2014 VINSLÖV MILJÖRAPPORT AVLOPPSRENINGSVERK

Transkript

1 2014 VINSLÖV MILJÖRAPPORT 2014 VINSLÖV AVLOPPSRENINGSVERK

2 Senast ändrad /PÅN Orginaldokument: H:\Rapporter\MR 2014\MR-VIN2014\MR-VIN2014.indd 2

3 MILJÖRAPPORT FÖR ÅR 2014 TEXTDEL Anläggningens (platsens) namn: Vinslövs avloppsreningsverk Anläggningens platsnummer: Kommun: Hässleholm VERKSAMHETSBESKRIVNING Organisation Ytterst ansvarig för drift av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät är styrelsen för Hässleholms Vatten AB. Verkställande tjänsteman är bolagets VD Henrik Brink. Det direkta organisatoriska ansvaret för miljöfrågorna vad gäller nämnda verksamhet åvilar övergripande Henrik Brink. Delansvar för miljöfrågor enligt följande: Avloppsreningsverk Jan Sjöström Pumpstationer - Ledningsnät Thomas Nilsson Process vid reningsverk Per-Åke Nilsson och provtagning Organisationen är uppbyggd enligt nedanstående schema. Beredskap under icke ordinarie arbetstid sker enligt fastställt rullande veckoschema torsdag till torsdag. Bemanningen består av två personer - en med ansvar för främst våra fasta anläggningar och en med ansvar för ledningsnätet. Larm sker dels publikt via SOS-alarmering och dels genom datoriserade driftlarm. STYRELSE VD Henrik Brink ADM / EKON / KUNDTJ Lars Landgren UTREDNING / PROJ Stefan Lindgren PRODUKTION / VA - VERK Jan Sjöström DISTRIBUTION / RÖRNÄT Thomas Nilsson ANLÄGGNING Lars Lennartsson LABORATORIUM Per - Åke Nilsson 3

4 Verksamhetsområden Verksamhetsområdet till Vinslövs avloppsreningsverk omfattar Vinslövs samhälle samt Lommarp och Vanneberga enligt nedanstående översiktliga kartskiss. Verksamhetens påverkan på miljön Utsläppet av renat avloppsvatten innebär trots väl genomförd rening viss ökad risk för eutrofiering i recipienten. Reningen omfattar fasta, syretärande ämnen och närsalter. Rening av mikroorganismer, metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen sker i relativt stor omfattning som en bieffekt av processerna, men ingår inte i reningsverkets uppdrag. Bräddningar och nödavlopp vid pumpstationer, bräddpunkter och reningsverk innebär tillfälliga utsläpp av mer eller mindre orenat avloppsvatten. Dessa kan genom höga bakterietal vara en sanitär olägenhet, genom sitt innehåll av organiska föroreningar orsaka lokal tillfällig syrebrist och genom sitt närsaltinnehåll marginellt bidra till vattenområdets eutrofiering. Bräddningarnas bidrag till totala utsläppsmängden är normalt i storleksordningen 1%. Transporter och energianvändning leder till viss förbrukning av icke förnybara energikällor samt utsläpp av växthusgaser. Verksamheten producerar rötslam vars användning i dagsläget i huvudsak är som täckmassor på avfallsanläggningen. Effekten av detta är att näringsinnehållet i form av fosfor och kväve inte nyttiggörs. Vidare uppstår en mindre mängd deponiavfall samt diverse avfallsfraktioner som går till återvinning. 4

5 FUNKTIONSBESKRIVNING Avloppsvattenrening Vattnet renas i tre steg varefter det via ett mindre, delvis kulverterat, dike når recipienten Vinnö å. Följande reningssteg används: mekanisk (rensgaller med renstvätt, sandfång och försedimentering) biologisk rening (biobädd) kemisk rening (dosering av järnkloridlösning, intensivomrörare, flockningsomrörare, eftersedimentering) Principschema för Vinslövs avloppsreningsverk Styrning och övervakning sker med Flygts undercentraler som kommunicerar med övervakningsdatorn i kontrollrummet. Larm och processdata överförs via modem till kontrollrummet vid Hässleholms reningsverk, varifrån viss styrning också kan ske. Inkommande vatten från Vinslöv Försedimentering Biobädd Rötkammare Flockningskammare Eftersedimentering Renat vatten till Vinnö å Ftj Skruvpump Rensgaller Järnklorid Slamlager Rötslam för avvattning vid Hässleholms reningsverk Slambehandling Slammet som avskiljs i försedimentering förtjockas, rötas i rötkammare vid ca 32 C under 30 dygn varefter det pumpas till ett slamlager. Från slamlagret transporteras det till Hässleholms avloppsreningsverk för avvattning. Kemikalier och energi Järnkloriden förvaras i en glasfibertank med volymen 28 m 3 i särskild invallad lokal. Den transporteras till reningsverket i tankbil. Reningsverkets elenergiförbrukning var 2012 ca 131 MWh. Tillskott för uppvärmning av lokaler och slam till rötkammare sker med gaspanna för rötgas. Anslutna industrier I bilaga 9 redovisas anslutna verksamheter. Ledningsnät och pumpstationer Till reningsverket förs vatten från Vinslövs samhälle. Denna tranport ombesörjs av fem pumpstationer. Dessa förtecknas i bilaga 3. 5

