om Marenzelleria-masken har fått gott om publicitet och till exempel noterats i tidskriften Nature Geoscience. Den är ett resultat av samarbete över såväl nations- som ämnesgränserna. Inom institutionen för biovetenskaper är nästan alla framgångsrika forskare och forskningsgrupper involverade i stora internationella projekt. Framgången bygger på att man samlar kompetens och utbyter erfarenheter, säger Bonsdorff. Internationellt samarbete är en styrka för en liten institution som vår. Men utan de individer vi har inom ämnet vid Åbo Akademi och de nätverk vi ingår i skulle vi inte vara framgångsrika. Folk vill samarbeta med oss, vårt varumärke är jättestarkt. Johanna Norkko arbetade ännu vid Åbo Akademi när hon skrev artikeln om Marenzelleria-masken, men hon arbetar numera vid Helsingfors universitets zoologiska station i Tvärminne. Samarbetet med Åbo Akademi kommer ändå att fortsätta och fördjupas. Enligt Erik Bonsdorff är ett samarbete utanför det egna universitetet givet om det sedan sker med till exempel miljömyndigheter eller andra universitet. Största delen av ledningen vid Tvärminne zoologiska station består av alumner från Åbo Akademi. Vårt samarbete har varit bra och som jag ser det kommer det bara att bli bättre. Det är till exempel helt onödigt att vi båda köper samma utrustning när vi kan använda varandras, och det är klokt att samarbeta både inom undervisning och inom forskning. Text nicklas hägen 05

6 per brahe-priset patrik HAGMAN Det är motståndet mot effektivitetstänkandet och forskningen i en miljö som bygger på tillit, som Patrik Hagman ser som orsakerna till sin framgång. Han har gjort 06 allting "fel" Per Brahe-priset år 2011 går till teologie doktor Patrik Hagman. Stiftelsen för Åbo Akademi delar årligen ut Per Brahe-priset till en yngre lovande forskare vid Åbo Akademi vars fortsatta anknytning till akademin är synnerligen önskvärd. Patrik Hagman, vad tror du att har gjort dig till en framgångsrik och lovande forskare? Om jag har varit framgångsrik är det antagligen för att jag inte gått med på den rådande effektivitetsideologin. Jag har på många sätt gjort allting fel enligt de rådande normerna. Kan du beskriva närmare vad du menar? Det tog sju år att bli magister i teologi. Jag studerade först statskunskap och media och tog ett års paus för jobb. När jag fann teologin gick det i och för sig snabbt, men det var tack vare de erfarenheter jag fått av att göra annat innan dess. Men även ämnet för min avhandling gick helt i motsats till idén om kritisk massa. Ämnet jag valde, den tidiga kristna asketismen, visste ingen här något om. Det innebar att jag måste skapa egna frågeställningar och att jag själv måste ta ställning till vad som är intressant. Vad skulle du säga att är de viktigaste förutsättningarna för att kunna göra de val du gjort? Här på ämnet etik med religionsfilosofi finns en genuin frihet och vilja att hjälpa varandra, istället för att konkurrera med oss själva eller någon annan. Det gör att miljön här är väldigt kreativ. Det beror i sin tur på att professor Tage Kurtén har en bra klar idé om sitt ledarskap som inte går ut på att kontrollera utan på att ge förtroende för det man håller på med. Och det finns en bra stämning bland forskarna. Det handlar inte om att vi alla sysslar med samma saker, men det finns en tillräcklig samsyn för att vi ska förstå varandra och kunna lära oss av varandra. Hur syns det här i jobbet som forskare? När jag jobbade med min avhandling och gick på konferenser blev folk intresserade för att jag inte höll mig inom strikta disciplinsgränser utan tog min avhandling in på de områden jag själv såg som relevanta. Många var avundsjuka på det här eftersom de inte, på grund av kontrollerande professor eller rigida akademiska uppfattningar, kunde göra så. Det som det här ämnet uppmuntrar till är att lyfta blicken för att se hur olika frågeställningar och synsätt hör samman. Och vad det innebär att inta det ena eller andra perspektivet. Mitt forskningsområde går mycket ut på att se samband mellan tidig kritisk asketism och nu aktuella politiska frågor. När jag insåg att det gick att göra den kopplingen började det hända saker. Det man behöver är en miljö där sådant kan göras. Det här är inte en

