2014 VITTSJÖ MILJÖRAPPORT AVLOPPSRENINGSVERK

Transkript

1 2014 VITTSJÖ MILJÖRAPPORT 2014 VITTSJÖ AVLOPPSRENINGSVERK

2 Senast ändrad /PÅN Orginaldokument: H:\Rapporter\MR 2014\MR-VIT2014\MR-VIT2014.indd 2

3 MILJÖRAPPORT FÖR ÅR 2013 TEXTDEL Anläggningens (platsens) namn: Anläggningens platsnummer: Vittsjö avloppsreningsverk Kommun: Hässleholm VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Ytterst ansvarig för drift av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät är styrelsen för Hässleholms Vatten AB. Verkställande tjänsteman är bolagets VD Henrik Brink. Det direkta organisatoriska ansvaret för miljöfrågorna vad gäller nämnda verksamhet åvilar övergripande Henrik Brink. Delansvar för miljöfrågor enligt följande: Avloppsreningsverk Jan Sjöström Pumpstationer - Ledningsnät Thomas Nilsson Process vid reningsverk Per-Åke Nilsson och provtagning Organisationen är uppbyggd enligt nedanstående schema. Beredskap under icke ordinarie arbetstid sker enligt fastställt rullande veckoschema, torsdag till torsdag. Bemanningen består av två personer - en med ansvar för främst våra fasta anläggningar och en med ansvar för ledningsnätet. Larm sker dels publikt via SOS-alarmering och dels genom datoriserade driftlarm. STYRELSE VD Henrik Brink ADM / EKON / KUNDTJ Lars Landgren UTREDNING / PROJ Stefan Lindgren PRODUKTION / VA - VERK Jan Sjöström DISTRIBUTION / RÖRNÄT Thomas Nilsson ANLÄGGNING Lars Lennartsson LABORATORIUM Per - Åke Nilsson 3

4 Verksamhetsområden Verksamhetsområdet till Vittsjö avloppsreningsverk omfattar Vittsjö samhälle enligt nedanstående översiktliga kartskiss. Verksamhetens påverkan på miljön Utsläppet av renat avloppsvatten innebär trots väl genomförd rening viss ökad risk för eutrofiering i recipienten. Reningen omfattar fasta, syretärande ämnen och närsalter. Rening av mikroorganismer, metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen sker i relativt stor omfattning som en bieffekt av processerna, men ingår inte primärt i reningsverkets uppdrag. Bräddningar och nödavlopp vid pumpstationer, bräddpunkter och reningsverk innebär tillfälliga utsläpp av mer eller mindre orenat avloppsvatten. Dessa kan genom höga bakterietal vara en sanitär olägenhet, genom sitt innehåll av organiska föroreningar orsaka lokal tillfällig syrebrist och genom sitt närsaltinnehåll marginellt bidra till vattenområdets eutrofiering. Bräddningarnas bidrag till totala utsläppsmängden är normalt i storleksordningen 1%. Transporter och energianvändning leder till viss förbrukning av icke förnybara energikällor samt utsläpp av växthusgaser. Verksamheten producerar rötslam vars användning i dagsläget i huvudsak är som täckmassor på avfallsanläggningen. Effekten av detta är att näringsinnehållet i form av fosfor och kväve inte nyttiggörs. Vidare uppstår en mindre mängd deponiavfall samt diverse avfallsfraktioner som går till återvinning. 4

5 FUNKTIONSBESKRIVNING Avloppsvattenrening I våtmarken passerar vattnet först en gallerstation, där större föremål tvättas och därefter avskiljs som brännbar fraktion. I en luftningstrappa syresätts vattnet för att minska luktproblem och förbättra slamavskiljning i de primära biodammarna (Bio 1 och Bio 2). Dessa är försedda med möjlighet till slamtömning och huvuddelen av de fasta partiklarna avskiljs i dessa. De har volymen 3400 resp 3470 m 3 och en uppehållstid vid Q Dim på 5-6 dygn. Vattnet leds därefter vidare till fördelningsdammarna (F1-F3) via breda översilnings-ytor. Härifrån delas vattnet i två grenar av våtmarksdammar. En norra (N1-N2) samt en södra gren S1-S3 där S2 är kompletterad med dräneringssystem. Från dessa dammar infiltrerar/översilar vattnet ned i naturliga våtmarksområden med tvärgående fördelningsdiken för att via uppsamlingsdiken samlas i utsläppspunkten där flödesmätning och provtagningspunkt finns. Anläggningens totala uppehållstid vid normalt flöde är >30 dygn. Styrning och övervakning sker med en Flygts undercentral. OBS3n N2 Automatiken är begränsad till det inledande mekaniska reningssteget och övervakningen omfattar dessutom nivå i utloppsbrunnen för automatisk flödesmätning. M9 Utg M8 Bio 2 OBS2m Bio 1 F2 F1 S1 F3 N1 117 Larm och processdata överförs via modem till kontrollrummet vid Hässleholms reningsverk. Emmaljungaån S3 OBS1s M7 Ink S2 M6 5

