Nu ska vi prata om vatten! Denna presentation kommer handla om vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som
|
|
- Ebba Pettersson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nu ska vi prata om vatten! Denna presentation kommer handla om vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten, miljöproblem i vatten som övergödning, försurning och miljögifter, åtgärder som kan göras för att komma till rätta med miljöproblemen i vatten och tips på vad man som individ kan göra för att hjälpa till att undvika miljöproblem i vatten. 1
2 När det är varmt och solen skiner avdunstar mycket vatten från sjöar, vattendrag och havet. Även växternas blad andas ut vatten och det kallas transpiration. Vattenångan kan du ibland se som dis eller dimma. Det bildas moln som stiger och kyls ner. När vattenångan i molnen kyls ner återgår ångan till att bli vattendroppar. Detta kallas kondensation. Vattendropparna trillar sedan ner på marken igen i form av regn eller snö, så kallad nederbörd. En del vatten tränger genom marken ner till grundvattnet, och en del blir till bäckar och vattendrag. På vissa ställen är grundvattnet så nära markytan att vatten tränger upp i form av en källa, som blir till en bäck och kanske rinner vidare till en sjö. Och så går vattnets kretslopp runt hela tiden. Man kan faktiskt säga att vi dricker samma vatten som dinosaurierna gjorde för flera miljoner år sedan. Det vatten vi spolar med i toaletten, eller tvättar bilen med, ska våra barn antagligen dricka i framtiden. Därför måste vi vara rädda om vattnet! Vattnets kretslopp i steg: 1. Vattnet finns som grundvatten under marken och som ytvatten i sjöar, vattendrag och hav. 2. Från sjöar, vattendrag och hav avdunstar vatten i form av vattenånga upp till atmosfären. 3. Från växter transpirerar vatten som vattenånga upp till atmosfären. 4. När vattenångan når atmosfären sker en kondensation och vattenången blir till vattendroppar i moln. 2
3 5. Från molnen sker sedan nederbörd (det regnar) i form av vattendroppar. 6. När dessa vattendroppar når marken infiltreras en del ner igenom marken ner till grundvatten, och en del rinner på markytan (ytavrinning) till vattendrag, sjöar och hav. 7. Sedan börjar det om igen med avdunstning och transpiration osv. 2
4 Jordens yta består till 72% av vatten. Inget vatten nybildas. Vattnet rör sig i ett evigt kretslopp mellan hav, sjöar, vattendrag, luften, marken, isarna, glaciärerna och växtligheten. Det är samma vatten som hela tiden går runt i naturen. Vattnet förflyttar sig över hela jorden över tusentals år. Testa gärna modellen som vi lånar ut! 3
5 I och kring vatten lever växter och djur. Arterna som visas i denna bild finns i och kring sötvatten (sjöar, vattendrag). I havet ser det lite annorlunda ut. I vattnet lever t.ex. fisk och ål, smådjur och insekter (märlkräfta, dammsnäcka, skräddare) och vattenlevande växter som näckros. Intill vattnet lever exempelvis grodor, trollsländor, fjärilar, fåglar och växter som blomvass. Vi ska framöver åka ut och titta på djur och växter vid en damm/vattendrag i verkligheten ut på exkursion! 4
6 Ekosystem: Ett ekosystem är en avgränsning av en del av naturen som vi människor studerar som en helhet. Alla levande organismer samverkar med varandra och med sin livsmiljö. Ett ekosystem kan vara t.ex. en sjö eller en skog. Vattenekosystem: Ett vattenekosystem består av levande organismer (växter, djur och nedbrytare) och icke levande ting (vatten, luft, solljus mm.). Alla dessa samverkar med varandra. De levande organismerna kan delas in i producenter, konsumenter och nedbrytare. När producenter eller konsumenter i vattnet dör, faller de till botten. I botten (sedimentet) finns det nedbrytare, t.ex. bakterier. De bryter ner det som har dött. Näringsämnen frigörs, som växter och växtplankton kan använda sig av. Alla levande organismer i vattenekosystemet samverkar med icke levande ting så som solen och vattnet. Vattnet är deras livsmiljö och alla levande ting är beroende av solen för energi. Producenterna t.ex. använder solljus och vatten för fotosyntesen. När konsumenterna sedan äter producenterna går energin vidare upp i näringskedjan. 5