7 07 Årets vinnare av Per Brahepriset, Patrik Hagman, säger att ingen spännande forskning tenderar att göras när man försöker använda en formel för att snabbt och effektivt skriva avhandling. bohemisk idé. Det är bara insikten att man inte kan använda en formel för att generera intressant forskning. Det är annars en lockelse inom den akademiska världen man försöker hitta en formel för hur man snabbt och effektivt gör en avhandling. Det går förstås att skriva sådana avhandlingar men inget spännande tenderar att hända i sådan forskning. Grundbegreppet i Tage Kurténs forskning är tillit. Det märks också i den miljö vi har. Jag behöver inte försvara det jag gör för någon. Jag känner inget tryck från omvärlden. Om jag får för mig att jag måste satsa tre månader på att läsa Yoder får jag stöd för att göra det. Om jag får för mig att jag måste satsa tre månader på att läsa Yoder får jag stöd för att göra det. För icke-teologer framstår teologi ofta som något världsfrånvänt, och ser man på vad en del teologer sysslar med kan det inte var helt fel slutsats, men vad skulle du själv säga att teologin ger dig? Det ger mig verktyg att se över vilka föreställningar vi rör oss med i världen vi lever i. Vad är det för självklara premisser vi har när vi beskriver hur vår värld fungerar? Det man till exempel kan visa är att också marknadsliberalismen är en teologi, ett val att se saker på ett visst sätt. Att tro att konkurrens är det naturliga tillståndet, att konkurrensen därför skulle vara ett neutralt eller objektivt sätt att se på världen och på varandra grundar sig inte på någon empiri. Det är intressant att se på hur olika teologier formas genom historien. När man ser på vilket sätt de utvecklats och varifrån de kommer kan man se varför saker ser ut som de gör idag. Hur ser du din uppgift som akademiker? Det kan låta provocerande, men låt mig citera Stanley Hauerwas. Han säger ungefär: Jag är inte intresserad av att lära er tänka själv. Jag vill lära er tänka som jag. Jag brukar säga att jag också vill lära studenterna tänka som Stanley Hauerwas. Det låter som motsatsen till det du sade om tillit tidigare. Det kan låta så. Men det jag försöker säga är att det inte är godtyckligt vilket sätt att tänka man omfattar. Professor Tage Kurténs sätt att visa tillit är ett sätt att se världen och att lägga fram den. Det är bra om andra också omfattar det sättet att se världen. Det handlar om att föra in studerandena i en specifik tradition, ett specifikt sätt att tänka. Det är bara om man kan ta avstamp i ett sådant specifikt perpektiv som man på allvar kan tänka kritiskt om världen. Text & foto Marcus Prest

