Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till"

Transkript

1 Strålsäkerhetsmyndighetens förslag till Föreskrifter och allmänna råd om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet med joniserande strålning Bakgrund och kommentarer Extern remiss 2009 Kommentarer önskas senast

2 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Begreppen exclusion, exemption och clearance Internationella regler och rekommendationer EG:s strålskyddsdirektiv BSS EU:s rekommendationer IAEA:s rekommendationer Metod för härledning av friklassningsnivåer Jämförelse av EU:s och IAEA:s rekommendationer Lagstöd Inledande bestämmelser Syfte Termer och begrepp Tillämpningsområde Friklassning Definition av friklassning Friklassning av material Friklassning av lokaler och byggnader Friklassning av mark Åtgärder för friklassning Friklassningsnivåer Inledning Radioaktiv förorening på ytan av material Friklassningsnivåer för material Friklassningsnivåer för spillolja och farligt avfall Friklassningsnivåer för verktyg och utrustningar Friklassningsnivåer för lokaler och byggnader Friklassningsnivåer för mark Kompetenskrav Årlig rapportering till SSM Annan friklassning och undantag Regler för tillämpning av nuklidspecifika friklassningsnivåer Begränsning av uppkomst av radioaktivt förorenat material Referenser...20 Bilaga 1. Friklassningsnivåer för material...22 Bilaga 2. Friklassningsnivåer för spillolja och farligt avfall...24 Bilaga 3. Friklassningsnivåer för lokaler och byggnader...26 Bilaga 4. Beaktade dotternuklider...28 Bilaga 5. Sammanfattning av scenarier i RP 122 del 1 (ref. 5)...30 Bilaga 6. Sammanfattning av scenarier i RP 114 (ref. 7)

3 1 Inledning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har tagit fram ett förslag till föreskrifter om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark. Föreskrifterna är avsedda att tillämpas på verksamheter med joniserande strålning som kräver tillstånd enligt strålskyddslagen eller kärntekniklagen. Friklassning innebär att ett föremål, som kan ha förorenats med radioaktivt ämne vid verksamhet med joniserande strålning, undantas från fortsatt kontroll från strålsäkerhetssynpunkt och därefter får hanteras utan restriktioner från strålskydds- eller kärnsäkerhetssynpunkt. Syftet med föreskrifterna är att underlätta resurshushållning i samhället utan att ge avkall på skyddet av människors hälsa och miljön mot joniserande strålning. Föreskriftsförslaget baseras på direktiv och rekommendationer från EU och på SSM:s nuvarande föreskrifter. Föreskriftsarbetet bedrivs med målet att de nya föreskrifterna ska träda i kraft den 1 juli Bakgrund SSM:s föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område vid kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:39, ref 1, tidigare SSI FS 1996:2) har varit i kraft sedan den 1 januari Statens strålskyddsinstitut (SSI) beslutade år 2004 att revidera föreskrifterna. Bakgrunden var bland annat att EU-kommissionen har utfärdat rekommendationer med nuklidspecifika friklassningsnivåer. Hanteringen av avfall i samhället har förändrats, vilket gör att tidigare konsekvensanalyser (från början av 1980-talet) behöver ses över. Föreskrifterna är inte avsedda att reglera friklassning av större mängder material i samband med avveckling av kärntekniska anläggningar. SSI hade redan börjat att i viss utsträckning tillämpa EU:s rekommendationer genom särskilda beslut i enskilda fall. Föreskrifter om friklassning av lokaler, byggnader och mark saknas. Föreskrifter om friklassning för fri användning av material från icke kärnteknisk verksamhet saknas. Revideringsarbetet har bedrivits med målet att föreskrifterna ska gälla alla verksamheter som kräver tillstånd enligt strålskyddslagen eller kärntekniklagen och att även friklassning vid avveckling ska inkluderas. I samband med revideringen av föreskrifterna genomförde SSI inspektioner av rutinerna för friklassning vid de kärntekniska anläggningarna. SSI lät även utreda om vissa av EU:s rekommendationer är tillämpliga i Sverige. Ett första förslag till föreskrifter remitterades under våren 2006 till ett stort antal tillståndshavare och andra organisationer. Synpunkterna på förslaget har sammanställts och kommenterats i en PM som utgjort underlag för det nu aktuella förslaget (SSM dnr 2008/549). För närvarande pågår översyn av den svenska lagstiftningen på strålskydds- och kärnsäkerhetsområdet. SSM bedömer dock att detta inte kommer påverka behovet av eller förutsättningarna 3

4 för att ge ut dessa föreskrifter. Översyn pågår även av EG:s strålskyddsdirektiv BSS och IAEA:s grundläggande standard för strålskydd (IAEA BSS). Detta kan på några års sikt komma att medföra en justering av de friklassningsnivåer som anges i dessa föreskrifter, se avsnitt 4.5 nedan. 3 Begreppen exclusion, exemption och clearance I internationella sammanhang tillämpas ofta begreppen exclusion, exemption och clearance för att ange vilka verksamheter som kan undantas från reglering från strålskyddssynpunkt. Exclusion avser undantag från reglering av sådana former av bestrålning som inte (med rimliga insatser och konsekvenser) går att reglera. Exempel på sådana fenomen är bestrålning till följd av K-40 i kroppen, exponering för kosmisk strålning vid markytan samt stråldoser vid hantering av de flesta material med naturligt förekommande radioaktiva ämnen. Exemption avser undantag från vissa av de krav som gäller för verksamheter, exempelvis kravet på tillståndsplikt. Sådana undantag ges under förutsättning att verksamheten endast kan förväntas ge upphov till försumbara stråldoser. Exempel på verksamheter som undantas från tillståndsplikt är hantering av små mängder radioaktiva ämnen, t.ex. strålkällor med mycket litet aktivitetsinnehåll. Clearance avser undantag från reglering från strålskyddssynpunkt av material som ingått i en kontrollerad verksamhet. På svenska används termen friklassning för detta begrepp. Det kan exempelvis röra sig om verktyg som är svagt kontaminerade med radioaktiva ämnen, avfall som lämnas till deponi för icke-radioaktivt avfall eller material som lämnas till återvinning. 4 Internationella regler och rekommendationer 4.1 EG:s strålskyddsdirektiv BSS Friklassningsnivåerna i dessa föreskrifter baseras på de doskriterier som anges i EG:s strålskyddsdirektiv BSS (ref 2). Enligt artikel 5 i direktivet gäller att material som innehåller radioaktiva ämnen från en kontrollerad verksamhet får lämnas utan kontroll från strålskyddssynpunkt under förutsättning att aktiviteten är lägre än de friklassningsnivåer ( clearance levels ) som anges av den nationella myndigheten. Friklassningsnivåerna ska enligt artikel 5 följa de kriterier som anges i bilaga 1 till direktivet samt sättas med beaktande av de rekommendationer som ges av EU. Av direktivets bilaga 1 framgår bland annat att den individuella radiologiska risken och kollektiva stråldosen ska vara så små att de kan lämnas utan beaktande ( be of no regulatory concern ). Speciellt anges för exemption att 1. den förväntade effektiva dosen till någon person ska vara mindre än ca 10 Sv/år, och att 2. kollektivdosen ska vara mindre än ca 1 mansv per år, såvida inte optimering visar att friklassning är det bästa alternativet. I rekommendationer som utfärdats av EU tillämpas dessa kriterier även vid friklassning ( clearance ). 4

5 4.2 EU:s rekommendationer Såväl internationellt som i enskilda länder har ett stort antal studier kring friklassning genomförts. Under de senaste åren har även rekommendationer med förslag till friklassningsnivåer utfärdats av EU-kommissionen och IAEA. Rekommendationerna från EU baseras på kriteriet att ingen person ska få en effektiv stråldos på mer än några tiotals mikrosievert per år till följd av friklassat material. För att ta hänsyn till risken att enskilda personer kan komma i kontakt med material som frigörs från flera olika verksamheter, baseras friklassningsnivåerna på att dosen till följd av varje verksamhet inte ska överstiga ca 10 mikrosievert per år (dvs. kriteriet enligt EG:s BSS ovan). Till grund för friklassningsnivåerna ligger studier som med realistiska eller konservativa antaganden uppskattar tänkbara doser vid olika slags användning av material som innehåller små mängder radioaktiva ämnen. De nuklidspecifika friklassningsnivåerna anges i dokumenten RP 89 (Friklassning av metaller för återvinning, ref 3), RP 113 (Friklassning av byggnader och rivningsmassor, ref 4) och RP 122 del 1 (Friklassning för fri användning från verksamhet med strålning, ref 5). De beräkningar som ligger till grund för RP 89 respektive RP 113 beskrivs i dokumenten RP 117 (ref 6) respektive RP 114 (ref 7). 4.3 IAEA:s rekommendationer IAEA rekommenderar i sin Safety Guide RS-G-1.7 (ref 8) friklassningsnivåer baserade på samma kriterium som EU, med tillägget att i fall med låg sannolikhet ska ingen få en effektiv dos större än 1 msv/år eller 50 msv i huddos. De beräkningar som ligger till grund för RS-G- 1.7 beskrivs i Safety Report Series No 44 (ref 9). 4.4 Metod för härledning av friklassningsnivåer EU och IAEA använder likartade metoder vid härledning av friklassningsnivåer. Arbetsgången kan sammanfattningsvis beskrivas enligt följande. 1. Beräkningarna görs för de nuklider som inkluderas i BSS (exklusive ädelgaser). 2. Olika tänkbara scenarier för exponering identifieras, till exempel extern bestrålning och inandning vid arbete med friklassat material eller oavsiktlig förtäring. 3. Scenarierna beskrivs i matematiska modeller. Modellparametrarna i underlaget till EU:s rekommendationer anges vara försiktigt konservativa, medan realistiska respektive osannolika val har gjorts för IAEA:s beräkningar. Exempel på parametrar är utspädningsfaktor vid blandning med annat material, årlig arbetstid, årlig mängd intaget material etc. 4. För varje nuklid och varje scenario beräknas den årliga effektiva dosen med antagandet att materialet innehåller 1 Bq/g. Scenariot med maximal dos identifieras och resultatet används för att beräkna vilken aktivitetskoncentration som motsvarar 10 mikrosievert per år i detta scenario. 5. Friklassningsnivåerna härleds genom att den beräknade aktivitetskoncentrationen avrundas till närmaste tiopotens. Detta görs så att värden mellan 0,3 och 3 avrundas till 1, värden mellan 3 och 30 avrundas till 10 etc. Därigenom blir skillnaden mellan den beräknade aktivitetskoncentrationen och den härledda friklassningsnivån maximalt en faktor 3,3. Syftet med 5

