visades på ict showroom AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "visades på ict showroom AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation"

Transkript

1 MfÅA xx.x NR xx 01 ingen It-proj vän ekt av Effektivitetens visades på ideologi ict showroom Per Johan Brahe-prisvinnare Jakobsson har Patrik läst Hagman tre böcker säger som att ligger han på har de gjort amerikanska allting "fel". bestsellerlistorna. normer, vill Enligt rådande säga. Google trivseln tillåter vid anställda akademin att bara under fundera lupp Samarbete En trevlig eller föds en bäst jobbig när de arbetsplats? anställda får fria I arbetsklimatsundersökningen bara på Google där var det åsikter- är händer. Se na fritt om fram ÅA att mest hitta positiva. på nytt. AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation Ingen vanlig metmask Masken Marenzelleria har en positiv inverkan på ekologin i Östersjön Någon patentlösning på havets problem är den inte

2 START MfÅA INNEHÅLL NR 1/ Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefred. (tj.l.) Michael Karlsson, red.(tj.l.) Nicklas Hägen, red. (vikarie) tfn (02) e-post: Roger Norrgård, red. (vikarie) tfn (02) e-post: WEBBREDAKTÖR Peter Siegfrids tfn (02) e-post: REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) e-post: ADRESS Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, Åbo. Telefax: (02) E-POST WWW ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) e-post: Tidningen trycks av Tammerprint och upplagan är ex. ISSN Åbo 2012 i väntan på gäster Skärgårdscentrum Korpoström ligger i onödig vinterdvala. Läs mer på sidan 14 Kalms konstverk får byggas 3 En välkommen främling 4 Han har gjort allting "fel" 6 Oförändrad utdelning trots finanskris 8 frågor & svar Var ska ÅA finnas? Högskoleverksamhet finns nu runtom i Svenskfinland. En livlig debatt blossade upp i medierna efter ett förslag om att skära ner de svenskspråkiga högskolornas verksamhetsorter till Helsingfors, Vasa och Åbo. Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen, vad vittnar uppståndelsen om? Det blev en alltför stor publicitet kring en individs åsikter. Saken är inte så stor i sig, kanske det vittnar om olyckliga ordval. Är du överraskad? Det har blivit en stor mediecirkus i svenskspråkiga medier medan det inte nämnts ett ord i de finska, vilket tyder på att det kanske inte var en så stor sak. Men det ingick en förolämpning mot en del av finlandssvenskarna som jag tycker var osaklig. Jag är mest rädd för att det har skadat Åbo Akademis renommé. Personalen trivs vid ÅA 10 Filosofer prövar ny företagsmodell 12 Veckans skribenter: Stefan Willför och Anna Sundberg 20 Men man måste väl få uttala sig? Man får uttala sig. Vi har en sakkunnig organisation med experter inom många områden och det är naturligt att de yttrar sig i olika frågor. Men när det kan tolkas som att man talar i ÅA:s sak ska man göra klart att man uttalar sig som privatperson eller expert. Det är styrelsens ordförande eller rektor som yttrar sig i ÅA:s officiella linje. Vem är det i slutändan som bestämmer var ÅA håller till? ÅA:s styrelse. Visst har Undervisnings- och kulturministeriet en roll i diskussionen men att bestämma verksamhetsorterna hör till universitetens autonomi och var vi är aktiva bestäms av styrelsen.

3 aktuellt konstverk Miljökonstverket bakom Sibeliusmuseet har fått ny luft under vingarna. Verket ska uppmärksamma Åbo Akademis donatorer i medelinsamlingen och hedra Per Kalm. KalMS konstverk får byggas Det på senare tid omdebatterade naturkonstverket Per Kalm revival kommer att byggas. Det stod klart när byggnadsnämnden gav grönt ljus för att en aningen nerbantad version av parken anläggs runt Per Kalms ek bakom Sibeliusmuseet. Vi är nöjda över att vi fick ett positivt beslut. Ändringarna i planen, som gjorts i samråd med konstnären Jan-Erik Andersson, godkändes, säger intendent Ulrika Grägg vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Anledningen till att byggnadsnämnden inte godkände den ursprungliga planen var att den yttre geometriska ramen i mörklila färg ansågs främmande i landskapet. Delegationen för stadsbildsärenden önskade att den tas bort för att inte störa utsikten från andra sidan ån eller skymma fasaden på Sibeliusmuseet. per kalms ek ska utgöra stommen i konstverket bakom Sibeliusmuseet. De röda pergolaornamenten kommer till stor del att döljas av rosenbuskar och andra växter. Snabbt framåt Nu kommer arbetet att gå framåt i rask takt. Målsättningen är att verket färdigställs under våren Man har redan gjort en del grävningsarbeten på platsen och allt har skötts enligt givna direktiv för att inte riskera att rötterna på Kalms ek skadas. Allt har gjorts med nära kontakt till Landskapsmuseet och Åbo Stads trädexpert, säger Grägg. Eftersom det används godkända arbetsmetoder, maskiner samt jord- och grustyper för att skydda det känsliga trädet kunde byggnadsnämnden godkänna att projektet fortsätter. Historiskt utseende Istället för den yttre geometriska ramen kommer parken nu att ha två cylindrar som placeras på motsatta sidor av parken. På cylindrarna kommer det att finnas information om donatorerna och konstverket. Även de ursprungliga pergolaornamenten kommer att finnas kvar. Huvuddelen av verket utgörs av historiska växter som fanns i Per Kalms ursprungliga trädgård som har legat på samma plats. De yttre växtbänkarna pryds av hedersdoktorernas rosor. Mellan de inhägnade växtbänkarna kommer det att anläggas sandgångar. Text Roger Norrgård Noterat Ny prorektor Styrelsen för Åbo Akademi har utsett professor Mikko Hupa till andra prorektor för akademin. Hupa, som är professor i oorganisk kemi, efterträder professor Kaisa Sere som avgått på grund av sjukdom. För samma mandatperiod är professor Christina Nygren- Landgärds första prorektor och rektor för Åbo Akademi i Vasa, och professor Malin Brännback tredje prorektor. Prorektorerna ska bland annat befrämja Åbo Akademis samhällskontakter. Budgeten klar Styrelsen för Åbo Akademi har godkänt akademins budget för Den totala omsättningen går på drygt 105 miljoner euro, av vilka cirka 40 miljoner är extern finansiering. Nytt tryckeri Framför dig har du första numret av MfÅA som är tryckt på vårt nya tryckeri. Under år 2012 kommer MfÅA att tryckas av Tammerprint i Tammerfors. 03