6 Slambehandling Slammet som avskiljs i de två inledande biodammarna transporteras vid behov vidare till Hässleholms avloppsreningsverk för avvattning. Kemikaliehantering och energiförbrukning Inga kemikalier för reningen används. Reningsverkets elförbrukning är ca 20 MWh. Ledningsnät och pumpstationer I Bilaga 3 redovisas anslutna pumpstationer och bräddningar från dessa. Anslutna industrier I bilaga 9 redovisas anslutna verksamheter VA-SANERINGSPLAN, FÖRNYELSEINVESTERINGSPLANER, VA-UTBYGGNADSPLAN VA-saneringsplan har upprättats under 1996 av förutvarande Hässleholms Gatukontor. Planen antogs av kommunfullmäktige enligt beslut Den utgör ingen detaljerad beskrivning över olika konkreta projekt utan är snarast att betrakta som en VA-strategiplan. Saneringsplanen omfattar alla allmänna va-anläggningar inom kommunen vad avser såväl spillvatten som dagvatten och dricksvatten. Utifrån ständigt uppdaterade behovsanalyser uppdateras årligen en långsiktig förnyelseinvesteringsplan för hela den allmänna VA-anläggningen. För vattenverk, vattenledningar, spillvattenledningar, reningsverk och dagvattenanläggning sträcker sig investeringsplanen 10 år fram i tiden. För följande anläggningar sträcker sig planen en hel förnyelsecykel: fordon (10 år), vattentäkter (ca 40 år), tryckstegringsstationer (ca 25 år) och pumpstationer (ca 40 år). Den långsiktiga förnyelseinvesteringsplanen fastställs årligen av bolagets styrelse. I samband med övrigt budgetarbete upprättas årligen en förnyelseinvesteringsplan för det kommande året. Den årliga investeringsplanen tar i möjlig mån hänsyn till samordningsmöjligheter med andra verksamheter såsom beläggningsarbeten, gatu/vägombyggnader, exploateringsprojekt, mm, samt balanseras mot bolagets resursmässiga och ekonomiska reinvesteringskapacitet. Den årliga förnyelseinvesteringsplanen fastställs av bolagets styrelse men kan under pågående år uppdateras om behov föreligger. Förnyelseinvesteringarna syftar huvudsakligen till följande (utan inbördes rangordning): Uppnå gällande myndighetskrav alternativt anpassning till nykomna myndighetskrav avseende vattenverksamhet, dricksvattenproduktion och distribution (livsmedel), avloppsrening och arbetsmiljö. Upprätthålla tillräcklig leveranssäkerhet och skyddsnivå på dricksvattenförsörjningen. Optimera och förfina rening av spillvatten. Vara en attraktiv arbetsgivare genom att skapa en god arbetsmiljö för bolagets anställda. Motverka bräddningar av orenat spillvatten. Motverka att översvämningar inträffar tex i samband med skyfall, kraftig snösmältning eller på grund av avloppsstopp. Minska antalet läckor och andra störningar på dricksvattennätet. Minska mängden ovidkommande vatten som avleds via spillvattennät till reningsverk. Minska antalet akuta underhållsåtgärder. Minska energiförbrukningen för VA-driften. Minska kemikalieförbrukning i behandlings- och reningsprocesser. Normal förnyelse på grund av naturlig livslängd på VA-anläggningar. I övrigt minska miljöpåverkan i möjlig grad. 6

7 Förnyelseinvesteringarna finansieras med de intäkter Hässleholms Vatten erhåller från VA-taxans brukningsavgifter. Slutförda projekt 2014 redovisas i bilaga 10. Ytterst gäller som målsättning att VA-ledningarnas kvalitet ska förbättras och övriga tillgångars kvalitet bibehållas på lång sikt. För att bedöma i vilken grad detta uppnås har en utredning genomförts med syfte att kontrollera om gällande förnyelseinvesteringstakt är tillräcklig för att uppnå komplett förnyelsecykel inom rimligt tidsintervall, tex en 100-årscykel för VA-ledningar. Utredningen visar att detta mål inte uppnåtts med de ekonomiska och personella resurser som bolaget hittills har förfogat över. Kommunfullmäktige beslutade dock ett för ändamålet avgörande beslut om en åttaårig VA-taxehöjningsplan och utökning av kommunens borgensåtagande gentemot Hässleholms Vatten. Beslutet innebär att bolaget under aktuell åttaårsperiod kan fördubbla förnyelseinvesteringstakten i jämförelse med de senaste åren. Nuvarande bedömning är att erforderliga finansiella medel för aktuell åttaårsperiod därmed finns för att uppnå en förnyelseinvesteringstakt som motsvarar de bedömda livslängderna för de olika beståndsdelarna i den allmänna VA-anläggningen. En rapport benämnd Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun, daterad fastställdes av Kommunfullmäktige enligt Rapporten anger vilka områden som är aktuella för utökning av verksamhetsområdet för allmän VA-anläggning. Totalt ska utbyggnad av VA-anläggningen ske inom tretton områden som idag saknar allmän VA-försörjning. Exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden sker med bakgrund av efterfrågan och därmed utanför Hässleholms Vattens kontroll. Som målsättning gäller ytterst att exploateringar och annan utbyggnad av allmän VAanläggning ska finansieras fullt ut genom intäkter från VA-taxans anläggningsavgifter och inte genom upplåning eller bolagets löpande intäkter från VA-taxans brukningsavgifter. KONTROLLPROGRAM Kontrollprogram för anläggningen är daterat GÄLLANDE FÖRSKRIFTER OCH BESLUT Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen Länsstyrelsen i Skåne - beslut Utsläpp av avloppsvatten från Vittsjö samhälle till Emmaljungaån efter behandling i våtmark i Havraljunga. Efter idrifttagning får som riktvärde resthalterna i det behandlade avloppsvattnet inte överstiga 10 mg/l BOD7 resp 0,4 mg/l totalfosfor. Koncessionsnämnden för miljöskydd - beslut ang överklagande Ytterligare villkor för tillståndet. Kontroll av vattentäkt på fastigheten Emmaljunga 1:25. Länsstyrelsen i Skåne - beslut Fastställande av villkor gällande skydd av djurlivet och fiskedammar. Beslutet innebär utvidgning av stängsel senast samt uppförande av ytterligare en referenspunkt för grundvatten. Smärre justeringar av detta beslut har därefter gjorts. Länsstyrelsen i Skåne - beslut Ansökan om förändring av biodammarnas utformning och bottenmaterial avslogs och Hässleholms Vatten ålades att utforma 7 dessa enligt ursprunglig beskrivning.