6 avrundningen är uppenbarligen att beräkningarna ska leda fram till en enhetlig uppsättning siffror som avspeglar att osäkerheterna är stora. 6. Det resulterande värdet jämförs med andra studier vilket eventuellt leder till justering. 7. En kontroll görs av att kollektivdosen vid tillämpning av friklassningsnivåerna inte överstiger ca 1 mansv per år. 4.5 Jämförelse av EU:s och IAEA:s rekommendationer En väsentlig skillnad mellan EU:s och IAEA:s beräkningar ligger i definitionen av scenarier. I EU-rapporterna hanteras varje exponeringsväg för sig (dvs. extern bestrålning, intag, inandning och hudbestrålning) och ett antal scenarier definieras för varje exponeringsväg. I IAEA:s beräkningar definieras istället ett antal scenarier (t.ex. arbete på deponi), vilka vart och ett innehåller en eller flera exponeringsvägar. En jämförelse mellan värdena i EU:s RP 122 del 1 och IAEA:s RS-G-1.7 visar på vissa skillnader. Om jämförelsen görs för samtliga 196 nuklider (som har halveringstider längre än 1 dag) visar det sig att IAEA:s beräkningar ger högre värden för 103 nuklider och lägre värden för 11 nuklider. Skillnaderna beror på skillnader i scenarier och modellparametrar. Även avrundningen spelar in och kan i vissa fall leda till att små skillnader i beräknade värden ger en skillnad om en faktor 10 i den rekommenderade friklassningsnivån. SSM har valt att enbart utgå från EU:s rekommenderade friklassningsnivåer för dessa föreskrifter. Den främsta orsaken är att naturligt förekommande nuklider hanteras på principiellt olika sätt i de olika rekommendationerna. EU:s rekommendationer anger friklassningsnivåer för naturligt förekommande nuklider i material baserat på doskriteriet 10 mikrosievert per år. IAEA å andra sidan anger friklassningsnivåer för naturligt förekommande nuklider baserat på vilka högsta halter som förekommer i jordytan. Detta leder för flera nuklider till att IAEA:s friklassningsnivåer inte uppfyller doskriteriet 10 mikrosievert (IAEA anger möjliga doskonsekvenser på upp till ca 1000 mikrosievert per år, exklusive doser från radon). En komplikation i sammanhanget är att det pågår en översyn av såväl EU:s strålskyddsdirektiv som IAEA:s grundläggande norm för strålskydd (Basic Safety Standards). I översynerna ingår bland annat att inkludera generella friklassningsnivåer. EU:s strålskyddsdirektiv kan därvid komma att inkludera de friklassningsnivåer som rekommenderas av IAEA. Detta skulle leda till att SSM:s friklassningsföreskrifter skulle behöva revideras. Utvecklingen är inte förutsägbar, varför SSM i dagsläget enligt ovan utgår från EU:s rekommendationer. 5 Lagstöd Föreskrifterna utfärdas med stöd av 4, 7 och 8 strålskyddsförordningen (1988:293) samt 15 a förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. 4 strålskyddsförordningen bemyndigar SSM att i fråga om radioaktiva ämnen meddela föreskrifter om undantag från strålskyddslagen (1988:220) eller vissa bestämmelser i lagen förutsatt att syftet med lagen inte därmed åsidosätts. Genom att undantag görs från strålskyddslagen omfattas den fortsatta hanteringen inte av strålskyddslagen, dvs befattning med materialet betraktas inte som verksamhet med strålning. 7 strålskyddsförordningen bemyndigar SSM att utfärda sådana ytterligare föreskrifter om allmänna skyldigheter enligt 6-11 strålskyddslagen, som krävs till skydd mot eller för kontroll 6

7 av strålning. SSM stödjer sig på 7 eftersom föreskrifterna anger åtgärder som krävs för att kontrollera och begränsa spridning av radioaktiva ämnen. 8 strålskyddsförordningen bemyndigar SSM att utfärda föreskrifter om radioaktivt avfall m.m. enligt 13 och 14 strålskyddslagen. SSM stödjer sig på 8 eftersom föreskrifterna även anger hur radioaktivt avfall kan friklassas. 15 a kärnteknikförordningen bemyndigar SSM att, i fråga om kärnämne eller kärnavfall, meddela föreskrifter om undantag från lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet. Sådana föreskrifter får endast avse undantag som det finns särskilda skäl för och som kan göras utan att syftet med lagen åsidosätts. Genom att undantag görs från kärntekniklagen omfattas den fortsatta hanteringen inte av kärntekniklagen, dvs befattning med materialet betraktas inte som kärnteknisk verksamhet. Föreskrifterna innebär krav på ett kontrollsystem för att se till att endast material med mycket litet aktivitetsinnehåll sprids i samhället och miljön. Enligt föreskrifterna tillåts endast material med aktivitet under angivna friklassningsnivåer lämna verksamheter som bedrivs med tillstånd enligt strålskyddslagen eller kärntekniklagen. Föreskrifterna är inte avsedda att gälla för verksamheter som får utövas utan tillstånd enligt strålskyddslagen eller kärntekniklagen. Sådana verksamheter anges i strålskyddsförordningen och i kärnteknikförordningen. Av 2 strålskyddsförordningen framgår bland annat att befattning med radioaktiva ämnen vars specifika aktivitet är lägre än de undantagsgränser som framgår av bilagan till förordningen är undantagna från tillståndsplikt. Även om samma doskriterier använts vid härledningen, är undantagsgränserna generellt sett högre än friklassningsnivåerna. Skillnaden beror på att undantagsgränserna härletts för små mängder material (mängder om ca 1 ton eller strålkällor med mycket liten aktivitet). 6 Inledande bestämmelser 6.1 Syfte 1 Syftet med dessa föreskrifter är att möjliggöra en rationell hantering och användning av material, lokaler, byggnader och mark som kan ha förorenats med radioaktivt ämne vid verksamhet med joniserande strålning. Föreskrifterna anger under vilka förutsättningar dessa kan undantas från fortsatt kontroll från strålsäkerhetssynpunkt utan att skyddet för människor, djur och miljö mot skadlig verkan av joniserande strålning åsidosätts. Syftet med föreskrifterna är underlätta resurshushållning i samhället genom att ange regler för när material, lokaler, byggnader och mark, som kan ha förorenats med radioaktivt ämne vid verksamhet med joniserande strålning, kan undantas från fortsatt kontroll från strålsäkerhetssynpunkt. En förutsättning för detta är att skyddet av människors hälsa och miljön mot joniserande strålning inte åsidosätts. Föreskrifterna ställer därför krav på att verksamhetsutövaren på ett strukturerat sätt genomför kontroller och visar att förekomsten av radioaktiva ämnen är mindre än de friklassningsnivåer som anges i föreskrifterna (eller som i enskilda fall beslutas av SSM). Material som friklassas tillåts således innehålla små mängder radioaktiva ämnen, men dessa bedöms endast kunna ge upphov till stråldoser som kan betraktas som försumbara. Ytterligare begränsning av aktivitetsinnehållet skulle enligt SSM:s bedömning leda till att stora mängder material skulle behöva hanteras med kontrollåtgärder, som inte kan motiveras från strålsäker- 7

8 hetssynpunkt. Återvinning av användbart material skulle även försvåras på ett sätt som inte kan motiveras från strålsäkerhetssynpunkt. 6.2 Termer och begrepp 2 Termer och begrepp som används i strålskyddslagen (1988:220), lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, avfallsförordningen (2001:1063) och förordningen (1993:1268) om spillolja har samma betydelse i dessa föreskrifter. Exempel på termer som används i föreskrifterna: Joniserande strålning: Definieras i 2 strålskyddsslagen som gammastrålning, röntgenstrålning, partikelstrålning eller annan till sin biologiska verkan likartad strålning. Farligt avfall: Definieras i 4 avfallsförordningen som avfall som är markerat med en asterisk (*) i bilaga 2 till förordningen eller annat avfall som har en eller flera av de egenskaper som anges i bilaga 3 till förordningen. Bortskaffning: Definieras i 4 avfallsförordningen som sådant förfarande som anges i bilaga 5 till förordningen. Exempel på bortskaffningsförfaranden är deponering eller förbränning. Spillolja, regenerering: Definieras i 2 förordningen om spillolja. 7 Tillämpningsområde 3 Dessa föreskrifter är tillämpliga på material, lokaler, byggnader och mark som kan ha förorenats med radioaktivt ämne vid tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning. Avfall som uppfyller kriterierna för friklassning omfattas av miljöbalkens (1998:808) och avfallsförordningens (2001:1063) bestämmelser. Material som uppfyller kriterierna för friklassning kan omfattas av bestämmelser i lagen (2006:263) om transport av farligt gods eller av bestämmelser i kommissionens förordning (Euratom) nr 302/2005 av den 8 februari 2005 om genomförandet av Euratoms kärnämneskontroll. Föreskrifterna omfattar alla verksamheter med joniserande strålning för vilka tillstånd krävs enligt strålskyddslagen eller kärntekniklagen. Föreskrifterna syftar dock i första hand till att reglera friklassning av material mm från verksamheter där joniserande strålning används (ex.vis partikelacceleratorer), verksamheter där radioaktiva ämnens radioaktiva, fissila eller fertila egenskaper används (ex.vis kärnkraftverk, forskningslaboratorier, nuklearmedicinsk verksamhet) eller verksamheter som bedrivs för att möjliggöra en sådan användning (ex.vis bränslefabriker eller anläggningar för behandling av radioaktivt avfall). Föreskrifterna omfattar formellt även verksamheter där radioaktivt avfall enbart förekommer som en oönskad bieffekt, ex vis hantering av cesiumkontaminerad aska eller avfall som innehåller förhöjda halter av naturligt radioaktiva ämnen. För sådana verksamheter finns dock, eller planeras, särskilda föreskrifter vilka möjliggör en annan hantering av det radioaktivt förorenade materialet (ex.vis användning som ytfyllnadsmaterial eller deponering). Föreskrifterna är inte heller avsedda att tillämpas på utvinning av radioaktivt material, t.ex. uran, ur naturliga malmer. Även för sådan verksamhet kan SSM komma att ge ut särskilda föreskrifter. 8