8 ekonomi stipendier Högskolestiftelsen i Österbotten delar i år ut minst lika mycket i bidrag och stipendier som i fjol. Med en ny vd och styrelseordförande vid rodret. 08 Oförändrad utdelning trots finanskris Av den årliga avkastningen delar Högskolestiftelsen i Österbotten ut en större andel i bidrag och stipendier än många andra stiftelser. Men så sköts också bland annat administrationen av bara en anställd. Från och med i år är den personen den nya vd:n Katarina Heikius som efterträder Håkan Anttila. Anttila har gått i pension, men fortsätter som styrelseordförande för stiftelsen. Heikius är ekonomiemagister från Hanken i Vasa och har bland annat arbetat med aktiehandel, försäljning och kommunal utveckling. I det här jobbet har jag nytta av mina kunskaper i och erfarenheter från kapitalförvaltning, byggbranschen och via mitt senast jobb som utvecklingschef i Korsholms kommun även kunskaper i planering, koordinering och resultatstyrning, säger Katarina Heikius. Alla bitar på plats Hon arbetade i mitten av 90-talet på Hanken i Vasa med fortbildning och märker nu hur hon har saknat universitetsvärlden och hur alla bitarna i hennes karriär faller på plats i det nya jobbet. Det är lätt att leda ett välskött bo med stora möjligheter och utmaningar i att kunna bidra till hela regionens utveckling. Det är ju bra om allt fler österbottniska unga hittar allt fler utbildningsalternativ i sin egen region och lika bra om studerande från andra regioner som börjar studera i till exempel Vasa trivs så bra att de sedan blir kvar i Österbotten. Så hoppas jag det går till exempel med den nya DI-utbildningen i Vasa. Efter bara ett par veckor på sin nya arbetsplats, är Heikius nöjd med balansen mellan arbetsuppgifterna i att dels förvalta och dels förkovra kapitalet och att samtidigt sköta om stiftelsens utdelning. En nära och pågående dialog med ÅA ser hon som mycket viktig så att stiftelsen vet vad som är på gång och vad som man på ÅA behöver och vill satsa på. Därför vill jag gärna bli informerad till exempel per e-post och telefon om vad som är på gång och kommer mycket gärna och bekantar mig med olika ämnen, utbildningar, forskningsområden och enheter vid ÅA i Vasa. Bra mix på utdelningen Precis som i fjol delar Högskolestiftelsen i år ut allt som allt kring euro. Det förvaltade kapitalet växte i fjol och avkastningen väntas inte minska allt för mycket i år. Dessutom har stiftelsen en ordentlig buffert som hjälper den att hålla upp utdelningssumman till och med under några magra år. Vi har en ganska så bra mix på utdelningen just nu. Jag ser alltså inga orsaker att göra radikala ändringar på den. Vi har ett stabilt läge med en stabil utdelningsstrategi

9 09 katarina heikius är ny vd för Högskolestiftelsen i Österbotten. som torde ge en viss trygghet åt både studerande, forskare och anställda vid ÅA, konstaterar Heikius. Det att Högskolestiftelsens utdelning i relation till avkastningen hör till de högsta i landet, handlar också om att det i Finniläs fond som är stiftelsens överlägset största, finns hårda och entydiga krav på hur mycket av avkastningen som ska delas ut. Också i ekonomiskt sämre och osäkra tider består en av stiftelses viktigaste uppgifter i att dela ut så mycket stöd, bidrag och stipendier som möjligt. Kapital- och fastighetsförvaltning är bara medel för att dela ut så mycket pengar som möjligt och får inte vara huvudmålet med en stiftelse. Men visst, både utdelningssumman, avkastningen och kapitalet bör växa år för år. Högskolestiftelsen är enligt Heikius en välskött stiftelse med liten organisation. Stiftelsen har möjlighet att ta emot flera donationer. Stiftelsens målsättning är att donationerna ska förvaltas så bra som möjligt för att kunna ge maximal utdelning. De som vill understöda den svenskspråkiga högskoleutbildningen och forskningen i Österbotten kan kontakta Heikius. Framtida utbildningsbehov styr En hel del gamla projekt fortsätter och en del nya inleds i år. Satsningen på DI-utbildningen i energi- och miljöteknik fortsätter och fr.o.m. i år donerar vi dessutom euro per år fram till 2016 som en delfinansiering för en donationsprofessur i ämnet. PF:s slöjdpedagogiska center, Wasa Institute for Research on Leaderships (WIRL) forskning och utveckling inom området ledarskap och det engelskspråkiga magisterprogrammet i freds- och konfliktforskning är andra större projekt vi stöder. I år inleder också forskarskolan Befolkning, hälsa och välfärd vid socialvetenskapliga institutionen sin femåriga arbetsperiod bland annat med hjälp av Högskolestiftelsen. Media City vid ÅA i Vasa erhåller fortsatt stöd för sitt test- och utvecklingslaboratorium. Summan för mindre enskilda stipendier och bidrag är i år euro och ansökningstiden för dem pågår fram till 3 februari. På sikt vill Katarina Heikius gärna sätta en egen prägel på stiftelsen och då kan det till exempel handla om en fortgående framtidsanalys. Vilka sorts högskoleutbildningar behöver vi i Österbotten i framtiden och i vad och hur ska man utbilda österbottniska unga för att förbättra livsbetingelserna i vår region de följande 5 10 åren? Vi bör ha en bra framförhållning i en allt snabbare föränderlig värld och skaffa oss en sorts fingertoppskänsla för hur högskoleutbildningen och forskningen i Österbotten borde se ut om några år, säger Katarina Heikius. Text & foto Ari Nykvist