7 En näringskedja är en kedja i naturen där näringsämnena sprids genom olika organismer (djur, växter). Växterna är längst ner i näringskedjan och växterna blir uppätna av växtätande djur. I vatten kan växter vara t.ex. växtplankton (phytoplankton) och växtätare kan vara små djurplankton (zooplankton) eller fiskar och sniglar som äter växter. Sedan blir dessa små växtätande kräftor och fiskar uppätna av lite större fiskar, som är köttätare t.ex gädda eller öring. Den största fisken, som i detta exempel är öring, är högst upp i näringskedjan eftersom den inte blir uppäten av någon annan fisk. Men om man räknar med oss människor så är vi högst upp i näringskedjan eftersom vi ibland fiskar gädda eller öring och andra stora fiskar. 6
8 7
9 Producenter De gröna växterna producerar organiskt material genom fotosyntesen av oorganiska tillgångar (solenergi + vatten + koldioxid > vatten + organiskt material). Växterna kallas därför för producenter och befinner sig längst ner i näringskedjan. Nedbrytare Består av bakterier och svampar. De omvandlar döda djur och växter till oorganiskt material som vatten, koldioxid och näringsämnen. Nedbrytningen sker genom cellandning om det finns syre, och genom jäsning (svavel) om det fattas syre. Jäsning är en ofullständig nedbrytning utan syre. Det oorganiska materialet (lösta näringsämnen) kan växterna använda igen till fotosyntesen. Konsumenter Består av djur, som direkt eller indirekt lever av producenterna. Djuren behöver organiskt material till cellandningen, som friger energi, som är nödvändig för deras existens. 8
10 Diskussionsfrågor: På vilka olika trofiska nivåer kan vi människor befinna oss? Hur påverkar det oss människor var i näringspyramiden vi befinner oss? Hur kan man spara energi och få maten/resurserna att räcka till fler? Hur påverkas vi av miljögifter beroende på var i näringspyramiden vi befinner oss? Primärkonsumenter, eller sekundärkonsumenter, vilket är bäst? 9
11 Den klassiska synen på näringskedjan och näringspyramiden säger att mängden växtplankton i en sjö bestämmer mängden fisk. Begreppet bottom up innebär alltså en resursbegränsning från organismen längst ner i näringskedjan och vidare uppåt. Exempel på en bottom up situation är om primärproducenter i form av alger ökar (på grund av näringstillförsel av olika slag). Denna ökning innebär då mer föda åt djurplankton, vilka i sin tur då också ökar i omfattning. En ökning av djurplankton innebär då mer föda åt fiskar, och när de får tillgång till mer föda kan de också öka i antal. Alltså innebär en ökning av alger också en ökning av fiskbeståndet. Begreppet top down är en teori som menar att det istället är mängden planktonätande fiskar i en sjö som reglerar mängden växtplankton. Algblomningar i en sjö kan man därför under vissa förutsättningar få bukt med genom att tråla bort större delen av sjöns planktonätande fiskar, så kallad biomanipulation. När det inte längre finns så många fiskar som äter djurplankton, kan djurplankton öka i antal. När djurplankton ökar i antal så kan de äta mer primärproducenter (alger), som då kommer minska i antal. Biomanipulation har man med gott resultat gjort bl.a. i Finjasjön och Ringsjön i Skåne. Är näringshalterna höga i en sjö, dvs den är kraftigt övergödd, har detta naturligtvis stor betydelse för mängden växtplankton och risk för algblomning. Vid problem med algblomning bör näringstillförseln minskas i kombination med biomanipulation. Se exempel i Ringsjöns projekt på : 10
12 Båda dessa begreppen handlar om den begränsande faktorn till tillväxt i en population och hur resurserna i ett ekosystem styr hur populationerna kan öka/minska i antal. 10