4 östersjön marinbiologi Den främmande masken Marenzelleria har visat sig göra ekologisk nytta i Östersjön. Det kryllar av masken, som klarar sig i syrefattigt vatten och gör det syrerikare. En välkommen främling 04 Den amerikanska havsborstmasken Marenzelleria har påvisats förbättra syrehalten och ha en positiv inverkan på ekologin i Östersjön. Innan vi lägger ner reningsverken är det ändå bäst att lägga band på entusiasmen. Masken i sig är en kul grej som visar att saker kan fungera på ett oväntat sätt om de sker i rätt ögonblick. Men någon patentlösning på Östersjöns problem är den inte, säger Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi. I Östersjön finns tre olika arter av släktet Marenzelleria, av vilka två är vanliga i den finska skärgården medan en finns längre söderut. Exakt hur de har kommit hit är oklart, men de verkar trivas: maskarna har spritt sig runtom Östersjön och finns i såväl djupare som grundare, samt kallare som varmare vatten. Joanna Norkko är en av huvudförfattarna till artikeln som har visat Marenzellerias positiva effekt på Östersjön. Masken klarar sig i vatten med låg syrehalt. Den finns också i områden där vi tidigare haft syrebrist, vilket visar att den kan kolonisera sådana områden. Vi hoppas att den ska hjälpa till att förbättra syrefattiga miljöer så att också andra arter ska kunna klara sig där, säger Norkko. Vi har inte undersökt om maskarna konkurrerar ut andra arter men det verkar som om de hittat sin plats och att ekosystemet anpassat sig efter dem. Vi kan hur som helst inte bli av med den, Marenzelleria är Det kryllar av Marenzelleria-maskar på botten av Östersjön. Det är inte ovanligt med cirka tiotusen stycken per kvadratmeter. numera en permanent del av Östersjöns fauna. Sparar pengar Maskens funktion kan, lite förenklat, förstås med hjälp av grundläggande kemi. I havsbottnar i syrefritt vatten finns fosfor i löslig form, vilket gör att fosforn kommer ut i vattenmassorna och göder till exempel alger. Marenzelleria-masken luckrar upp havsbotten då den gräver gångar åt sig. I samma veva kommer mera syrerikt vatten in i sedimentet och hjälper till att binda fosforn i fast form. Även om Marenzelleria inte är någon allomfattande räddning för Östersjön så kan den komma att ha en konkret ekonomisk nytta. Masken kan nämligen förbättra den positiva effekten av reningsverk ytterligare något som vanligtvis anses vara för dyrt. När vi effektiverar reningsverk kommer vi i ett skede till en punkt där det blir mycket dyrt att ta nästa steg. Men om man lyckas rena vattnet så att masken kan komma in så binder den mera fosfor än vad man kunde göra genom att effektivera reningsverket. På det sättet kunde man potentiellt spara stora pengar och uppnå ett ekosystem i bättre balans, säger Bonsdorff. En välkommen gäst Marenzelleria-maskarna blommade upp i Östersjön för cirka 25 år sedan och kom till Finland i början av 1990-talet. De blir vanligtvis mellan fem och sju centimeter långa, är slamätare och lever nergrävda i leran.