10 personal trivsel Anställda ger arbetsklimatet vid Åbo Akademi både ris och ros. Arbetet är motiverande och intressant, men många saknar mera öppenhet i beslutsfattandet. Personalen trivs vid ÅA 10 Mitt arbete är viktigt, utmanande och intressant. Så tycker majoriteten av ÅA:s anställda i arbetsklimatundersökningen På vitsordsskalan 1 5 fick personalen bedöma påståenden inom åtta olika temaområden som berör deras vardag på arbetsplatsen, bland annat chefsarbete, arbetsgemenskap och motivation. Medeltalet för ÅA som helhet landade på 3,5, vilket tangerar medeltalet för de universitet som gjort undersökningen. Det är inget dåligt resultat och åtgärder som under de senaste åren har gjorts för att förbättra arbetsklimatet syns framför allt på enhetsnivå. Bland annat chefsarbetet får bättre vitsord nu än tidigare. De anställda känner att de kan lita på och tala öppet med sina chefer. Att anställda överlag trivs bra vid akademin syns också på att akademin har en väldigt låg omsättning av personal, säger personalkoordinator Malin Siimes. Det finns alltid rum för förbättring Under 2012 kan alla enheter ansöka om medel för att förbättra sitt arbetsklimat. Skillnaderna mellan enheterna är stor på vissa områden och på det här sättet vill man uppmuntra utvecklingsprojekt som förbättrar arbetstrivseln. enligt den senaste arbetsklimatsundersökningen mår personalen vid Åbo Akademi bra. personalkoordinator Malin Siimes tror att det här bland annat avspeglas i en låg omsättning av personal. De saker som bedöms mest kritiskt vid akademin är framför allt informationsgången och mötespraxisen samt öppenheten i beslutsfattande och personalens möjlighet att påverka beslutsfattandet. Inför organisationsreformen ordnades en hel del torgmöten och infotillfällen och det höjde vitsordet för informationsgången tillfälligt, men nu sjönk vitsordet till samma nivå som Missnöjet mot universitetets ledning beror till stor del på att anställda tycker att det finns brister i öppenheten och därmed att de saknar möjlighet att påverka beslut. Många tycker också att strategin för universitetet är oklar. I undersökningen framgår också att åtta procent av akademins anställda har upplevt att de blivit mobbade eller trakasserade på arbetsplatsen. Det här är inte en hög siffra, men åtta procent är ändå åtta procent för mycket. Tidigt ingripande Många anställda efterlyser också klarare rutiner för hur olika problemsituationer på arbetsplatsen ska behandlas.