13 Fotosyntesen är den process som växter använder sig av för att omvandla energin från solen till kolhydrater (socker) och syre. Kolhydraterna används som byggstenar i växten så att den kan växa. Respiration är den process som övriga levande organismer använder sig av för att omvandla kolhydrater till energi så att de kan röra på sig. I respirationen används kolhydrater och syre för att producera energi (rörelser) och då bildas det även koldioxid och vatten. Människor använder också respiration. Då får vi i oss kolhydrater genom maten och syre genom att andas. Detta omvandlas sedan i kroppen för att bilda energi (rörelse). Det bildas även koldioxid i kroppen som vi släpper ut genom att andas ut. Vatten bildas också i kroppen och detta släpper vi ut genom att t.ex. svettas. 11
14 Ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande. Det handlar om vanliga produkter som spannmål, kaffebönor och träråvara samt tjänster som att rena vatten, reglera klimat och pollinera växter. Ekosystem är väldigt bra på att rena vatten. Mikroorganismer bryter ner föroreningar, växter tar upp näringsämnen och våtmarker bromsar vattnet så att föroreningar kan sjunka till botten. 12
15 Biologisk mångfald kan beskrivas som ett mått på hur stor artrikedom vi har. Den biologiska mångfalden behövs för att ekosystemen ska fungera, samt för ekosystemtjänsterna. Cirka fem procent av våra djur, växter och svampar är så hotade att de löper risk att dö ut. Deras livsmiljöer har påverkats av miljöförstörelse och av att jordbruket, skogsbruket och fisket har rationaliserats. Den biologiska mångfalden i vattenmiljö påverkas av de olika miljöproblemen som är relaterade till vattenekosystem. Sådana miljöproblem är övergödning, försurning och olika miljögifter (tex läkemedelsrester). Dessa olika miljöproblem tas upp på nästa slide. 13
16 Det finns en del miljöproblem som är direkt kopplade till vatten! Dessa är bland annat övergödning, försurning och miljögifter. Men även hot mot den biologiska mångfalden! Vi ska nu gå igenom dessa miljöproblem; vad de innebär, hur de uppstår och vilka åtgärder som kan göras! 14
17 Vi börjar med att prata om övergödning! 15
18 Övergödning Partiklar, näringsämnen (kväve och fosfor) och även bekämpningsmedelsrester hinner inte sjunka till bottnen eller brytas ned i naturliga processer när vattendragen har rätats ut och blivit motorvägar rakt ut i havet. De flesta vattendrag och sjöar i Skåne är idag övergödda, och det näringsrika vattnet följer med ut i havet. För mycket näring i vattnet gör att alger kan föröka sig kraftigt och vattnet blir då grumligt. Det grumliga vattnet hindrar ljuset från att komma ner, vilket gör att många djur och växter inte kan överleva på bottnen. När vattnet blir övergött sker en algblomning, vilket är när algerna förökar sig så kraftigt att de täcker stora ytor av vattnet. Syrebrist Den ökade produktionen av växtplankton leder till att mycket organiskt material faller ner till botten. Vid nedbrytningen av detta krävs mycket syre och då vattenutbytet mellan det övre och undre skiktet är dålig kan syrebrist uppstå på botten. Stora delar av Östersjöns bottnar lider av akut syrebrist som delvis beror på utsläppen i Östersjön. Om halten syre understiger 2 ml/l flyr fisken. När allt syre är förbrukat bildas svavelväte vid nedbrytningen av det organiska materialet. Svavelväte är giftigt och dödar alla bottenlevande djur som inte kan fly. 16
19 Vid syrebrist frigörs ammonium och fosfor från sedimenten och när dessa ämnen blandas upp i ytvattnet bidrar det till ytterligare gödning av havet! Det blir alltså en ond cirkel! 16
20 Utdikning innebär att vatten leds bort och att våtmarker torrläggs! Under början på 1800 talet fanns det många våtmarker och dammar i Skåne. Men sedan dess har de flesta torrlagts. Detta medför konsekvenser som att markens vattenhållande förmåga minskar, och det orsakar snabbare vattenflöden. Då minskar i sin tur den naturliga reningen av vattnet i naturen. När våtmarker torrläggs så hinner inte näringsämnena sjunka till botten och sedimentera, och det hinns heller inte med någon kvävedenitrifikation. Alltså minskar den naturliga reningen, och vi får då mer näringsämnen löst i vattnet = övergödning. 17
