Miljörapport 2015 Sösdala avloppsreningsverk

Transkript

1 Datum Ärendenummer Miljörapport 2015 Sösdala avloppsreningsverk En del av Hässleholms kommun

2 Senast ändrad /PÅN Orginaldokument: H:\Rapporter\MR 2015\MR-SÖS2015\MR-SÖS2015.indd 2

3 MILJÖRAPPORT FÖR ÅR 2015 Anläggningens (platsens) namn: TEXTDEL Sösdala avloppsreningsverk Anläggningens platsnummer: Kommun: Hässleholm Verksamhetsbeskrivning Organisation Ytterst ansvarig för drift av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät är styrelsen för Hässleholms Vatten AB. Verkställande tjänsteman var bolagets VD, Henrik Brink. Det direkta organisatoriska ansvaret för miljöfrågorna vad gäller nämnda verksamhet åvilade under 2015 Henrik Brink. Delansvar för miljöfrågor enligt följande: Avloppsreningsverk Jan Sjöström Pumpstationer - Ledningsnät Thomas Nilsson Process och provtagning Per-Åke Nilsson Organisationen är uppbyggd enligt nedanstående schema. Beredskap under icke ordinarie arbetstid sker enligt fastställt rullande veckoschema torsdag till torsdag. Bemanningen består av två personer - en med ansvar för främst våra fasta anläggningar och en med ansvar för ledningsnätet. Larm sker dels publikt via SOS-alarmering och dels genom datoriserade driftlarm. STYRELSE VD Henrik Brink ADM / EKON / KUNDTJ Lars Landgren UTREDNING / PROJ Stefan Lindgren PRODUKTION / VA - VERK Jan Sjöström DISTRIBUTION / RÖRNÄT Thomas Nilsson ANLÄGGNING Lars Lennartsson LABORATORIUM Per - Åke Nilsson Organisationsschema

4 Verksamhetsområde Verksamhetsområdet till Sösdala avloppsreningsverk omfattar Sösdala samhälle enligt nedanstående översiktliga kartskiss. Verksamhetens påverkan på miljön Utsläppet av renat avloppsvatten innebär trots väl genomförd rening viss ökad risk för eutrofiering i recipienten. Reningen omfattar fasta, syretärande ämnen och närsalter. Rening av mikroorganismer, metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen sker i relativt stor omfattning som en bieffekt av processerna, men ingår inte i reningsverkets uppdrag. Bräddningar och nödavlopp vid pumpstationer, bräddpunkter och reningsverk innebär tillfälliga utsläpp av mer eller mindre orenat avloppsvatten. Dessa kan genom höga bakterietal vara en 4

5 sanitär olägenhet, genom sitt innehåll av organiska föroreningar orsaka lokal tillfällig syrebrist och genom sitt närsaltinnehåll marginellt bidra till vattenområdets eutrofiering. Bräddningarnas bidrag till totala utsläppsmängden är normalt i storleksordningen 1%. Transporter och energianvändning leder till viss förbrukning av icke förnybara energikällor samt utsläpp av växthusgaser. Verksamheten producerar rötslam vars användning i dagsläget i huvudsak är som täckmassor på avfallsanläggningen. Effekten av detta är att näringsinnehållet i form av fosfor och kväve inte nyttiggörs. Vidare uppstår en mindre mängd deponiavfall samt diverse avfallsfraktioner som går till återvinning. Funktionsbeskrivning Avloppsvattenrening Vattnet renas i fyra steg varefter det når recipienten Tormestorpsån. Följande reningssteg används: mekanisk (rensgaller med renstvätt, sandfång och försedimentering) biologisk rening (biobädd) kemisk rening (dosering av järnkloridlösning, intensivomrörare, flockningsomrörare, eftersedimentering) filtrering i backspolat sandfilter Styrning och övervakning sker med Flygts undercentraler som kommunicerar med övervakningsdatorn i kontrollrummet. Larm och processdata överförs via modem till kontrollrummet vid Hässleholms reningsverk. Järnklorid Inkommande vatten från Sösdala Försedimentering Biobädd Eftersedimentering Sandfilter Skruvpump Rensgaller Flockningskammare Renat vatten till Tormestorpsån Ftj Rötkammare Dekantat Slamlager Transport till Hässleholm för avvattning 5

6 Slambehandling Slammet som avskiljs i försedimentering förtjockas. Beroende på rötkammarens dåliga skick pumpas det direkt till ett slamlager. Härifrån transporteras det för rötning och avvattning till Hässleholms AR. På detta sätt uppnås ett effektivare utnyttjande av biogasen och en bättre hygienisering av slammet. Då avvattning även tidigare måste ske i Hässleholm innebär detta inga extratransporter. Kemikalier och energi Järnkloriden förvaras i en glasfibertank med volymen 23 m 3 i särskild invallad lokal. Den transporteras till reningsverket i tankbil. Reningsverkets elenergiförbrukning var MWh. För lokaluppvärmning används värmepump. Anslutna industrier I bilaga 9 redovisas anslutna verksamheter. Ledningsnät och pumpstationer Till reningsverket förs vatten från Sösdala samhälle. Denna transport ombesörjs av sex pumpstationer, förtecknade i bilaga 3. Va-saneringsplan, förnyelseinvesteringsplaner, va-utbyggnadsplan VA-saneringsplan har upprättats under 1996 av förutvarande Hässleholms Gatukontor. Planen antogs av kommunfullmäktige enligt beslut Den utgör ingen detaljerad beskrivning över olika konkreta projekt utan är snarast att betrakta som en VA-strategiplan. Saneringsplanen omfattar alla allmänna va-anläggningar inom kommunen vad avser såväl spillvatten som dagvatten och dricksvatten. Utifrån ständigt uppdaterade behovsanalyser uppdateras årligen en långsiktig förnyelseinvesteringsplan för hela den allmänna VA-anläggningen. För vattenverk, vattenledningar, spillvattenledningar, reningsverk och dagvattenanläggning sträcker sig investeringsplanen 10 år fram i tiden. För följande anläggningar sträcker sig planen en hel förnyelsecykel: fordon (10 år), vattentäkter (ca 40 år), tryckstegringsstationer (ca 25 år) och pumpstationer (ca 40 år). Den långsiktiga förnyelseinvesteringsplanen fastställs årligen av bolagets styrelse. I samband med övrigt budgetarbete upprättas årligen en förnyelseinvesteringsplan för det kommande året. Den årliga investeringsplanen tar i möjlig mån hänsyn till samordningsmöjligheter med andra verksamheter såsom beläggningsarbeten, gatu/vägombyggnader, exploateringsprojekt, mm, samt balanseras mot bolagets resursmässiga och ekonomiska reinvesteringskapacitet. Den årliga förnyelseinvesteringsplanen fastställs av bolagets styrelse men kan under pågående år uppdateras om behov föreligger. 6

7 Förnyelseinvesteringarna syftar huvudsakligen till följande (utan inbördes rangordning): Uppnå gällande myndighetskrav alternativt anpassning till nykomna myndighetskrav avseende vattenverksamhet, dricksvattenproduktion och distribution (livsmedel), avloppsrening och arbetsmiljö. Upprätthålla tillräcklig leveranssäkerhet och skyddsnivå på dricksvattenförsörjningen. Optimera och förfina rening av spillvatten. Vara en attraktiv arbetsgivare genom att skapa en god arbetsmiljö för bolagets anställda. Motverka bräddningar av orenat spillvatten. Motverka att översvämningar inträffar tex i samband med skyfall, kraftig snösmältning eller på grund av avloppsstopp. Minska antalet läckor och andra störningar på dricksvattennätet. Minska mängden ovidkommande vatten som avleds via spillvattennät till reningsverk. Minska antalet akuta underhållsåtgärder. Minska energiförbrukningen för VA-driften. Minska kemikalieförbrukning i behandlings- och reningsprocesser. Normal förnyelse på grund av naturlig livslängd på VA-anläggningar. I övrigt minska miljöpåverkan i möjlig grad. Förnyelseinvesteringarna finansieras med de intäkter Hässleholms Vatten erhåller från VA-taxans brukningsavgifter. Slutförda projekt 2015 redovisas i bilaga 10. Ytterst gäller som målsättning att VA-ledningarnas kvalitet ska förbättras och övriga tillgångars kvalitet bibehållas på lång sikt. För att bedöma i vilken grad detta uppnås har en utredning genomförts med syfte att kontrollera om gällande förnyelseinvesteringstakt är tillräcklig för att uppnå komplett förnyelsecykel inom rimligt tidsintervall, tex en 100-årscykel för VA-ledningar. Utredningen visar att detta mål inte uppnåtts med de ekonomiska och personella resurser som bolaget hittills har förfogat över. Kommunfullmäktige beslutade dock ett för ändamålet avgörande beslut om en åttaårig VA-taxehöjningsplan och utökning av kommunens borgensåtagande gentemot Hässleholms Vatten. Beslutet innebär att bolaget under aktuell åttaårsperiod kan fördubbla förnyelseinvesteringstakten i jämförelse med de senaste åren. Nuvarande bedömning är att erforderliga finansiella medel för aktuell åttaårsperiod därmed finns för att uppnå en förnyelseinvesteringstakt som motsvarar de bedömda livslängderna för de olika beståndsdelarna i den allmänna VA-anläggningen. En rapport benämnd Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun, daterad fastställdes av Kommunfullmäktige enligt Rapporten anger vilka områden som är aktuella för utökning av verksamhetsområdet för allmän VA-anläggning. Totalt ska utbyggnad av VA-anläggningen ske inom tretton områden som idag saknar allmän VAförsörjning. Exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden sker med bakgrund av efterfrågan och därmed utanför Hässleholms Vattens kontroll. Som målsättning gäller ytterst att exploateringar och annan utbyggnad av allmän VA-anläggning ska finansieras fullt ut genom intäkter från VAtaxans anläggningsavgifter och inte genom upplåning eller bolagets löpande intäkter från VA-taxans brukningsavgifter. 7

8 Kontrollprogram Gällande kontrollprogram är beslutat av miljönämnden i Hässleholm Gällande förskrifter och beslut Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen Länsstyrelsen i Kristianstad - beslut Utsläpp av avloppsvatten från Sösdala samhälle till Tormestorpsån. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får ej överstiga 10 mg BOD7/l resp 0,3 mg P/l. Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer 1. Om ej annat framgår av övriga villkor skall verksamheten - inklusive åtgärder för att reducera vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen - be drivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett el ler åtagit sig. Mindre ändring, jämte byte av fällningskemikalie, får dock vidtas efter godkännande av länssty relsen. Villkoret uppfyllt. 2. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt rimliga insatser. Villkoret uppfyllt. Reningsresultaten ligger normalt långt under gällande krav. 3. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde och kvartalsmedelvärde ej överstiga 10 mg/l BOD 7 och 0,3 mg/l totalfosfor. Villkoren uppfyllda och årets resultat redovisas i bilaga Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som gränsvärde och årsmedelvärde ej överstiga 10 mg/l BOD 7 och 0,3 mg/l totalfosfor. Villkoren uppfyllda och årets resultat redovisas i bilaga Det utgående avloppsvattnets ph-värde får ej understiga 6. Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet var 7,0. 6. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillstånd i recipienten jämte journalföring och rapporte ring av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstäm melse med naturvårdsverkets råd rörande utsläppskontroll vid kommunala avloppsanläggningar. Villkoret uppfyllt. 7. Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall även ske till miljö- och hälsoskyddsnämnden i de fall störningar befaras uppkomma i recipienten eller för omgivningen. Villkoret uppfyllt. LS tolkas här som tillsynsmyndigheten, dvs numera miljönämnden. 8

9 8. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultatet måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får föreskriva under vilka villkor arbetet får utföras. Rapporte ring till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller för omgivningen. Villkoret uppfyllt. (Vi uppfattar beslutet så, att länsstyrelsen här skall tolkas som tillsynsmyndigheten, dvs för närvarande miljönämnden i Hässleholms kommun.) 9. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som hälsoskyddande myndighet finner erforderlig. Villkoret uppfyllt. Möjligheter till desinfektion med mobil anläggning finns. 10. Slamhanteringen på reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter för omgivningen inte uppkommer. Villkoret uppfyllt. Inga klagomål har förekommit. Förtjockat råslam transporteras till Hässleholms reningsverk för rötning och avvattning. 11. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten skall mätas och/eller registreras. Villkoret uppfyllt. Flödesmätning och provtagning utförs vid behov på bräddat vatten. 12. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och under hållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dränerings-vatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Villkoret uppfyllt. Planerade åtgärder regleras i investeringsplaner. Under året genomförda insatser redovisas i bilaga Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i recipienten. Villkoret bedöms uppfyllt. Inga störningar beroende på inkommande vattenföroreningar har noterats. 14. Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningarna härav. Villkoret uppfyllt. Inga klagomål har framförts. Företagets beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet I en teknisk och starkt reglerad verksamhet som vår är ständigt pågående fortbildning en absolut nödvändighet, och därför satsas relativt stora resurser på detta. En målsättning är att samtliga maskinister ska ha genomgått Svenskt Vattens tvåveckors diplomkurs i avloppsteknik. De som har provtagning i sina arbetsuppgifter är ackrediterade för detta. Vidare är målsättningen att minst 3 anställda årligen genomgår fortbildning i kursform, direkt relaterad till arbetsuppgifterna. 9

10 Deltagande i seminarier och informationsutbyten för arbetsledande personal och ingenjörer är också en naturlig del av vår verksamhet. Bästa möjliga teknik Vid varje upphandling eller förändring av verksamheten är frågor angående miljöeffekter och riskbedömningar centrala för teknikvalet. Lokaliseringsprincipen Vid nyanläggning föreslås om möjligt alternativa lokaliseringar och prioriteras de som vi bedömer ger minsta möjliga olägenhet för kringboende och för miljön. Vidare finns ett policybeslut angående skyddszoner för reningsverken. Hushållning med råvaror och energi Företaget har som policy att såväl energiförbrukning och kemikalieanvändning ska minskas. Punkter som vi arbetat med här är effektivt utnyttjande av rötgas, energisnålare teknik vid byte av utrustning, förbättrad styr-och övervakningsutrustning för att minska tillsynsbehov och därmed transporter. Vi är dock få personer med tillsyn av verksamheter spridda över hela Hässleholms kommun, vilket trots effektivare system innebär många transporter. Vasstorkbäddar används till stor del för avvattning av rötslammet, vilket minskar användningen av polymer och energi. Tekniken med efterpolering i våtmarker samt effektiviserad styrning av järnkloriddosering innebär minskad åtgång av flockningskemikalier. Systemet för kväverening såväl i våtmarken som genom intermittent luftning innebär att denna kan ske utan ytterligare tillsats av kemikalier och utan ökad energiförbrukning. Produktvalsprincipen Vid upprättande av anbudsunderlag och utvärdering av inkomna anbud för exv fällningskemikalier ingår bedömda miljöeffekter som ett urvalskriterium. Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året Driftförhållanden Driften vid reningsverket har under året förlöpt utan nämnvärda problem och reningsresultaten har väl uppfyllt gällande gränsvärden. Andelen ovidkommande vatten till reningsverket är liksom tidigare år anmärkningsvärd, men insatser på ledningsnätet har lett till att vi för numera har ett medelinflöde lägre än dimensionerat. Byte av samtliga ventiler i filtersteget har förbättrat funktionen i detta steg. Eftersom rötkammaren är ur drift sker rötning och avvattning av slam liksom tidigare efter transport till Hässleholms reningsverk. Då detta inte innebär ökade transporter och den producerade biogasen kan användas mer effektivt på detta sätt avser vi att permanenta detta förhållande. 10

11 Provtagningspunkter och utsläppskontroll Anslutning och belastning på reningsverket redovisas i bilaga 1. Inkommande vatten provtas som dygnsprov tidsstyrt i en punkt strax efter rensgallret med frekvensen 6 dp/år. Utgående vatten provtas flödesstyrt efter filtret i f d klorkontaktbassängen. Dygnsprover tas ut varannan vecka. Slam tas ut som ett delprov/slamtappning och samlas fryst till samlingsprov för ett halvårs slamproduktion. Detta rötas och avvattnas med övrigt slam vid Hässleholms AR. Provtagning för utgående vatten och bräddning har fungerat utan anmärkning under året. Genomförda projekt under året redovisas i bilaga 10. Recipientkontrollen sker genom Helgeåkommitténs försorg. Periodisk besiktning har genomförts under året. Transporter Egna transporter under året uppgår till sammanlagt mil, varav uppskattningsvis 70% rör avloppsrening. Dessa utgörs huvudsakligen av tillsyn, underhålls- och reparationsinsatser för såväl dricksvatten som avloppssystem och omfattar såväl fasta anläggningar som ledningsnät. Insatser för att minska körsträckorna utgörs i första hand av automatisering och datoriserad driftövervakning av ett ökande antal anläggningar. Samtidigt innebär en åldrande VA-anläggning att underhållet och därmed transporterna ökar. Körsträckan för 2015 är jämfört med tidigare år något lägre än normalt. Omgivningskontroll Recipientkontroll utförs inom ramen för Helgeåns samordnade recipientkontroll. Denna omfattar bl a en punkt nedströms i Tormestorpsån. 11

12 Bilaga 1 - Anslutning och belastning Kommun Avloppsreningsverk Hässleholm Sösdala Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) 1858 Antal fysiska personer anslutna till avloppsreningsverket (p) 1832 Medelvärde, se bilaga 8 Maxdygn Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten (70g/person,dygn) därav industri (pe) 0 - därav externbelastning (uppskattat antal pe) 0 -mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar 0 - slam från andra avloppsreningsverk 0 Dimensionering (antal pe) 4000 Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 75 Medelvärde (m 3 /d) 1800 Maxvärde (m 3 /d) 5202 Minvärde (m 3 /d) 598 Totala årsflödet (m 3 /år) Mängd ovidkommande vatten (m 3 /år) (77%) Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 75 Medelvärde (m 3 /d) 1800 Maxvärde (m 3 /d) 5202 Minvärde (m 3 /d) 598 Totala årsflödet (m 3 /år) Dimensionerande flöde m 3 /h 112 m 3 /d

13 Bilaga 2 - utsläppskontroll vatten Metodik för beräkning av medelvärden halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd (ton/år) exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d BOD dp COD Cr dp P-tot 3,4 5,3 6,0 9,7 2,2 6 dp N-tot dp Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Nej Utgående vatten, årsvärden Maxvärde Medelvärde (maxdygn) Mängd Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD 7 2,8 5,0 4,9 11 1,8 24 dp COD Cr < dp P-tot 0,08 0,15 0,20 0,66 0, dp N-tot ,2 24 dp 13

14 Bilaga 3 - Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket Antal bräddningar Antal h Antal m 3 Orsak Kvartal 1 Med behandling Utan behandling Kvartal 2 Med behandling Högt inflöde Utan behandling Kvartal 3 Med behandling Högt inflöde Utan behandling Kvartal 4 Med behandling Utan behandling Summa Typ av behandling av bräddat vatten Försedimentering+biologisk rening Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3 /år) 0 Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 275 Bräddad volym i % av totala årsflödet 0,04% Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (kg/år) BOD CODCr P-tot 1,2 1,7 0,34 N-tot ,7 Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Flödesproportionell provtagning Tidsproportionell provtagning Ja Ja Nej Bilaga 3 fortsätter på nästa sida 14

15 Forts, bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m3/år) 0 Mängd p.g a. drifthaveri (m3/år) 0 Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m3/år) 0 Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD7 0 CODCr 0 P-tot 0 N-tot 0 För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. 15

16 Fortsättning bilaga 3 Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Anläggning Ellavägen pstn. Tillsyn/ vecka Larm Hanås pstn. 0,5 My connect 0,5 FGC 2 NB till dag 2 NB till dag Mejeriets pstn. 0,5 FGC 2 pumpsump Långgatans pstn. 0,5 APP700 2 NB till dag Vannaröd pstn. 0,5 FGC 2 NB till dag Åkervägen pstn. 0,5 APP 50 2 NB till dag Antal pumpar Nödutlopp Bakvattenstopp Recipient Ja - Tormestorpsån - - Vannarödsbäcken - - Tormestorpsån - - Vannarödsbäcken - - Vannarödsbäcken - - Vannarödsbäcken Bräddmagasin Antal Bräddtid h Volym m3 Beteckningarna FMC, ACADA, MTC, APP500, APP700, FGC mm betecknar olika varianter av Flygts undercentraler och innebär att larm för bräddning vidarebefordras till överordnat system. I de fall larm anges med streck finns larm med lokal varning, typ röd lampa eller saknas helt. 16

17 Bilaga 4 - Totala utsläppsuppgifter till vatten Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket ton/år BOD 7 1,8 COD Cr 15 P-tot 0,057 N-tot 9,2 17

18 Bilaga 5 - Slam Slam, årsvärden Medelvärde (mg/kg TS) Maxvärde (mg/kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) Hg 0,31 0,33 0,021 2 sp Cd 0,75 1,0 0,050 2 sp Pb ,3 2 sp Cu sp Zn sp Cr ,75 2 sp Ni ,67 2 sp N-tot sp P-tot sp Toluen ,1 2 sp PCB, summa 0,039 0,041 0,003 2 sp PAH, summa 0,55 0,68 0,037 2 sp Nonylfenol 4,7 6,1 0,31 2 sp Summering av "mindre än värden" (t ex <0.1) har halva värdet använts vid beräkning. OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan. Slammängder Producerad mängd 1119 m 3 /år mängd TS totalt 67,7 ton TS/år [TS-halt 6,05% Externslammängd till vattenfas (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) 0 Externslammängd till slambehandling 0 -från enskilda avloppsanläggningar -från andra reningsverk -från andra verksamheter 18

19 Forts, bilaga 5 - Lagrat slam m 3 ton TS Arets början Årets slut Lagrets kapacitet 800 Rötning Ja (HLM) Kompostering Vassbäddar el. liknande Annat Åkermark Energigröda Energiskog Täckning deponi Övrig markanvändning Deponering Till annat reningsverk (HLM) Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej x vem för register: Annat 19

20 Bilaga 6 - Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd Slutbehandling Rens Deponi Sand Deponi Brännbart Rensrest 3,6 ton Återvinning Deponiavfall 0 Deponi Skrot 0 Återvinning Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning Järnklorid 53 Slambehandling Desinfektion Annat Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) Bränsletyp Olja El 176 MWh Gasproduktion Mängd prod. gas/ år (m3) Gasens energiinnehåll (kwh/m3) Facklad mängd (m3/år) Användning av gasen Har energibesparande åtgärder gjorts under året? Förbrukning (m 3 el. ton) Nej, men bidrar till gasprod. i HLM Ja. 20

21 Bilaga 7 - Villkorsuppföljning För endast in de års-, kvartals- och månadsmedetvärden som regleras i beslutet. Årsmedelvärden P-tot BOD 7 mg/l % mg/l % 0,08 27% 2,8 28% Kvartalsmedelvärden P-tot BOD mg/l % mg/l % Kvartal 1 0,05 18% <2 25% Kvartal 2 0,06 21% 2,7 24% Kvartal 3 0,11 37% 3,6 19% Kvartal 4 0,10 33% 2,9 33% 21

22 Bilaga 8 - Mätningar och beräkningar Analyserande laboratorium Analyser av Ptot, BOD 7, COD Cr, N tot, NH 4 -N och ph för avloppsvatten har utförts på eget laboratorium - Hässleholms VA-laboratorium. Analyserna har utförts under laboratoriets ackreditering enligt ISO/IEC 17025, ackrediteringsnummer Analyser av rötslam har utförts av kontrakterat laboratorium, Eurofins. Beräkningsmodeller Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten sker enligt följande: Medelhalt = n i= 1 n C Maxhalt ( mg /) l = Max ( C ) i n i= 1 i där C i är uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) och n är antal mätta prover. Samma modell används för medelflöde Q (m 3 /d) Dygnsbelastning ( kg / d) = Medelhalt mg l Medelflöde m d ( /) ( / ) n Qi Ci Maxmängd ( kg / d) = Max i = 1( ) 1000 Årsbelastning ( ton / år) = Dygnsbelastning ( kg / d) C mg l Q m d Belastning pe = 70 ( /) ( 3 / ) BOD7 Halter som underskrider mätgränser, exv för BOD 7 <3 tas vid medelvärdesberäkningar med som halva mätgränsen för externa prover och uppmätt halt för egna prover. 22

23 Bilaga 9 - Anslutna företag Verksamheter med årsförbrukning av dricksvatten överstigande 10 m 3 sorterade efter förbrukning i m SÖSDALA OPTIHEAT AB 34 BYGG-AKTIV MATERIAL AB 41 EUROGOLV FÖRSÄLJNINGS AB 42 SÖSDALA HEMBYGDS- OCH FORNMIN- NESFÖRENING 50 LUNDBERG KENT OLA 62 GRANHEIMER KRISTER 70 AGERUM FASTIGHETS AB 99 BERNERS HANDELSTRÄDGÅRD 112 OLSSON DAVID SNICKERIER AB 118 STENVALVET 222 KRISTIANSTAD AB 244 SÖSDALA BENSIN O SERVICE AB 262 VIKTORSSON PETER O JESSICA 317 CW FASTIGHET 1103 BE-GRIPS AB 1248 SÖSDALA IF 1384 SVENNESSON PER 1495 EBBESSON ULF 1893 HÄSSLEHEM AB 2716 HÄSSLEHOLMS KOMMUN 5136 BACKER EL VÄRME AB

24 Bilaga 10 - Investeringar 2015, miljöåtgärder Nedan redovisas de investeringar som slutfördes under 2015 vilka haft positiva miljöeffekter. Flera av projekten har haft mer än ett miljösyfte och samma projekt kan därför redovisas under flera av rubrikerna nedan. Förteckningen omfattar hela bolagets verksamhet inom hela kommunen. 1. Åtgärder med syfte att minska mängden ovidkommande vatten till reningsverk Inom områden med äldre VA-ledningsnät förekommer ibland kombinerat avloppsledningsnät där samma avloppsledning avleder både spill- och dagvatten mot reningsverk. Vid duplicering av avloppsledningsnätet avleds det ovidkommande dagvattnet i separat ledning mot recipient och därmed avlastas spillvattenledningar, spillvattenpumpstationer och reningsverk. Vid otäta spillvattenledningar sker inläckage av grundvatten till spillvattenledningar. Inläckaget medför förhöjd belastning på nedströms liggande pumpstationer och reningsverk. Det kan också inträffa att orenat spillvatten läcker ut ur ledningarna och förorenar marken eller grundvatten. Ledningsförnyelse med syfte att minska mängden ovidkommande vatten i spillvattenledningsnät slutfördes 2015 enligt följande: Relining spillvattenldning Kaptensgatan m fl Hässleholm. 735m spillvattenledning relinades. Duplicering Godtemplaregatan, Hässleholm. 185m förnyades där stor del av 1:a Avenyn kan medräknas som duplicering ca 250m Förnyelse VA-ledningar Verumsvägen, Bjärnum där 620m spillvattenledning förnyades. Förnyelse VA-ledningar Pilgatan, Bjärnum där 230m spillvattenledning förnyades. Förnyelse VA-ledningar Paradisgatan där 120m spillvattenledning förnyades. Kioskvägen duplicering, Hässleholm där 87m spillvattenledning förnyades. Dagvattenåtgärder Boställsgatan, Bjärnum där också 250m spillvattenledning förnyades. Huvudmatning Garnisonsvägen där 565m spillvattenledning förnyades. Funktionskontroll av spill- och dagvattennätet med hjälp av rök. Röken leds in i respektive ledning och indikerar med mycket god precision om något är felkopplat eller läckande ledningar. Kioskvägen och sydöstra Bjärnum undersöktes Åtgärder med syfte att motverka översvämningar Översvämningar medför ofta stora olägenheter för de som drabbas. Även för Hässleholms Vatten medför översvämningar olägenheter och kostnader. Ur miljösynpunkt kan översvämningar medföra att okontrollerade bräddningar sker mellan dag- och spillvattennät. Åtgärder för att motverka översvämningar vidtogs under 2015 genom följande projekt: Relining spillvattenledning Kaptensgatan m fl Hässleholm. 735m spillvattenledning relinades. Spillvattenledningen var totalt uppfrätt av svavelväte och kunde kollapsa när som helst. Vid total kollaps medför överhängande risk för översvämning i fastigheter på vägen. Duplicering Godtemplaregatan, Hässleholm. 185m förnyades där stor del av 1:a Avenyn kan medräknas som duplicering ca 250m som var duplicerat men kopplat nedströms på kombinerad ledning. Förnyelse VA-ledningar Verumsvägen, Bjärnum där 620m spillvattenledning förnyades. Spillvattenledningen var totalt uppfrätt av svavelväte och kunde kollapsa när som helst. Vid total kollaps medför överhängande risk för översvämning i fastigheter på vägen. Förnyelse VA-ledningar Pilgatan, Bjärnum där 230m spillvattenledning förnyades. 24

25 Ledningarna var anfrätta och ett par hus där spillvattenserviserna var kopplade på dagvattenledningen. Dagvattenledningen har en dimensionerad dämningshöjd som är lika med gatunivån vilket riskerar källaröversvämning vid felkoppling. Förnyelse VA-ledningar Paradisgatan där 120m spillvattenledning förnyades. Utsläpp av flytspackel i dagvattenservis som läckte till spillvattenservis fyllde upp nästan hela spillvattenhuvudledningen. Detta medverkade till stopp i Spillvattenledningen med översvämning som följd. Kioskvägen duplicering, Hässleholm där 87m spillvattenledning förnyades. Två hus där spillvattenservisen var kopplad på dagvattenledningen. Dagvattenledningen har en dimensionerad dämningshöjd som är lika med gatunivån vilket riskerar källaröversvämning vid felkoppling. Dagvattenåtgärder Boställsgatan, Bjärnum där också 250m spillvattenledning förnyades. Trycket i dagvattenledningen medförde risk för bräddning i spillvattensystemet med översvämning som följd. Huvudmatning Garnisonsvägen där 565m spillvattenledning förnyades. Läckande spillvattenledning medförde risk för översvämning vid mycket ovidkommande vatten. Funktionskontroll av spill- och dagvattennätet med hjälp av rök. Röken leds in i respektive ledning och indikerar med mycket god precision om något är felkopplat eller läckande ledningar. Kioskvägen och sydöstra Bjärnum undersöktes Beslut från länsstyrelsen om flyttning av Maglekärrsbäcken har fattats under året och innebär att arbetet med invallning av Hässleholms avloppsreingsverk kan återupptas. Samrådsförfarande om skyddsvallen pågår. Då reningsverkets marknivå ligger lägre än sjöns högstanivå vid översvämningen 2002 är detta av avgörande betydelse för konsekvenserna för reningsverket av en eventuell framtida ny översvämning. 3. Åtgärder med syfte att motverka bräddning av orenat spillvatten till recipient Bräddning av orenat spillvatten inträffar då spillvattenledningsnät eller spillvattenpumpstationer som är belastat av ovidkommande vatten drabbas av otillräcklig kapacitet, eller då annan driftsstörning inträffar så att spillvattnet inte kan avledas mot reningsverk. Bräddning av orenat spillvatten innebär att nedströms liggande recipient förorenas och om upprepade bräddningar sker till samma recipient kan denna drabbas av övergödning. Följande projekt har under 2015 genomförts för att minska risken för bräddning av orenat spillvatten: Relining spillvattenldning Kaptensgatan m fl Hässleholm. 735m spillvattenledning relinades. Spillvattenledningen var totalt uppfrätt av svavelväte och kunde kollapsa när som helst. Vid en otät ledning kunde dränvatten ta sig in i ledningen och överbelasta ledningsnätet och därmed risk för bräddning. Duplicering Godtemplaregatan, Hässleholm. 185m förnyades där stor del av 1:a Avenyn kan medräknas som duplicering ca 250m som var duplicerat men kopplat nedströms på kombinerad ledning. Överbelastning av ledningsnätet och därmed risk för bräddning. Förnyelse VA-ledningar Verumsvägen, Bjärnum där 620m spillvattenledning förnyades. Spillvattenledningen var totalt uppfrätt av svavelväte och kunde kollapsa när som helst. Vid en otät ledning kunde dränvatten ta sig in i ledningen och överbelasta ledningsnätet och därmed risk för bräddning. Förnyelse VA-ledningar Pilgatan, Bjärnum där 230m spillvattenledning förnyades. Ledningarna var anfrätta och ett par hus där spillvattenserviserna var kopplade på dagvattenledningen. 25

26 Inläckage i spillvattenledningar medför risk för överbelastning och bräddning. Dagvattenåtgärder Boställsgatan, Bjärnum där också 250m spillvattenledning förnyades. Trycket i dagvattenledningen medförde risk för bräddning i spillvattensystemet med översvämning som följd Huvudmatning Garnisonsvägen där 565m spillvattenledning förnyades. Läckande spillvattenledning medförde risk för översvämning vid mycket ovidkommande vatten och överbelastning av ledningar och reningsverk med bräddrisk som följd. Funktionskontroll av spill- och dagvattennätet med hjälp av rök. Röken leds in i respektive ledning och indikerar med mycket god precision om något är felkopplat eller läckande ledningar. Kioskvägen och sydöstra Bjärnum undersöktes Inloppsskruven vid Vinslövs avloppsreningsverk byttes under året, något som minskar risken för bräddning av inkommande spillvatten. Insloppsskruven vid Hästveda avloppsreningsverk har totalrenoverats under året. Styr- och reglerutrustningen vid flera pumpstationer har under året uppgraderats innebärande minskad energianvändning, minskade transporter och minskad risk för bräddningar. Insatsen under 2015 innebär att samtliga pumpstationer nu har digital övervakning. 4. Investeringar syftande till minskad energianvändning Förnyelsen av Hässleholms reningsverks filtersteg med nya filterbottnar och ny filtermassa har pågått under hösten och kommer av avslutas under våren Nyare och effektivare utrustning och styrning förväntar vi oss ska ge lägre energiförbrukning. Värmedump vid Hässleholms avloppsreningsverk har uppförts i syfte att möjliggöra fler drifttimmar för gasmotorn och därmed effektivare utnyttjande av rötgasen. Ny gasfackla har uppförts vid Hässleholms avloppsreningsverk, vilket medför att rötgasen utnyttjas mer effektivt. Åtgärder för förbättrad och säkrare gashantering vid Vinslövs avloppsreningsverk har inletts under året. Detta innebär bl a effektivare utnyttjande av rötgasen. Styr- och reglerutrustningen vid flera pumpstationer har under året uppgraderats innebärande minskad energianvändning, minskade transporter och minskad risk för bräddningar. Ett flertal pumpstationer har försetts med flödesmätning. Med den ökade kunskap detta kommer att ge kan vi framledes göra mer effektiva val av pumpar och annan utrustning. 5. Investeringar med syfte att skydda avloppsreningsverkens omgivningar. Arbete med att förbättra tätningen i slamtorkgårdarna vid Hässleholms reningsverk har inletts. Massorna från Trafikverket som var tänkta att utgöra del av skyddsvallen runt Hässleholms reningsverk, men visade sig innehålla för höga halter av bl a arsenik har lämnats till deponi. Inventering av planteringar runt bl a Hästveda reningsverk har utförts. Avsikten är att tillse att träd och buskage ska minska risken för luktolägenheter i omgivningen. Värmedump vid Hässleholms avloppsreningsverk har uppförts i syfte att möjliggöra fler drifttimmar för gasmotorn och därmed effektivare utnyttjande av rötgasen. Åtgärder för förbättrad och säkrare gashantering vid Vinslövs avloppsreningsverk har genomförts under året. 26

27 Ny gasfackla har uppförts vid Hässleholms avloppsreningsverk, vilket medför att nödavfackling av oförbränd rötgas minimeras. Åtgärder för förbättrad och säkrare gashantering vid Hässleholms avloppsreningsverk har genomförts under året. 6. Åtgärder med syfte att förbättra näringsåterföring Kontrakt har upprättats med Hässleholm Miljö att avyttra skördad vass och gräsklipp som kompost. 7. Återgärder för att uppnå förbättrade reningsresultat Nya avdragsrännor i det biologiska reningssteget vid Hässleholms reningsverk har förbättrat avskiljningen av flytslam och ökat reningsstegets kapacitet. Förnyelsen av Hässleholms reningsverks filtersteg med nya filterbottnar och ny filtermassa har pågått under hösten och kommer av avslutas under våren Utöver övriga fördelar förväntar vi oss en något förbättrad rening av fosfor och BOD. Doserutrustning vid Vinslöv och Hästveda reningsverk har förnyats. 27