6 VA-SANERINGSPLAN, FÖRNYELSEINVESTERINGSPLANER, VA-UTBYGGNADSPLAN VA-saneringsplan har upprättats under 1996 av förutvarande Hässleholms Gatukontor. Planen antogs av kommunfullmäktige enligt beslut Den utgör ingen detaljerad beskrivning över olika konkreta projekt utan är snarast att betrakta som en VA-strategiplan. Saneringsplanen omfattar alla allmänna va-anläggningar inom kommunen vad avser såväl spillvatten som dagvatten och dricksvatten. Utifrån ständigt uppdaterade behovsanalyser uppdateras årligen en långsiktig förnyelseinvesteringsplan för hela den allmänna VA-anläggningen. För vattenverk, vattenledningar, spillvattenledningar, reningsverk och dagvattenanläggning sträcker sig investeringsplanen 10 år fram i tiden. För följande anläggningar sträcker sig planen en hel förnyelsecykel: fordon (10 år), vattentäkter (ca 40 år), tryckstegringsstationer (ca 25 år) och pumpstationer (ca 40 år). Den långsiktiga förnyelseinvesteringsplanen fastställs årligen av bolagets styrelse. I samband med övrigt budgetarbete upprättas årligen en förnyelseinvesteringsplan för det kommande året. Den årliga investeringsplanen tar i möjlig mån hänsyn till samordningsmöjligheter med andra verksamheter såsom beläggningsarbeten, gatu/vägombyggnader, exploateringsprojekt, mm, samt balanseras mot bolagets resursmässiga och ekonomiska reinvesteringskapacitet. Den årliga förnyelseinvesteringsplanen fastställs av bolagets styrelse men kan under pågående år uppdateras om behov föreligger. Förnyelseinvesteringarna syftar huvudsakligen till följande (utan inbördes rangordning): Uppnå gällande myndighetskrav alternativt anpassning till nykomna myndighetskrav avseende vattenverksamhet, dricksvattenproduktion och distribution (livsmedel), avloppsrening och arbetsmiljö. Upprätthålla tillräcklig leveranssäkerhet och skyddsnivå på dricksvattenförsörjningen. Optimera och förfina rening av spillvatten. Vara en attraktiv arbetsgivare genom att skapa en god arbetsmiljö för bolagets anställda. Motverka bräddningar av orenat spillvatten. Motverka att översvämningar inträffar tex i samband med skyfall, kraftig snösmältning eller på grund av avloppsstopp. Minska antalet läckor och andra störningar på dricksvattennätet. Minska mängden ovidkommande vatten som avleds via spillvattennät till reningsverk. Minska antalet akuta underhållsåtgärder. Minska energiförbrukningen för VA-driften. Minska kemikalieförbrukning i behandlings- och reningsprocesser. Normal förnyelse på grund av naturlig livslängd på VA-anläggningar. I övrigt minska miljöpåverkan i möjlig grad. Förnyelseinvesteringarna finansieras med de intäkter Hässleholms Vatten erhåller från VA-taxans brukningsavgifter. Slutförda projekt 2014 redovisas i bilaga 10. Ytterst gäller som målsättning att VA-ledningarnas kvalitet ska förbättras och övriga tillgångars kvalitet bibehållas på lång sikt. För att bedöma i vilken grad detta uppnås har en utredning genomförts med syfte att kontrollera om gällande förnyelseinvesteringstakt är tillräcklig för att uppnå komplett förnyelsecykel inom rimligt tidsintervall, tex en 100-årscykel för VA-ledningar. Utredningen visar att detta mål inte uppnåtts med de ekonomiska och personella resurser som bolaget hittills har förfogat över. 6

7 Kommunfullmäktige beslutade dock ett för ändamålet avgörande beslut om en åttaårig VA-taxehöjningsplan och utökning av kommunens borgensåtagande gentemot Hässleholms Vatten. Beslutet innebär att bolaget under aktuell åttaårsperiod kan fördubbla förnyelseinvesteringstakten i jämförelse med de senaste åren. Nuvarande bedömning är att erforderliga finansiella medel för aktuell åttaårsperiod därmed finns för att uppnå en förnyelseinvesteringstakt som motsvarar de bedömda livslängderna för de olika beståndsdelarna i den allmänna VA-anläggningen. En rapport benämnd Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun, daterad fastställdes av Kommunfullmäktige enligt Rapporten anger vilka områden som är aktuella för utökning av verksamhetsområdet för allmän VA-anläggning. Totalt ska utbyggnad av VA-anläggningen ske inom tretton områden som idag saknar allmän VA-försörjning. Exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden sker med bakgrund av efterfrågan och därmed utanför Hässleholms Vattens kontroll. Som målsättning gäller ytterst att exploateringar och annan utbyggnad av allmän VAanläggning ska finansieras fullt ut genom intäkter från VA-taxans anläggningsavgifter och inte genom upplåning eller bolagets löpande intäkter från VA-taxans brukningsavgifter. GÄLLANDE FÖRSKRIFTER OCH BESLUT Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen Länsstyrelsen i Kristianstad - beslut Utsläpp av avloppsvatten från Vinslöv samhälle jämte tätbebyggelse i Vanneberga till Vinnö å. KONTROLLPROGRAM Gällande kontrollprogram är beslutat av miljönämnden i Hässleholm GÄLLANDE VILLKOR OCH FÖRESKRIFTER MED KOMMENTARER 1. Reningsverket skall utföras samt avloppsvattnet be handlas och utsläppas i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angett eller åtagit sig. Mindre ändringar får dock vidtas efter godkännande av länsstyrelsen. Villkoret uppfyllt. Inga omfattande förändringar har vidtagits under året. 2. De föreslagna anläggningarna skall vara vidtagna före 1985 års utgång. Villkoret uppfyllt. 3. Reningsverket skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Från och med den 1 januari 1986 får resthalterna i det behandlade avloppsvattnet i medeltal för vecka som riktvärde inte överstiga 15 mg BOD /l eller 0,4 mg fosfor/l. Om dessa värden överskrids annat än helt tillfälligt åligger det kommunen att vidta sådana kompletterande åtgärder att dessa värden i fortsättningen kan innehållas. Veckoriktvärdet har vid några få tillfällen överskridits för såväl fosfor som BOD 7, medan kvartals- och årsmedelvärdena har legat väl under gällande riktvärden. 7

8 4. Reningsverket skall vara förberett för desinficering av utgående avloppsvatten. Desinficering skall före tas i den omfattning som hälsovårdande myndigheter finner erforderligt. Villkoret uppfyllt. Mobil anläggning för desinfektion finns i beredskap. 5. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anlägg ningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts eller särskilda olägenheter uppstår för omgivningen eller i recipienten. Villkoret bedöms uppfyllt. Inga synbara störningar som kan hänföras till inkommande vatten har uppkommit under året. 6. Slammet från reningsverket skall behandlas och om händertas på sådant sätt att olägenheter för omgiv ningen ej uppkommer. Villkoret uppfyllt. Inga klagomål har förekommit. 7. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande överses, under hållas och kompletteras i syfte att så långt som möjligt begränsa tillflödet till reningsverket av yt- och dräneringsvatten, förhindra utsläpp av obe handlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten samt grovrena bräddat avloppsvatten. En tidsbunden åtgärdsplan, som upprättas i enlighet med allmänna råd i naturvårdsverkets publikation 1978:3, inges till länsstyrelsen för fastställelse före utgången av år Villkoret uppfyllt. 8. Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till länsstyrelsen. Rapportering skall även ske till miljö- och hälso skyddsnämnden i de fall störningar befaras uppkomma i recipienten eller för omgivningen. Inloppspumpen havererade under året. Detta har anmälts till tillsynsmyndigheten. 9. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att anläggningsdel som kan ha betydelse för renings resultatet måste tas ur drift, skall samråd ske med länsstyrelsen i god tid före planerat arbete. Läns styrelsen får föreskriva under vilka villkor sådant arbete får utföras. Rapportering till miljö- och hälsoskyddsnämnden skall ske om avloppsutsläpp be faras förorsaka störningar i recipienten eller för omgivningen. Villkoret uppfyllt. 10. Uppkommer i övrigt olägenheter i samband med renings anläggningens drift eller till följd av avloppsut släpp skall kommunen vidta åtgärder för att i möjligaste mån begränsa dessa. Villkoret uppfyllt. 11. Bullret från reningsverket skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostäder än 50 db(a) dagtid (klockan ), 45 db(a), kvällstid (klockan ) och 40 db(a) nattetid (klockan ). Villkoret uppfyllt. Inga klagomål på buller har förekommit. 12. Fortlöpande kontroll av avloppsanläggningens funktion och tillståndet i recipienten jämte journalföring och rapportering av resultaten skall ske i huvud saklig överensstämmelse med naturvårdsverkets all männa råd rörande utsläppskontroll vid kommunala av loppsanläggningar. Förslag till kontrollprogram skall upprättas av kommunen och inges till länsstyrelsen för fastställelse senast tre månader innan den om byggda anläggningen beräknas tas i bruk. Villkoret uppfyllt. 8

9 Företagets beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet: I en teknisk och starkt reglerad verksamhet som vår är ständigt pågående fortbildning en absolut nödvändighet, och därför satsas relativt stora resurser på detta. En målsättning är att samtliga maskinister ska ha genomgått Svenskt Vattens tvåveckors diplomkurs i avloppsteknik. De som har provtagning i sina arbetsuppgifter är ackrediterade för detta. Vidare är målsättningen att minst 3 anställda årligen genomgår fortbildning i kursform, direkt relaterad till arbetsuppgifterna. Deltagande i seminarier och informationsutbyten för arbetsledande personal och ingenjörer är också en naturlig del av vår verksamhet. Bästa möjliga teknik Vid varje upphandling eller förändring av verksamheten är frågor angående miljöeffekter och riskbedömningar centrala för teknikvalet. Lokaliseringsprincipen Vid nyanläggning föreslås om möjligt alternativa lokaliseringar och prioriteras de som vi bedömer ger minsta möjliga olägenhet för kringboende och för miljön. Vidare finns ett policybeslut angående skyddszoner för reningsverken. Hushållning med råvaror och energi Företaget har som policy att såväl energiförbrukning och kemikalieanvändning ska minskas. Punkter som vi arbetat med här är effektivt utnyttjande av rötgas, energisnålare teknik vid byte av utrustning, förbättrad styr-och övervakningsutrustning för att minska tillsynsbehov och därmed transporter. Vi är dock få personer med tillsyn av verksamheter spridda över hela Hässleholms kommun, vilket trots effektivare system innebär många transporter. Vasstorkbäddar används till stor del för avvattning av rötslammet, vilket minskar användningen av polymer och energi. Tekniken med efterpolering i våtmarker samt effektiviserad styrning av järnkloriddosering innebär minskad åtgång av flockningskemikalier. Systemet för kväverening såväl i våtmarken som genom intermittent luftning innebär att denna kan ske utan ytterligare tillsats av kemikalier och utan ökad energiförbrukning. Produktvalsprincipen Vid upprättande av anbudsunderlag och utvärdering av inkomna anbud för exv fällningskemikalier ingår bedömda miljöeffekter som ett urvalskriterium. 9

10 DRIFTFÖRHÅLLANDEN, PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN SAMT KONTROLLRESULTAT UNDER ÅRET Driftförhållanden under året Kraftiga flödesvariationer har lett till problem med framför allt fosforfällningen, och veckoriktvärdet har vid tre tillfällen under året överskridits. Beroende på överklaganden vid upphandlingen av ny skruvpump har inloppspumpningen skett med ett provisorium, dock utan några driftproblem. Bengt Perttu som under många år skött driften vid reningsverket gick under 2014 i pension. En arbetsgrupp bestående av Tommy Nilsson, Nicklas Carlsson och Björn Ekstrand sköter numera driften vid samtliga fasta avloppsanläggningar. I normalfallet ansvarar här Nicklas för driften av detta reningsverk. Anslutning och belastning på reningsverket redovisas i bilaga 1. PROVTAGNINGSPUNKTER OCH UTSLÄPPSKONTROLL Inkommande vatten provtas tidsstyrt i en punkt strax efter rensgallret med frekvensen 6 dp/år. Utgående vatten provtas flödesstyrt i utloppspumpstationens pumpgrop. Dygnsprover tas ut varannan vecka. Slam tas ut som ett samlingsprov/nedtappning och samlas fryst till samlingsprov för sex månaders slamproduktion. Flödesmätare för utgående vatten har fungerat tillförlitligt. Provtagare för utgående vatten och bräddning har fungerat utan anmärkning under året. Recipientkontrollen sker genom Helgeåkommitténs försorg. Periodisk besiktning genomfördes senast TRANSPORTER Egna transporter under året uppgår till sammanlagt mil, varav uppskattningsvis 70% rör avloppsrening. Dessa utgörs huvudsakligen av tillsyn, underhålls- och reparationsinsatser för såväl dricksvatten som avloppssystem och omfattar såväl fasta anläggningar som ledningsnät. Insatser för att minska körsträckorna utgörs i första hand av automatisering och datoriserad driftövervakning av ett ökande antal anläggningar. Samtidigt innebär en åldrande VA-anläggning att underhållet och därmed transporterna ökar. Körsträckan för 2014 är jämfört med tidigare år något lägre än normalt. OMGIVNINGSKONTROLL Recipientkontroll utförs inom ramen för Helgeåns samordnade recipientkontroll. 10

11 BILAGA 1 - ANSLUTNING OCH BELASTNING Kommun Avloppsreningsverk Hässleholm Vinslöv Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) 3833 Antal fysiska personer anslutna till avloppsreningsverket (p) 3790 Medelvärde, se bilaga 8 Maxdygn Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten (70g/person,dygn) därav industri (pe) 0 - därav externbelastning (uppskattat antal pe) 0 -mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar 0 - slam från andra avloppsreningsverk 0 Dimensionering (antal pe) 5450 Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 41 Medelvärde (m 3 /d) 976 Maxvärde (m 3 /d) 2418 Minvärde (m 3 /d) 604 Totala årsflödet (m 3 /år) Mängd ovidkommande vatten (m 3 /år) (34%) Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 41 Medelvärde (m 3 /d) 976 Maxvärde (m 3 /d) 2418 Minvärde (m 3 /d) 604 Totala årsflödet (m 3 /år) Dimensionerande flöde m 3 /h 145 m 3 /d - 11

12 BILAGA 2 - UTSLÄPPSKONTROLL VATTEN Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd exkl Typ av och antal prov (dp, (maxdygn) bidrag från rejektvp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD dp COD Cr dp P-tot 7,7 7,5 9,3 9,0 2,7 6 dp N-tot dp Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Nej Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Typ av och antal prov (maxdygn) Mängd (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD 7 8,1 7, ,9 16 dp COD Cr dp P-tot 0,26 0,25 0,50 0,40 0, dp N-tot dp 12

13 BILAGA 3 - BRÄDDNING Bräddat vatten vid reningsverket Antal bäddningar Antal h Antal m 3 Orsak Kvartal 1 Med behandling 0 0 Utan behandling 0 0 Kvartal 2 Med behandling 1 6 Högt flöde Utan behandling 0 0 Kvartal 3 Med behandling 0 0 Utan behandling Högt flöde Kvartal 4 Med behandling 0 0 Utan behandling 1 87 Högt flöde Summa Typ av behandling av bräddat vatten Försedimentering Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3 /år) 0 Total bräddad volym pga hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 212 Bräddad volym i % av totala årsflödet 0,06% Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Maxvärde (mg/l) Medelvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (ton/år) BOD ,073 COD Cr 797 0,170 P-tot 7,5 0,002 N-tot 60 0,013 Kontinuerlig mätning och registrering av bräddflöde Flödesproportionell provtagning Tidsproportionell provtagning Bilaga 3 fortsätter på nästa sida Ja Nej Ja 13

14 Forts, bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) 0 Mängd p.g a. drifthaveri (m 3 /år) 0 Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 0 Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD7 0,000 CODCr 0,000 P-tot 0,000 N-tot 0,000 NH4-N - Total mängd (kg/år) Hg - Cd - Pb - Cu - Zn - Cr - Ni - För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. 14

15 Fortsättning bilaga 3 Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Anläggning Tillsyn/ vecka Larm Antal pumpar Badet pstn. 0,5-2 NB till dag Bygatan pstn. Lommarps pstn. Norra Industriområdet pstn. Vannerberga pstn. Bräddmagasin - - Vinslövssjön Beteckningarna FMC, ACADA, MTC, APP500, APP700 och FGC betecknar olika varianter av Flygts undercentraler och innebär att larm för bräddning vidarebefordras till överordnat system. I de fall larm anges med streck finns larm med lokal varning, typ röd lampa eller saknas helt. Nödutlopp Bakvattenstopp Recipient Antal Bräddtid h Volym m , m ,5-2 Ja - - Vinnö å ,5 MTC 2 pumpsump 0,5-2 pumpsump till dag - - Vinnö å Ja - Vinnö å

16 BILAGA 4 - TOTALA UTSLÄPPSUPPGIFTER TILL VATTEN Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket ton/år BOD 7 3,0 COD Cr 18 P-tot 0,094 N-tot 15 16

17 BILAGA 5 - SLAM Slam, årsvärden Medelvärde (mg/kg TS) Maxvärde (mg/kg TS) Mängd (kg/år) Typ av och antal prov (stickprov, samlingsprov, månad, kvartal, år) Hg 0,42 0,43 0,028 2 sp Cd 0,72 0,77 0,048 2 sp Pb ,0 2 sp Cu sp Zn sp Cr ,94 2 sp Ni ,74 2 sp N-tot sp P-tot sp Toluen 0,34 0,67 0,022 2 sp PCB, summa 0,019 0,019 0,001 2 sp PAH, summa 0 0 0,000 2 sp Nonylfenol 5,3 6 0,35 2 sp Summering av "mindre än värden" (t ex <0.1) har halva värdet använts vid beräkning. OBS! Har andra parametrar analyserats t ex PBDE, Sb, Au, Br, W etc? Ange parameter och resultat ovan. Slammängder Producerad mängd 1770 m 3 /år mängd TS totalt 67 ton TS/år [TS-halt 3,8% Externslammängd till vattenfas (vattenfas=inkommande arv eller på ledningsnät) Externslammängd till slambehandling 0 -från enskilda avloppsanläggningar -från andra reningsverk -från andra verksamheter 17

18 Forts, bilaga 5 Lagrat slam m 3 ton TS Arets början Årets slut Lagrets kapacitet 800 Rötning Ja Kompostering Vassbäddar el. liknande 0 Annat Åkermark Energigröda Energiskog Täckning deponi Övrig markanvändning Deponering Till annat reningsverk (HLM, slamfas) Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej x vem för register: Annat 18

19 BILAGA 6 - AVFALL, KEMIKALIER OCH ENERGIHUSHÅLLNING Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd Slutbehandling Rens Deponi Sand Deponi Brännbar rensrest ,2 m 3 Återvinning Deponiavfall 0 Deponi Skrot 0 Återvinning Kemikalier Mängd Typ (ton/år) Fällning Järnklorid 75 Slambehandling Desinfektion Annat Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) Bränsletyp Olja 0 El 107 Gasproduktion Förbrukning (m3 el. ton) Mängd prod. gas/år (m3) m 3 Gasens energiinnehåll (kwh/m3) Facklad mängd (m3/år) Användning av gasen Uppskattningsvis 300 m 3 oförbränd biogas (motsvarande ca 200 nm 3 metangas) har avgivits via gasklockans vattenlås. Ja Uppvärmning och slamvärmning Har energibesparande åtgärder gjorts under året? Nej 19

20 BILAGA 7 - VILLKORSUPPFÖLJNING Årsmedelvärden P-tot BOD 7 mg/l % mg/l % 0,26 65% 8,1 54% Veckomedelvärden Datum P-tot BOD 7 mg/l % mg/l % ,26 65% 12,0 80% ,44 109% >14 >93% ,33 83% 9,7 65% ,27 67% 11,0 73% ,20 49% 11,0 73% ,29 72% >13 >87% ,27 68% >13 >87% ,25 62% 9,8 65% ,18 46% 7,6 51% ,38 94% 11,0 73% ,34 86% 10,0 67% ,14 36% 7,0 47% ,24 59% 6,5 43% ,13 32% 4,5 30% ,20 49% SF ,41 104% >8,4 >56% ,50 126% 7,4 49% ,23 57% 6,8 45% ,23 58% 7,4 49% ,20 49% 5,1 34% ,14 34% 6,0 40% ,24 59% 7,4 49% ,15 38% 5,9 39% ,19 48% <5,7 <38% * SF - Fel på provtagning eller analys. För BOD innebär detta vanligen att ingen spädning givit en syreförbrukning inom acceptabelt intervall. 20

21 BILAGA 8 - MÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR Analyserande laboratorium Analyser av Ptot, BOD 7, COD Cr, N tot, NH 4 -N och ph för avloppsvatten har utförts på eget laboratorium - Hässleholms VA-laboratorium. Analyserna har utförts under laboratoriets ackreditering enligt ISO/IEC 17025, ackrediteringsnummer Analyser av rötslam har utförts av kontrakterat laboratorium, AlControl i Malmö t o m 1 september och därefter Eurofins. Beräkningsmodeller Beräkningar av halter och mängder m.m. på inkommande och utgående vatten sker enligt följande: Medelhalt = n i= 1 n C Maxhalt ( mg /) l = Max ( C ) i n i= 1 i där C i är uppmätt halt vid respektive provtagningstillfälle (mg/l) och n är antal mätta prover. Samma modell används för medelflöde Q (m 3 /d) Dygnsbelastning ( kg / d) = Medelhalt mg l Medelflöde m d ( /) ( / ) n Qi Ci Maxmängd ( kg / d) = Max i = 1( ) 1000 Årsbelastning ( ton / år) = Dygnsbelastning ( kg / d) C mg l Q m d Belastning pe = 70 ( /) ( 3 / ) BOD7 Halter som underskrider mätgränser, exv för BOD 7 <3 tas vid medelvärdesberäkningar med som halva mätgränsen för externa prover och uppmätt halt för egna prover. 21

22 BILAGA 9 - ANSLUTNA FÖRETAG Verksamheter med årsförbrukning av dricksvatten överstigande 10 m 3 sorterade efter förbrukning i m VINSLÖV VINSIL FASTIGHETSBOLAG AB 11 LJUDKANALEN 12 VINSLÖVS BANGOLFKLUBB 15 FASTEX FASTTEKNIK AB 17 ANDERSSON IVAR BYGG AB 21 CONWELD AB 22 NYEBY BYGG O INREDNINGS AB 22 NAVIGATIONSTEKNIK I VINSLÖV AB 25 TILLMAN MAGNUS PLÅT AB 26 VINSLÖVS PASTORATSSAMFÄLLIGHET 28 RM IMPORT AB 31 JÖRGENS SKOG O TRÄDGÅRD AB 35 PAULSSON OLLE 38 ALUSOL FÖRSÄLJNINGS AB 43 EL- O MÄTARESERVICE 47 NILSSON TOMMY BIL AB 53 SECUREX SPECIALFORDON KB 53 PERSSON MONA 58 RF-SYSTEM 61 HOLMGRENS VAPEN AB 63 TECTUM BYGGNADER AB 63 MASKIN O TRAKTOR I VINSLÖV AB 66 SMÅDJURSHÄLSAN I VINSLÖV AB 69 VINSLÖVS BYGDEGÅRDSFÖR 72 GRANQVIST GÖRAN 78 STUGTEMA I VINSLÖV AB 79 HÄSSLEHOLM MILJÖ AB 89 REDINGE MARIELLE 91 STRABAG SVERIGE AB 93 SNICKARE G CARLSSON I VINSLÖV 96 KGA3 FÖRVALTNING AB 113 JONASSON PER ÅKE 120 VINSLÖVS IF 129 GIFAB 130 TILLMANS STATION HB 137 VINSLÖVS ALUMONTAGE & 141 EG BYGG AB 146 THAGESSON STIG 162 HB J P LIVS 174 TILLMAN MAGNUS 191 TEMAHALLEN AB 196 OLSSONS I VINSLÖV AB 201 CEDERHOLMS BUSS 209 SKANDI FORM AB 222 MISSIONSFÖRSAMLINGEN 224 SPARBANKEN GÖINGE AB 275 ERIKSSON LARS 292 LAURITSEN JÖRGEN 341 TALLPARKEN ANDELSFÖR 350 THAGESSON HENRIK 358 VINSLÖVS FRITIDSCENTER AB 367 VINSLÖVS FÖRSAMLING 397 AHLFELDT MARTIN 444 HOLMKVIST ROLAND 484 LITTOGRAFEN I VINSLÖV AB 498 VINSLÖVS VÄRDSHUS AB 513 STENVALVET FASTIGHETS AB 543 VINSLÖVS BENSIN O SERVICE G OL 656 NYA VINSLÖVSTVÄTTEN HB 747 HÄSSLEHEM AB 827 BYAVÄRME AB 1046 VANNEBERGA VATTENVERKSFÖRENING 1320 HÄSSLEHOLMS KOMMUN KRONBORSTEN AB

23 BILAGA 10 - INVESTERINGAR 2014, MILJÖÅTGÄRDER Nedan redovisas de investeringar som slutfördes under 2014 vilka haft positiva miljöeffekter. Flera av projekten har haft mer än ett miljösyfte och samma projekt kan därför redovisas under flera av rubrikerna nedan. Förteckningen omfattar hela bolagets verksamhet inom hela kommunen. 1. Åtgärder med syfte att minska mängden ovidkommande vatten till reningsverk Inom områden med äldre VA-ledningsnät förekommer ibland kombinerat avloppsledningsnät där samma avloppsledning avleder både spill- och dagvatten mot reningsverk. Vid duplicering av avloppsledningsnätet avleds det ovidkommande dagvattnet i separat ledning mot recipient och därmed avlastas spillvattenledningar, spillvattenpumpstationer och reningsverk. Vid otäta spillvattenledningar sker inläckage av grundvatten till spillvattenledningar. Inläckaget medför förhöjd belastning på nedströms liggande pumpstationer och reningsverk. Det kan också inträffa att orenat spillvatten läcker ut ur ledningarna och förorenar marken eller grundvatten. Ledningsförnyelse med syfte att minska mängden ovidkommande vatten i spillvattenledningsnät slutfördes 2014 enligt följande: Omläggning VA-ledningar Bergendahls där ca 800 m befintliga spillvattenledningar förnyades. Exploatering Brantliden, Vittsjö, där 75 meter spillvattenledning förnyades. Ny rörinspektionsbuss. Med rörinspektionsbuss kontrolleras på ett effektivt sätt avloppsledningars kvalitét och utgör därmed en avgörande faktor för att hitta inoch utläckage ur spillvattenledningar. Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där totalt 117 m spillvattenledningar förnyades. Omläggning VA-ledningar Lehultsvägen, Vittsjö, där ca 55 m spillvattenledningar förnyades. Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm, där 351 meter spillvattenledning förnyades. Förnyelseåtgärder inkommande spillvattenledning till Ballingslövs pumpstation. Total förnyelse om 327 m varav 234 m utgjordes av relining. 2. Åtgärder med syfte att motverka översvämningar Översvämningar medför ofta stora olägenheter för de som drabbas. Även för Hässleholms Vatten medför översvämningar olägenheter och kostnader. Ur miljösynpunkt kan översvämningar medföra att okontrollerade bräddningar sker mellan dag- och spillvattennät. Åtgärder för att motverka översvämningar vidtogs under 2014 genom följande projekt: Omläggning VA-ledningar Bergendahls där omkopplingsåtgärder genomfördes för att bättre nyttja ett befintligs utjämningsmagasin. Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där höjdsättning av väg samt funktion av rännstensbrunnar ändrades så att infiltration sker i högre grad samt att flödesutjämning sker innan dagvattnet når dagvattenledningsnätet. Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm, vilket varit drabbat av återkommande översvämningar. En rad olika åtgärder för att fördröja dagvattnet innan det når ledningsnätet samt förstärkning och omkoppling av dagvattenledningsnät. Totalt förnyades 608 meter dagvattenledning. Upprutsning dagvattendike vid Vannarödsvägen och Åkervägen för att motverka översvämningar. Upprustning Kolbergadiket i Hästveda med syfte att motverka översvämningar. Dammåtgärder Fågelbärsvägen, Hässleholm, där dagvattenanläggning omkopplades med syfte att bättre nyttja befintligt dagvattenmagasin. 3. Åtgärder med syfte att motverka läckor i ledningsnät 23

24 Läckor i vattenledningsnätet innebär att producerat/behandlat dricksvatten inte når abonnenten utan i stället läcker ut i marken. Miljökonsekvenserna ligger i onödigt stora grundvattenuttag, ökad energiförbrukning och pumpslitage samt ökad kemikalieförbrukning. Läckor på tryckavloppsledningar innebär att orenat spillvatten läcker ut till omkringliggande mark. Åtgärder för att motverka läckor vidtogs under 2014 enligt följande: Omläggning VA-ledningar Bergendahls, där totalt 489 meter vattenledning och 3620 meter tryckavloppsledning förnyades. Förnyelse tryckavloppsledning från Finja pumpstation, där 4996 meter tryckavloppsledning förnyades. Befintlig ledning var drabbad av återkommande läckor. Exploatering Brantliden, Vittsjö, där 75 meter vattenledning förnyades. Förnyelse avloppsledningar Kringelvägen/Kristianstadsvägen, Hässleholm, där 115 meter vattenledning förnyades. Omläggning VA-ledningar i Mala, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 89 meter vattenledning. Förnyelse VA-ledningar Lehultsvägen, Vittsjö, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 82 meter vattenledning. Förnyelse VA-ledningar i Bäckhagsvägen och Hövdingegatan, Hässleholm. Totalt förnyades 567 meter vattenledning. Omläggning vattenledningar vid Attarp, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 205 meter vattenledning och råvattenledning. Omläggning vattenledningar vid Ignaberga, i samband med förläggning av kablar för Sydvästlänken, förnyades 129 meter vattenledning och råvattenledning. 4. Åtgärder med syfte att snabbare och mer effektivt upptäcka och lokalisera vattenläckor Flödesmätning på vattenverk, tryckstegringsstationer och på mätpunkter på vattenledningsnät innebär att vattenläckor upptäcks på tidigare stadium och mätpunkter utfördelade på strategiska platser på vattenledningsnätet medför att man snabbare kan lokalisera vattenläckor i de fall det läckande vattnet inte kommer upp till markytan. Miljönyttan är likvärdig mot punkt 3. Utökad och förbättrad flödesmätning har under 2014 utförts enligt följande: Uppgradering Finja pumpstation med styr- och övervakningsutrustning som säkrare och snabbare upptäcker läckage på tryckavloppsledning. Ombyggnad av före detta tryckstegringsstation till mätpunkt för dricksvatten på Köpmannagatan i Hästveda. Uppgradering Röke vattenverk med förbättrat styr- och övervakningsystem och flödesmätarutrustning. Förnyelse övervakningssystem på Tormestorps tryckstegringsstation. Förnyelse övervakningssystem på Bjärnums tryckstegringsstation. 5. Åtgärder med syfte att motverka bräddning av orenat spillvatten till recipient Bräddning av orenat spillvatten inträffar då spillvattenledningsnät eller spillvattenpumpstationer som är belastat av ovidkommande vatten drabbas av otillräcklig kapacitet, eller då annan driftsstörning inträffar så att spillvattnet inte kan avledas mot reningsverk. Bräddning av orenat spillvatten innebär att nedströms liggande recipient förorenas och om upprepade bräddningar sker till samma recipient kan denna drabbas av övergödning. Följande projekt har under 2014 genomförts för att minska risken för bräddning av orenat spillvatten: Förnyelse av en pumpstation och utförande av ny en ny pumpstation i samband med omläggning VA-ledningar Bergendahls. Nya pumpstationer har effektivare och bättre styr- och övervakning, samt utförande av dubbla tryckavloppsledningar vilket innebär att bräddningar av orenat spillvatten inte behöver ske i samband med reparation av framtida tryckavloppsläckor. Den större av pumpstationerna förseddes med reservkraftaggregat för att säkra drift vid framtida strömavbrott. Förnyelse tryckavloppsledning Finja pumpstation. Dels har förnyelse motverkat framtida avloppsläckor, vilket tidigare inträffat vid upprepade tillfällen på aktuell 24

25 tryckavloppsledning. Dessutom skedde förnyelsen med dubbla tryckavloppsledningar innebärande att bräddningar av orenat spillvatten inte behöver ske i samband med reparation av framtida tryckavloppsläckor. Uppgradering Finja pumpstation där styr- och övervakningsystem förbättrats för att snabbare och mer effektivt upptäcka och mäta eventuella bräddningar av orenat spillvatten. Uppgradering Bjärnums pumpstation. Avser främst byte av pumpar som är mer lätthanterade att byta och reparera vid sidan om förbättrad driftssäkerhet. Förnyelse inkommande ledning Ballingslövs pumpstation. Tidigare ledning hade stort inläckage innebärande att pumpstationen hade svårigheter att hantera allt inkommande vatten vid hög nederbörd samtidigt med höga nivåer i den näraliggande Almaån. Förnyad och avsevärt mycket tätare inloppsledning har minskat belastningen vid sådana tillfällen. 6. Investeringar syftande till minskad energianvändning Följande investering som slutfördes under 2014 hade som ett av syftena att minimera energiförbrukningen: Omläggning VA-ledningar Bergendahls där duplicering av tryckavloppsledning gett förbättrad driftsekonomi och lägre elförbrukning för pumpar. Vid förnyelse av tryckavloppsledning vid Finja pumpstation duplicerades tryckavloppsledning vilket gett förbättrad driftsekonomi och lägre elförbrukning för pumpar. Omkoppling rötkammare på Sösdala reningsverk. Då avloppslam från Sösdala reningsverk rötas i Hässleholm i stället för lokalt i Sösdala sker rötning mer effektivt samtidigt som utvunnen biogas nyttjas för elproduktion på Hässleholms reningsverk. Omkoppling på Sösdala reningsverk innebär även minskad energiförbrukning av slampumpningen på verket. Uppgradering Röke vattenverk har gett mer energieffektiv trycksättning av dricksvattnet. Uppgradering Bjärnums pumpstation innebär mer energieffektiv pumpning av spillvattnet från Bjärnum. Förnyelse inkommande spillvattenledning Ballingslövs pumsptation. Avsevärd mindre mängd inläckande ovidkommande vatten innebär minskad energiåtgång vid pumpning. 7. Investeringar med syfte att skydda grundvattentäkt. Under 2014 avslutades projektet med att utföra ny dagvattenledning för avledning dagvatten från bostadsområde i Röinge, riksväg 23 och GC-tunnel, så att aktuellt dagvatten avleds ut ur vattenskyddsområde för Ignaberga, istället för som tidigare, infiltrera ner till grundvattnet inom vattenskyddsområdet. 25