21 18
22 19
23 Försurning I Skåne är de vanligaste miljöproblemen i vatten övergödning och miljögifter. Segeå är kraftigt övergödd sedan många år tillbaka. Ett annat miljöproblem som inte är lika vanligt i Skåne är försurning. Vid förbränning av fossila bränslen (olja, kol, naturgas) frigörs koldioxid och svaveldioxid som åker upp till atmosfären. När det regnar följer dessa gaser med vattnet ner i sjöar, vattendrag och hav och orsakar försurning. Vid försurning blir vattnets ph värde lågt så att många djur och växter inte klarar av att leva i vattnet. 20
24 Miljögifter Miljögifter är ämnen som vid låga koncentrationer kan orsaka giftiga effekter i miljön. Många av gifterna förekommer inte naturligt i naturen. De är ofta svårnedbrytbara och finns därför kvar i miljön under lång tid och orsakar skador. Miljögifter lagras dessutom ofta i djur och växter, och halterna ökar ju högre upp i näringskedjan de kommer. Exempel på miljögifter är bekämpningsmedel, flamskyddsmedel och läkemedelsrester. Utsläpp av miljögifter sker på många olika sätt, t.ex. genom användning av ogräsbekämpningsmedel på stenläggningar i trädgården, och biltvätt som sker på gatan. Kemikalierna åker ner i dagvattenbrunnen och sedan rakt ut i vattendragen. Överblivna kemikalier och läkemedelsrester som hälls ut i avloppet är andra utsläppskällor. Miljögifter har ofta hög spridningsförmåga, vilket betyder att de kan färdas långa sträckor från utsläppsområdet. Genom nederbörd och avrinning når gifterna våra sjöar, vattendrag och grundvatten. När miljögifterna når vattendragen kan de orsaka stora skador på växter, djur och mikroorganismer. Miljögifternas effekter kan vara direkta, i form av hormonstörningar, fortplantnings och beteendestörningar, påverkan på arvsmassan och medföra missbildningar, eller i vissa fall kan de vara dödliga. Indirekta effekter kan vara minskad födotillgång för andra arter när skadeinsekterna försvinner. Det kan i sin tur påverka fler arter, så att hela ekosystem kan rubbas. Miljögifterna når också grundvattnet, vilket vi använder som dricksvatten. Gifterna kan orsaka skador och sjukdomar på människor i form av cancer, hormonstörningar och minskad fertilitet. 21
25 Organiska miljögifter så som PCB, DDT och dioxin, är fettlösliga, persistenta och toxiska! Det är dessa tre faktorer som gör dem farliga. Eftersom de är fettlösliga så lagras dem i fett i organismer. Eftersom de dessutom är persistenta (stabila) så bryts de inte ner så lätt och de förblir därför i kroppen. Det är detta som kallas bioackumulation. För att det ska ske en bioackumulation krävs det att ämnet är biotillgängligt, vilket innebär att det finns möjlighet för det att tas upp av organismer. När det tas upp i organismer så innebär det att halten blir högre i organismen än i omgivningen. När organismen sedan blir uppäten blir halten av miljögiftet högre och så fortsätter det upp i näringskedjan. 22
26 Miljögifter bioackumuleras och biomagnifieras! Detta innebär att miljögifter tas upp i organismer, och sedan anrikas de uppåt i näringskedjan. En växt får i sig miljögifter, och när den sedan blir uppäten av ett djur, så får djuret i sig högre koncentration av miljögifterna än vad växten hade! Den som sedan äter djuret får i sig ÄNNU högre koncentration av miljögiftet än vad växt och djur hade! Alltså kommer toppkonsumenten innehålla mycket högre koncentration av miljögifter än vad de andra i näringskedjan gör, och producenten har lägst koncentration! Koncentrationen av gifterna i organismen ökar för varje trofisk nivå i näringskedjan! Bilden visar hur ett miljögift (röd prick) anrikas uppåt i näringspyramiden. Koncentrationen av miljögift i organismen ökar ju längre upp i näringspyramiden vi kommer! 23