8 Länsstyrelsen i Skåne - beslut Fastställande av slutliga villkor. Riktvärde 0,3 mg Ptot/l och 10 mg BOD 7 /l som månadsmedelvärde och gränsvärde 0,4 mg Ptot/10 mg BOD 7 /l som årsmedelvärde. GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER 1. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga renings effekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. Villkoret uppfyllt. 2. Det utgående avloppsvattnets ph-värde skall ligga mellan 6-9. Villkoret uppfyllt. Medelvärdet i utgående vatten har under året varit 6,9. 3. Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till tillsynsmyndigheten. Inga sådana störningar har förekommit. 4. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att någon anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultatet måste tas ur drift, skall samråd ske med tillsynsmyndigheten i god tid före planerat arbete. Tillsynsmyndigheten får föreskriva under vilka villkor arbetet får utföras. Rapportering till tillsynsmyndigheten skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller i omgivningen. Villkoret uppfyllt. 5. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som miljönämnden finner erforderlig. Desinfektion med mobil anläggning kan genomföras vid behov. 6. Slamhantering vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. Villkoret uppfyllt. 7. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grundvatten och dräneringsvatten dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Villkoret uppfyllt. 8. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i recipienten eller omgivningen. Villkoret bedöms uppfyllt. 9. Buller från anläggningen får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db(a), kl 07-18, 45 db(a) kvällstid, kl och 40 db(a) nattetid, kl utomhus vid närmaste bostäder. Villkoret uppfyllt. Inga klagomål på buller har förekommit. 10. Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar av detta. Villkoret uppfyllt, inga klagomål har inkommit. 12. Om rening vid våtmarken avbryts skall kommunen återställa de om råden som utnyttjats för reningsanläggningen. Tillsynsmyndigheten skall i sådant fall föreskriva villkor för återställning. Ej tillämpligt. 8

9 13. Inloppsdelen inklusive sedimenteringsdammarna och de första biolo giska dammarna skall förses med inhägnad som hindrar allmänhetens tillträde. Villkoret uppfyllt. (Se även punkt 15) 14. Kommunen skall kontrollera vattnet i vattentäkter på fastigheten Emmaljunga 1:25 i den utsträckning tillsynsmyndigheten anger. Om det visar sig att vattnet påverkas av reningsanläggningen skall kommunen vidta de åtgärder tillsynsmyndigheten föreskriver. Villkoret uppfyllt 15. Ett område inom fastigheten Havraljunga 6:15, vars gränser framgår av bifogad ritning, skall inhägnas med stängsel för djurskydd senast 31 juli Villkoret uppfyllt 16. Ett nytt observationsrör skall upprättas och utgöra en referenspunkt till det befintliga observationsröret mellan avloppsanläggningen och fiskedammarna. Villkoret uppfyllt. 17. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga följande. Riktvärde Gränsvärde Totalfosfor BOD 7 0,3 mg/l, månadsmedelvärde 10 mg/l, månadsmedelvärde (Denna punkt anges i beslutet om slutliga villkor som punkt 14) Villkoret uppfyllt. 0,4 mg/l, årsmedelvärde 10 mg/l, årsmedelvärde 18. Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. (Denna punkt anges i beslutet om slutliga villkor som punkt 15) Villkoret uppfyllt. 9