5 I de områden där maskarna finns är det inte ovanligt att det förekommer runt tiotusen stycken per kvadratmeter. Masken har larver i vattnet som kommer till bottnen på våren. Det mesta jag har räknat till i ett prov är cirka larver per kvadratmeter, säger Norkko. Annars är det mycket man ännu inte vet om Marenzelleria-masken. Man vet till exempel inte exakt vad den äter, om fiskarna har lärt sig äta den, eller hur den har kommit till Östersjön. Det är inte helt uteslutet att den funnits här tidigare, men varit sällsynt. Eftersom den klarar sig i låga syrehalter, skulle Östersjöns syrebrist ha gett den ett fönster att blomma upp då andra arter vikt undan. Främmande arter klarar sig oftast inte i en ny miljö om inte omgivningen först rubbats och ses därför som något negativt. Invandrararterna blir därför ett slags symbol på att ekosystemet är ur balans. Det här är den första främmande art som finns överallt i Östersjön, kanske med undantag av havstulpanen som kom hit för cirka 150 år sedan. När det kommer en främmande art är förväntningsvärdet att det måste vara farligt så det är kul att visa motsatsen, säger Bonsdorff. Det är viktigt att man som ekolog inte låser sig vid en tolkning innan man prövat olika alternativa förklaringsmodeller. Text Nicklas Hägen Foto Vincent Westberg omslag antti koli östersjön behöver all HJÄlp den KAN få I Östersjön finns det syrebrist på en yta som motsvarar Danmarks och Estlands sammanlagda storlek. Syrebrist är sex gånger vanligare i dag än det var för hundra år sedan. Från att under början av 1900-talet ha omfattat en yta på högst km 2 under korta perioder handlar det nu om km 2 under långa perioder. Östersjön mår inte bättre i dag än den gjorde för 25 år sedan. Klimatförändringen medför ytterligare ett stort hot och om vi inte gör något kommer Östersjön att må jättemycket sämre om år, säger Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi. Som jag ser det är syrebristen det största hotet. Gift- och oljeutsläpp är förstås farligt men det går ännu att hantera. Men vi kväver systemet och det skrämmande är att vi gör det också längs kusterna. Östersjön mår inte bättre i dag än den gjorde för 25 år sedan. Forskningen når fram Det positiva är enligt Bonsdorff att forskningen går framåt. Beslutsfattarna lyssnar bättre och forskningen når också bättre resultat. Forskningen når beslutsfattarna. När vi till exempel gav ut boken Itämeren tulevaisuus (sv. Östersjöns framtid ) 2010 blev vi uppmanade att se till att alla riksdagsledamöter fick var sitt exemplar. Och när forskningen går framåt kan vi också ge bättre råd, säger Bonsdorff. Artikeln om Marenzelleria-masken har fått gott om publicitet och till exempel noterats i tidskriften Nature Geoscience. Den är ett resultat av samarbete över såväl nations- som ämnesgränserna. Inom institutionen för biovetenskaper är nästan alla framgångsrika forskare och forskningsgrupper involverade i stora internationella projekt. Framgången bygger på att man samlar kompetens och utbyter erfarenheter, säger Bonsdorff. Internationellt samarbete är en styrka för en liten institution som vår. Men utan de individer vi har inom ämnet vid Åbo Akademi och de nätverk vi ingår i skulle vi inte vara framgångsrika. Folk vill samarbeta med oss, vårt varumärke är jättestarkt. Johanna Norkko arbetade ännu vid Åbo Akademi när hon skrev artikeln om Marenzelleria-masken, men hon arbetar numera vid Helsingfors universitets zoologiska station i Tvärminne. Samarbetet med Åbo Akademi kommer ändå att fortsätta och fördjupas. Enligt Erik Bonsdorff är ett samarbete utanför det egna universitetet givet om det sedan sker med till exempel miljömyndigheter eller andra universitet. Största delen av ledningen vid Tvärminne zoologiska station består av alumner från Åbo Akademi. Vårt samarbete har varit bra och som jag ser det kommer det bara att bli bättre. Det är till exempel helt onödigt att vi båda köper samma utrustning när vi kan använda varandras, och det är klokt att samarbeta både inom undervisning och inom forskning. Text nicklas hägen 05

6 per brahe-priset patrik HAGMAN Det är motståndet mot effektivitetstänkandet och forskningen i en miljö som bygger på tillit, som Patrik Hagman ser som orsakerna till sin framgång. Han har gjort 06 allting "fel" Per Brahe-priset år 2011 går till teologie doktor Patrik Hagman. Stiftelsen för Åbo Akademi delar årligen ut Per Brahe-priset till en yngre lovande forskare vid Åbo Akademi vars fortsatta anknytning till akademin är synnerligen önskvärd. Patrik Hagman, vad tror du att har gjort dig till en framgångsrik och lovande forskare? Om jag har varit framgångsrik är det antagligen för att jag inte gått med på den rådande effektivitetsideologin. Jag har på många sätt gjort allting fel enligt de rådande normerna. Kan du beskriva närmare vad du menar? Det tog sju år att bli magister i teologi. Jag studerade först statskunskap och media och tog ett års paus för jobb. När jag fann teologin gick det i och för sig snabbt, men det var tack vare de erfarenheter jag fått av att göra annat innan dess. Men även ämnet för min avhandling gick helt i motsats till idén om kritisk massa. Ämnet jag valde, den tidiga kristna asketismen, visste ingen här något om. Det innebar att jag måste skapa egna frågeställningar och att jag själv måste ta ställning till vad som är intressant. Vad skulle du säga att är de viktigaste förutsättningarna för att kunna göra de val du gjort? Här på ämnet etik med religionsfilosofi finns en genuin frihet och vilja att hjälpa varandra, istället för att konkurrera med oss själva eller någon annan. Det gör att miljön här är väldigt kreativ. Det beror i sin tur på att professor Tage Kurtén har en bra klar idé om sitt ledarskap som inte går ut på att kontrollera utan på att ge förtroende för det man håller på med. Och det finns en bra stämning bland forskarna. Det handlar inte om att vi alla sysslar med samma saker, men det finns en tillräcklig samsyn för att vi ska förstå varandra och kunna lära oss av varandra. Hur syns det här i jobbet som forskare? När jag jobbade med min avhandling och gick på konferenser blev folk intresserade för att jag inte höll mig inom strikta disciplinsgränser utan tog min avhandling in på de områden jag själv såg som relevanta. Många var avundsjuka på det här eftersom de inte, på grund av kontrollerande professor eller rigida akademiska uppfattningar, kunde göra så. Det som det här ämnet uppmuntrar till är att lyfta blicken för att se hur olika frågeställningar och synsätt hör samman. Och vad det innebär att inta det ena eller andra perspektivet. Mitt forskningsområde går mycket ut på att se samband mellan tidig kritisk asketism och nu aktuella politiska frågor. När jag insåg att det gick att göra den kopplingen började det hända saker. Det man behöver är en miljö där sådant kan göras. Det här är inte en