11 Akademin har handlingsplaner för hur olika situationer på arbetsplatsen ska bemötas. Utmaningen är att realisera planerna i praktiken. För att komma igång med det arbetet kommer information och utbildning att ges till ÅA:s ledare. Ny för i år är handlingsplanen för tidigt ingripande. När någon har varit sjukanmäld en längre period eller om det går att upptäcka mönster i sjukfrånvaron ska den närmaste chefen diskutera med personen om anledningen till frånvaron. Alla problem har inte med sjukdom att göra. Det kan också röra sig om till exempel oklara arbetsuppgifter, för stor arbetsmängd eller konflikter i arbetsgemenskapen. Det här handlar inte om kontroll utan det är ett sätt för arbetsgivaren att bry sig om sina anställda. Det ska bli en rutin att samtala med chefen så att onödiga besvär och lidande för den enskilda kan undvikas och så att riskerna för onödiga bekymmer i arbetsgemenskapen minimeras. På det här sättet hoppas man snabbare kunna ingripa förebyggande mot sjukledigheter som enkelt kunde förebyggas. Om en person till exempel inte har kompetens att utföra en återkommande uppgift så kan det leda till stress som gör att personen alltid sjukanmäler sig vid den tidpunkten. Det här kan enkelt åtgärdas med fortbildning, bara problemet upptäcks. De årligen återkommande utvecklingssamtalen är också ett sätt att följa upp arbetshälsa, ork, kompetens och arbetsklimat. Arbetsklimatet vid Åbo Akademi har sedan 2003 undersökts med två års intervaller. Den senaste rapporten hittar du på: https://www.abo. fi/personal/media/4826/arbetsklimatetar20011.pdf. text & foto roger norrgård Noterat CLL i Åbo hemma igen Centret för livslångt lärande - Åboenheten (CLL) har flyttat in i sina nyrenoverade utrymmen i Arken. Enhetschef Tina Engblom är nöjd med de nya utrymmena. Nio månader har vi varit på Stapelgatan 7 nere vid färjan. Vi är jätteglada över att äntligen vara tillbaka på campusområdet där vi hör hemma. De nyrenoverade utrymmena känns ljusare och fräschare. I de gamla utrymmena fick personalen astmatiska symptom. I den nya lokalen har en hel del förändrats. Linoleummattan är borttagen och istället har vi fått en mjuk textilmatta i arbetsrummen och auditorierna. Mineralullsplattorna i taket är också åtgärdade och det finns inga mineralullspartiklar i luften längre. Personalen planerar även en återinflyttningsfest. Den 14 februari ordnar CLL öppet Staten ger ÅA 34 miljoner Nu är det klart att Åbo Akademi totalt får drygt 34 miljoner euro av staten på basis av universitetets medelinsamling under 2010 och Mellan samlade Åbo Akademi in totalt 13,6 miljoner euro i privata donationer och staten betalar ett belopp som motsvarar 2,5 gånger den insamlade summan. ÅA är på en fjärde plats i insamlingen jämfört med de övriga universiteten. Aaltouniversitetet toppar listan med 200 miljoner euro och får således ungefär 492 miljoner euro av staten. Pengarna placeras i fonder och vinsten används för universitetets verksamhet. Tina Engblom är nöjd med renoveringen av CLL:s utrymmen. hus kl Några i personalen ställer ut sina alster och vi bjuder på tilltugg. Vad säger ni om att flytta en gång till? Absolut nej. Det var bra med första flytten för det gav tillfälle att städa bort sådant som samlats längs med åren, men en flytt tar såpass mycket arbetstid och energi att man nog inte vill göra det igen på några år. Text & foto Roger Norrgård Åbo stöder forskare Åbo stad delar ut tio ettåriga forskarstipendier i anslutning till stadens stadsforskningsprogram. Tre forskare med anknytning till ÅA får pengar för sina projekt. De är Henrik Serup Christensen som får euro för postdocforskning kring hur man kan anpassa modeller för deltagande demokrati på lokalnivå i Finland och Maija Karjalainen vid statsvetenskapliga institutionen som får euro för forskning kring den roll som kommunala folkomröstningar och medborgarinitiativ spelar i demokratier. Också Johan Meriluoto vid offentlig förvaltning vid ÅA får euro för projektet Möjligheter och barriärer för IT-politik i kommunerna. 11

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra?