10 Företagets beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet I en teknisk och starkt reglerad verksamhet som vår är ständigt pågående fortbildning en absolut nödvändighet, och därför satsas relativt stora resurser på detta. En målsättning är att samtliga maskinister ska ha genomgått Svenskt Vattens tvåveckors diplomkurs i avloppsteknik. De som har provtagning i sina arbetsuppgifter är ackrediterade för detta. Vidare är målsättningen att minst 3 anställda årligen genomgå fortbildning i kursform, direkt relaterad till arbetsuppgifterna. Deltagande i seminarier och informationsutbyten för arbetsledande personal och ingenjörer är också en naturlig del av vår verksamhet. Bästa möjliga teknik Vid varje upphandling eller förändring av verksamheten är frågor angående miljöeffekter och riskbedömningar centrala för teknikvalet. Lokaliseringsprincipen Vid nyanläggning föreslås om möjligt alternativa lokaliseringar och prioriteras de som vi bedömer ger minsta möjliga olägenhet för kringboende och för miljön. Vidare finns ett policybeslut angående skyddszoner för reningsverken. Hushållning med råvaror och energi Företaget har som policy att såväl energiförbrukning och kemikalieanvändning ska minskas. Punkter som vi arbetat med här är energisnålare teknik vid byte av utrustning, förbättrad styr-och övervakningsutrustning för att minska tillsynsbehov och därmed transporter. Vi är dock få personer med tillsyn av verksamheter spridda över hela Hässleholms kommun, vilket trots effektivare system innebär många transporter. Rening i dammar som i Vittsjö innebär visserligen att stora markytor måste tas i anspråk, men ger samtidigt stora miljövinster eftersom tekniken är energisnål och inte kräver några kemikalier för att fungera. Med begränsad maskinell utrustning blir också behovet av tillsyn och förnyelse mindre. Produktvalsprincipen Vid upprättande av anbudsunderlag och utvärdering av inkomna anbud för exv fällningskemikalier ingår bedömda miljöeffekter som ett urvalskriterium. 10

11 DRIFTFÖRHÅLLANDEN, PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN SAMT KONTROLLRESULTAT UNDER ÅRET Reningsresultaten har med ett undantag under året legat mycket väl inom angivna gränsvärden och driften har löpt problemfritt. PROVTAGNING OCH UTSLÄPPSKONTROLL Anslutning och belastning på reningsverket redovisas i bilaga 1. Inkommande vatten provtas tidsstyrt i en punkt strax efter rensgallret med frekvensen 6 dygnsprov/år. Utgående vatten provtas med frekvensen 24 prover/år i flödesmätningsbrunnen vid utloppet i ån. Recipientkontrollen sker genom Helgeåkommitténs försorg samt under punkten omgivningskontroll. Vissa problem med åtkomsten till privata brunnar finns. TRANSPORTER Egna transporter under året uppgår till sammanlagt mil, varav uppskattningsvis 70% rör avloppsrening. Dessa utgörs huvudsakligen av tillsyn, underhålls- och reparationsinsatser för såväl dricksvatten som avloppssystem och omfattar såväl fasta anläggningar som ledningsnät. Insatser för att minska körsträckorna utgörs i första hand av automatisering och datoriserad driftövervakning av ett ökande antal anläggningar. Samtidigt innebär en åldrande VA-anläggning att underhållet och därmed transporterna ökar. Körsträckan för 2014 är jämfört med tidigare år något lägre än normalt. 11

12 OMGIVNINGSKONTROLL Utgående vatten Utöver den i Bilaga 2 redovisade utsläppskontrollen har enligt kontrollprogrammet halter av mikroorganismer mätts enligt nedanstående tabell. Enhet CFU/100 ml. Datum E. Coli Intestinala enterokocker Februari <10 <10 Maj 10 <10 Augusti November <10 <10 Driftkontroll - anläggningens norra och södra gren Utgående vatten kommer från två uppsamlingskanaler - en nordlig (M8) och en sydlig (M9) halterna (mg/l) i dessa två grenar redovisas i tabellen. M8 M9 Datum Ptot BOD7 COD Ntot ph Ptot BOD7 COD Ntot ph ,05 < ,0 6,6 0,02 < ,0 6, ,08 <3 56 7,3 7,2 0,02 <3 33 5,0 7, ,03 <3 56 7,8 6,9 0,09 <3 79 5,8 6, ,11 < ,0 6,6 0,03 SF 42 8,8 6,9 Medel 0,07 1,8 52 9,5 6,8 0,04 1,3 47 7,4 6,9 (Kursiverade värden för totalkväve har mätts med förhöjd mätosäkerhet) 12

13 Grundvatten Inom anläggningen tas prover i tre observationsbrunnar Obs 1s, 2m och 3n. Halterna av klorid och nitratnitrogen i dessa punkter redovisas i följande tabell. OBS1s OBS2m OBS3n Datum NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl <1 34 3, ,5 32 <1 34 <1 32 Medel <1 34 2,0 32 I ett antal privata brunnar (bl a Emmaljunga 1:25, som nämns i villkoret) och obsbrunnar utanför anläggningen mäts också nivåer, klorid och nitratnitrogenhalt. Datum Emmaljunga 1:25 Havraljunga 1:4 Havraljunga 1:8 Havraljunga 1:9 Havraljunga 6:46 Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N (*1) - 6 2,2 6 <1 8 1,7 108 < ,4 8 2,3 7 <1 7 1,4 116 <1 Oretorp 3:4 Ob3h Ob3i OB 1 Ny OB 2 Ny OB 3 Ny Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N 7 1,7 - (*2) ,1 13 1,7 49 <1 17 3,6 1 2,3 9,0 4,1 27 1,1 9 <1 51 <1 18 4,0 *1) Platsen ej tillgänglig för provtagning, *2) Området översvämmat och ej tillgängligt för provtagning. Emmaljungaån I Emmaljungaån tas årligen fyra prover med för 2014 följande resultat. Datum Uppströms Nedströms Ptot Ntot Ptot Ntot ,013 <1 0,014 1, ,029 <1 0,040 1, ,028 <1 0,030 1, ,025 1,0 0,029 1,2 Medel 0,024 0,9 0,028 1,1 Halter i mg/l. Kursiverade värden är uppmätta med förhöjd mätosäkerhet orsakad av störande innehåll av organiska ämnen. Vid beräkning av medelvärde har samtliga mätningars värde använts. 13