7 07 Årets vinnare av Per Brahepriset, Patrik Hagman, säger att ingen spännande forskning tenderar att göras när man försöker använda en formel för att snabbt och effektivt skriva avhandling. bohemisk idé. Det är bara insikten att man inte kan använda en formel för att generera intressant forskning. Det är annars en lockelse inom den akademiska världen man försöker hitta en formel för hur man snabbt och effektivt gör en avhandling. Det går förstås att skriva sådana avhandlingar men inget spännande tenderar att hända i sådan forskning. Grundbegreppet i Tage Kurténs forskning är tillit. Det märks också i den miljö vi har. Jag behöver inte försvara det jag gör för någon. Jag känner inget tryck från omvärlden. Om jag får för mig att jag måste satsa tre månader på att läsa Yoder får jag stöd för att göra det. Om jag får för mig att jag måste satsa tre månader på att läsa Yoder får jag stöd för att göra det. För icke-teologer framstår teologi ofta som något världsfrånvänt, och ser man på vad en del teologer sysslar med kan det inte var helt fel slutsats, men vad skulle du själv säga att teologin ger dig? Det ger mig verktyg att se över vilka föreställningar vi rör oss med i världen vi lever i. Vad är det för självklara premisser vi har när vi beskriver hur vår värld fungerar? Det man till exempel kan visa är att också marknadsliberalismen är en teologi, ett val att se saker på ett visst sätt. Att tro att konkurrens är det naturliga tillståndet, att konkurrensen därför skulle vara ett neutralt eller objektivt sätt att se på världen och på varandra grundar sig inte på någon empiri. Det är intressant att se på hur olika teologier formas genom historien. När man ser på vilket sätt de utvecklats och varifrån de kommer kan man se varför saker ser ut som de gör idag. Hur ser du din uppgift som akademiker? Det kan låta provocerande, men låt mig citera Stanley Hauerwas. Han säger ungefär: Jag är inte intresserad av att lära er tänka själv. Jag vill lära er tänka som jag. Jag brukar säga att jag också vill lära studenterna tänka som Stanley Hauerwas. Det låter som motsatsen till det du sade om tillit tidigare. Det kan låta så. Men det jag försöker säga är att det inte är godtyckligt vilket sätt att tänka man omfattar. Professor Tage Kurténs sätt att visa tillit är ett sätt att se världen och att lägga fram den. Det är bra om andra också omfattar det sättet att se världen. Det handlar om att föra in studerandena i en specifik tradition, ett specifikt sätt att tänka. Det är bara om man kan ta avstamp i ett sådant specifikt perpektiv som man på allvar kan tänka kritiskt om världen. Text & foto Marcus Prest

8 ekonomi stipendier Högskolestiftelsen i Österbotten delar i år ut minst lika mycket i bidrag och stipendier som i fjol. Med en ny vd och styrelseordförande vid rodret. 08 Oförändrad utdelning trots finanskris Av den årliga avkastningen delar Högskolestiftelsen i Österbotten ut en större andel i bidrag och stipendier än många andra stiftelser. Men så sköts också bland annat administrationen av bara en anställd. Från och med i år är den personen den nya vd:n Katarina Heikius som efterträder Håkan Anttila. Anttila har gått i pension, men fortsätter som styrelseordförande för stiftelsen. Heikius är ekonomiemagister från Hanken i Vasa och har bland annat arbetat med aktiehandel, försäljning och kommunal utveckling. I det här jobbet har jag nytta av mina kunskaper i och erfarenheter från kapitalförvaltning, byggbranschen och via mitt senast jobb som utvecklingschef i Korsholms kommun även kunskaper i planering, koordinering och resultatstyrning, säger Katarina Heikius. Alla bitar på plats Hon arbetade i mitten av 90-talet på Hanken i Vasa med fortbildning och märker nu hur hon har saknat universitetsvärlden och hur alla bitarna i hennes karriär faller på plats i det nya jobbet. Det är lätt att leda ett välskött bo med stora möjligheter och utmaningar i att kunna bidra till hela regionens utveckling. Det är ju bra om allt fler österbottniska unga hittar allt fler utbildningsalternativ i sin egen region och lika bra om studerande från andra regioner som börjar studera i till exempel Vasa trivs så bra att de sedan blir kvar i Österbotten. Så hoppas jag det går till exempel med den nya DI-utbildningen i Vasa. Efter bara ett par veckor på sin nya arbetsplats, är Heikius nöjd med balansen mellan arbetsuppgifterna i att dels förvalta och dels förkovra kapitalet och att samtidigt sköta om stiftelsens utdelning. En nära och pågående dialog med ÅA ser hon som mycket viktig så att stiftelsen vet vad som är på gång och vad som man på ÅA behöver och vill satsa på. Därför vill jag gärna bli informerad till exempel per e-post och telefon om vad som är på gång och kommer mycket gärna och bekantar mig med olika ämnen, utbildningar, forskningsområden och enheter vid ÅA i Vasa. Bra mix på utdelningen Precis som i fjol delar Högskolestiftelsen i år ut allt som allt kring euro. Det förvaltade kapitalet växte i fjol och avkastningen väntas inte minska allt för mycket i år. Dessutom har stiftelsen en ordentlig buffert som hjälper den att hålla upp utdelningssumman till och med under några magra år. Vi har en ganska så bra mix på utdelningen just nu. Jag ser alltså inga orsaker att göra radikala ändringar på den. Vi har ett stabilt läge med en stabil utdelningsstrategi

