Arbetsgruppsmöte den 23 maj på Länsstyrelsen i konferensrum 5 fokus Säker Strålmiljö: radon, UV-strålning, elektromagnetiska fält

Transkript

1 Sida 1/1 Gustav Enander Miljö- och samhällsbyggnadsavd. Telefon Arbetsgruppsmöte den 23 maj på Länsstyrelsen i konferensrum 5 fokus Säker Strålmiljö: radon, UV-strålning, elektromagnetiska fält Närvarande: Mareta Sterner, Gustav Enander, Johnny Johansson, Rikard Almgren, Li Ohlson(telefon), Noomi Carlsson, Sven-Åke Stark, Eva Timén, Gustav Blom, Gösta Emilsson, Therese Mattisson. Inledning Mareta repeterade gruppens uppdrag: Utforma en långsiktig samverkan kring Hälsans miljömål, koppling till kommande Strategiarbete för regionens folkhälsoarbete. Våra områden friskluft/skyddande ozonskikt/säker strålmiljö Analysera nuläget, utgångspunkt miljömålen Åtgärder på samtliga nivåer: miljökvalitetsmål, generationsmålet och etappmål Förslag till regionala åtgärder Förankra mål och åtgärder med berörda utförare Remissbehandling av förslaget - anpassa Eftersträvat resultat: Ska vara uppföljningsbart. Blev det som vi hade avsett Gustav repeterade kort målet och dess preciserin och drog hur vi tänker kring prioriterin. Radon Allmänt om radon Sven-Åke, sjukhusfysiker Ryhov, presenterade bakgrundsdata kring radon. Bilaga 1. Lyfte särskilt fram att sambandet mellan lungcancer och radon är svagt om man inte också röker. Röker man ökar risken väsentligt. Av 500 fall av lungcancer beroende på radon utgörs ca 50 av personer som inte röker, dock stor osäkerhet om dessa personer har utsatts för passiv rökning. För barn som utsätts för passiv rökning föreligger en ökad risk, eftersom barn är känslie. G:\5 - Naturvård och miljöskydd\50\501 Miljömål\5011\Temaår\Hälsans miljömål 2014\FLSOSS\Säker strålmiljö\antecknin _v4.docx Telefon Fax E-post jonkoping@lansstyrelsen.se Webbplats

2 Sida 2/9 Källor till radon i inomhusmiljö är markradon och radongas från blåbetong samt från dricksvatten. Alunskifferbaserad lättbetong, så kallad blåbetong, användes från 1929 till slutet av 1970-talet som byggmaterial. Blåbetong i både ytter- och innerväg samt bjälklag kan ge radongashalter uppåt Bq/m3, när luftväxlingen är dålig. Risken för lungcancer ökar med 16% per 100 Bq/m3 ökning av radonkoncentrationen. Lungcancer ger sig till känna först efter års exponering, eller långt efter det att man exponerats för radon/rökning. Gällande riktvärden för radon i inomhusluft är numera: 200 Bq/m 3. Gäller för: högsta radonhalt i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål; se Folkhälsomyndighetens allmänna råd om radon inomhus FoHMFS 2014:16 och högsta radonhalt i nya byggnader; se Boverkets författningssamling, BFS 2011:6 med ändrin t.o.m. BFS 2011:26 (BBR 19). Blåbetong är också en källa för gamma-strålning vilken bedöms av strålskyddsmyndigheten ge låga bidrag till totala stråldosen. Höga halter av radon i egnahem är starkt kopplat till dålig ventilation i Genom en bra ventilation minskar halterna av radongas/radondöttrar i inomhusmiljön. Strålskyddsnytt nr Världshälsoorganisationen WHO har rekommenderat världens länder att sänka rikt- och gränsvärdet av radon i inomhusluft till 100 becquerel, både i befintliga bostäder och vid nybyggnation. Boverket tillsammans med andra myndigheter har beslutat att Sverige inte ska följa WHO:s rekommendation utifrån samhällsekonomiska argument. Vad görs idag Tranås kommun Informationskampanjer genomförs varje säsong på torg, genom personliga möten och i andra livesammanhang för att äe av egnahem ska genomföra radonmätnin. Miljönämnden bedömer metoden som effektiv och den bidrar till en attitydförändring, att våga mäta. Tranås arbetar också med att förelägga flerbostadsäe att genomföra radonmätning. Informationskampanjer är fortsatt viktiga och gärna i enkel form typ tv-reklam. Broschyr från Tranås bifogas, bilaga 2. Jönköpings kommun Jönköping bedömer problemen med markradon vara små och relativt lätta att lösa genom en fungerande ventilation. Jönköping förelägger samtliga flerbostadshus och skolor att genomföra mätnin. Egnahemsbilden mer oklar. Vid mätning av flerbostadshus har en metodbeskrivning tagits fram,