27 Under senare år har förekomsten och effekterna av läkemedelsrester i miljön rönt stor uppmärksamhet. Den enskilt största vägen via vilken läkemedel når miljön är via avloppsvatten. Vi människor kissar ut rester av läkemedel efter att vi använt dem. De åker sedan till reningsverket och den största delen av läkemedelsresterna åker oförhindrat förbi reningsverken ut i sjöar och vattendrag. Läkemedelsrester når även sjöar och vattendrag när de hälls ut i toaletten, istället för att lämnas in på apoteket. Läkemedelsresterna kan orsaka stora skador på de vattenlevande organismerna. De kan bli missbildade och få andra sorters störningar. 24
28 Den biologiska mångfalden är som vi tidigare diskuterat, mycket viktig för ekosystemet. Miljöproblemen övergödning, försurning och miljögifter hotar den biologiska mångfalden. Men ett annat stort problem som hotar den biologiska mångfalden är utfiskning. 25
29 Biologisk mångfald kan beskrivas som ett mått på hur stor artrikedom vi har. Den biologiska mångfalden behövs för att ekosystemen ska fungera, samt för ekosystemtjänsterna. Cirka fem procent av våra djur, växter och svampar är så hotade att de löper risk att dö ut. Deras livsmiljöer har påverkats av miljöförstörelse och av att jordbruket, skogsbruket och fisket har rationaliserats och blivit mer storskaligt. Den biologiska mångfalden i vattenmiljö påverkas av de olika miljöproblemen som är relaterade till vattenekosystem. Sådana miljöproblem är övergödning, försurning och olika miljögifter (tex läkemedelsrester). Dessa olika miljöproblem tas upp på nästa slide. 26
30 Om vi människor fiskar för mycket av en art, innebär detta att det finns risk att den utrotas eller i alla fall blir väldigt sårbar. Detta påverkar den biologiska mångfalden, som är viktig i våra ekosystem. När det sker utfiskning så påverkas hela ekosystemet. Det rubbar balansen i näringskedjorna. Då kan det ske tex en top down situation! Återkoppla till top down. Exempel top down utfiskning, hur det påverkar hela ekosystemet: Vid utfiskning är det främst rovfiskar det handlar om, t.ex. torsk, gädda. Blir detta artbestånd drastiskt mindre, så påverkar detta hela näringskedjan. Torsk konsumerar bland annat sill. Och när torsken minskar, innebär ju detta att sillbeståndet ökar i antal eftersom det inte finns lika mycket torsk som kan äta upp sillen. Sillen konsumerar djurplankton. Eftersom sillbeståndet ökar i antal, finns det fler sillfiskar som äter djurplankton! Alltså minskar djurplanktonbeståndet. Djurplankton konsumerar växtplankton. När djurplanktonbeståndet minskar, innebär detta att växtplanktonbeståndet kan öka eftersom det inte blir uppätet i lika stor utsträckning. När växtplanktonbeståndet ökar, leder detta till andra problem som tex algblomning! Som vi såg tidigare leder algblomning ofta till syrefattiga bottnar. Syrefattiga bottnar leder i sin tur till att fosfor från sediment löser sig i vattnet och detta gör ju att tillväxten av växtplankton kan öka ännu mer >övergödning! Detta är ett exempel på hur allting i ett ekosystem samverkar! Ändrar vi på EN faktor i ett ekosystem så påverkas alltså hela ekosystemet. 27
31 28
32 29
33 Man mäter miljöproblem i vattnet genom ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen behandlar övergödning och försurning. En vattenförekomst kan få den ekologiska statusklassningen dålig, otillfredsställande, måttlig, god eller hög. Den kemiska statusen behandlar miljögifter. En vattenförekomst kan få den kemiska statusen uppnår ej god status eller god status. Bilden visar den ekologiska statusen i Skåne. 30
34 31
35 32