PISA och lärarutbildningen. Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? PISA och lärarutbildningen. l Hur kan Pedagogiska fakulteten bidra? Michael Uljens prefekt Åbo Akademi OM DE SVENSKA SKOLORNAS RESULTAT I PISA 2009 Svenska Kulturfonden Seminarium 18.5.2011 PISA i vår

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics

Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www.hanken.fi Arbetsklimatundersökning 2013 Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics www.hanken.fi Universitetens gemensamma

Läs mer

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Åbo Akademi (rektor, Mikko Hupa) Fyra fakulteter Fakulteten för humanoria, psykologi och teologi Fakulteten för padagogik och välfärdsstudier

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos

Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos Högre utbildning av god och jämn kvalitet? Förslaget att slå ihop våra landskapsuniversitet till större enheter för Petri Salos tankar till produktion av bilar enligt taylorismens principer. Debatten har

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI

8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 8. FAKULTETEN FÖR HUMANIORA, PSYKOLOGI OCH TEOLOGI 1. Strategisk utveckling 1.1. Enhetens mission Fakulteten utbildar experter (för både mera yrkesinriktade och mera generella samhälleliga expertuppdrag)

Läs mer

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten Sammandrag 1 World Design Capital Helsinki 2012 World Design Capital Helsinki 2012 Helsingfors var världens designhuvudstad 2012 (World Design

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan

Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Information rörande forskarutbildningen vid Dans och Cirkushögskolan Mer utförlig information rörande doktoranders rättigheter och skyldigheter finns att hämta på http://www.doktorandhandboken.nu Syftet

Läs mer

Rese- och forskningsbidrag inom humanistiska fakulteten

Rese- och forskningsbidrag inom humanistiska fakulteten LEDIGKUNGÖRELSE 2017-01-24 1 (5) Dnr V 2017/9 Stiftelseförvaltning Rese- och forskningsbidrag inom humanistiska fakulteten Ansökan Anvisningar och ansökningsformulär finns på Lunds universitets webb: http://www.medarbetarwebben.lu.se/forskningsbidrag

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären.

VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT. Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. VOLONTÄRINSATSER FÖR MISSION OCH BISTÅNDSPROJEKT Instruktioner för volontären, församlingen och missionären. Innehåll Inledningsord - Att sända ut volontärer Instruktioner för volontären Instruktioner

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015

Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 Punkt för cancer. Tack till donatorerna 2015 1 2 Stipendierna från Cancerstiftelsen har stor betydelse för forskarna i nuläget Cancerstiftelsen har gjort ett långsiktigt arbete med goda resultat för att

Läs mer

Bidra till framtiden. genom gåva eller donation

Bidra till framtiden. genom gåva eller donation Bidra till framtiden genom gåva eller donation GÖTEBORGS VIKTIGASTE HUS FYLLER 100 ÅR MED DIN HJÄLP BLIR NÄSTA 100 ÅR ÄNNU VIKTIGARE Göteborgs universitet är idag ett av landets största lärosäten med över

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap

Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Redogörelse för anställning av professor i vårdvetenskap Åbo Akademi är ett internationellt framstående forskningsuniversitet med ett brett svenskspråkigt utbildningsansvar i Finland med campus i Åbo,

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB)

SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) VERKSAMHETSPLAN 2008 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral 1. Biosfärverksamhetens organisation

Läs mer

Ingenjörer med innovationer på schemat

Ingenjörer med innovationer på schemat Sten Fåhré-stipendiater Ingenjörer med innovationer på schemat Publicerad: 2012-04-23 10:51 Det krävs tre års högskolestudier för att kunna arbeta som utvecklingsingenjör. Tre år där stor del av studierna

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Bok & Biblioteksmässan Beskrivning av arbetsklimatet

Bok & Biblioteksmässan Beskrivning av arbetsklimatet Bok & Biblioteksmässan Beskrivning av arbetsklimatet Victoria Trygg Kulturverkstan 2000 Syfte Jag var intresserad av hur personalen uppfattade sitt arbetsklimat och vilka faktorer som gjorde det bra eller

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7

Medarbetarenkät 2014. / Piteå. Svarsfrekvens: 80,7 Medarbetarenkät 2014 / Piteå Svarsfrekvens: 80,7 1 2 Piteå Mål och uppdrag 66,5% 24,2% 6,8% 2,5% 4,8 Kompetens och utveckling 71% 22,3% 5,4% 1,3% 4,9 Information 80,7% 16,7% 2,3% 0,3% 5,1 Medarbetarskap

Läs mer

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015.