9 09 katarina heikius är ny vd för Högskolestiftelsen i Österbotten. som torde ge en viss trygghet åt både studerande, forskare och anställda vid ÅA, konstaterar Heikius. Det att Högskolestiftelsens utdelning i relation till avkastningen hör till de högsta i landet, handlar också om att det i Finniläs fond som är stiftelsens överlägset största, finns hårda och entydiga krav på hur mycket av avkastningen som ska delas ut. Också i ekonomiskt sämre och osäkra tider består en av stiftelses viktigaste uppgifter i att dela ut så mycket stöd, bidrag och stipendier som möjligt. Kapital- och fastighetsförvaltning är bara medel för att dela ut så mycket pengar som möjligt och får inte vara huvudmålet med en stiftelse. Men visst, både utdelningssumman, avkastningen och kapitalet bör växa år för år. Högskolestiftelsen är enligt Heikius en välskött stiftelse med liten organisation. Stiftelsen har möjlighet att ta emot flera donationer. Stiftelsens målsättning är att donationerna ska förvaltas så bra som möjligt för att kunna ge maximal utdelning. De som vill understöda den svenskspråkiga högskoleutbildningen och forskningen i Österbotten kan kontakta Heikius. Framtida utbildningsbehov styr En hel del gamla projekt fortsätter och en del nya inleds i år. Satsningen på DI-utbildningen i energi- och miljöteknik fortsätter och fr.o.m. i år donerar vi dessutom euro per år fram till 2016 som en delfinansiering för en donationsprofessur i ämnet. PF:s slöjdpedagogiska center, Wasa Institute for Research on Leaderships (WIRL) forskning och utveckling inom området ledarskap och det engelskspråkiga magisterprogrammet i freds- och konfliktforskning är andra större projekt vi stöder. I år inleder också forskarskolan Befolkning, hälsa och välfärd vid socialvetenskapliga institutionen sin femåriga arbetsperiod bland annat med hjälp av Högskolestiftelsen. Media City vid ÅA i Vasa erhåller fortsatt stöd för sitt test- och utvecklingslaboratorium. Summan för mindre enskilda stipendier och bidrag är i år euro och ansökningstiden för dem pågår fram till 3 februari. På sikt vill Katarina Heikius gärna sätta en egen prägel på stiftelsen och då kan det till exempel handla om en fortgående framtidsanalys. Vilka sorts högskoleutbildningar behöver vi i Österbotten i framtiden och i vad och hur ska man utbilda österbottniska unga för att förbättra livsbetingelserna i vår region de följande 5 10 åren? Vi bör ha en bra framförhållning i en allt snabbare föränderlig värld och skaffa oss en sorts fingertoppskänsla för hur högskoleutbildningen och forskningen i Österbotten borde se ut om några år, säger Katarina Heikius. Text & foto Ari Nykvist

10 personal trivsel Anställda ger arbetsklimatet vid Åbo Akademi både ris och ros. Arbetet är motiverande och intressant, men många saknar mera öppenhet i beslutsfattandet. Personalen trivs vid ÅA 10 Mitt arbete är viktigt, utmanande och intressant. Så tycker majoriteten av ÅA:s anställda i arbetsklimatundersökningen På vitsordsskalan 1 5 fick personalen bedöma påståenden inom åtta olika temaområden som berör deras vardag på arbetsplatsen, bland annat chefsarbete, arbetsgemenskap och motivation. Medeltalet för ÅA som helhet landade på 3,5, vilket tangerar medeltalet för de universitet som gjort undersökningen. Det är inget dåligt resultat och åtgärder som under de senaste åren har gjorts för att förbättra arbetsklimatet syns framför allt på enhetsnivå. Bland annat chefsarbetet får bättre vitsord nu än tidigare. De anställda känner att de kan lita på och tala öppet med sina chefer. Att anställda överlag trivs bra vid akademin syns också på att akademin har en väldigt låg omsättning av personal, säger personalkoordinator Malin Siimes. Det finns alltid rum för förbättring Under 2012 kan alla enheter ansöka om medel för att förbättra sitt arbetsklimat. Skillnaderna mellan enheterna är stor på vissa områden och på det här sättet vill man uppmuntra utvecklingsprojekt som förbättrar arbetstrivseln. enligt den senaste arbetsklimatsundersökningen mår personalen vid Åbo Akademi bra. personalkoordinator Malin Siimes tror att det här bland annat avspeglas i en låg omsättning av personal. De saker som bedöms mest kritiskt vid akademin är framför allt informationsgången och mötespraxisen samt öppenheten i beslutsfattande och personalens möjlighet att påverka beslutsfattandet. Inför organisationsreformen ordnades en hel del torgmöten och infotillfällen och det höjde vitsordet för informationsgången tillfälligt, men nu sjönk vitsordet till samma nivå som Missnöjet mot universitetets ledning beror till stor del på att anställda tycker att det finns brister i öppenheten och därmed att de saknar möjlighet att påverka beslut. Många tycker också att strategin för universitetet är oklar. I undersökningen framgår också att åtta procent av akademins anställda har upplevt att de blivit mobbade eller trakasserade på arbetsplatsen. Det här är inte en hög siffra, men åtta procent är ändå åtta procent för mycket. Tidigt ingripande Många anställda efterlyser också klarare rutiner för hur olika problemsituationer på arbetsplatsen ska behandlas.