14 BILAGA 1 - ANSLUTNING OCH BELASTNING Kommun Avloppsreningsverk Hässleholm Vittsjö Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) 1733 Antal fysiska personer anslutna till avloppsreningsverket (p) 1715 Medelvärde, se bilaga 8 Maxdygn Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten (70g/person,dygn) därav industri (pe) 0 - därav externbelastning (uppskattat antal pe) 0 -mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar 0 - slam från andra avloppsreningsverk 0 Dimensionering (antal pe) - Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 20 Medelvärde (m 3 /d) 469 Maxvärde (m 3 /d) 964 Minvärde (m 3 /d) 337 Totala årsflödet (m 3 /år) Mängd ovidkommande vatten (m 3 /år) (26%) Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 8,8 Medelvärde (m 3 /d) 211 Maxvärde (m 3 /d) 800 Minvärde (m 3 /d) 0 Totala årsflödet (m 3 /år) Dimensionerande flöde m 3 /h - m 3 /d - 14

15 BILAGA 2 - UTSLÄPPSKONTROLL VATTEN Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD dp COD Cr dp P-tot 3,9 1,8 5,0 2,3 0,67 6 dp N-tot ,0 6 dp Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Nej Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD 7 <3 0,31 3,3 0,64 0,11 23 sp COD Cr 42 8, ,2 23 sp P-tot 0,028 0,006 0,071 0,019 0, sp N-tot 7,8 1,6 12 3,8 0,60 23 sp 15

16 BILAGA 3 - BRÄDDNING Bräddat vatten vid reningsverket Antal bräddningar Tid h Volym m3 Orsak Kvartal 1 Med behandling Utan behandling Kvartal 2 Med behandling Utan behandling Kvartal 3 Med behandling Utan behandling Kvartal 4 Med behandling Utan behandling Summa Typ av behandling av bräddat vatten Total bräddad volym p g a drifthaveri (m3/år) Total bräddad volym p g a hydraulisk överbelastning (m3/år) Försedimentering+biologisk rening Bräddad volym i % av totala årsflödet 0,00% 0 0 Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde (mg/l) BOD 7 0,0 COD Cr 0,0 P-tot 0,0 N-tot 0,0 Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (ton/år) Bilaga 3 fortsätter på nästa sida 16

17 Forts, bilaga 3 - Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) 0 Mängd p g a drifthaveri (m 3 /år) Mängd p g a hydraulisk överbelastning (m 3 /år) Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD 7 0 COD Cr 0 P-tot 0 N-tot 0 För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. 17

18 Fortsättning bilaga 3 - Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Anläggning Bäckabro pstn. Ferne-Luxus pstn. Tillsyn/ vecka Larm Antal pumpar Nödutlopp Bakvattenstopp 1 FMC 2 pumpsump Ja - Lerhultsbäcken Antal Bräddtid h Bräddmagasin Recipient Volym m ,5-2 NB till dag - - Vittsjön Lyran pstn. 0,5 FGC 2 NB till dag - - Gustav Adolfsån Vittsjö pstn. (Gamla AVR) Pickelsjön pstn. 1 FMC 3 pumpsump - - Gustav Adolfsån 0,5 APP500 2 NB till dag - - Pickelsjön Porrarp pstn. 0,5-2 pumpsump till dag Södra industriomr pstn Västanskog pstn. 0,5-2 pumpsump till dag 0,5 APP500 2 pumpsump till dag Vege sjö Vege sjö Oresjön Beteckningarna FMC, ACADA, MTC, APP500, APP700 och FGC betecknar olika varianter av Flygts undercentraler och innebär att larm för bräddning vidarebefordras till överordnat system. I de fall larm anges med streck finns larm med lokal varning, typ röd lampa, eller saknas helt. 18

19 BILAGA 4 - TOTALA UTSLÄPPSUPPGIFTER TILL VATTEN Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket ton/år BOD 7 0,11 COD Cr 3,2 P-tot 0,002 N-tot 0,60 19

20 BILAGA 5 - SLAM Slam, årsvärden Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni N-tot P-tot Toluen PCB, summa PAH, summa Nonylfenol Medelvärde (mg/kg TS) Maxvärde Typ Mängd (kg/år) (mg/kg TS) av och antal prov Slammängder Producerad mängd 0 m 3 /år mängd TS totalt ton TS/år [TS-halt % Externslammängd till vattenfas Externslammängd till slambehandling -från enskilda avloppsanläggningar -från andra reningsverk -från andra verksamheter Uttransport av slam Åkermark Energigröda Energiskog Täckning deponi Övrig markanvändning Deponering m 3 ton TS Till annat reningsverk Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej x Vem för register: 20

21 BILAGA 6 - AVFALL, KEMIKALIER OCH ENERGIHUSHÅLLNING Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd Slutbehandling Rens Deponi Sand Deponi Brännbar rensrest ,11 m 3 Återvinning Deponiavfall 0 Deponi Skrot 0 Återvinning Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning 0 Slambehandling 0 Desinfektion 0 Annat Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) Bränsletyp Olja El 25 Förbrukning (m 3 el. ton) Gasproduktion Mängd prod. gas/år (m 3 ) Gasens energiinnehåll (kwh/m 3 ) Facklad mängd (m 3 /år) Användning av gasen Har energibesparande åtgärder gjorts under året? Nej Nej 21

22 BILAGA 7 - VILLKORSUPPFÖLJNING För endast in de års-, kvartals- och månadsmedetvärden som regleras i beslutet. Årsmedelvärden P-tot BOD 7 mg/l % mg/l % ,028 7% <3 14% Månadsmedelvärden P-tot BOD 7 mg/l % mg/l % Jan 0,031 10% <3 15% Feb 0,026 9% <3 17% Mar 0,017 6% <3 11% Apr 0,019 6% <3 12% Maj 0,022 7% <3 12% Jun 0,018 6% <3 17% Jul 0,043 14% <3 25% Aug 0,023 8% <3 12% Sep 0,022 7% <3 14% Okt 0,033 11% <3 16% Nov 0,038 13% <3 10% Dec 0,071 24% <3 11% 22

23 BILAGA 8 - MÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR Analyserande laboratorium Analyser av Ptot, BOD 7, COD Cr, N tot, NH 4 -N och ph för avloppsvatten har utförts på eget laboratorium - Hässleholms VA-laboratorium. Analyserna har utförts under laboratoriets ackreditering enligt ISO/IEC 17025, ackrediteringsnummer Analyser av rötslam har utförts av kontrakterat laboratorium, AlControl i Malmö t o m 1 september och därefter Eurofins. Beräkningsmodeller Beräkningar av halter och mängder mm på inkommande och utgående vatten sker enligt följande: Medelhalt = n i= 1 n C i där C i är uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) och n är antal mätta prover. Samma modell används för medelflöde Q (m 3 /d) Maxhalt ( mg /) l = Max ( C ) n i= 1 i Dygnsbelastning ( kg / d) = Medelhalt mg l Medelflöde m d ( /) ( / ) n Qi Ci Maxmängd ( kg / d) = Max i = 1( ) 1000 Årsbelastning ( ton / år) = Dygnsbelastning ( kg / d) C mg l Q m d Belastning pe = 70 ( /) ( 3 / ) BOD7 Halter som underskrider mätgränser, exv för BOD 7 <3 tas vid medelvärdesberäkningar med som halva mätgränsen för externa prover och uppmätt halt för egna prover. I de fall då enskilda analysresultat redovisas kan det inträffa att analysen inte producerar resultat som är mätbart. Framför allt rör detta BOD 7 där syreförbrukningen vid analysen måste ligga inom intervallet 1/3<x<2/3 av ursprunglig syrehalt, något inte alltid är möjligt oavsett spädning. Vidare accepteras vid totalkväveanalysen inte störande förekomst av humusämnen som ger en absorbans överskridande 5%. I dessa fall då provtagning inte har kunnat utföras eller analysen ej producerat ett resultat av ovanstående skäl anges i tabellerna värdet SF ( fel vid analys eller provtagning ). 23

24 BILAGA 9 - ANSLUTNA FÖRETAG VITTSJÖ NILSSON INGMAR 15 EL AB WIDELL OLLE 22 BOSSES MASKINSERVICE 23 WIWOOD HB 23 VITTSJÖ ORIENTERINGSKLUBB 25 TRÖJTRYCKAREN I VITTSJÖ AB 38 GDM OST OCH CHARKDELIKATESSER 50 BERNES SERVICE 66 VITTSJÖ FORDONSSERVICE AB 75 VITTSJÖ MEK VERKSTAD AB 75 GRUS O MAKADAM I VITTSJÖ AB 92 KRISTIANSSON ÖSTEN AB 95 RUBEN AB 113 PRIMÄRVÅRDEN SKÅNE 128 BETOMATIC 141 BOXZZEN I HALMSTAD AB 167 WIWOOD AB 177 IGELSTRÖM STEFAN 196 RUBEN LIGHTING AB 273 BERGSKOGEN AB 274 LYDÉN BIRGIT 276 VÅNGENHUS AB 286 MLADENIVIC MILOVAN 377 VITTSJÖ FASTIGHETS KB 377 TORNET 458 BRA PLAST I VITTSJÖ AB 529 ROES EMUFARM AB 533 VILLABACKEN BYGG AB 565 OFFASSON AB 635 VITTSJÖ SKORSTENSSERVICE AB 730 ADYTON AB 768 VITTSJÖSLÄGGAN KB 900 VITTSJÖ-VERUMS 1038 GORDIC SWEDEN AB 1122 WVT AB 1348 VITTSJÖ TURISTTRAFIKFÖRENING 1425 HÄSSLEHEM AB 1919 HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2698 VITTSJÖ SJUKHEM AB 3711 GUNDRASTORPS TOMTÄGAREFÖRENING 4083 PARTNERGRUPPEN SVENSKA AB

25 BILAGA 10 - INVESTERINGAR 2014, MILJÖÅTGÄRDER Nedan redovisas de investeringar som slutfördes under 2014 vilka haft positiva miljöeffekter. Flera av projekten har haft mer än ett miljösyfte och samma projekt kan därför redovisas under flera av rubrikerna nedan. Förteckningen omfattar hela bolagets verksamhet inom hela kommunen. 1. Åtgärder med syfte att minska mängden ovidkommande vatten till reningsverk Inom områden med äldre VA-ledningsnät förekommer ibland kombinerat avloppsledningsnät där samma avloppsledning avleder både spill- och dagvatten mot reningsverk. Vid duplicering av avloppsledningsnätet avleds det ovidkommande dagvattnet i separat ledning mot recipient och därmed avlastas spillvattenledningar, spillvattenpumpstationer och reningsverk. Vid otäta spillvattenledningar sker inläckage av grundvatten till spillvattenledningar. Inläckaget medför förhöjd belastning på nedströms liggande pumpstationer och reningsverk. Det kan också inträffa att orenat spillvatten läcker ut ur ledningarna och förorenar marken eller grundvatten. Ledningsförnyelse med syfte att minska mängden ovidkommande vatten i spillvattenledningsnät slutfördes 2014 enligt följande: Omläggning VA-ledningar Bergendahls där ca 800 m befintliga spillvattenledningar förnyades. Exploatering Brantliden, Vittsjö, där 75 meter spillvattenledning förnyades. Ny rörinspektionsbuss. Med rörinspektionsbuss kontrolleras på ett effektivt sätt avloppsledningars kvalitét och utgör därmed en avgörande faktor för att hitta inoch utläckage ur spillvattenledningar. Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där totalt 117 m spillvattenledningar förnyades. Omläggning VA-ledningar Lehultsvägen, Vittsjö, där ca 55 m spillvattenledningar förnyades. Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm, där 351 meter spillvattenledning förnyades. Förnyelseåtgärder inkommande spillvattenledning till Ballingslövs pumpstation. Total förnyelse om 327 m varav 234 m utgjordes av relining. 2. Åtgärder med syfte att motverka översvämningar Översvämningar medför ofta stora olägenheter för de som drabbas. Även för Hässleholms Vatten medför översvämningar olägenheter och kostnader. Ur miljösynpunkt kan översvämningar medföra att okontrollerade bräddningar sker mellan dag- och spillvattennät. Åtgärder för att motverka översvämningar vidtogs under 2014 genom följande projekt: Omläggning VA-ledningar Bergendahls där omkopplingsåtgärder genomfördes för att bättre nyttja ett befintligs utjämningsmagasin. Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där höjdsättning av väg samt funktion av rännstensbrunnar ändrades så att infiltration sker i högre grad samt att flödesutjämning sker innan dagvattnet når dagvattenledningsnätet. Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm, vilket varit drabbat av återkommande översvämningar. En rad olika åtgärder för att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet samt förstärkning och omkoppling av dagvattenledningsnät. Totalt förnyades 608 meter dagvattenledning. Upprutsning dagvattendike vid Vannarödsvägen och Åkervägen för att motverka översvämningar. Upprustning Kolbergadiket i Hästveda med syfte att motverka översvämningar. Dammåtgärder Fågelbärsvägen, Hässleholm, där dagvattenanläggning omkopplades med syfte att bättre nyttja befintligt dagvattenmagasin. 25