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015. Innehåll Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, humanistiska utbildningsområdet (F 1039/2013)... 2 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, teologiska utbildningsområdet (F 1039/2013)...

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer

Förnamn. Efternamn. E-post. Telefonnummer Förnamn Efternamn E-post Telefonnummer Välkommen med i vänelevsverksamheten du har ett viktigt uppdrag! Som vänelev bryr du dig om hur andra har det, delar med dig av dina erfarenheter, är med och skapar

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer:

ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer: Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om universiteten I enlighet med statsrådets beslut ändras i statsrådets förordning om universiteten (770/2009) 5 som följer: 5 Den interna fördelningen

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Sammanträdestid: Onsdagen den , kl

Sammanträdestid: Onsdagen den , kl 1 Sammanträdestid: Onsdagen den, kl. 15.00 Sammanträdesplats: Kronoby gymnasium 14 Sammanträdets öppnande 3 15 Val av protokollsjusterare 3 16 Godkännande av föredragningslistan samt komplettering med

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

God förvaltning i stiftelserna

God förvaltning i stiftelserna Grundat år 1988 God förvaltning i stiftelserna Nyckeln till en framgångsrik verksamhet som skapar mervärde i samhället Hur ser förvaltningen ut i våra stiftelser i dag? Finns stiftelsens inverkan och transparens

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100

Medarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100 Medarbetarenkät 2014 Lycksele / MSF Svarsfrekvens: 100 1 2 MSF Lycksele Mål och uppdrag 50,6% 36,4% 13% 0% 4,1 4,6 Kompetens och utveckling 80% 14,3% 5,7% 0% 5 4,7 Information 90,5% 9,5% 0% 0% 5,2 4,9

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten SAMHÄLLSVETENSKAPER OCH VÅRDVETENSKAP 61 Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten Examina Vid Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten kan man studera för politices magisterexamen och för magisterexamen

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i Sillgrisslornas bit i Östersjöpusslet Foto: Eva Kylberg/Azoteimages Genom att studera hur sillgrisslan via födan påverkas av förändringar i ekosystemet har forskarna i Stora Karlsöprojektet kunnat lägga

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Årsberättelse 2013-2014

Årsberättelse 2013-2014 Årsberättelse 2013-2014 Optima Paul Hallvar gata madebyloveuf@hotmail.com Affärsidé/ Verksamhetsidé Vårt företag virkar mattor och korgar. Vi har gjort en produktionsplan där vi har delat upp uppgifterna

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du 1 2 SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du välkommen att titta på vår hemsida: www clues.se Kontaktinformation:

Läs mer

Medarbetarenkät 2014. / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3

Medarbetarenkät 2014. / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3 Medarbetarenkät 2014 / Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Svarsfrekvens: 74,3 1 2 Totalrapport Lycksele kommun (ej bolag) Mål och uppdrag 59,8% 27,2% 10,4% 2,7% 4,6 Kompetens och utveckling 62,5%

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2014. Genomförd av CMA Research AB. November 2014 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2014 Genomförd av CMA Research AB November 2014 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2014. För varje

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utbytet i University of Surrey

Utbytet i University of Surrey Utbytet i University of Surrey Elisa Vaskikari Kemiteknik, Åbo Akademi, Åbo, Finland Biosciences, University of Surrey, Guildford, UK 02/2014-06/2014 Erasmus utbytesprogram Jag var på utbyte i University

Läs mer

Finländska lärare ska lyfta svenska elever

Finländska lärare ska lyfta svenska elever Finländska lärare ska lyfta svenska elever Publicerat 2009-06-13 Foto: Mikko Lehtimäki "Vad tror ni, sjunker stenen?" frågar läraren Fred Holmsten barnen i förskoleklassen. VASA.Gripsholmsskolan i Mariefred

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007

Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet. Marianne Stenius 21.8.2007 Den finska paradoxen näringslivet in i Humboldtidealet Marianne Stenius 21.8.2007 Innehåll Humboldt i vilken tappning? Några utgångspunkter för Case Finland Aktuella reformer och förändringstryck inom

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

FRIS-Info Nr 2 2012. Informationen i Fris-Info denna gång handlar om: VU och verksamhetsledare Julia Sjöholm presenterar sig

FRIS-Info Nr 2 2012. Informationen i Fris-Info denna gång handlar om: VU och verksamhetsledare Julia Sjöholm presenterar sig Informationen i Fris-Info denna gång handlar om: VU och verksamhetsledare Julia Sjöholm presenterar sig Pidromästerskpen i Västerås Information om framtidsmötet i Eskilstuna Svenska Dagen firas i år i

Läs mer

Då är det här rätt utbildning för dig...

Då är det här rätt utbildning för dig... Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Då är det här rätt utbildning för dig... CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.

Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Till dig som är chef Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Vilja och våga på jobbet Vår värdegrund pekar ut riktningen framåt i det stora, men kan också vara till hjälp i det

Läs mer

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras.

på fredag Dessutom slipper ni tjatet om att hålla ordning och trivseln förbättras. Ordning och reda på fredag nej, alltid Ordning och reda (OR) handlar om att skapa bättre ordning på arbetsplatsen, utan att tjata. Ordning och reda handlar också om att minska risken för olycksfall och

Läs mer

Jobbet på det perfekta läget

Jobbet på det perfekta läget Jobba hos oss! Jobbet på det perfekta läget Att bo eller arbeta i Svedala kommun är att ha nära till städer som Malmö, Lund, Trelleborg och Köpenhamn. I kommunen finns allt du behöver natur, kultur, näringsliv,

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1

i praktiken» 6 6 personal&ledarskap # personal&ledarskap 1 2012 1 6 personal&ledarskap #1 2012 Från chefskontroll till självkontroll Folksam lyckades på fyra månader med att få de sämst presterande i kundtjänsten att lyfta sig till toppsäljarnas nivå. För att nå dit

Läs mer

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen

Beslut. Lag. om ändring av universitetslagen RIKSDAGENS SVAR 60/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen och till lag om införande av en lag om ändring av universitetslagen Ärende Regeringen

Läs mer

Arbetsordning med regler för delegering vid Stockholms universitet

Arbetsordning med regler för delegering vid Stockholms universitet Dnr SU FV-1.2.1-1557-14 Arbetsordning med regler för delegering vid Stockholms universitet Fastställd av universitetsstyrelsen 2013-04-19 reviderad 2014-05-23 att gälla fr.o.m. 2014-05-23 1 (14) 1. Inledning...

Läs mer

Något om mitt liv som arbetsstipendiat juli december 2008

Något om mitt liv som arbetsstipendiat juli december 2008 Något om mitt liv som arbetsstipendiat juli december 2008 Jonathan Lutz Kära kulturfondsfolk! Enligt anvisningar önskar ni få en fritt formulerad redovisning efter att du utnyttjat andra och fjärde raten

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Effektivitet på jobbet

Effektivitet på jobbet Effektivitet på jobbet RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORKLIFE, APRIL 2012 EFFEKTIVITET PÅ JOBBET NÄSTAN EN TIMME OM DAGEN FÖRSVINNER I STRUL Många drömmer nog om den perfekta arbetsplatsen,

Läs mer

Seminariet för skärgårds-, kust-, och insjöfrågor

Seminariet för skärgårds-, kust-, och insjöfrågor INBJUDAN Seminariet för skärgårds-, kust-, och insjöfrågor Malax 6. 7.6.2011 Tid Seminariet inleds måndag 6.6.2011 kl. 12.00 och avslutas tisdag 7.6.2011 kl. 12.00. Plats Första dagen på Petalax högstadium,

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör

Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör Min sommar räcker inte mycket längre än hit. >> Fredrik Gustafsson - Chefredaktör STARTSIDA ARTIKLAR BRANSCHNYTT REDAKTIONEN ANNONSERA PRENUMERERA EVENEMANGSKALENDERN SENASTE NUMRET SSQ AWARD BRANSCHNYTT

Läs mer