11 Akademin har handlingsplaner för hur olika situationer på arbetsplatsen ska bemötas. Utmaningen är att realisera planerna i praktiken. För att komma igång med det arbetet kommer information och utbildning att ges till ÅA:s ledare. Ny för i år är handlingsplanen för tidigt ingripande. När någon har varit sjukanmäld en längre period eller om det går att upptäcka mönster i sjukfrånvaron ska den närmaste chefen diskutera med personen om anledningen till frånvaron. Alla problem har inte med sjukdom att göra. Det kan också röra sig om till exempel oklara arbetsuppgifter, för stor arbetsmängd eller konflikter i arbetsgemenskapen. Det här handlar inte om kontroll utan det är ett sätt för arbetsgivaren att bry sig om sina anställda. Det ska bli en rutin att samtala med chefen så att onödiga besvär och lidande för den enskilda kan undvikas och så att riskerna för onödiga bekymmer i arbetsgemenskapen minimeras. På det här sättet hoppas man snabbare kunna ingripa förebyggande mot sjukledigheter som enkelt kunde förebyggas. Om en person till exempel inte har kompetens att utföra en återkommande uppgift så kan det leda till stress som gör att personen alltid sjukanmäler sig vid den tidpunkten. Det här kan enkelt åtgärdas med fortbildning, bara problemet upptäcks. De årligen återkommande utvecklingssamtalen är också ett sätt att följa upp arbetshälsa, ork, kompetens och arbetsklimat. Arbetsklimatet vid Åbo Akademi har sedan 2003 undersökts med två års intervaller. Den senaste rapporten hittar du på: https://www.abo. fi/personal/media/4826/arbetsklimatetar20011.pdf. text & foto roger norrgård Noterat CLL i Åbo hemma igen Centret för livslångt lärande - Åboenheten (CLL) har flyttat in i sina nyrenoverade utrymmen i Arken. Enhetschef Tina Engblom är nöjd med de nya utrymmena. Nio månader har vi varit på Stapelgatan 7 nere vid färjan. Vi är jätteglada över att äntligen vara tillbaka på campusområdet där vi hör hemma. De nyrenoverade utrymmena känns ljusare och fräschare. I de gamla utrymmena fick personalen astmatiska symptom. I den nya lokalen har en hel del förändrats. Linoleummattan är borttagen och istället har vi fått en mjuk textilmatta i arbetsrummen och auditorierna. Mineralullsplattorna i taket är också åtgärdade och det finns inga mineralullspartiklar i luften längre. Personalen planerar även en återinflyttningsfest. Den 14 februari ordnar CLL öppet Staten ger ÅA 34 miljoner Nu är det klart att Åbo Akademi totalt får drygt 34 miljoner euro av staten på basis av universitetets medelinsamling under 2010 och Mellan samlade Åbo Akademi in totalt 13,6 miljoner euro i privata donationer och staten betalar ett belopp som motsvarar 2,5 gånger den insamlade summan. ÅA är på en fjärde plats i insamlingen jämfört med de övriga universiteten. Aaltouniversitetet toppar listan med 200 miljoner euro och får således ungefär 492 miljoner euro av staten. Pengarna placeras i fonder och vinsten används för universitetets verksamhet. Tina Engblom är nöjd med renoveringen av CLL:s utrymmen. hus kl Några i personalen ställer ut sina alster och vi bjuder på tilltugg. Vad säger ni om att flytta en gång till? Absolut nej. Det var bra med första flytten för det gav tillfälle att städa bort sådant som samlats längs med åren, men en flytt tar såpass mycket arbetstid och energi att man nog inte vill göra det igen på några år. Text & foto Roger Norrgård Åbo stöder forskare Åbo stad delar ut tio ettåriga forskarstipendier i anslutning till stadens stadsforskningsprogram. Tre forskare med anknytning till ÅA får pengar för sina projekt. De är Henrik Serup Christensen som får euro för postdocforskning kring hur man kan anpassa modeller för deltagande demokrati på lokalnivå i Finland och Maija Karjalainen vid statsvetenskapliga institutionen som får euro för forskning kring den roll som kommunala folkomröstningar och medborgarinitiativ spelar i demokratier. Också Johan Meriluoto vid offentlig förvaltning vid ÅA får euro för projektet Möjligheter och barriärer för IT-politik i kommunerna. 11

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1

Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 Välkomna till Öppna universitetet vid Åbo Akademi och Öppna yrkeshögskolan vid Yrkeshögskolan Novia 20.1.2012 1 CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia CLL 20.1.2012 2 CLL:s

Läs mer

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig

Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Utbildningslinjen för biovetenskaper Tom Wiklund, linjeansvarig Åbo Akademi (rektor, Mikko Hupa) Fyra fakulteter Fakulteten för humanoria, psykologi och teologi Fakulteten för padagogik och välfärdsstudier

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Mål och strategier. för Åbo Akademi

Mål och strategier. för Åbo Akademi Mål och strategier för Åbo Akademi 2010 2019 Åbo Akademi Finlands Svenska Universitet Innehåll Mission...4 Vision...4 Tre hörnstenar...5 Framstående forskning...7 Utbildning på hög nivå...9 Ett universitet

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015.

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015. Innehåll Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, humanistiska utbildningsområdet (F 1039/2013)... 2 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, teologiska utbildningsområdet (F 1039/2013)...