3 Sida 3/9 varje trappuppgång och varje våningsplan räknas som en mätenhet. Fastighetsäna har till 2017 på sig att mäta. Habo och Mullsjö kommuner I Habo/Mullsjö har man sett att när det erbjuds gratis provtagning ger det effekt genom att fler mätnin utförs. Enkät Inför mötet skickades också en kort enkät ut till kommunernas miljökontor för att undersöka hur nuläget är. Frågorna som ställdes var: 1. Hur ser nuläget ut avseende radon i bostadhus, - kvarvarande behov av radonmätnin? -kvarvarande behov av saneringsåtgärder? 2. Hur ser nuläget ut avseende radon i dricksvatten - kvarvarande behov av mätnin i vatten? - kvarvarande behov av mätnin/ åtgärder? 3. Finns det behov för ytterlie åtgärder som med fördel kan göras bättre genom samverkan? 4. Har ni förslag på vad som behöver göras? Nedan kort summering av svaren. Det är vanligt att kommunerna föreläg flerbostadshus att genomföra mätnin samt att om mätninna visar ett behov av åtgärder ställa krav på det. Även i skolor sker regelbundna mätnin. I egnahem har mätnin skett i varierande utsträckning och detsamma gäller åtgärder. Dock saknar kommunerna statistik över detta. Vad gäller mätnin i vatten finns dålig statistik. I ett fall fördes det fram önskemål att det tas fram ett material hur man kan arbeta kring radonåtgärder i flerbostadshus. Åtgärdsdiskussion Från diskussionerna kom det fram att en prioriterad åtgärd är: Information om vikten att mäta radonhalten i huset/lägenhetens samt förstå konsekvensen och att våga mäta. Skiss till åtgärdsförslag i bilaga 3. Det är viktigt hur informationen paketeras. Vem är mottae och vilket verktyg ska användas för uppföljning av att informationen nått ut. Ifall man tar fram ett informationsblad är det viktigt att förklara ordentligt vad radon är och hur risken kopplas till rökning. Information se myndighetssidor på webben. Alla var överens om att materialet behöver lyfta fram kopplingen mellan rökning och radon.

4 Sida 4/9 Alla behöver tänka igenom och lämna synpunkter på hur vi ska nå ut med information och följa upp hur den når fram. Gustav tittar på om det finns någon befintlig indikator idag. Om någon känner till en indikator kan skicka information om den till Gustav. Har någon ett förslag på hur en indikator kan utformas kan förslaget också lämnas till Gustav. Kommunerna har oftast ett avtal om att mäta radon vilket gör det billie. I dagsläget finns det 3-4 företag man kan teckna avtal med. Kommunerna bör utgöra ett stöd inför mätning och får då tillgång till mätresultaten. Mätresultaten kan vara underlag för föreläggande om åtgärder samt bidrar till en kartläggning av radonsituationen i kommunen. Framtagandet av material bör samordnas så att alla kommuner kan ta del av det. Kan man göra en informationsfilm? Är miljösamverkan f intresserade av att vara med och driva frågan? Fråga ta med hem, vad vill vi få ut från informationen? Hur ska den framställas på bästa sätt? Ha med faktaruta om nivåerna och vad det innebär. Gustav Börjar skissa på en informationsåtgärd med utgångspunkt från diskussionerna som kommer att utgöra underlag för vidare diskussion. I tidie åtgärdsprogram fanns det en åtgärd om radon i vatten. Gruppen är enig om att detta inte är ett område som behöver prioriteras. Man har inte hittat några samband mellan radon i dricksvatten och cancer i matsmältningssystemen. WHO guidelines for drinking water quality rekommenderar upprepad mätning ifall stråldosen överstiger 100 Bq/l. UV-strålning Allmänt Preciseringen är tydlig men det är svårt se om insatser bidrar till minskade hudcancerfall. Effekten av att utsätta sig för höga doser UV strålning ser vi först om 20 till 30 år. Viktigt är att de resultat man jämför med också tar hänsyn till en växande befolkning och förändring i ålderstrukturer. Räknar man in en åldrande befolkning ser man alltjämt att fallen ökar. På samma sätt ser man att antalen fall per invånare ökar. Finns tre bilder längst ned i dokumentet som visar detta. Vad görs idag Jönköpings kommun Jönköpings kommun lyfter frågan om UV-strålning, solskyddande utemiljöer i samband med granskning av egenkontrollen av skolor.

5 Sida 5/9 Länsstyrelsen Gustav berättade kortfattat om arbetet med UV-informatörer, i Jönköping, Vetlanda och Eksjö som genomförts och ska genomföras även denna sommar i ett antal kommuner. Åtgärden är redan igång. Det är möjligt man skulle överväga att göra det bredare så att alla kommuner involveras men i det fallet behöver man lösa finansieringen på ett bättre sätt än idag. Hur informationen tas emot och effekten av den bör styras upp. Tydliggöra ett mätbart mått av aktiviteten. Åtgärdsdiskussion Gruppen tittade på de åtgärder som varit utmanin i föregående program. Gruppen var överens om att åtgärderna inte är utformade på ett sätt så att de är lätta att följa upp. Någon hade sett information om risken med UVstrålning på mjölkpaket. Information till utomhusarbetare diskuterades kort utan att komma fram till om det vore något att arbeta vidare med. Finns ett omfattande material framtaget av Folkhälsoavdelningen på Landstinget riktat mot skolor, dock oklart om det har använts i undervisning och hur det har använts. Viktigt att klargöra vem är beställare av information och vem är mottaen. Inför en informationsinstas måste det vara klart hur resultatet ska mätas och värderas. Det finns här en möjlighet att arbeta vidare med att sprida det material som finns. Gustav tar fram ett åtgärdsförslag på detta till nästa möte. I egenkontrollen på skolor ingår UV-strålning som ett moment. Det varierar mellan kommunerna hur detta sker. Som åtgärdsförslag kan man arbeta fram en för kommunerna gemensam modell/verktyg för hur granska och bedöma tillgången på UV-skyddade utemiljöer på skolgårdar. Vid brister ska det ingå tydliga krav på åtgärder och en form för uppföljning. Detta kan bli en vidareutveckling av åtgärden om barnmiljörond som kanske borde döpas om till elevmiljörond. Mareta stämmer av med Eva Stillemark, allergikonsulent, som idag arbetar med barnmiljöronden på landstinget så att vi inte föreslåt något som redan finns klart. Vi kan samverka med arbetsgruppen för giftfri miljö med frågan om egenkontroll i skolor. Gustav tar fram ett åtgärdsförslag kring detta för ytterlie diskussion. Det har funnits en åtgärd i tidie program om tillgång till skugga i offentliga miljöer. I detta förslag föreslår vi att man arbetar vidare med frågan mer specifikt för skolgårdar och på lekintensiva ytor. Befintlig indikator för hudcancerfall går troligen inte att se effekter av förrän om år. För att se effekter av föreslagna åtgärder avseende utsatthet för UV strålning behöver vi andra indikatorer, indirekta indikatorer. Johnny nämnde förslag kring solskydd av lekintensiva delar av skolgården. Till exempel att minst 50% av utemiljöytan ska medge skugga. Johnny fick i uppdrag att utveckla det vidare hur man kan formulera en sådan indikator

6 Sida 6/9 för att fokusera en åtgärd kring skugga på skolgårdar. Gustav tar fram en åtgärdsskrivning för vidare diskussion. En annan aspekt som lyftes var vikten av att när träd tas ned i offentliga miljöer en återplantering redan är beslutad. Helst ska detta ske så det blir överlapp så att det nya trädet hinner växa till sig lite. Detta kan arbetas in i ovanstående förslag. Angående diskussion att nå ut till resebyråerna för att på det sättet informera resenären om UV strålning så bedömer gruppen det vara svårt samt informerar de flesta byråerna sina resenärer om behovet av att skydda sig för solen. En kampanj tillsammans med resebyråer bedömer gruppen vara en nationell angelägenhet. Eva lyfte att äldre i solen utgör en annan målgrupp. Äldre personer mår istället bättre av att vara ute i solen. Viktigt tänka på vem och hur information är riktad till. Övrigt inom säker strålmiljö Sven-Åke lyfter fram att människor även kan vara rädda för rötgenstrålning. Där bedömer gruppen att det inte utgör ett länsproblem och att det ligger på Landstinget att hantera frågor kring strålning inom sjukvården. Elektromagnetisk strålning är ett område där kopplingen mellan höga doser och hälsa inte har visat några risker om värdena är under myndigheternas referensvärden (strålsäkerhetsmyndigheten). I dagsläget finns det två identifierade områden där skadliga hälsoeffekter vid exponering för elektromagnetiska fält inte helt kan uteslutas. Det handlar om exponering för magnetfält från exempelvis kraftlednin och elektriska apparater samt radiovågor från den egna mobiltelefonen. Gruppen bedömer dock att underlaget som finns om området inte medför att riktade åtgärder kan genomföras i dagsläget. Strålsäkerhetsmyndigheten har utfärdat allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, där anges referensvärden. Referensvärden är rekommenderade maxvärden för olika frekvenser vilka är satta med god marginal till nivåer som ger påvisade direkta hälsoeffekter. Värdet bör inte överskridas på platser där allmänheten vistas, vilket det inte heller gör i de allra flesta fall.

7 Sida 7/9 Övrigt Till nästa möte med fokus på skyddande ozonskikt kommer ett antal personer bjudas in. Bostadsbolag (Vätterhem), Återvinningscentral, avfallsbolag, kommunal handläge som arbetar med köldmedier, miljösamverkan f. Information om arbetet läggs kontinuerligt upp på länsstyrelsen hemsida: Det finns möjlighet att vara med i referensgrupper för de andra grupperna alternativt anmäla någon annan till referensgrupperna. Ifall ni vet någon som vill vara med i referensgrupp anmäl intresset till Gustav. Det planeras en workshop där en bredare diskussion kring åtgärderna kommer att ske. Den planeras i samband med miljömålssamordnarträffen i höst. inte bestämt än med datum som diskuteras ligger i oktober efter vårt möte om frisk luft. Nästa möte Nästa möte är den 2 september klockan Återkommer med plats beroende på hur många vi blir.

8 Sida 8/9 Tre trendbilder (fall per och fall per ålderstandardiserad enl år 2000) så ser dessa ut enligt nedan:

9 Sida 9/9