36 En del av dessa åtgärder gör vi inom Segeåprojektet, som är Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråds åtgärdsprojekt. Genom att anlägga dammar och våtmarker kan näringsämnen och därmed också övergödningen minska i vattendrag. I dammarna och våtmarkerna uppehåller sig vattnet under en längre tid än i vattendrag, och då hinner näringsämnena genom olika processer lämna vattenfasen. Antingen genom att sjunka till botten och sedimentera (Fosfor) eller genom att omvandlas till kvävgas (genom denitrifikation) och avgå till luften, eller genom att växterna tar upp näringsämnena. På detta sätt kan miljöproblemet övergödning minska. Genom att återmeandra ett vattendrag (göra ån slingrande igen) så blir vattenflödet långsammare och då hinner näringsämnena brytas ned, sedimentera eller genom att bli till gas. Genom att anlägga trädbevuxna skyddszoner kan tillförseln av näringsämnen till vattendraget minska. Näringsämnena passerar då den trädbevuxna skyddszonen på väg till vattnet, och då kan en stor del av näringsämnena tas upp av växterna. Enskilda avlopp är en utsläppskälla av näringsämnen. Genom att åtgärda dessa kan vi minska en stor del av utsläppen. 33
37 Anläggning av dammar och våtmarker har fler positiva effekter än att motverka övergödning! Det är en åtgärd som motverkar många av de vattenrelaterade miljöproblemen. Det gynnar den biologiska mångfalden genom att verka som boendemiljöer (habitat) för olika växter och djur. Dessutom motverkar det även miljöproblemet med miljögifter genom att bekämpningsmedel kan brytas ned, och metaller kan bindas till sedimentet i botten på dammen. 34
38 Det finns också olika anläggningar för att rena vattnet. Några exempel är kväveflisfilter och kalkfilterbrunn. Ett kväveflisfilter är en filterbädd där vattnet infiltreras genom flis eller sågspån. Här finns denitrifikationsbakterier som omvandlar nitrat till kvävgas. En kalkfilterbrunn innehåller kalkrikt substrat och vattnet infiltreras genom en detta, och då binds löst fosfor i vattnet till kalket. 35
39 36
40 Förr i tiden hade vi utedass. Det näringsrika innehållet spreds sedan på åkermarken vid lämpligt tillfälle. Då var näringsämnenas kretslopp tydligt. Idag har vi toaletter som använder dricksvatten för att transportera till närmsta avloppsreningsverk. Avloppsreningsverkets reningsprocesser kan störas om kemikalier, cigarettfimpar, snus eller mediciner kommer i avloppet. Många av dessa produkter blir också kvar efter reningen och släpps ut till vattendrag och skadar organismerna som lever där. En del av dessa föroreningar återfinns också i slammet, som är restprodukt från reningsverket. Slammet bör vara så rent att det kan återföras på åkermarken. 37
41 38
42 39
43 Du använder dig av allemansrätten när du går en promenad, paddlar kajak eller sitter på en sten och tänker. Allemansrätten är en unik möjlighet för alla att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare och andra besökare. Alltså inte störa inte förstöra. Det är alltså tillåtet att beträda annans mark, så länge du visar hänsyn till naturen. Vid en exkursion är det extra viktigt att man är varsam med både djur och natur. När man undersöker och tittar på djur är det viktigt att man lägger tillbaka dem där man hittade dem. Det är viktigt att man är så försiktig man kan med djuren. Det finns även en del djur som är fridlysta, vilket innebär att det är förbjudet att döda, skada, fånga eller störa dem! Därför är det viktigt att man tar det extra försiktigt och är noga med att lägga tillbaka djuren där man hittade dem, utan att skada dem. 40
44 Nu ska vi prata om exkursionen vi ska göra! Vi ska fundera på frågor som är bra att ha svar på innan vi går ut i naturen. Vi kommer även att gå igenom en liten övning som vi ska göra på exkursionen och HUR exkursionen ska gå till! Teknik och tips vad man ska ha med sig, vad man ska tänka på osv. 41
45 Vad äter producenter? Vatten, näring (och koldioxid), solljus! Fotosyntesen! Vad äter primärkonsumenter? Växter, tex växtplankton Vad äter sekundärkonsumenter? Smådjur, tex djurplankton Vad äter tertiärkonsumenter? Djur, tex spigg Vad äter toppkonsumenter? Andra djur, tex rovfiskar som öring. Men också växter och annat! Förklara att de äter varandra i näringskedjan! Den som är steget högre i näringskedjan äter den som är steget under! Men i verkligheten fungerar det egentligen som en näringsväv. Näringsväv Egentligen fungerar det som en näringsväv, där de olika organismerna äter från olika steg i kedjan! Tex toppkonsumenten människan, äter ju både växter och djur. Vissa sekundärkonsumenter äter också både växter och djur. Osv osv. 42