9 Motsvarande förhållande gäller även för hantering av radioaktivt avfall från verksamheter som använder joniserande strålning; material som inte kan friklassas enligt dessa föreskrifter kan istället hanteras som radioaktivt avfall och under särskilda förutsättningar lämnas till anläggning för avfallsförbränning, se SSM:s föreskrifter mm om icke kärnenergianknutet radioaktivt avfall (SSMFS 2008:50, revidering pågår). Föreskrifterna ska tillämpas på material som kan ha förorenats i verksamheten. Vid tillämpningen måste alltså en bedömning göras av om det finns risk för att materialet har förorenats. Ingen koppling görs till om materialet hanterats inom så kallat kontrollerat område eller inte, eftersom det förekommer verksamheter som hanterar öppna strålkällor utan att något kontrollerat område behöver upprättas (jämför SSM:s föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning, SSMFS 2008:51). Andra stycket i paragrafen upplyser om att det finns särskilda regler för friklassat avfall enligt annan lagstiftning. Tredje stycket upplyser om att lagen om transport av farligt gods kan vara tillämplig (se 10.2 nedan) samt att särskilda regler gäller för material som står under Euratoms kärnämneskontroll. 4 Dessa föreskrifter är inte tillämpliga på utsläpp av radioaktiva ämnen i luft eller vatten. Utsläpp i luft eller vatten från kärnteknisk verksamhet regleras enligt SSM:s föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp av radioaktiva ämnen från vissa kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:23). Utsläpp från icke kärnteknisk verksamhet regleras enligt SSM:s föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet radioaktivt avfall (SSMFS 2008:50, revidering pågår). Det kan även noteras att särskilda regler gäller för kontroll av ytkontamination på personer vid utpassering från kontrollerat område vid kärntekniska anläggningar (SSMFS 2008:26). 5 Dessa föreskrifter är inte tillämpliga på radioaktiva ämnen som inte härrör från den aktuella tillståndspliktiga verksamheten med strålning. Reglerna för friklassning ska till exempel inte tillämpas på naturligt förekommande radioaktiva ämnen som förekommer oberoende av den aktuella verksamheten med strålning. 8 Friklassning 8.1 Definition av friklassning 6 Med friklassning avses i dessa föreskrifter att strålskyddslagen (1988:220) och kärntekniklagen (1984:3) inte äger tillämpning på material, lokaler, byggnader eller mark som kan ha förorenats med radioaktivt ämne vid tillståndspliktig verksamhet med joniserande strålning. Definitionen av friklassning ansluter till den etablerade användningen av termen friklassning. Friklassning av material sker idag på tre olika sätt; genom beslut av SSM efter ansökan av tillståndshavaren, genom ett i förväg utfärdat tillstånd av SSM (med krav på kontrollåtgärder och friklassningsnivåer som villkor) eller genom tillämpning av SSMFS 2008:39. Friklassning av byggnader eller mark sker genom beslut av SSM efter ansökan av tillståndshavaren. Termen friklassning används även i beredskapssammanhang och innebär även då ett beslut att det inte behövs några restriktioner från strålskyddssynpunkt för fortsatt användning av mark eller byggnader. 9

10 Friklassning innebär att det inte ska finnas några restriktioner från strålsäkerhetssynpunkt för fortsatt hantering eller användning av materialet, dvs materialet ska kunna hanteras utan att hänsyn behöver tas till att det kan innehålla små mängder radioaktiva ämnen. Det finns dock regler i strålskyddslagen som gäller allt material som innehåller radioaktiva ämnen, oavsett aktivitetsinnehåll. Exempelvis gäller de allmänna skyldigheterna enligt 6 strålskyddslagen vid befattning med allt radioaktivt material. Material med lågt aktivitetsinnehåll är endast undantaget från tillståndsplikt och kravet på läkarundersökning i enlighet med 2 strålskyddsförordningen. För att den som hanterar materialet efter friklassningen inte ska behöva beakta strålskyddslagens allmänna regler måste materialet undantas från strålskyddslagens tillämpning i sin helhet. Liknande förhållande gäller för svagt radioaktivt material som även utgör kärnavfall eller kärnämne enligt definitionerna i kärntekniklagen. 8.2 Friklassning av material 7 Material som kontrollerats i enlighet med 10 och 11 och vars innehåll av radioaktiva ämnen understiger de friklassningsnivåer som anges i är friklassat. Genom denna paragraf medger SSM undantag från strålskyddslagens och kärntekniklagens tillämpning för sådant material som har kontrollerats enligt föreskrifterna. Materialet är friklassat om kontrollerna visar att innehållet av radioaktiva ämnen ligger under friklassningsnivåerna. Motivet till att undantag kan medges för sådant material är att det inte kan förväntas ge upphov till annat än försumbara stråldoser och att det därför inte finns skäl att kräva några åtgärder från vare sig strålskydds-, kärnsäkerhets- eller fysiskt skyddssynpunkt. De tillåtna halterna av klyvbart material är dessutom så låga att materialet är ointressant med avseende på kärnämneskontroll. 8.3 Friklassning av lokaler och byggnader 8 När en tillståndspliktig verksamhet avvecklas eller flyttas ska tillståndshavaren vidta de åtgärder som krävs för att kunna friklassa lokaler, byggnader och mark. Beslut om friklassning av lokaler och byggnader fattas av Strålsäkerhetsmyndigheten på ansökan av tillståndshavaren. Lokaler och byggnader som kontrollerats i enlighet med och i vilka förekomsten av radioaktiva ämnen understiger de friklassningsnivåer som anges i 18 får användas av tillståndshavaren för andra ändamål än verksamhet med joniserande strålning även om Strålsäkerhetsmyndigheten inte beslutat om friklassning. Ansökan om friklassning görs senast i samband med att tillståndshavaren upphör med att nyttja den aktuella lokalen eller byggnaden. Paragrafens första stycke tydliggör tillståndshavarens skyldighet att åtgärda eventuell radioaktiv förorening när verksamheten upphör i den aktuella lokalen eller på den aktuella platsen. Syftet med åtgärderna ska vara att lokalen eller platsen ska kunna friklassas. Friklassning beslutas av SSM. Tillståndshavaren behöver emellertid inte ansöka om friklassning direkt efter det att åtgärderna vidtagits utan kan istället välja att ansöka om friklassning vid ett senare tillfälle (exempelvis då verksamheten helt upphört och tillståndshavaren vill befrias från fortsatta skyldigheter). Paragrafens tredje stycke möjliggör för verksamhetsutövaren att utnyttja lokaler och byggnader för andra ändamål utan att SSM behöver fatta beslut om friklassning. 10

11 I föreskrifternas 18 anges vilka friklassningsnivåer som ska gälla i normalfallet (SSM kan med stöd av 22 besluta om att andra friklassningsnivåer ska gälla i det enskilda fallet). Det bör observeras att även om material, lokaler, byggnader och mark friklassats i enlighet med dessa föreskrifter, kan det finnas kvarstående skyldigheter för verksamhetsutövaren, tex vad gäller omhändertagande av radioaktivt avfall som förts från en anläggning. Friklassning av lokaler och byggnader innebär således inte nödvändigtvis att skyldigheterna som följer av tillståndet för verksamheten kan anses vara uppfyllda. Ett tillstånd för en verksamhet kan därför vara i kraft långt efter det att verksamheten upphört samt lokaler och byggnader friklassats och kanske till och med används för andra verksamheter. Kvarvarande skyldigheter för tillståndshavaren kvarstår till dess de fullgjorts eller befrielse från dem medgivits (jfr 14 kärntekniklagen). Detta kan t.ex. innebära att tillståndshavaren måste visa att slutförvaring skett av avfallet på ett godtagbart sätt, eller att en annan tillståndshavare tar över skyldigheterna. Ett sådant övertagande av skyldigheter måste dock godkännas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt. 8.4 Friklassning av mark 9 Beslut om friklassning av markområde fattas av Strålsäkerhetsmyndigheten på ansökan av tillståndshavaren. Denna paragraf lägger fast den praxis som hittills ofta tillämpats. Föreskrifterna innehåller dock inga friklassningsnivåer för mark. SSM avser i dagsläget inte att ange generella friklassningsnivåer. Det kan vara lämpligare att fastställa friklassningsnivåer för varje enskilt fall med utgångspunkt från den aktuella platsens egenskaper och vilken fortsatt användning som förutses. Internationellt tillämpas en stor variation av kriterier för fortsatt användning av mark, delvis beroende på förutsättningarna i det enskilda landet (se ref 10). I internationella rekommendationer från ICRP och IAEA anges dosbegränsningskriterier (dose constraints) på ca 300 mikrosievert per år för en individ som exponeras till följd av en kvarvarande förorening (ref 11 och 12). 9 Åtgärder för friklassning 10 Material, lokaler, byggnader och mark ska innan friklassning kan ske kontrolleras med avseende på förekomst av radioaktiva ämnen. Kontrollen ska göras genom mätning eller beräkning som har verifierats med mätning. För material som friklassas med tillämpning av 15 eller 16 ska mätning göras på hela mängden material eller på en representativ delmängd därav. Metoderna för och omfattningen av kontrollen ska anpassas till risken för radioaktiv förorening, till föroreningens utbredning och till materialets, lokalens, byggnadens och markens egenskaper samt stå i överensstämmelse med svensk eller internationell standard eller riktlinjer som utfärdats av Strålsäkerhetsmyndigheten. Här anges det fundamentala kravet att kontroller som baseras på mätningar ska göras inför friklassning. För friklassning av material ska mätning göras på hela mängden eller en representativ delmängd. Det är alltså i normalfallet inte tillräckligt att mäta på uttagna stickprover eller delar av de föremål som avses friklassas. Med beräkning som har verifierats med mätning avses exempelvis användning av en nuklidvektor, dvs aktivitetsförhållandet (kvoten) mellan olika nuklider har bestämts med mätningar på prover varefter kvoten används för att, utifrån en uppmätt aktivitet av en nuklid vars aktivitet lätt kan mätas, beräkna aktiviteten av en mer svårmätbar nuklid. 11

12 Metod och omfattning av kontroller ska anpassas till de aktuella förhållandena, dvs de ska utgå från en bedömning av vilken radioaktiv förorening som förekommer och hur den är fördelad. Det kan även vara motiverat att göra förberedande mätningar för att utforma ett väl anpassat kontrollprogram. Svensk standard ska tillämpas för de kontroller som görs. SS-ISO (ref. 13) omfattar metoder för mätning av ytkontamination, specifik aktivitet, dosrat samt totalaktivitet. För mätning av ytkontamination finns krav på mätinstrument, hur mätning och kalibrering ska göras och vad som ska dokumenteras. För mätning av specifik aktivitet finns krav på provtagning, bakgrundsmätning, kalibrering, dokumentation m.m. Alternativt kan internationell standard tillämpas. SSM kan även komma att utfärda riktlinjer för kontroller, för det fall att standarderna bedöms otillräckliga. Riktlinjer kan utfärdas på initiativ av SSM eller på förslag av tillståndshavare. Allmänna råd Saneringsåtgärder bör övervägas vid kontroll av material, lokaler och byggnader. Löst sittande radioaktiv förorening bör avlägsnas, om det kan ske med enkla metoder såsom avtorkning eller tvättning. Löst sittande radioaktiv förorening bör kontrolleras med stickprovsmässig provtagning. Resultatet bör med god marginal understiga de friklassningsnivåer som anges i 14. Inför friklassning av lokaler eller byggnader bör system, utrustningar och komponenter som kan vara förorenade med radioaktiva ämnen och som inte avses användas efter friklassningen demonteras och avlägsnas i syfte att underlätta sanering och kontrollmätning. Syftet med det första rådet är att den kvarvarande aktiviteten vid friklassning ska vara så låg som rimligt möjligt. Om aktivitet detekteras bör den därför avlägsnas, om det kan ske med enkla saneringsåtgärder. Detta gäller även om mätningar visar att aktiviteten ligger under friklassningsnivåerna. Rådet gäller även för lokaler och byggnader. Syftet med det andra stycket är att så långt som möjligt säkerställa att eventuell kvarvarande aktivitet detekteras och avlägsnas. SSM:s erfarenhet av friklassning av lokaler och byggnader visar att det är en stor fördel om utrymmena töms så långt som möjligt innan mätningar påbörjas, eftersom det kan vara svårt att med säkerhet bedöma hur kontamination kan ha spridits. 11 Inför genomförandet av kontroll som sägs i 10 ska ett skriftligt kontrollprogram upprättas. Kontrollprogrammet ska ange metoder för och omfattning av kontrollen, vem som är behörig att utföra kontrollen samt innehålla uppgift om kvalitetssäkring, egenkontroll och dokumentation av resultat. Kontrollprogram för friklassning av mer än 100 ton radioaktivt förorenat material per år samt för lokaler, byggnader och mark som har förorenats med radioaktiva ämnen ska anmälas till Strålsäkerhetsmyndigheten innan kontrollen genomförs. Syftet med kravet är att säkerställa att friklassning sker på ett välplanerat sätt av särskilt utsedda personer/personalkategorier och att kontrollerna kvalitetssäkras och dokumenteras. Kontrollprogram ska anmälas till SSM om det rör sig om stora mängder (från tex avveckling eller stora ombyggnationer) eller förorenade lokaler/byggnader, dvs där kontamination konstaterats. För material är syftet med anmälan att SSM ska ges möjlighet att granska de planerade kontrollerna och därmed få bättre kontroll över tillämpningen av 7. För lokaler och byggnader är syftet att möjliggöra en avstämning med SSM innan kontrollerna genomförs så att det från början är klarlagt att åtgärderna är avpassade till den kontamination som kan förväntas till följd av den bedrivna verksamheten. Därigenom kan den situation undvikas att SSM i efterhand krä- 12

13 ver att mätningarna ska göras om på grund av att de är otillräckliga, eller att ytterligare sanering ska göras. 12 Genomförande och resultat av kontroll ska dokumenteras. Dokumentationen ska bevaras i 10 år eller under den tid som anges av Strålsäkerhetsmyndigheten vid särskilt beslut om friklassning. Vad som sägs i första stycket gäller inte material som friklassas med stöd av 17. Syftet med detta krav är att det i efterhand ska vara möjligt att kontrollera att friklassningen skett enligt föreskrifterna. Kravet gäller inte verktyg, utrustningar o dyl, eftersom krav på dokumentation skulle innebära en onödig administrativ belastning. 13 Det är inte tillåtet att späda ut radioaktivt förorenat material om syftet därmed är att materialet ska kunna friklassas. Syftet med detta krav är att markera att avsiktlig utspädning för att möjliggöra friklassning generellt sett inte är en acceptabel metod för att omhänderta radioaktivt avfall. Förbudet gäller utspädning före friklassning, dvs före kontroll av aktivitetsinnehållet och tillämpning av 7. Utspädning som sker före friklassning av andra skäl, exempelvis processtekniska, är tillåten. Den utspädning av materialet som kan förväntas efter friklassning beaktas vid härledningen av friklassningsnivåerna, se exempelvis bilaga 5 som ger en sammanfattning av scenarierna i EU:s rekommendation RP 122, del Friklassningsnivåer 10.1 Inledning De föreslagna friklassningsnivåerna utgår från EU:s rekommendationer, vilka baseras på kriteriet att ingen person i allmänheten ska kunna få en effektiv stråldos på mer än några tiotals mikrosievert per år till följd av friklassat material. Även kriteriet att kollektivdosen ska understiga 1 mansv per år beaktas i rekommendationerna. Friklassningsnivåer anges för följande fall: 1. Godtyckligt material för fri hantering (återanvändning, återvinning eller deponering). 2. Spillolja som lämnas till regenerering eller förbränning. 3. Farligt avfall som lämnas till bortskaffning. 4. Verktyg och utrustningar som ska användas i annan verksamhet. 5. Lokaler och byggnader för fri användning. 6. Byggnader för rivning. Observera att detta innebär att de särskilda aktivitetsnivåerna i SSMFS 2008:39 för deponering av avfall på kommunal deponi upphävs. Istället kan SSM, liksom tidigare, i enskilda fall ge tillstånd till eller besluta om undantag för deponering av avfall med högre aktivitetsinnehåll än de friklassningsnivåer som anges i dessa föreskrifter. 13

14 10.2 Radioaktiv förorening på ytan av material 14 För radioaktiv förorening på ytan av ett material gäller friklassningsnivåerna 40 kbq/m 2 sammanlagt för de i verksamheten vanligast förekommande beta- och gammastrålande nukliderna beräknat som ett medelvärde över högst 0,03 m 2. För alfastrålande nuklider gäller 4 kbq/m 2 beräknat som ett medelvärde över högst 0,03 m 2. Vid friklassning av föremål som är mindre än 0,03 m 2 får 0,03 m 2 ansättas för den totala arean vid medelvärdesberäkningen. Friklassningsnivåerna enligt första stycket är inte tillämpliga på vätskor, finfördelat material eller annat material som saknar yta som kan kontrolleras. Friklassningsnivåerna för ytkontamination överensstämmer med de regler som gäller enligt SSMFS 2008:39. Nivåerna är väl inarbetade i praktiskt strålskyddsarbete och de förväntas inte leda till exponering över ca 10 mikrosievert per år. Med de kontroller och saneringsåtgärder som anges i föreskrifterna förväntas den faktiska aktiviteten med god marginal ligga under friklassningsnivåerna. Det ska dock observeras att lagen om transport av farligt gods i vissa fall kan vara tillämplig. Särskilda regler gäller exempelvis för gods som har en ytkontamination över 4 kbq/m 2 för betaoch gammastrålande nuklider och 0,4 kbq/m 2 för alfastrålande nuklider (dvs. 10 gånger lägre än vad som anges i 14 ), om den totala aktiviteten i sändningen överstiger undantagsgränserna för farligt gods. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas material som ska transporteras till annat land där andra regler kan vara tillämpliga. Genom att följa de allmänna råden om sanering av löst sittande kontamination och genom att beakta begränsningen för totalaktivitet i enskilda föremål som friklassas (jfr 17 nedan) kan sådana problem till stor del undvikas. För ytkontamination finns det få internationella rekommendationer. Från EU-kommissionen finns endast rekommenderade nuklidspecifika friklassningsnivåer för återanvändning av metalldelar (RP 89, ref 3). För de flesta beta- och gammastrålande nuklider rekommenderas nivån 100 kbq/m 2 eller högre värden. I några fall anges 10 kbq/m 2. För de flesta alfastrålande nuklider rekommenderas nivån 1 kbq/m 2. I några fall anges 10 kbq/m 2 (bland annat för naturligt förekommande uranisotoper). Det kan således konstateras att de föreslagna friklassningsnivåerna är striktare än EU:s rekommendationer för beta- och gammastrålande nuklider, men generösare för alfastrålande nuklider. Friklassningsnivåerna för ytkontamination ska tillämpas för allt material som friklassas. För material som inte utgörs av verktyg eller utrustningar för fortsatt användning gäller även begränsningar för aktivitetskoncentrationen, se 15 och 16 nedan Friklassningsnivåer för material 15 För annat material än som anges i 16 och 17 gäller de friklassningsnivåer som anges för radioaktiva ämnen på ytor i 14 i den utsträckning denna är tillämplig. Därutöver gäller för koncentrationen av radioaktiva ämnen de friklassningsnivåer som anges i bilaga 1, med tillämpning av vad som anges i bilaga 4. Friklassningsnivåer för koncentrationen av radioaktiva ämnen i material anges i bilaga 1. Friklassningsnivåerna är identiska med dem som rekommenderas i RP 122 del 1 (ref 5). Friklassningsnivåer anges för 196 nuklider. För varje nuklid anges i bilaga 1 även vilket scenario eller vilken referens som gäller för det beräknade värdet (scenarier enligt RP 122 del 1 sammanfattas i bilaga 5). I vissa fall utgör RP 89 eller RP 113 referens till friklassningsnivån. I des- 14

15 sa fall anger rekommendationerna lägre värden än de som beräknats i RP 122 del 1. Orsaken till nedjusteringen är att friklassningsnivåerna är avsedda att användas för godtyckligt material, dvs. även för skrot och rivningsmassor Friklassningsnivåer för spillolja och farligt avfall 16 För spillolja som lämnas till regenerering eller förbränning och för farligt avfall som lämnas till bortskaffning gäller de friklassningsnivåer som anges för radioaktiva ämnen på ytor i 14 i den utsträckning denna är tillämplig. Därutöver gäller för koncentrationen av radioaktiva ämnen de friklassningsnivåer som anges i bilaga 2, med tillämpning av vad som anges i bilaga 4. Friklassningsnivåer för spillolja och farligt avfall anges i bilaga 2. Dessa nivåer är generellt tio gånger högre än för övrigt material (för nukliderna Ge-71, Pd-103+ och Cs-131 anges samma nivå som för övrigt material, eftersom dessa är lika med undantagsgränsen enligt strålskyddsförordningen). SSM bedömer att det finns ett fortsatt behov av att kunna friklassa olja och farligt avfall till något högre nivåer än vad som gäller för fri hantering, och att detta är acceptabelt från strålskyddssynpunkt. Även med de högre nivåerna förväntas inte större doser än från övrigt material, eftersom spillolja och farligt avfall vid regenerering eller bortskaffning hanteras på ett mer restriktivt sätt, vilket gör att risken för exponering för radioaktiva ämnen minskar Friklassningsnivåer för verktyg och utrustningar 17 För verktyg och utrustningar som endast kan ha förorenats på de ytor som är åtkomliga för mätning och som avses användas i annan verksamhet än verksamhet med strålning gäller följande. Under förutsättning att den totala föroreningen av radioaktiva ämnen inte överstiger undantagsgränserna 1 för total aktivitet enligt strålskyddsförordningen (1988:293) behöver endast de friklassningsnivåer som anges för radioaktiva ämnen på ytor i 14 tillämpas. För verktyg och utrustningar räcker det med kontroll av åtkomliga ytor och någon bestämning behöver inte göras av halten av radioaktiva ämnen. Detta förutsätter dock att föremålet avses användas på samma sätt som tidigare (dvs. inte skrotas eller omformas) och att det inte innehåller radioaktiva ämnen som inte kan kontrolleras genom mätning på åtkomliga ytor. Undantaget från kravet på bestämning av halten av radioaktiva ämnen motiveras av att detta skulle innebära en svårighet för verksamhetsutövaren som inte skulle vara motiverad från strålskyddssynpunkt Friklassningsnivåer för lokaler och byggnader 18 För lokaler och byggnader gäller de friklassningsnivåer som anges i bilaga 3, med tilllämpning av vad som anges i bilaga 4. Nivåerna i bilaga 3 är identiska med dem som rekommenderas i RP 113, tabell 1 och 2. Olika friklassningsnivåer föreslås för lokaler som ska användas och för byggnader som ska rivas. De högre nivåerna för byggnader som ska rivas beror på att det då inte kommer att ske någon lång- 1 Högsta sammanlagda aktivitet för att undantag enligt 2 1 strålskyddsförordningen (1988:293) ska vara tillämpligt, se bilagan till strålskyddsförordningen. 15

16 varig exponering vid vistelse i lokalerna, dvs. en del av scenarierna för exponering kan uteslutas. Friklassningsnivåer anges för 104 nuklider. För varje nuklid anges i bilaga 3 även vilket scenario som utgör basen för det beräknade värdet (scenarier enligt RP 114 sammanfattas i bilaga 6). Det bör observeras att friklassningsnivåerna i bilaga 3 gäller för den aktivitet som finns inom varje kvadratmeter. Även radioaktiva ämnen under ytan ska inkluderas vid jämförelse med friklassningsnivåerna. SSM har som en del av förarbetet till föreskrifterna låtit utreda om EU:s rekommendationer för friklassning av skrot respektive rivningsmassor (RP 89 respektive RP 113) är tillämpliga i Sverige (ref 14, 15, 16). Utredningarna drar slutsatsen att rekommendationerna kan tillämpas i Sverige, med förbehåll för att det vid friklassning bör göras en bedömning av rimligheten i de antaganden som görs i underlagen till rekommendationerna vad gäller utspädning med annat material efter friklassning och grad av utnyttjande av friklassningsnivåerna (dvs. att medelaktiviteten i det friklassade materialet i praktiken kommer att vara lägre än friklassningsnivåerna). För rivningsmassor pekar Kemaktas utredning (ref 16) på en rad antaganden som kan leda till att doser underskattas eller överskattas. Doserna kan exempelvis underskattas på grund av att hänsyn inte tas till att samma person kan exponeras på flera olika sätt, till exempel vid arbete på en deponi, antagandet om avklingning under tiden som scenariet pågår påverkas om nytt material hela tiden tillförs, lakvattenbildningen vid en deponi kan vara underskattad, mängden byggnadsmaterial per yta överskattas för mindre anläggningar, vilket vid rivningen gör att aktiviteten på ytan fördelas i mindre mängd material än vad som antagits. Å andra sidan kan doserna överskattas på grund av att arbetstiden vid arbete på deponi är väl tilltagen, dammhalten vid arbete på deponi är högt ansatt, intaget av jord är högt ansatt, odling på deponi antas ske redan 10 år efter avslutning. Det finns enligt Kemaktas utredning även osäkerheter eftersom det finns osäkerheter i radionuklidspecifika parametrar, graden av utnyttjande av friklassningsnivåerna beror på mätteknik och saneringsåtgärder, graden av utspädning med annat material efter friklassning påverkas av platsspecifika förhållanden. Om en särskild deponi anläggs för rivningsavfallet kommer graden av inblandning att vara mycket mindre än vad som antagits. Utifrån de gjorda utredningarna och egen granskning av RP 114 (ref 7) har SSM dragit följande slutsatser. Det är ofrånkomligt att generella studier, som RP 114, innebär en mycket osäker uppskattning av de doser som verkligen uppkommer till följd av friklassning. SSM bedömer dock att sannolikheten är liten att doserna till allmänheten blir väsentligt större än doskriterierna, under förutsättning att byggnader saneras och kontrollmäts före rivning, dvs under förutsättning att friklassning sker med tillämpning av de friklassningsnivåer som RP 114 anger för ytor i befintliga byggnader. Denna bedömning baseras på följande överväganden. 16

17 Med de krav på sanering och mätningar som föreslås i föreskrifterna anser SSM att det är rimligt att anta att den kvarvarande aktiviteten i medeltal kommer att vara betydligt lägre än den friklassningsnivå som gäller för varje enskild kvadratmeter. I RP 114 antas den kvarvarande aktiviteten i medeltal vara ca 30 % av friklassningsnivån. SSM bedömer att detta är ett konservativt antagande. När det gäller mängden byggnadsmaterial per yta instämmer SSM i den bedömning som görs i RP 114, dvs. att mindre anläggningar generellt har mindre byggnadsmaterial per yta men att detta kompenseras av att mindre anläggningar ger mindre mängder rivningsavfall (vilket kan förväntas leda till större utspädning av materialet vid deponering samt kortare exponeringstider). Utifrån synpunkten att hänsyn inte tas till att samma person kan exponeras på flera olika sätt gör SSM följande överväganden. För de flesta nuklider dominerar antingen externstrålningen vid en deponi eller dosen till följd av inandning av damm. För ett mindre antal nuklider leder scenarierna för dessa två exponeringsvägar till jämförbara doser, vilket skulle kunna leda till att de beräknade doserna till deponiarbetare blir upp till två gånger större än vad som beräknas i RP 114. Samtidigt pekar Kemaktas utredning på att både arbetstiden vid deponin och dammhalten är konservativt ansatta, dvs. i realiteten kan doserna förväntas bli mindre än beräknat. För ca 10 nuklider beräknas de tre scenarierna intag av grönsaker, vatten och/eller jord kunna leda till jämförbara doser till barn. Ett barn som äter grönsaker, dricker vatten och äter jord enligt scenarierna skulle därmed kunna få en total dos som är större än den som de rekommenderade friklassningsnivåerna baseras på. Samtidigt poängterar Kemaktas utredning att exponering till följd av intag av föda och vatten i hög grad beror på radionuklidspecifika parametrar såsom lakbarhet, rörlighet och upptag i växter och djur och att det finns osäkerheter i dessa parametrar. Vidare bedömer Kemakta att lakvattenbildningen vid en deponi kan vara underskattad, medan å andra sidan tidpunkten för odling på deponin (10 år efter avslutning) inte stämmer med de regler som gäller för kontroll av deponier (30 års kontrollperiod). En annan osäkerhet i beräkningarna är den faktor som introduceras genom avrundning till närmaste tiopotens. Detta innebär en justering (uppåt eller nedåt) av de beräknade friklassningsnivåerna med upp till ca en faktor 3, vilket överskuggar flera av de övriga osäkerheterna i beräkningarna. För enskilda nuklider kan avrundningen således ha stor betydelse. Syftet med avrundningen är uppenbarligen att beräkningarna ska leda fram till en enhetlig uppsättning siffror som avspeglar att osäkerheterna är stora. SSM noterar vidare att tillämpningen av summaformeln på en blandning av nuklider i vissa fall innebär en viss försiktighet, eftersom blandningen kan innehålla nuklider som inte kan förväntas ge exponering av samma individ. Sammanfattningsvis anser SSM att det finns stora osäkerheter i framtagningen av friklassningsnivåerna, men att sannolikheten ändå är mycket liten att doserna till allmänheten blir väsentligt större än doskriterierna, under förutsättning att byggnader saneras och kontrollmäts före rivning. För rivningsmassor från byggnadsstrukturer som inte kontrollerats före rivning bör de generella friklassningsnivåerna enligt bilaga 1 gälla istället för de nivåer som föreslås i RP 113. Det finns dock skäl att följa utvecklingen på området för att vid behov se över friklassningsnivåerna Friklassningsnivåer för mark 19 Friklassningsnivåer för mark beslutas av Strålsäkerhetsmyndigheten i det enskilda fallet. Friklassningsnivåer för mark beslutas i det enskilda fallet. Se avsnitt 8.4 ovan. 17

18 11 Kompetenskrav SSM Dnr 2008/ Personal som utför kontroll och tillämpar dessa föreskrifter ska ha en för ändamålet tillräcklig kompetens och ska ha genomgått en utbildning som minst omfattar 1. i verksamheten förekommande radioaktiva ämnen, 2. skadliga effekter och risker med joniserande strålning, 3. risken för radioaktiv förorening i den aktuella verksamheten, 4. regler och rutiner för friklassning, och 5. metoder för provtagning och mätning, med osäkerheter och begränsningar. Genomgången utbildning ska vara dokumenterad. För att de kontroller som sker enligt dessa föreskrifter ska hålla en hög kvalitet krävs att den personal som tillämpar föreskrifterna har tillräcklig kompetens. Utbildning i ovanstående moment utgör en grund för sådan kompetens. 12 Årlig rapportering till SSM 21 Tillståndshavare som under ett kalenderår friklassat mer än 1000 kg material med tillämpning av 15 eller 16 ska före mars månads utgång påföljande år till Strålsäkerhetsmyndigheten lämna en rapport. Rapporten ska för det friklassade materialet beskriva 1. materialmängder och materialslag, 2. nuklidspecifik koncentration av radioaktiva ämnen samt 3. mottagare av friklassad spillolja och farligt avfall. Syftet med rapporteringen är att SSM på ett effektivt sätt ska kunna följa upp efterlevnaden och effekterna av föreskrifterna samt att få underlag för planering av tillsynsåtgärder. Ett annat viktigt syfte är att underlätta allmänhetens insyn i föreskrifternas tillämpning. 13 Annan friklassning och undantag 22 Strålsäkerhetsmyndigheten kan i enskilda fall besluta om andra friklassningsnivåer än de som anges i dessa föreskrifter. Paragrafen innehåller en upplysning om att SSM har mandat att besluta om andra friklassningsnivåer i enskilda fall. Detta innebär att undantag från strålskyddslagen och kärntekniklagen kan beviljas för material med högre aktivitetsinnehåll om det kan ske utan att lagarnas syften åsidosätts. En förutsättning för detta är generellt att tillståndshavaren presenterar en konsekvensanalys och visar att det efter friklassning finns omständigheter som gör att risken för exponering begränsas, till exempel genom att materialet läggs på en deponi. SSM kan även besluta om att lägre nivåer ska gälla om det finns omständigheter som motiverar detta i det enskilda fallet. 23 Strålsäkerhetsmyndigheten får medge undantag från dessa föreskrifter om särskilda skäl föreligger och om det kan ske utan att syftet med föreskrifterna åsidosätts. 18

19 Paragrafen anger att SSM kan medge undantag från kraven i föreskrifterna om det finns särskilda skäl. 14 Regler för tillämpning av nuklidspecifika friklassningsnivåer Bilaga 4. Vid tillämpningen av de nuklidspecifika friklassningsnivåerna ska summan av förekommande nukliders andelar av friklassningsnivån vara mindre än 1, dvs. följande summaformel ska tillämpas. n i1 där ci c FNi 1 ci är den totala aktiviteten av nuklid i per massenhet eller ytenhet (Bq/g eller Bq/m 2 ) cfni är friklassningsnivån för nuklid i n är antalet förekommande nuklider Vid friklassning av material får aktiviteten beräknas som ett medelvärde över hela den aktuella mängden, dock högst 1000 kg. Begränsningen på 1000 kg gäller inte väl omblandad vätska. Vid friklassning av lokaler och byggnader ska friklassningsnivåerna tillämpas på varje kvadratmeter. Radioaktiva ämnen under ytan ska tillskrivas ytan och inkluderas vid jämförelse med friklassningsnivåerna. Dotternuklider enligt bilaga 5 behöver inte inkluderas om deras aktivitet är lägre än eller lika stor som aktiviteten hos modernukliden. Om det förekommer radioaktivt ämne utan någon angiven friklassningsnivå ska Strålsäkerhetsmyndigheten kontaktas för beslut om vilken friklassningsnivå som ska gälla. Vid tillämpningen av summaformeln ovan måste naturligtvis hänsyn tas till osäkerheten vid aktivitetsbestämningen och metodens begränsningar (möjlighet till detektion eller detektionsgräns). Mätmetoderna ska dessutom anpassas till vilka nuklider som kan tänkas förekomma (jfr 10 ). SSM har valt att inte ange explicit i föreskrifterna hur dessa frågor ska hanteras. Det framgår dock av standarden SS-ISO att mätningar av specifik aktivitet ska göras så att den minsta detekterbara aktiviteten är mindre än friklassningsnivåerna med 95 % konfidensnivå. För vissa nuklider är dotternuklider i jämvikt medräknade vid bestämningen av friklassningsnivå, se tabell 4 i bilaga 4. Dessa dotternuklider behöver därför inte inkluderas vid tillämpningen av summaformeln, under förutsättning att de är i jämvikt med modernukliden (aktuella modernuklider har markerats med + i tabell 1 och 2). Friklassningsnivåerna anges i Bq/g respektive Bq/m 2. Enligt förslaget får aktiviteten bestämmas som ett medelvärde över maximalt 1 ton vid friklassning av material (gäller dock inte väl omblandad vätska) respektive 1 m 2 vid friklassning av lokaler och byggnader. Aktivitetskoncentrationen inom dessa mängder respektive areor tillåts alltså variera så att den lokalt kan överstiga friklassningsnivåerna. Den möjliga variationen i aktivitetskoncentration i material begränsas dock genom att samtliga ytor måste kontrolleras för att uppfylla kraven på ytkontamination. För lokaler och byggnader bidrar det allmänna rådet för lös kontamination till att begränsa den möj- 19

20 liga variationen. Avsiktlig utspädning av material som överstiger friklassningsnivåerna är dessutom inte tillåten enligt Begränsning av uppkomst av radioaktivt förorenat material För att begränsa spridningen av radioaktiva ämnen bör även uppkomsten av radioaktivt förorenat material begränsas. Verksamhet med joniserande strålning bör därför bedrivas så att risken för radioaktiv förorening av material eller lokaler begränsas så långt som är rimligt möjligt. På de platser där det finns risk för radioaktiv förorening bör förekomsten av material begränsas till det som är nödvändigt för verksamheten. SSM har övervägt att inkludera dessa krav i föreskrifterna men bedömt att de istället bör ingå i andra, mer generella föreskrifter för verksamhet med joniserande strålning. 16 Referenser 1. SSM:s föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område vid kärntekniska anläggningar, SSI FS 1996:2, EU Council Directive 96/29/Euratom laying down basic safety standards for the protection of the health of workers and the general public against the dangers arising from ionizing radiation, EU RP 89, Recommended radiological protection criteria for the recycling of metals from the dismantling of nuclear installations 4. EU RP 113, Recommended radiological protection criteria for the clearance of buildings and building rubble from the dismantling of nuclear installations 5. EU RP 122, Practical use of the concepts of clearance and exemption part 1, guidance on general clearance levels for practice 6. EU RP 117, methodology and models used to calculate individual and collective doses resulting from the recycling of metals from the dismantling of nuclear installations 7. EU RP 114, Definition of clearance levels for the release of radioactively contaminated buildings and building rubble, IAEA Application of the concepts of exclusion, exemption and clearance, Safety Guide RS- G-1.7, IAEA Derivation of activity concentration values for exclusion, exemption and clearance, Safety Report Series No 44, OECD Nuclear Energy Agency, Releasing the Sites of Nuclear Installations a Status Report, NEA No 6187, ICRP Publication 103, The 2007 Recommendations of the International Commission on Radiological Protection, IAEA, Release of Sites from Regulatory Control on Termination of Practices, Safety Guide WS-G-5.1,

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om utförsel av gods och olja från

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område SSI FS 1996:2 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om utförsel av gods och olja från zonindelat område vid kärntekniska anläggningar; beslutade den 25 september 1996. Statens strålskyddsinstitut föreskriver

Läs mer

Dispens avseende deponering av lösa föremål och löst material från Ranstadsverket på Sakabs deponi för farligt avfall

Dispens avseende deponering av lösa föremål och löst material från Ranstadsverket på Sakabs deponi för farligt avfall Ranstad Industricentrum AB Häggum Ranstadverket 521 64 Stenstorp Beslut Vårt datum: 2014-03-06 Er referens: RICKU13-091 Diarienr: SSM2013-5617 Handläggare: Catharina Nästrén Telefon: +46 8 799 4189 Dispens

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: REMISS Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor;

Läs mer

Dispens med villkor för nedmontering och rivning av sovringsverket i Ranstad

Dispens med villkor för nedmontering och rivning av sovringsverket i Ranstad Ranstad Industricentrum AB Häggum Ranstadverket 521 64 Stenstorp Beslut Vårt datum: 2013-03-07 Er referens: RICKU12-037 Diarienr: SSM2012-2498 Handläggare: Henrik Efraimsson Telefon: +46 8 799 4288 Dispens

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Det nya direktivet Den 5 december 2013 beslutade Rådet att fastställa ett nytt direktiv för strålskyddet som upphäver de tidigare

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd.

Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Bilaga 1 Rapport Datum: 2016-02-12 Diarienr: SSM2014-1921 Införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning. Ny lag om strålskydd. Sida 2 (283) Sida 3 (283) Införande av strålskyddsdirektivet

Läs mer

Beslut om förlängd giltighetstid för dispens avseende deponering av avfall från Westinghouse

Beslut om förlängd giltighetstid för dispens avseende deponering av avfall från Westinghouse Dokumentstatus: Godkänt Westinghouse Electric Sweden AB 721 63 Västerås Beslut Vårt datum: 2016-05-26 Er referens: 16-046 Diarienr: SSM2014-4949 Handläggare: Veronika Lilliehorn Telefon: +46 8 799 4184

Läs mer

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor

Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Författningar som styr avveckling och rivning av kärnkraftverk eller annan kärnreaktor Miljöbalken (1998:808) - förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd - förordning (1998:905)

Läs mer

Beslut om förlängd giltighetstid för dispens avseende deponering av avfall från Westinghouse

Beslut om förlängd giltighetstid för dispens avseende deponering av avfall från Westinghouse Westinghouse Electric Sweden AB 72 63 Västerås Beslut Vårt datum: 206-02- Er referens: ES 4-337 Diarienr: SSM204-4949 Handläggare: Veronika Lilliehorn Telefon: +46 8 799 484 Beslut om förlängd giltighetstid

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Bilaga 1 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson SSMFS 2008:23 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och miljön vid utsläpp

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor; SSI FS 2000:9 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om verksamhet med acceleratorer och slutna strålkällor; beslutade den 26 maj 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 och 8, strålskyddsförordningen

Läs mer

1 Problemet och vad SSM vill uppnå

1 Problemet och vad SSM vill uppnå Sida: 1/6 Vårt datum: 2011-03-10 Vår referens: SSM 2011/1133 Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter om hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad med cesium- 137 eller naturligt

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

Friklassning av urankontaminerat avfall för förbränning vid Ekokem

Friklassning av urankontaminerat avfall för förbränning vid Ekokem Ranstad Industricentrum AB Häggum Ranstadverket 521 64 Stenstorp Beslut Vårt datum: 2016-03-17 Er referens: RICKU15-082 Diarienr: SSM2015-5514 Handläggare: Henrik Efraimsson Telefon: +46 8 799 42 88 Friklassning

Läs mer

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016

Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Nya föreskrifter från SSM hur påverkas nuklearmedicin? Vårmöte nuklearmedicin 2016 Varför ändrar man föreskrifter? Verkligheten har ändrats, föreskriften är omodern Många dispensansökningar Nya EU direktiv

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Dokumentnr: Version Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter om rökdetektorer som innehåller

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om verksamhet med acceleratorer

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från kravet på godkännande

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

Konsekvensutredning föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material, NORM

Konsekvensutredning föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material, NORM Sida: 1/9 Datum: 2010-10-05 Konsekvensutredning föreskrifter om naturligt förekommande radioaktivt material, 1. Beskrivning av problemet och vad SSM vill uppnå Problemet Nuvarande bestämmelser i strålskyddslagstiftningen

Läs mer

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten 1 (8) Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten I juli 2015 skickade Livsmedelsverket ut en remiss med förslag till ändring

Läs mer

BILAGA 6. SAMMANSTÄLLNING AV LAGKRAV SOM BERÖR

BILAGA 6. SAMMANSTÄLLNING AV LAGKRAV SOM BERÖR BILAGA 6. SAMMANSTÄLLNING AV LAGKRAV SOM BERÖR AVFALL Nedanstående tabell redovisar sregler i EU och Sverige. 1. Övergripande 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om Ändrat genom direktiv 91/156/EEG och 91/692/EEG

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet; SFS 2008:456 Utkom från trycket den 16 juni 2008 Omtryck utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

Föreläggande efter inspektion

Föreläggande efter inspektion BESLUT 2012-03-30 Södersjukhuset AB Sjukhusbacken 10 118 83 Stockholm Handläggare: Richard Odh Telefon: 08 799 44 78 Vår referens: SSM 2011-3992 Er referens: Objekt: Södersjukhuset AB Föreläggande efter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013

SSM:s roll och uppdrag. Röntgenveckan Uppsala 2013 SSM:s roll och uppdrag Röntgenveckan Uppsala 2013 Om Strålsäkerhetsmyndigheten! Bildades juli 2008! Har ett samlat ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet! Sorterar under Miljödepartementet! Generaldirektör:

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens vägledningssamling ISSN: Klicka här för att ange ISSN. SSMFS 2017:xy Vägledning med bakgrund och motiv till Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (2017:xy) om exponering för

Läs mer

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS)

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS) EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS) Informationsmöte om ny lagstiftning 23 september 2015 Åsa Wiklund Innehåll Bakgrund Arbetet med att ta fram direktivet (EU-process) Förändringar

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor

Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Bilaga till ansökan om tillstånd till verksamhet med öppna strålkällor Tillståndsansökan riktar sig mot användare av öppna strålkällor, men för medicinsk användning av öppna strålkällor finns separat blankett.

Läs mer

R-11-15. Kärntekniska industrins praxis för friklassning av material, lokaler och byggnader samt mark. Handledning. Svensk Kärnbränslehantering AB

R-11-15. Kärntekniska industrins praxis för friklassning av material, lokaler och byggnader samt mark. Handledning. Svensk Kärnbränslehantering AB R-11-15 Kärntekniska industrins praxis för friklassning av material, lokaler och byggnader samt mark Handledning Svensk Kärnbränslehantering AB Oktober 2011 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning

Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Föreskriftsarbete strålsäkerhetsregler för verksamheter med joniserande strålning Catarina Danestig Sjögren och Ann-Louis Söderman Strålsäkerhet vad är det? (1) Strålskydd Skydd mot skadlig verkan av strålning

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2012:3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av kontaminerad aska Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om hantering

Läs mer

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1

Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1 Bilaga till ansökan om tillstånd till försäljning, installation och underhåll av strålkällor 1 Till ansökan bifogas: (För att saluföra brandvarnare enligt SSMFS2008:47 och rökdetektorer enligt SSMFS2008:44

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016

Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 Strålsäkerhetsmyndighetens åtgärdslista 2016 1. Uppföljning av hantering av icke-kärntekniskt avfall Strålsäkerhetsmyndigheten ska identifiera och sammanställa brister i hanteringen av ickekärntekniskt

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21: PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om personstrålskydd i verksamhet

Läs mer

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006

Lagar, föreskrifter och rekommendationer. Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Lagar, föreskrifter och rekommendationer Riktade Studiedagar i Strålskydd och Bildoptimering inom Röntgen Växjö 24-25 oktober 2006 Samtliga lagar och FS som berör sjukvården 1. SFS 1988:220 Strålskyddslag

Läs mer

Underlag till förslag om strålskyddsreglering av torvbrytning och hantering av torvaska

Underlag till förslag om strålskyddsreglering av torvbrytning och hantering av torvaska PROMEMORIA Datum: 2011-03-17 Dnr: SSM 2011/1133 Författare: Hans Möre Fastställd: Underlag till förslag om strålskyddsreglering av torvbrytning och hantering av torvaska Förslag ges till reglering av askhantering

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd för skolor att inneha

Läs mer

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Nya avfallsregler med ny avfallsförordning Implementering av EGs nya ramdirektiv om avfall 2010-10-05 Work shop Miljösamverkan Skåne Program 09.35-10.20

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2013:1130 Utkom från trycket den 27 december 2013 utfärdad den 19 december

Läs mer

Strålskyddsförordning (1988:293)

Strålskyddsförordning (1988:293) Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Inledande bestämmelse 1 [6211] Denna förordning är meddelad med stöd av 3 strålskyddslagen (1988:220) i fråga om 2 4, 12 strålskyddslagen i fråga

Läs mer

Anga ende fo rslaget till ny lag om stra lskydd

Anga ende fo rslaget till ny lag om stra lskydd Sida 1 Till: Strålsäkerhetsmyndigheten Ärendenr. SSM2014-1921 REMISSYTTRANDE 2016-05-05 Anga ende fo rslaget till ny lag om stra lskydd Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS) tar i det nedanstående möjligheten

Läs mer

12 kap. Strålsäkerhet

12 kap. Strålsäkerhet BILAGA 3 Sida: 1/10 Inledande bestämmelser 12 kap. Strålsäkerhet 1 (1 ) Syftet med bestämmelserna i detta kapitel är att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning. 2 (2 ) I detta kapitel

Läs mer

Yttrande över AB SVAFO:s ansökan om övertagande av tillståndet enligt lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet för Ågestaverket, Huddinge

Yttrande över AB SVAFO:s ansökan om övertagande av tillståndet enligt lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet för Ågestaverket, Huddinge Yttrande Datum: 2015-04-16 Diarienr: SSM 2009/4884 Yttrande över AB SVAFO:s ansökan om övertagande av tillståndet enligt lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet för Ågestaverket, Huddinge Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet

Förordning (1984:14) om kärnteknisk verksamhet Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Inledande bestämmelser 1 [6141] I denna förordning avses med naturligt uran: uran som innehåller den i naturen förekommande blandningen av isotoper,

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om strålskärmning av lokaler för

Läs mer

SSM:s tillsyn av SVAFO år Lokala säkerhetsnämnden den 11. december 2015

SSM:s tillsyn av SVAFO år Lokala säkerhetsnämnden den 11. december 2015 SSM:s tillsyn av SVAFO år 2015 Lokala säkerhetsnämnden den 11 december 2015 Innehåll - Samlad strålsäkerhetsvärdering för 2012-2014 - SSM:s tillsyn 2015 - Rapporterade händelser - Några viktiga beslut

Läs mer

2011-03-17 Dnr SSM 2011/1133

2011-03-17 Dnr SSM 2011/1133 2011-03-17 Dnr SSM 2011/1133 Författare: Hans Möre Avdelning: Avdelningen för strålskydd Titel: Underlag till förslag om strålskyddsreglering av torvbrytning och hantering av torvaska Author: Hans Möre

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten

Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten PM 2016:87 RV (Dnr 137-299/2016) Förslag för införande av strålskyddsdirektivet (2013/59/EURATOM) i svensk lagstiftning Remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 21.6.2012 2012/0074(NLE) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för

Läs mer

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen

Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Lokaler och avfall Flera olika föreskrifter reglerar olika moment inom nuklearmedicinen Laboratoriearbete (beredning och dispensering) SSMFS 2008:28, 2008:51 Administration och undersökning/behandling

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om användning av industriutrustningar

Läs mer

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå

Åklagarkammaren i Umeå Box Umeå BESLUT 2011-02-08 Åklagarkammaren i Umeå Box 3003 903 02 Umeå Handläggare: Johan Strandman Telefon: 08-7994185 Vår referens: SSM 2011-533 Anmälan om brott mot strålskyddslagen Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2016:8 Utkom från trycket den 26 januari 2016 utfärdad den 14 januari 2016.

Läs mer

Granskningsrapport FKA:s avvecklingsplan

Granskningsrapport FKA:s avvecklingsplan Tillsynsrapport Datum: 2014-05-19 Er referens: FQ-2013-0573 Diarienr: SSM2013-3580 Granska i tillsyn Forsmarks Kraftgrupp AB F1-3 Ansvarig handläggare: Mathias Leisvik Samråd: Markus Forsberg Godkänt av:

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt

Läs mer

Strålskyddslag (1988:220)

Strålskyddslag (1988:220) Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Inledande bestämmelser 1 [6171] Syftet med denna lag är att människor, djur och miljö skall skyddas mot skadlig verkan av strålning. 2 [6172] Lagen

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN:

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om externa personer i verksamhet

Läs mer

Åklagarkammaren i Västerås Box 21 721 03 Västerås

Åklagarkammaren i Västerås Box 21 721 03 Västerås Sida: 1/7 Åklagarkammaren i Västerås Box 21 721 03 Västerås BESLUT Vårt datum: 2011-02-09 Vår referens: SSM 2010/1120 Anmälan om brott mot kärntekniklagen och lagen om transport av farligt gods Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN i Sverige Miljöbalkens syfte Miljöbalken 1 syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att en hälsosam och god miljö säkras för nuvarande och kommande generationer.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Friklassning av material från rivning av kärntekniska anläggningar i Sverige

Friklassning av material från rivning av kärntekniska anläggningar i Sverige 2004:03 GUNILLA HAMREFORS Friklassning av material från rivning av kärntekniska anläggningar i Sverige en utredning om EU:s rekommenderade regler är tillämpbara i Sverige FÖRFATTARE/ AUTHOR: Gunilla Hamrefors*

Läs mer

Bilagor till PM från Kärnavfallsrådet om Avveckling/rivning av kärntekniska anläggningar i Sverige. Bilaga 1-7

Bilagor till PM från Kärnavfallsrådet om Avveckling/rivning av kärntekniska anläggningar i Sverige. Bilaga 1-7 Bilagor till PM från Kärnavfallsrådet om Avveckling/rivning av kärntekniska anläggningar i Sverige Bilaga 1-7 Bilaga 1 Utdrag ur kärntekniklagen med direkt bäring på frågor om avveckling och rivning 10

Läs mer

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tel Box 55684, Stockholm Besök: Storgatan 19

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tel Box 55684, Stockholm Besök: Storgatan 19 2014-10-16 Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se erika.nygren@regeringskansliet.se. Svar på remiss av Europeiska kommissionens förslag (COM(2014)397 final) Synpunkter inför kommande revidering

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2012:1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om torkning med mikrovågor Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om tillämpningen av

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN

Avfall från verksamheter. Hörby 2009. Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi HÖRBY KOMMUN Avfall från verksamheter Hörby 2009 Sortering av brännbart avfall från annat avfall samt karakterisering av avfall till deponi RAPPORT 2010-2 Sid 2 Inledning Under 2008-2009 har Miljösamverkan Skåne bedrivit

Läs mer

Beslut om tillståndsvillkor för avveckling av Oskarshamn 2

Beslut om tillståndsvillkor för avveckling av Oskarshamn 2 Dokumentstatus: Godkänt OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2017-06-29 Diarienr: SSM2017-2290 Handläggare: Martin Amft Telefon: +46 8 799 40 23 Beslut om tillståndsvillkor för avveckling

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling Statens strålskyddsinstituts författningssamling ISSN 0347-5468 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet; SSI FS 2006:2 Sakbeteckning 2

Läs mer

Radioaktivitet i dricksvatten

Radioaktivitet i dricksvatten Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Radioaktivitet i dricksvatten (utkast för extern remiss) Fastställd: 20xx-xx-xx av avdelningschefen Innehåll 2 Lagstiftning... 4 2.1.x EU-regler om radioaktivitet

Läs mer

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm.

Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Version 1.0 Ansökan skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten, 171 16 Stockholm. Ansökan om tillstånd Slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS

Läs mer

Kärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3. Carl Reinhold Bråkenhielm

Kärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3. Carl Reinhold Bråkenhielm Kärnämneskontroll Kunskapslägesrapport 2015, kap. 3 Carl Reinhold Bråkenhielm Kärnbränslecykeln Kärnämneskontrollens huvudmotiv Att förhindra att kärnämnen avleds från den civila kärnbränsecykeln till

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om radiografering; 1 SSMFS 2008:25

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om tillstånd att inneha och använda

Läs mer

Omprövning av tillstånd till markförvar för lågaktivt avfall vid Forsmarksanläggningen

Omprövning av tillstånd till markförvar för lågaktivt avfall vid Forsmarksanläggningen Forsmarks Kraftgrupp AB c/o Alrutz Advokatbyrå Box 7493 103 92 Stockholm Beslut Datum: 2013-11-14 Er referens: EXT-2010-0814 Diarienr: SSM 2010/721 Handläggare: Anders Wiebert Telefon 08-799 41 82 Omprövning

Läs mer

Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall

Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall Nationell plan för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall Inledning Seminarium 2015-03-26 Johan Anderberg Vår vision och verksamhetsidé Vision Ett strålsäkert samhälle Verksamhetsidé Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om skydd av människors hälsa och

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne

Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne Radioaktiva ämnen [6301] Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 2 andra stycket,

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 2013/51/EURATOM

RÅDETS DIREKTIV 2013/51/EURATOM L 296/12 Europeiska unionens officiella tidning 7.11.2013 DIREKTIV RÅDETS DIREKTIV 2013/51/EURATOM av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.

Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande. SSI FS 1993:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om lasrar; beslutade den 16 september 1993. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 och 12 strålskyddsförordningen (1988:293) följande.

Läs mer

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns

Läs mer

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Sidan 1 av 5 Strategienheten Anders Bergman Datum Sid 2015-01-19 Dnr 2015KS004 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Underrättelse enligt 17 kap. 5 miljöbalken samt hemställan om tillåtlighetsprövning

Läs mer

Förslag till lag om strålskydd

Förslag till lag om strålskydd Förslag till lag om strålskydd 1 kap. Inledande bestämmelser Syfte 1 Syftet med denna lag är att skydda människor och miljön mot skadlig verkan av strålning. Tillämpning 2 Lagen gäller såväl joniserande

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och kompetens

Kvalitet, säkerhet och kompetens Kvalitet, säkerhet och kompetens Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Sammanfattning

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Olof Hallström Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om lasrar; 1 beslutade den 1 december

Läs mer