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014

Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Utvärdering av projektet Produforum Åboland Maj 2014 Som bas för utvärderingen är enkäter och intervjuer som har gjorts med deltagare i projektet: -Hösten 2011 en enkät om behov, 23 respondenter -Vintern

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS

BEFATTNINGARNA NIVÅVIS 1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Seminariet för skärgårds-, kust-, och insjöfrågor

Seminariet för skärgårds-, kust-, och insjöfrågor INBJUDAN Seminariet för skärgårds-, kust-, och insjöfrågor Malax 6. 7.6.2011 Tid Seminariet inleds måndag 6.6.2011 kl. 12.00 och avslutas tisdag 7.6.2011 kl. 12.00. Plats Första dagen på Petalax högstadium,

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken

Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Gemensam Visdom i Praktiken Fountain Park Ab Ledande Strategiarbete Påverkande Ny ledare ombord Förändringsprocesser Värden och etiska principer Förändringar i verksamhetsmiljön Kommunicera

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Då är det här rätt utbildning för dig...

Då är det här rätt utbildning för dig... Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Då är det här rätt utbildning för dig... CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Tidigt ingripande vid Åbo Akademi

Tidigt ingripande vid Åbo Akademi Tidigt ingripande vid Åbo Akademi En handbok för chefer och medarbetare Personalenheten INNEHÅLL ARBETSHÄLSA - EN HELHET...1 AKTIVT FRÄMJANDE AV ARBETSHÄLSA VID ÅBO AKADEMI... 2 VARFÖR INGRIPA?...2 VEM

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång

Antagningar inom gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning samt ansökan till yrkesinriktad specialundervisning i gång I detta nyhetsbrev tar vi upp aktuellt om förberedelserna inför antagning till utbildningar, läroavtalsutbildningens mötesplats, Viro Nordic Digital Day dagarna under ICT-veckan samt egrunderna. Här ingår

Läs mer

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016

Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Ny bild hit Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering

Läs mer

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11

Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 1 (8) Protokoll fört vid föredragning för rektor 2015-06-11 Ärende 1. Förslag till ledamot i styrelsen för Stiftelsen Karl Jeppssons Minne (dnr SU FV-1.2.2-1935-15). Föredragande: Anna Riddarström, Ledningskansliet.

Läs mer

RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM

RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA FINLANDS LÄN Social- och hälsoavdelningen 13.5.2009 Till de i distributionen nämnda Länsstyrelsen i Västra Finlands län och samarbetsgruppen NÅVÅ arrangerar RÖDA TRÅDEN SEMINARIUM

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK 6-9 Varje elev till nästa nivå 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.1.2015 1 Kvalitetshanteringen av utbildningen

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund

Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Tal vid publik 28.5.2008 Rektor Henrik Hägglund Kandidatexamen klar hur ser framtiden ut? Jag hörde häromdagen någon säga att framtiden

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Handelshögskolan Åbo Akademis TOPPENHET inom utbildningen 2011-15 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Den pedagogiska

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND

PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND PUBLICERINGSRÅD FÖR DEN MEDICINSKA OCH HÄLSOVETENSKAPLIGA FAKULTETEN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET OCH FÖR REGION ÖSTERGÖTLAND Publikationer i vetenskapliga tidskrifter tillhör hörnstenarna i forskningsverksamhet

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Excellent and keep it that way! Resultat från Tritonias kundenkät 2013

Excellent and keep it that way! Resultat från Tritonias kundenkät 2013 Excellent and keep it that way! Resultat från Tritonias kundenkät 2013 Informatiker Jonna Hahto 16.7.2013 Innehåll 1 De svarande... 3 2 Bibliotekstjänsternas inverkan... 4 3 Gapanalys och bedömningsskala...

Läs mer

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du 1 2 SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du välkommen att titta på vår hemsida: www clues.se Kontaktinformation:

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Utbytet i University of Surrey

Utbytet i University of Surrey Utbytet i University of Surrey Elisa Vaskikari Kemiteknik, Åbo Akademi, Åbo, Finland Biosciences, University of Surrey, Guildford, UK 02/2014-06/2014 Erasmus utbytesprogram Jag var på utbyte i University

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning?

Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Brinner du för idrott och vill hjälpa andra att nå toppen genom individuell träning och personlig coachning? Management Då är det här rätt utbildning för dig... 40 sp CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING 1 (5) 2.12.2014 STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING UTLYSNING I JANUARI 2015 Mål Stärkandet av de finländska universitetens forskningsprofiler och effektiverandet

Läs mer

Undervisnings- och kulturministeriets brev OKM/48/210/2011 av 5.10.2011

Undervisnings- och kulturministeriets brev OKM/48/210/2011 av 5.10.2011 Undervisnings- och kulturministeriet Helsingfors Åbo 16.2.2012 Nr 284/20/2011 Hänvisning Undervisnings- och kulturministeriets brev OKM/48/210/2011 av 5.10.2011 Ärende Rapport över de viktigaste strategiska

Läs mer

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi

FORTBILDNING HÖSTEN 2015. Svenska skolan för synskadade. www.speres.fi www.blindskolan.fi www.speres.fi www.blindskolan.fi FORTBILDNING HÖSTEN 2015 SPERES I 040 809 17 53 Svenska skolan för synskadade I 040 809 17 54 Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors Svenska skolan för synskadade PRAKTISK