46 Här är det bra med material om olika växt och djurarter! Här kan eleverna rita och skriva ner saker om de olika arterna. 43
47 44
48 På exkursionen ska vi göra en liten övning. Ni kommer att få vars en näringskedja som ser ut såhär (fast utan bilder i rutorna). På exkursionen ska ni leta efter växter och djur som kan passa in i de olika rutorna. Förslagsvis kan ni ta bilder på det ni hittar och sedan kan ni i dator klistra in bilderna i rutorna! Alternativt kan ni rita i rutorna vad ni hittat. 45
49 Såhär ser övningen ut! 46
Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.
Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som
Läs mer10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
Läs merNu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten.
Nu ska vi prata om vatten, årstider, vattnets kretslopp, biologin i och kring vattendrag, dvs. vilka djur och växter som lever i och kring vatten. 1 Jordens yta består till 72% av vatten. Inget vatten
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merFotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merMILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Läs mersamspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar
Läs merLärarstöd till exkursion årskurs 7-9
Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.
Läs merett arbetsmaterial i tre nivåer
Lärarhandledning till BYGG ÖSTERSJÖNS EKOSYSTEM ett arbetsmaterial i tre nivåer Det här är ett lektionsmaterial om Östersjöns ekosystem och hur det påverkas av olika mänskliga aktiviteter. Materialet är
Läs merVatten! En information från Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i samarbete med Region Skåne
Vatten! En information från Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd i samarbete med Region Skåne Vattnets väg/kretslopp Jordens yta består till 72% av vatten. Inget vatten nybildas. Vattnet rör sig i
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merVad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs mer1. Vad är naturkunskap?
Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att
Läs merFortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
Läs merLEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL
LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får
Läs merLärarstöd till exkursion Gymnasiet
Lärarstöd till exkursion Gymnasiet har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.
Läs merFörsurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merFortsättningen av biologikursen.
Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)
Läs merViva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merBedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Läs merKalkning och försurning i Jönköpings län
Kalkning och försurning i Jönköpings län orsaken till försurning Försurning är Jönköpings läns största miljöproblem. Värst drabbade är länets västra och södra delar. Med försurning menas att ph-värdet
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merLPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.
LPP natur och miljö Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? 1 Varför läser vi biologi, fysik, kemi, geografi och hemkunskap?
Läs merDet var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.
Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall
Läs merGREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck
energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende
Läs merMILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET
MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion
Läs merSvara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.
Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merSpektrum Biologi Provlektion
Spektrum Biologi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit
Läs merVälkommen till Lundåkraverket
Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING
HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen
Läs merDu kanske minns att man talade mycket om algblomning för bara ett par år sedan? Det gick inte att bada och fiskar blev förgiftade och dog.
VÄNERN ETT EKOSYSTEM Du kanske redan visste att människokroppen består av ca 70% vatten? Och, lustigt nog, att procentandelen är exakt densamma för vår planet? Däremot så är bara en enda procent av jordens
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merVarje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?
Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs merLektionsupplägg: Rent vatten, tack!
Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion Denna uppgift är anpassad för
Läs merLektionsuppgift: Mångfalden i sjön
Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merEkologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Läs merTillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet
Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner
Läs merVälkommen till Öresundsverket
Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merAnpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merLärarstöd till exkursion årskurs 4-6
Lärarstöd till exkursion årskurs 4-6 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.
Läs merBIOLOGI = Läran om det levande
Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid
Läs merFINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?
FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN? I förgrunden röda och möjligen dödliga cyanobakterier. Cyanobakterierna frodas i det förorenade vattnet runt ett 30- tal utsläppsrör. Dessa utsläppsrör
Läs merVälkommen till Torekovs reningsverk
Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om
Läs merBrandholmens avloppsreningsverk.
Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Läs merGÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP
VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merVatten. Vattenrnolekyler i tre faser
Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper
Läs meronsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Läs merLärarstöd till exkursion årskurs 1-3
Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3 har med stöd av Miljövårdsfond tagit fram ett undervisningsmaterial och lärarstöd till exkursioner till de olika årskurserna: år 1-3, år 4-5, år 7-9 samt till gymnasiet.
Läs merNorra Stockholmsåsen. Vår viktigaste reservvattenkälla
Norra Stockholmsåsen Vår viktigaste reservvattenkälla Norra Stockholmsåsen Norra Stockholmsåsen är en del av en 60 km lång rullstensås som sträcker sig från södra Uppland ner genom Stockholm till Västerhaninge.
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merLångtidsserier från. Husö biologiska station
Långtidsserier från Husö biologiska station - Vattenkemi från början av 199-talet till idag Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 215 Innehåll 1 Provtagningsstationer...
Läs merModul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer
Läs merUpptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Läs merNaturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar
Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merVattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Läs merVad är vatten? Ytspänning
Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna
Läs merRECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER
RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen
Läs merMaterial. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.
Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.
Läs merTENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merUPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Läs merPostadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Hemsida
Reviderad juni 2011 Postadress Besöksadress Tel Fax Mobil E-post Nynäshamns kommun Sjöudden 08 520 73709 08 520 38590 Mats 08 520 73709 mats.wejdmark@naturskolan.pp.se Naturskolan Slutet på Storeksvägen
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merLäkemedel det nya miljögiftsproblemet?
Läkemedel det nya miljögiftsproblemet? Katja Hagström Yrkeshygieniker, ekotoxikolog, FilDr Örebro Universitetssjukhus katja.hagstrom@orebroll.se Disposition Bakgrund Flödet i samhället av läkemedel och
Läs merAv: Erik. Våga vägra kött
Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi
Läs merHållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten
Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--
Läs merEtt arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.
Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merSvar till Testa dig i faktaboken
Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 191 10.1 Forklara ordet a) ekologi b) ekosystem c) population d) djursamhalle a) Ekologi handlar om hur levande varelser påverkar varandra och samband mellan levande
Läs merGötarpsån: Hären - Töllstorpaån
Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merHållbar utveckling. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
Hållbar utveckling För vem: Skolår 6-9 När: Höst och vår Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik
Läs merFjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.
Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från
Läs merför dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Läs merEkologi. Klass: 7E (vecka 20, vt16)
Namn: Klass: 7E (vecka 20, vt16) Syfte: Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att du utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om dig själv och
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs mer