26 3. Åtgärder med syfte att motverka läckor i ledningsnät Läckor i vattenledningsnätet innebär att producerat/behandlat dricksvatten inte når abonnenten utan i stället läcker ut i marken. Miljökonsekvenserna ligger i onödigt stora grundvattenuttag, ökad energiförbrukning och pumpslitage samt ökad kemikalieförbrukning. Läckor på tryckavloppsledningar innebär att orenat spillvatten läcker ut till omkringliggande mark. Åtgärder för att motverka läckor vidtogs under 2014 enligt följande: Omläggning VA-ledningar Bergendahls, där totalt 489 meter vattenledning och 3620 meter tryckavloppsledning förnyades. Förnyelse tryckavloppsledning från Finja pumpstation, där 4996 meter tryckavloppsledning förnyades. Befintlig ledning var drabbad av återkommande läckor. Exploatering Brantliden, Vittsjö, där 75 meter vattenledning förnyades. Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där 115 meter vattenledning förnyades. Omläggning VA-ledningar i Mala, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 89 meter vattenledning. Förnyelse VA-ledningar Lehultsvägen, Vittsjö, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 82 meter vattenledning. Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm. Totalt förnyades 567 meter vattenledning. Omläggning vattenledningar vid Attarp, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 205 meter vattenledning och råvattenledning. Omläggning vattenledningar vid Ignaberga, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 129 meter vattenledning och råvattenledning. 4. Åtgärder med syfte att snabbare och mer effektivt upptäcka och lokalisera vattenläckor Flödesmätning på vattenverk, tryckstegringsstationer och på mätpunkter på vattenledningsnät innebär att vattenläckor upptäcks på tidigare stadium och mätpunkter utfördelade på strategiska platser på vattenledningsnätet medför att man snabbare kan lokalisera vattenläckor i de fall det läckande vattnet inte kommer upp till markytan. Miljönyttan är likvärdig mot punkt 3. Utökad och förbättrad flödesmätning har under 2014 utförts enligt följande: Uppgradering Finja pumpstation med styr- och övervakningsutrustning som säkrare och snabbare upptäcker läckage på tryckavloppsledning. Ombyggnad av före detta tryckstegringsstation till mätpunkt för dricksvatten på Köpmannagatan i Hästveda. Uppgradering Röke vattenverk med förbättrat styr- och övervakningsystem och flödesmätarutrustning. Förnyelse övervakningssystem på Tormestorps tryckstegringsstation. Förnyelse övervakningssystem på Bjärnums tryckstegringsstation. 5. Åtgärder med syfte att motverka bräddning av orenat spillvatten till recipient Bräddning av orenat spillvatten inträffar då spillvattenledningsnät eller spillvattenpumpstationer som är belastat av ovidkommande vatten drabbas av otillräcklig kapacitet, eller då annan driftsstörning inträffar så att spillvattnet inte kan avledas mot reningsverk. Bräddning av orenat spillvatten innebär att nedströms liggande recipient förorenas och om upprepade bräddningar sker till samma recipient kan denna drabbas av övergödning. Följande projekt har under 2014 genomförts för att minska risken för bräddning av orenat spillvatten: Förnyelse av en pumpstation och utförande av ny en ny pumpstation i samband med omläggning VA-ledningar Bergendahls. Nya pumpstationer har effektivare och bättre styr- och övervakning, samt utförande av dubbla tryckavloppsledningar vilket innebär att bräddningar av orenat spillvatten inte behöver ske i samband med reparation av framtida tryckavloppsläckor. Den större av pumpstationerna förseddes med reservkraftaggregat för att säkra drift vid framtida strömavbrott. 26

27 Förnyelse tryckavloppsledning Finja pumpstation. Dels har förnyelse motverkat framtida avloppsläckor, vilket tidigare inträffat vid upprepade tillfällen på aktuell tryckavloppsledning. Dessutom skedde förnyelsen med dubbla tryckavloppsledningar innebärande att bräddningar av orenat spillvatten inte behöver ske i samband med reparation av framtida tryckavloppsläckor. Uppgradering Finja pumpstation där styr- och övervakningsystem förbättrats för att snabbare och mer effektivt upptäcka och mäta eventuella bräddningar av orenat spillvatten. Uppgradering Bjärnums pumpstation. Avser främst byte av pumpar som är mer lätthanterade att byta och reparera vid sidan om förbättrad driftssäkerhet. Förnyelse inkommande ledning Ballingslövs pumpstation. Tidigare ledning hade stort inläckage innebärande att pumpstationen hade svårigheter att hantera allt inkommande vatten vid hög nederbörd samtidigt med höga nivåer i den näraliggande Almaån. Förnyad och avsevärt mycket tätare inloppsledning har minskat belastningen vid sådana tillfällen. 6. Investeringar syftande till minskad energianvändning Följande investering som slutfördes under 2014 hade som ett av syftena att minimera energiförbrukningen: Omläggning VA-ledningar Bergendahls där duplicering av tryckavloppsledning gett förbättrad driftsekonomi och lägre elförbrukning för pumpar. Vid förnyelse av tryckavloppsledning vid Finja pumpstation duplicerades tryckavloppsledning vilket gett förbättrad driftsekonomi och lägre elförbrukning för pumpar. Omkoppling rötkammare på Sösdala reningsverk. Då avloppslam från Sösdala reningsverk rötas i Hässleholm i stället för lokalt i Sösdala sker rötning mer effektivt samtidigt som utvunnen biogas nyttjas för elproduktion på Hässleholms reningsverk. Omkoppling på Sösdala reningsverk innebär även minskad energiförbrukning av slampumpningen på verket. Uppgradering Röke vattenverk har gett mer energieffektiv trycksättning av dricksvattnet. Uppgradering Bjärnums pumpstation innebär mer energieffektiv pumpning av spillvattnet från Bjärnum. Förnyelse inkommande spillvattenledning Ballingslövs pumsptation. Avsevärd mindre mängd inläckande ovidkommande vatten innebär minskad energiåtgång vid pumpning. 7. Investeringar med syfte att skydda grundvattentäkt. Under 2014 avslutades projektet med att utföra ny dagvattenledning för avledning dagvatten från bostadsområde i Röinge, riksväg 23 och GC-tunnel, så att aktuellt dagvatten avleds ut ur vattenskyddsområde för Ignaberga, istället för som tidigare, infiltrera ner till grundvattnet inom vattenskyddsområdet. 27