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2015

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2015 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2015 KREATIVITET KUNNANDE FÖRETAGANDE - KULTUR INNEHÅLL: 1. Inledning 2. Åtgärder 3. Övrigt 4. Budget 1. INLEDNING Ålands Slöjd och Konsthantverk r.f. grundades 1928. Föreningen

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Wise Happiness - Vägen till lycka går via hälsan, jobbet och familjen

Wise Happiness - Vägen till lycka går via hälsan, jobbet och familjen Wise Happiness - Vägen till lycka går via hälsan, jobbet och familjen Wise Group har initierat en undersökning av vad som gör människor lyckliga i allmänhet och på jobbet. Alla företag som ingår i Wise

Läs mer

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region

Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Blir din idé nästa succé? Be om en utvärdering av experterna vid Produktledsteamet i din region Få din idé utvärderad av Produktledens experter Har du kommit på en ny innovativ idé, som många kunde ha

Läs mer

Universitetet som företagets samarbetspartner

Universitetet som företagets samarbetspartner Universitetet som företagets samarbetspartner - röster från seminarium på Münchenbryggeriet 1/12 2005 Vid KTH:s och Vinnovas seminarium Tillväxtskapande samverkan mellan näringsliv och högskola i Stockholm

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Verksamhetsberättelse år 2004

Verksamhetsberättelse år 2004 Verksamhetsberättelse år 2004 År 2004 var ett händelserikt år för Svenska Taekwondoförbundets ITF sektion regionalt, nationellt och internationellt. Styrelse ITF sektionens styrelse för år 2004 hade följande

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Aviabulevarden Knutpunkten för experter

Aviabulevarden Knutpunkten för experter Aviabulevarden Knutpunkten för experter Huvudstadsregionens snabbast växande företagsområde i Finlands logistiska mittpunkt innebär möjligheter till framgång och nätverkande Redan läget är unikt. Kontorslokalerna

Läs mer

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro 1 Välkommen till SolutionCLUES Din samarbetspartner när det gäller: Utveckling av arbetsklimat, funktion och resultat inom arbetsplatsen, teamet eller ledningsgruppen. Effektiv och positiv coaching för

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Fondens namn: Grundtvig Mobilitetsstipendier - Fortbildningsstipendier

Fondens namn: Grundtvig Mobilitetsstipendier - Fortbildningsstipendier Fondens namn: Grundtvig Mobilitetsstipendier - Fortbildningsstipendier Om fonden: Inom programmet Grundtvig är mobilitetsstipendierna individuella bidrag som gör det möjligt för personer anställda inom

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten

Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten Den kreativa klassen och den ekonomiska tillväxten Tillväxt verkar idag gå hand i hand med tron på omstrukturering; kreativiteten förväntas följa med företagen. Men är det så enkelt? Borde beslutsfattarna

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Konkreta fördelar med immaterialla rättigheter

Konkreta fördelar med immaterialla rättigheter Konkreta fördelar med immaterialla rättigheter www.kolster.fi IPR-tjänster sedan 1874 Kolster Oy Ab är ett expertföretag med fokus på immaterialrättigheter (IPR, Intellectual Property Rights). Vår uppgift

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

FORSKARFÖRBUNDET TIETEENTEKIJÖIDEN LIITTO The Finnish Union of University Researchers and Teachers. Forskning för livet

FORSKARFÖRBUNDET TIETEENTEKIJÖIDEN LIITTO The Finnish Union of University Researchers and Teachers. Forskning för livet FORSKARFÖRBUNDET TIETEENTEKIJÖIDEN LIITTO The Finnish Union of University Researchers and Teachers Forskning för livet Ett medlemskap i Forskarförbundet är ett viktigt tecken på uppskattning för den egna

Läs mer

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse.

Jóhann F ś Ridresor. Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Jóhann F ś Ridresor Jóhann Fri geirsson inbjuder dig att vara med om en exklusiv Islandshästupplevelse. Nu välkomnar han alla oss, som han har lärt känna under sina år i Sverige, att komma hem till honom

Läs mer

Festtal Den öppna högskoleundervisningen på Åland 40 år

Festtal Den öppna högskoleundervisningen på Åland 40 år Festtal Den öppna högskoleundervisningen på Åland 40 år Bästa studenter, lärare och gäster, det är en stor ära för mig att idag få hålla festtalet till den öppna högskoleverksamheten på Åland som nu fyller

Läs mer

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE

MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS ADDTECHS CODE OF CONDUCT MEDARBETARE MEDARBETARE VÅR VIKTIGASTE RESURS Det är våra medarbetare som gör Addtech. De är vår absolut främsta resurs. Ansvar och frihet är två av Addtechs kärnvärden och sammanfattas som "Frihet under ansvar",

Läs mer

Universitetsutbildning 2013

Universitetsutbildning 2013 Utbildning 0 Universitetsutbildning 03 Universitetsexamina Antalet högre högskoleexamina ökade med nästan 6 procent Enligt Statistikcentralens utbildningsstatistik avlades nästan 6 procent fler högre högskoleexamina

Läs mer

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar

Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015. Svenska utmaningar Smartare välfärd INBJUDAN TILL UTMÄRKELSEN SVERIGES IT-KOMMUN 2015 KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING

Läs mer

Jobbet på det perfekta läget

Jobbet på det perfekta läget Jobba hos oss! Jobbet på det perfekta läget Att bo eller arbeta i Svedala kommun är att ha nära till städer som Malmö, Lund, Trelleborg och Köpenhamn. I kommunen finns allt du behöver natur, kultur, näringsliv,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer