2014 HÄSTVEDA MILJÖRAPPORT AVLOPPSRENINGSVERK

Transkript

1 2014 HÄSTVEDA MILJÖRAPPORT 2014 HÄSTVEDA AVLOPPSRENINGSVERK

2 Senast ändrad /PÅN Orginaldokument:K:\HLM-VA\VA-verk\LAB\Rapporter\Miljörapporter\MR2014\Indd-orginal2014\MR-HÄS2014\MR-HÄS2014.indd 2

3 MILJÖRAPPORT FÖR ÅR 2014 TEXTDEL Anläggningens platsnummer: Kommun: Hässleholm Anläggningens (platsens) namn: Hästveda avloppsreningsverk VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Ytterst ansvarig för drift av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät är styrelsen för Hässleholms Vatten AB. Verkställande tjänsteman är bolagets VD, Henrik Brink. Det direkta organisatoriska ansvaret för miljöfrågorna vad gäller nämnda verksamhet åvilar övergripande Henrik Brink. Delansvar för miljöfrågor enligt följande: Avloppsreningsverk Jan Sjöström Pumpstationer - Ledningsnät Thomas Nilsson Process och provtagning Per-Åke Nilsson Organisationen är uppbyggd enligt nedanstående schema. Beredskap under icke ordinarie arbetstid sker enligt fastställt rullande veckoschema torsdag till torsdag. Bemanningen består av två personer - en med ansvar för främst våra fasta anläggningar och en med ansvar för ledningsnätet. Larm sker dels publikt via SOS-alarmering och dels genom datoriserade driftlarm. STYRELSE VD Henrik Brink ADM / EKON / KUNDTJ Lars Landgren UTREDNING / PROJ Stefan Lindgren PRODUKTION / VA - VERK Jan Sjöström DISTRIBUTION / RÖRNÄT Thomas Nilsson ANLÄGGNING Lars Lennartsson LABORATORIUM Per - Åke Nilsson 3

4 Verksamhetsområden Verksamhetsområdet knutet till Hästveda avloppsreningsverk omfattar Hästveda samhälle samt Sjörröd och Tottarp enligt nedanstående översiktliga kartskiss. Verksamhetens påverkan på miljön Utsläppet av renat avloppsvatten innebär trots väl genomförd rening viss ökad risk för eutrofiering i recipienten. Reningen omfattar fasta, syretärande ämnen och närsalter. Rening av mikroorganismer, metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen sker i relativt stor omfattning som en bieffekt av processerna, men ingår inte i reningsverkets uppdrag. Bräddningar och nödavlopp vid pumpstationer, bräddpunkter och reningsverk innebär tillfälliga utsläpp av mer eller mindre orenat avloppsvatten. Dessa kan genom höga bakterietal vara en sanitär olägenhet, genom sitt innehåll av organiska föroreningar orsaka lokal tillfällig syrebrist och genom sitt närsaltinnehåll marginellt bidra till vattenområdets eutrofiering. Bräddningarnas bidrag till totala utsläppsmängden är normalt i storleksordningen 1%. Transporter och energianvändning leder till viss förbrukning av icke förnybara energikällor samt utsläpp av växthusgaser. Verksamheten producerar rötslam vars användning i dagsläget i huvudsak är som täckmassor på avfallsanläggningen i Vankiva. Effekten av detta är att näringsinnehållet i form av fosfor och kväve inte nyttiggörs. Vidare uppstår en mindre mängd deponiavfall samt diverse avfallsfraktioner som går till återvinning. 4

5 FUNKTIONSBESKRIVNING Avloppsrening Vattnet renas i tre steg inom reningsverksområdet samt en poleringsdamm varefter det via diffus översilning genom en vassridå når recipienten Lillasjöns södra del. Följande reningssteg används: mekanisk rening (rensgaller och försedimentering) biologisk rening (biobädd) kemisk rening (dosering av aluminiumkloridlösning, intensivomrörare, flockningsomrörare, eftersedimentering) våtmarkspolering (närsaltreduktion genom assimilation samt denitrifikation med befintlig växtlighet som kolkälla) Styrning och övervakning sker med Flygts övervakningssystem. Larm och processdata överförs Principschema via modem till kontrollrummet för Hästveda vid Hässleholms avloppsreningsverk reningsverk /PÅN Biodamm Fällningskemikalie Inkommande vatten från Hästveda Flockningskammare Rensgaller Skruvpump Försedimentering Biobädd Eftersedimentering Renat vatten till Lillasjön S. Förtj. Slamlager Slam för rötning och avvattning vid Hässleholms AR Slamhantering Slammet som avskiljs i försedimentering förtjockas i råslamförtjockare. Slammet mellanlagras i ett slamlager, varefter det med tankbil transporteras till inkommande vatten vid Hässleholms reningsverk för rötning och avvattning. Förtjockaren är försedd med lock och slamlagret med tak, ventilerat genom filter, för att minska luktproblemen. Kemikaliehantering Flockningskemikalien aluminiumklorid förvaras i en glasfibertank med volymen 23 m 3 i särskild invallad lokal. Den transporteras till reningsverket i tankbil. Energiförbrukning Reningsverkets el-energiförbrukning för 2013 ca 53 MWh. Anslutna industrier I bilaga 9 redovisas anslutna verksamheter Ledningsnät och pumpstationer Till reningsverket förs vatten från Hästveda, Sjörröd och Tottarp. Denna transport ombesörjs av 3 pumpstationer, specificerade i Bilaga 3. 5

6 VA-SANERINGSPLAN, FÖRNYELSEINVESTERINGSPLANER, VA-UTBYGGNADSPLAN VA-saneringsplan har upprättats under 1996 av förutvarande Hässleholms Gatukontor. Planen antogs av kommunfullmäktige enligt beslut Den utgör ingen detaljerad beskrivning över olika konkreta projekt utan är snarast att betrakta som en VA-strategiplan. Saneringsplanen omfattar alla allmänna va-anläggningar inom kommunen vad avser såväl spillvatten som dagvatten och dricksvatten. Utifrån ständigt uppdaterade behovsanalyser uppdateras årligen en långsiktig förnyelseinvesteringsplan för hela den allmänna VA-anläggningen. För vattenverk, vattenledningar, spillvattenledningar, reningsverk och dagvattenanläggning sträcker sig investeringsplanen 10 år fram i tiden. För följande anläggningar sträcker sig planen en hel förnyelsecykel: fordon (10 år), vattentäkter (ca 40 år), tryckstegringsstationer (ca 25 år) och pumpstationer (ca 40 år). Den långsiktiga förnyelseinvesteringsplanen fastställs årligen av bolagets styrelse. I samband med övrigt budgetarbete upprättas årligen en förnyelseinvesteringsplan för det kommande året. Den årliga investeringsplanen tar i möjlig mån hänsyn till samordningsmöjligheter med andra verksamheter såsom beläggningsarbeten, gatu/vägombyggnader, exploateringsprojekt, mm, samt balanseras mot bolagets resursmässiga och ekonomiska reinvesteringskapacitet. Den årliga förnyelseinvesteringsplanen fastställs av bolagets styrelse men kan under pågående år uppdateras om behov föreligger. Förnyelseinvesteringarna syftar huvudsakligen till följande (utan inbördes rangordning): Uppnå gällande myndighetskrav alternativt anpassning till nykomna myndighetskrav avseende vattenverksamhet, dricksvattenproduktion och distribution (livsmedel), avloppsrening och arbetsmiljö. Upprätthålla tillräcklig leveranssäkerhet och skyddsnivå på dricksvattenförsörjningen. Optimera och förfina rening av spillvatten. Vara en attraktiv arbetsgivare genom att skapa en god arbetsmiljö för bolagets anställda. Motverka bräddningar av orenat spillvatten. Motverka att översvämningar inträffar tex i samband med skyfall, kraftig snösmältning eller på grund av avloppsstopp. Minska antalet läckor och andra störningar på dricksvattennätet. Minska mängden ovidkommande vatten som avleds via spillvattennät till reningsverk. Minska antalet akuta underhållsåtgärder. Minska energiförbrukningen för VA-driften. Minska kemikalieförbrukning i behandlings- och reningsprocesser. Normal förnyelse på grund av naturlig livslängd på VA-anläggningar. I övrigt minska miljöpåverkan i möjlig grad. Förnyelseinvesteringarna finansieras med de intäkter Hässleholms Vatten erhåller från VA-taxans brukningsavgifter. Slutförda projekt 2014 redovisas i bilaga 10. Ytterst gäller som målsättning att VA-ledningarnas kvalitet ska förbättras och övriga tillgångars kvalitet bibehållas på lång sikt. För att bedöma i vilken grad detta uppnås har en utredning genomförts med syfte att kontrollera om gällande förnyelseinvesteringstakt är tillräcklig för att uppnå komplett förnyelsecykel inom rimligt tidsintervall, tex en 100-årscykel för VA-ledningar. Utredningen visar att detta mål inte uppnåtts med de ekonomiska och personella resurser som bolaget hittills har förfogat över. Kommunfullmäktige beslutade dock ett för ändamålet avgörande beslut om en åttaårig VA-taxehöjningsplan och utökning av kommunens borgensåtagande gentemot 6

7 Hässleholms Vatten. Beslutet innebär att bolaget under aktuell åttaårsperiod kan fördubbla förnyelseinvesteringstakten i jämförelse med de senaste åren. Nuvarande bedömning är att erforderliga finansiella medel för aktuell åttaårsperiod därmed finns för att uppnå en förnyelseinvesteringstakt som motsvarar de bedömda livslängderna för de olika beståndsdelarna i den allmänna VA-anläggningen. En rapport benämnd Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun, daterad fastställdes av Kommunfullmäktige enligt Rapporten anger vilka områden som är aktuella för utökning av verksamhetsområdet för allmän VA-anläggning. Totalt ska utbyggnad av VA-anläggningen ske inom tretton områden som idag saknar allmän VA-försörjning. Exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden sker med bakgrund av efterfrågan och därmed utanför Hässleholms Vattens kontroll. Som målsättning gäller ytterst att exploateringar och annan utbyggnad av allmän VAanläggning ska finansieras fullt ut genom intäkter från VA-taxans anläggningsavgifter och inte genom upplåning eller bolagets löpande intäkter från VA-taxans brukningsavgifter. KONTROLLPROGRAM Gällande kontrollprogram är beslutat av miljönämnden i Hässleholm GÄLLANDE FÖRSKRIFTER OCH BESLUT Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen Tillstånd enligt miljöskyddslagen Länsstyrelsen i Kristianstad - beslut Utsläpp av avloppsvatten från Hästveda samhälle till Lillasjö. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får ej överstiga 10 mg BOD 7 /l resp 0,3 mg P/l. Länsstyrelsen i Kristianstad - beslut Ändrad utsläppspunkt och anläggning av våtmark. 7

8 GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER 1. Avloppsvattnet skall behandlas i en reningsanläggning för mekanisk, biologisk och kemisk rening, utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angett i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av länsstyrel sen förutsatt att ändringen inte bedöms kunna medföra ökad förorening eller annan störning. Villkoret uppfyllt. 2. Val och byte av fällningskemikalie får ske endast efter godkännande av länsstyrelsen. Villkoret uppfyllt. Ingen förändring har skett under året. 3. Det utbyggda reningsverket skall tas i drift senast den 1 april 1990 och vara intrimmat senast den 1 juli 1990 varvid anmälan skall göras till länsstyrelsen för förstagångsbesiktning. Föreskrivna riktvärden gäller från den senare tidpunkten. Villkoret uppfyllt. 4. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får under en försöksperiod - den 1 juli den 31 december som riktvärde ej överstiga 10 mg BOD- och 0.4 mg totalfos for per liter. Överskrids riktvärde mer än tillfälligt åligger det kommunen att utreda orsaken och vidta lämpliga åtgärder för att förhindra att överskridandet upprepas. Ej aktuellt 5. Efter den 1 januari 1993 får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som gränsvärde, ej överstiga 10 mg BOD 7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärden för kalenderår. Villkoret uppfyllt. Uppfyllande av villkor redovisas i bilaga 7 6. Efter den 1 januari 1993 får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet som riktvärde ej överstiga 10 mg BOD 7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärde för kalenderkvartal. Villkoret uppfyllt. Uppfyllande av villkor redovisas i bilaga 7 7. Det utgående avloppsvattnets ph-värde får ej understiga 6. Villkoret uppfyllt. Årsmedelvärdet under 2014 för utg ph var 6,4. 8. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rappor tering av resultaten skall ske i huvudsaklig överensstämmelse med naturvårdsverkets allmänna råd rörande kontroll av kommunala avloppsanläggningar. Förslag till kontroll program skall upprättas av kommunen och inges till länsstyrelsen senast den 1 april Villkoret uppfyllt 9. Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall även ske till miljö- och hälsoskyddsnämnden i de fall störningar befaras uppkomma i recipienten eller i omgivningen. Villkoret uppfyllt. 10. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultatet måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Länsstyrelsen får före skriva under vilka villkor arbetet får utföras. Rapporte ring till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i re cipienten eller i omgivningen. Villkoret uppfyllt. 8

9 11. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektion skall företas i den omfatt ning som hälsoskyddande myndighet finner erforderlig. Villkoret uppfyllt. Desinfektion med mobil anläggnig kan genomföras vid behov. 12. Slamhanteringen på reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. Lagringskapa citeten för färdigbehandlat slam skall efter den 1 januari 1991 uppgå till minst tio månaders produktion. Villkoret uppfyllt. Slammet transporteras med tankbil till Hässleholm, där det färdigrötas. 13. Bräddning av obehandlat eller otillräckligt behandlat av loppsvatten skall mätas och/ eller registreras. Villkoret uppfyllt. Flödesmätning av bräddat vatten finns installerad och loggas via övervakningssystemet. Provtagning av bräddat vatten utförs vid behov. 14. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och under hållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dränerings-vatten och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Villkoret uppfyllt. 15. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i recipienten eller i omgivningen. Villkoret bedöms uppfyllt. 16. Om besvärande lukt uppstår i omgivningarna skall erforder liga åtgärder vidtas för att motverka störningarna av detta. Övertäckning av slamlagret där frånluften filtreras och övertäckning av förtjockaren har genomförts. Villkoret bedöms uppfyllt. På kommunfullmäktiges uppdrag har utredning genomförts för utförande av nytt reningsverk på ny plats vid Hästveda. Som följd av utredningen har kommunledningen föreslaget en framtida placering av ett nytt reningsverk. Beslut avseende finansiering av nytt reningsverk och därmed verkställande har inte fattats. 9

10 FÖRETAGETS BEAKTANDE AV HÄNSYNSREGLERNA Kunskapskravet: I en teknisk och starkt reglerad verksamhet som vår är ständigt pågående fortbildning en absolut nödvändighet, och därför satsas relativt stora resurser på detta. En målsättning är att samtliga maskinister ska ha genomgått Svenskt Vattens tvåveckors diplomkurs i avloppsteknik. De som har provtagning i sina arbetsuppgifter är ackrediterade för detta. Vidare är målsättningen att minst 3 anställda årligen genomgår fortbildning i kursform, direkt relaterad till arbetsuppgifterna. Deltagande i seminarier och informationsutbyten för arbetsledande personal och ingenjörer är också en naturlig del av vår verksamhet. Bästa möjliga teknik Vid varje upphandling eller förändring av verksamheten är frågor angående miljöeffekter och riskbedömningar centrala för teknikvalet. Lokaliseringsprincipen Vid nyanläggning föreslås om möjligt alternativa lokaliseringar och prioriteras de som vi bedömer ger minsta möjliga olägenhet för kringboende och för miljön. Vidare finns ett policybeslut angående skyddszoner för reningsverken. Hushållning med råvaror och energi Företaget har som policy att såväl energiförbrukning och kemikalieanvändning ska minskas. Punkter som vi arbetat med här är effektivt utnyttjande av rötgas, energisnålare teknik vid byte av utrustning, förbättrad styr-och övervakningsutrustning för att minska tillsynsbehov och därmed transporter. Vi är dock få personer med tillsyn av verksamheter spridda över hela Hässleholms kommun, vilket trots effektivare system innebär många transporter. Vasstorkbäddar används till stor del för avvattning av rötslammet, vilket minskar användningen av polymer och energi. Tekniken med efterpolering i våtmarker samt effektiviserad styrning av järnkloriddosering innebär minskad åtgång av flockningskemikalier. Systemet för kväverening såväl i våtmarken som genom intermittent luftning innebär att denna kan ske utan ytterligare tillsats av kemikalier och utan ökad energiförbrukning. Produktvalsprincipen Vid upprättande av anbudsunderlag och utvärdering av inkomna anbud för exv fällningskemikalier ingår bedömda miljöeffekter som ett urvalskriterium. 10

11 DRIFTFÖRHÅLLANDEN, PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN SAMT KONTROLLRESULTAT UNDER ÅRET Driftförhållanden under året Tidvis är inflödena till reningsverket låga, vilket skapar problem med kemfällningen så tillvida att överdosering i kombination med ett dåligt buffrat vatten leder till för låga ph-värden alternativt förhöjda fosforhalter. Under 2014 var dessa problem relativt små och årsmedelvärdet för ph i utgående vatten var 6,4. Rötkammaren har liksom föregående år varit ur funktion, vilket inneburit att slammet orötat har transporterats till Hässleholms AR för rötning och avvattning. Då detta inte innebär ökade transporter och den producerade biogasen kan användas mer effektivt på detta sätt avser vi att permanenta detta förhållande. Övertäckning av slamlagret med filtrerad frånluft och övertäckning av slamförtjockaren har kraftigt förbättrat de tidigare luktproblemen. Bengt Perttu som under många år skött driften vid reningsverket gick under 2014 i pension. En arbetsgrupp bestående av Tommy Nilsson, Nicklas Carlsson och Björn Ekstrand sköter numera driften vid samtliga fasta avloppsanläggningar. I normalfallet ansvarar här Nicklas för driften av detta reningsverk. PROVTAGNINGSPUNKTER OCH UTSLÄPPSKONTROLL Anslutning och belastning på reningsverket redovisas i bilaga 1. Projekt som genomförts under året redovisas i bilaga 10. Inkommande vatten provtas tidsstyrt i en punkt strax efter rensgallret med frekvensen 6 dp/år. Utgående vatten provtas flödesstyrt i utloppskammaren vid flödesmätaren. Dygnsprover tas ut varannan vecka. Driftkontroll och slamprovtagning utförs enligt gällande kontrollprogram. Provtagning på slam i slamlagret som transporteras vidare till Hässleholms avloppsverk har genomförts. Recipientkontrollen sker genom Helgeåkommitténs försorg. Senaste periodiska besiktningen skedde TRANSPORTER Egna transporter under året uppgår till sammanlagt mil, varav uppskattningsvis 70% rör avloppsrening. Dessa utgörs huvudsakligen av tillsyn, underhålls- och reparationsinsatser för såväl dricksvatten som avloppssystem och omfattar såväl fasta anläggningar som ledningsnät. Insatser för att minska körsträckorna utgörs i första hand av automatisering och datoriserad driftövervakning av ett ökande antal anläggningar. Samtidigt innebär en åldrande VA-anläggning att underhållet och därmed transporterna ökar. Körsträckan för 2014 är jämfört med tidigare år något lägre än normalt. OMGIVNINGSKONTROLL Recipientkontroll utförs inom ramen för Helgeåns samordnade recipientkontroll. 11

12 BILAGA 1 - ANSLUTNING OCH BELASTNING Kommun Avloppsreningsverk Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) Antal fysiska personer anslutna till avloppsreningsverket (p) Hässleholm Hästveda Medelvärde, se bilaga 8 Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande 1497 vatten (70g/person,dygn) - därav industri (pe) 0 - därav externbelastning (uppskattat antal pe) 0 -mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar 0 - slam från andra avloppsreningsverk 0 Dimensionering (antal pe) 3400 Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 24 Medelvärde (m 3 /d) 570 Maxvärde (m 3 /d) 1501 Minvärde (m 3 /d) 104 Totala årsflödet (m 3 /år) Mängd ovidkommande vatten (m 3 /år) (43%) Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 24 Medelvärde (m 3 /d) 570 Maxvärde (m 3 /d) 1501 Minvärde (m 3 /d) 104 Totala årsflödet (m 3 /år) Dimensionerande flöde m 3 /h 80 m 3 /d

13 BILAGA 2 - UTSLÄPPSKONTROLL VATTEN Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd exkl bidrag från rejekt Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD dp COD Cr dp P-tot 6,8 3,9 11 8,0 1,4 6 dp N-tot ,7 6 dp Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Nej Att maxvärden ibland är lägre än medelvärden beror på att dessa beräknas som maxdygn av 6 prover medan medelvärdet är medelvärde för de 6 dygnsproverna * årsmedelflödet, där årsmedelflödet ibland kan vara högre. Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD 7 5,3 3,0 11 5,8 1,1 24 dp COD Cr ,9 24 dp P-tot 0,19 0,11 0,64 0,40 0, dp N-tot ,0 24 dp 13

14 BILAGA 3 - BRÄDDNING Bräddat vatten vid reningsverket Antal bräddningar Antal h Antal m3 Orsak Kvartal 1 Med behandling Utan behandling Kvartal 2 Med behandling Utan behandling Kvartal 3 Med behandling Utan behandling Kvartal 4 Med behandling Utan behandling Summa Typ av behandling av bräddat vatten Försedimentering följd av passage genom damm och översilningskrön Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3 /år) 0 Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 0 Bräddad volym i % av totala årsflödet 0% Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde (mg/l) Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (ton/år) BOD7 0,000 CODCr 0,000 P-tot 0,000 N-tot 0,000 Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Flödesproportionell provtagning Tidsproportionell provtagning Ja Ja Nej Bilaga 3 fortsätter på nästa sida 14

15 Forts, bilaga 3 - Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m3/år) 0 Mängd p.g a. drifthaveri (m3/år) 0 Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m3/år) 0 Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD 7 0,0 COD Cr 0,0 P-tot 0,0 N-tot 0,0 För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Anläggning Tillsyn/ vecka Larm Antal pumpar Nödutlopp Bakvattenstopp Recipient Bräddmagasin Antal Bräddtid h Lillasjön pstn. 0, Lillasjön Luhrsjön nedre pstn. Volym m m Luhrsjön pstn. 0,5 ACADA Beteckningarna FMC, ACADA, MTC, APP500, APP700 och FGC betecknar olika varianter av Flygts undercentraler och innebär att larm för bräddning vidarebefordras till överordnat system. I de fall larm anges med streck finns larm med lokal varning, typ röd lampa, eller saknas helt. 15

16 BILAGA 4 - TOTALA UTSLÄPPSUPPGIFTER TILL VATTEN Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket ton/år BOD 7 1,1 COD Cr 6,9 P-tot 0,040 N-tot 4,0 16

17 BILAGA 5 - SLAM Slam, årsvärden Medelvärde (mg/kg TS) Maxvärde (mg/kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) Hg 0,37 0,45 0,015 2 sp Cd 0,49 0,50 0,020 2 sp Pb ,410 2 sp Cu sp Zn sp Cr 6,8 6,9 0,281 2 sp Ni ,58 2 sp Ag - 0 sp N-tot sp P-tot sp Toluen 6,8 11 0,277 2 sp PCB, summa 0,039 0,042 0,002 2 sp PAH, summa 2,14 3,4 0,088 2 sp Nonylfenol 5,4 7,1 0,221 2 sp Summering av "mindre än värden" (t ex <0.1) har halva värdet använts vid beräkning. OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan. Slammängder Producerad mängd 1290 m 3 /år mängd TS totalt 41 ton TS/år [TS-halt 3,2% Externslammängd till vattenfas (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) 48 m 3 /år Externslammängd till slambehandling 0 -från enskilda avloppsanläggningar 0 -från andra reningsverk 0 -från andra verksamheter 0 17

18 Forts, bilaga 5 - Lagrat slam m 3 ton TS Arets början 0 0 Årets slut 0 Lagrets kapacitet 800 Rötning Kompostering Vassbäddar el. liknande Annat Nej Åkermark Energigröda Energiskog Täckning deponi Övrig markanvändning Deponering Till annat reningsverk Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej x vem för register: Annat (Till Hässleholm AR för rötning och avvattning) 18

19 BILAGA 6 - AVFALL, KEMIKALIER OCH ENERGIHUSHÅLLNING Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd Slutbehandling Rens ,11 ton Brännbar fraktion Sand Deponi Brännbart 0 Återvinning Deponiavfall 0 Deponi Skrot 0 Återvinning Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning Aluminiumklorid 28 Desinfektion Annat Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) Bränsletyp Olja El 64 MWh Förbrukning (m 3 el. ton) Gasproduktion Nej Mängd prod. gas/år (m 3 ) 0 Gasens energiinnehåll (kwh/m 3 ) Facklad mängd (m 3 /år) Användning av gasen Har energibesparande åtgärder gjorts under året? Nej 19

20 BILAGA 7 - VILLKORSUPPFÖLJNING För endast in de års-, kvartals- och månadsmedetvärden som regleras i beslutet. Årsmedelvärden P-tot BOD 7 mg/l % mg/l % 0,19 63% 5,3 53% Kvartalsmedelvärden P-tot BOD 7 mg/l % mg/l % Kvartal 1 0,18 60% 5,2 52% Kvartal 2 0,16 53% 5,3 53% Kvartal 3 0,20 67% 6,5 65% Kvartal 4 0,21 70% 4,1 41% 20

21 BILAGA 8 - MÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR Analyserande laboratorium Analyser av Ptot, BOD 7, COD Cr, N tot, NH 4 -N och ph för avloppsvatten har utförts på eget laboratorium - Hässleholms VA-laboratorium. Analyserna har utförts under laboratoriets ackreditering enligt ISO/IEC 17025, ackrediteringsnummer Analyser av rötslam har utförts av kontrakterat laboratorium, Eurofins. Beräkningsmodeller Beräkningar av halter och mängder m m på inkommande och utgående vatten sker enligt följande: n Ci i= 1 Medelhalt = n där C i är uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) och n är antal mätta prover. n Maxhalt ( mg /) l = Max Samma modell används för medelflöde Q i= 1( Ci) (m 3 /d) 3 Medelhalt ( mg /) l Medelflöde( m / d) Dygnsbelastning ( kg / d) = 1000 n Qi Ci Maxmängd ( kg / d) = Max i = 1( ) 1000 Årsbelastning ( ton / år) = Dygnsbelastning ( kg / d) C mg l Q m d Belastning pe = 70 ( /) ( 3 / ) BOD7 Halter som underskrider mätgränser, exv för BOD 7 <3 tas vid medelvärdesberäkningar med som halva mätgränsen för externa prover och uppmätt halt för egna prover. 21

22 BILAGA 9 - ANSLUTNA FÖRETAG Verksamheter med årsförbrukning av dricksvatten överstigande 10 m 3 sorterade efter förbrukning i m HÄSTVEDA HÄSTVEDA HÄSTFÖRENING 10 HÄSTVEDA LUTHERSKA MISSIONSFÖR 10 HANSEN STEFAN 13 CHRISTENSENS BYGG O FODER 19 HÄSTVEDA OK 27 HÄSTVEDA MACKEN AB 40 FRANSSONS BYGG I HÄSTVEDA AB 41 LOGISTIKCENTER HÄSTVEDA AB 44 HLMS INDUSTRIBYGGNADS AB 60 NILSSON FREDRIK 79 GOGOVIC MILOS 97 HÄSTVEDA HEMBYGDSFÖRENING 101 JP HÄSTVEDA AB 105 EBBESSON PÄR 120 HÄSTVEDA BIOENERGI AB 125 BRITTEDALS NÄT EK FÖRENING 133 HÄSSLEHOLM MILJÖ AB 152 ERLANDSSON ULF 174 RESTAURAN & PUB LOKMÄSTAREN AB 177 AAGAARD HANSEN PETER 195 RINDUS INDUSTRI AB 210 HÄSTVEDA ÅTERVINNING 212 HÄSTVEDA BYGGMARKNAD AB 277 MARTINSSON LENNART KRISTER 331 SVENSSON BO 361 HÄSSLEHOLMS FÖRSAMLING 496 BACKÄNGEN FASTIGHETS AB 872 MOURAD SELIAHTIN 953 HILDING ANDERS SWEDEN AB 1335 GULIRO FASTIGHETS AB 1772 JEBUR RAZZAK 1793 FORTIFIKATIONSVERKET 3009 HÄSSLEHEM AB 3670 HÄSSLEHOLMS KOMMUN 4243 VIDA HN AB

23 BILAGA 10 - INVESTERINGAR 2014, MILJÖÅTGÄRDER Nedan redovisas de investeringar som slutfördes under 2014 vilka haft positiva miljöeffekter. Flera av projekten har haft mer än ett miljösyfte och samma projekt kan därför redovisas under flera av rubrikerna nedan. Förteckningen omfattar hela bolagets verksamhet inom hela kommunen. 1. Åtgärder med syfte att minska mängden ovidkommande vatten till reningsverk Inom områden med äldre VA-ledningsnät förekommer ibland kombinerat avloppsledningsnät där samma avloppsledning avleder både spill- och dagvatten mot reningsverk. Vid duplicering av avloppsledningsnätet avleds det ovidkommande dagvattnet i separat ledning mot recipient och därmed avlastas spillvattenledningar, spillvattenpumpstationer och reningsverk. Vid otäta spillvattenledningar sker inläckage av grundvatten till spillvattenledningar. Inläckaget medför förhöjd belastning på nedströms liggande pumpstationer och reningsverk. Det kan också inträffa att orenat spillvatten läcker ut ur ledningarna och förorenar marken eller grundvatten. Ledningsförnyelse med syfte att minska mängden ovidkommande vatten i spillvattenledningsnät slutfördes 2014 enligt följande: Omläggning VA-ledningar Bergendahls där ca 800 m befintliga spillvattenledningar förnyades. Exploatering Brantliden, Vittsjö, där 75 meter spillvattenledning förnyades. Ny rörinspektionsbuss. Med rörinspektionsbuss kontrolleras på ett effektivt sätt avloppsledningars kvalitét och utgör därmed en avgörande faktor för att hitta inoch utläckage ur spillvattenledningar. Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där totalt 117 m spillvattenledningar förnyades. Omläggning VA-ledningar Lehultsvägen, Vittsjö, där ca 55 m spillvattenledningar förnyades. Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm, där 351 meter spillvattenledning förnyades. Förnyelseåtgärder inkommande spillvattenledning till Ballingslövs pumpstation. Total förnyelse om 327 m varav 234 m utgjordes av relining. 2. Åtgärder med syfte att motverka översvämningar Översvämningar medför ofta stora olägenheter för de som drabbas. Även för Hässleholms Vatten medför översvämningar olägenheter och kostnader. Ur miljösynpunkt kan översvämningar medföra att okontrollerade bräddningar sker mellan dag- och spillvattennät. Åtgärder för att motverka översvämningar vidtogs under 2014 genom följande projekt: Omläggning VA-ledningar Bergendahls där omkopplingsåtgärder genomfördes för att bättre nyttja ett befintligs utjämningsmagasin. Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där höjdsättning av väg samt funktion av rännstensbrunnar ändrades så att infiltration sker i högre grad samt att flödesutjämning sker innan dagvattnet når dagvattenledningsnätet. Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm, vilket varit drabbat av återkommande översvämningar. En rad olika åtgärder för att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet samt förstärkning och omkoppling av dagvattenledningsnät. Totalt förnyades 608 meter dagvattenledning. Upprutsning dagvattendike vid Vannarödsvägen och Åkervägen för att motverka översvämningar. Upprustning Kolbergadiket i Hästveda med syfte att motverka översvämningar. Dammåtgärder Fågelbärsvägen, Hässleholm, där dagvattenanläggning omkopplades med syfte att bättre nyttja befintligt dagvattenmagasin. 23