- för alla? Therese Bergman & Anna Hahn von Dorsche

Transkript

1 Akademin för innovation, design och teknik Lättläst - för alla? Therese Bergman & Anna Hahn von Dorsche Textdesign 180hp KIT158 Examensarbete i Informationsdesign, 15hp Handledare: Kerstin Gauffin Examinator: Yvonne Eriksson Eskilstuna Artikelnummer: IDTIDEXG:08:29

2 Abstract Uppsatsens titel: Lättläst för alla? Key words: Easy-to-Read (Lättläst), Printed matter (Trycksak), Readability (Läsbarhet), Legibility (Läslighet), Reading value (Läsvärde). Syfte: Vårt syfte med examensarbetet var att med text och layout framställa ett lättläst material, i tryckt form, anpassat till målgruppen. Frågeställningar: Går det att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerar för alla? Om det inte går att framställa ett informationsmaterial som fungerar för alla, behövs i stället olika versioner för att alla ska förstå? I så fall hur många versioner? Hur ska materialet anpassas till målgruppen när det gäller språkutformning och layout? Teori: Vårt arbetssätt följde den hermeneutiska spiralen. Vi gick från förförståelse och tolkning genom litteratursökning, tidigare forskning och analysering av material och målgrupp, till erfarenheter genom utprovningar. Därefter reviderade vi materialet och vidgade förståelsen genom nya utprovningar och fick återigen ny erfarenhet. Vi fick på så sätt påtaglig kunskap om målgruppens krav och behov. Metod Vi valde att arbeta både kvantitativt och kvalitativt, genom att utföra enkätundersökning samt intervju. Vi använde oss av båda tillvägagångssätten eftersom de kompletterade varandra. De metoder som vi använde oss av var litteratursökning, analysering av material samt målgruppsanalys (intervju- och enkätmetodik). Vi arbetade efter en iterativ metod, det vill säga fortlöpande utprovningar. Under utprovningarna använde vi tänka högt -metoden, prestationstest samt synpunkter från experter. 2

3 Slutsats: Vår slutsats var att det gick att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerade för alla i vår målgrupp, oavsett ålder, kön och bakgrund. Genom utprovningarna framkom det att samtliga av testpersonerna föredrog vår lättlästa version och ingen ansåg att texten var för lätt. Tvärtom var alla positiva till förändringarna i materialet eftersom de förstod informationen och tyckte att innehållet var relevant. Vi skapade ett lättläst material genom att till exempel använda konkreta ord, korta meningar utan bisatser, ordförklaringar, luftig layout samt överskådligt innehåll med tydliga och kortfattade rubriker. 3

4 Förord Vi vill tacka alla som har medverkat i arbetet: Anitha Wretling, vår kontaktperson på Graflunds, för stöd och ett bra samarbete. Rabie Aldeeb för hans tid och engagemang i vårt arbete. Rosi Jademark, lärare på SFI i Eskilstuna, för hennes hjälpsamhet vid utprovningarna på SFI. Kerstin Gauffin, vår handledare på Mälardalens Högskola, för hennes stöd. Samtliga respondenter som har hjälpt oss med enkätundersökning och utprovningar. Therese Bergman och Anna Hahn von Dorsche 4

5 Innehållsförteckning INLEDNING...7 BAKGRUND...7 MÅLGRUPPSDEFINITION...7 PROBLEMFORMULERING...7 Varför lättläst?...8 SYFTE...8 FRÅGESTÄLLNINGAR...8 AVGRÄNSNINGAR...9 TIDIGARE FORSKNING...10 TEORI...12 VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT...12 METOD...13 KVANTITATIV OCH KVALITATIV...13 METODER FÖR DATAINSAMLING...13 Litteratursökning...13 Analys...13 Målgruppsanalys...13 UTPROVNINGSMETODER...14 Iterativ metod...14 Tänka-högt - metoden...14 Prestationstest...14 Synpunkter från experter...15 PROJEKTETS GENOMFÖRANDE...16 ANALYS...16 Analys av Graflunds material...16 Analys av Kommunfastighets material...17 Analys av Pagoden Fastigheters material...17 ENKÄTUNDERSÖKNING...17 Enkätens utformning...18 Enkätfrågor...19 Resultat av enkät...20 INTERVJU...20 UTFORMNING AV MATERIAL...21 Text...21 Layout...23 Bilder och färger...24 UTPROVNING...25 Pilottest på utprovning...25 Utprovning Utprovning Resultat av utprovningar...27 Synpunkter från experter...28 SLUTSATS...29 DISKUSSION...30 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE...30 REFERENSFÖRTECKNING...32 TRYCKTA KÄLLOR...32 MUNTLIGA KÄLLOR...33 DIGITALA KÄLLOR

6 BILAGOR...34 BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

7 Inledning Bakgrund Vår uppdragsgivare var Graflunds, hyresvärd i bland annat Eskilstuna, Strängnäs, Linköping och Norrköping. Vi fick i uppdrag att förbättra och förtydliga Graflunds tryckta välkomstmaterial, som alla nya hyresgäster får vid inflyttning. Materialet bestod av ett stort antal lösa papper med otydlig och spretig information. De som blev värst drabbade av otydlig och svårläst information var de hyresgäster som hade begränsade kunskaper om hur en svensk hyresrätt fungerar. En stor grupp av Graflunds hyresgäster hade dessutom inte svenska som förstaspråk, vilket försvårade det ytterligare. Att bo i en hyresrätt i Sverige för första gången kan vara svårt, eftersom alla hyresgäster inte vet vad som förväntas av dem eller hur de ska bete sig. Även ungdomar som nyligen har flyttat hemifrån, är exempel på personer som kan behöva tydlig information. För den som är van att bo i en hyreslägenhet och har kunskaper om hur den här typen av boende fungerar, finns det större möjlighet att leta upp informationen som behövs. Men risken med otydlig och rörig information är att hyresgästen inte förmår leta och därmed inte får svar på sina frågor. Det här är något som kan få konsekvenser för både hyresgästen och hyresvärden. Många problem och missförstånd kan undvikas med tydlig och lättläst information. Graflunds vinst med det här projektet var förhoppningsvis att färre missförstånd och problem uppstod. Det ledde även eventuellt till att Graflunds på sikt fick fler hyresgäster, som kände sig trygga i sin bostad och med sin hyresvärd. Målgruppsdefinition Vår målgrupp var Graflunds hyresgäster. Målgruppen bestod dels av personer som var vana vid svenska hyresrätter, dels av personer som var ovana vid svenska hyresrätter. De som var ovana vid svenska hyresrätter kunde till exempel vara ungdomar som nyligen hade flyttat hemifrån, eller personer med utländsk härkomst som inte tidigare hade bott i Sverige. Problemformulering Informationsdesign handlar om att få fram ett budskap som uppfattas och förstås av mottagaren (Pettersson, 2004:17). Vi tillämpade informationsdesign i vårt uppdrag till Graflunds utifrån vår problemformulering: Går det att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerar för alla i målgruppen, oavsett ålder, kön och bakgrund? Materialet var tänkt att fungera för alla i målgruppen, utan att missförstånd uppstod eller att någon kände sig dumförklarad med för enkla ord och förklaringar. Pettersson skriver att ett bra informationsmaterial har en tydlig struktur och ett relevant innehåll. Han skriver även att informationen ska vara läslig, läsbar och läsvärd för den tänkta målgruppen (1998:13). Det här menar även vi är viktiga delar inom 7

8 informationsdesign för att skapa ett användarvänligt material. Vi hade därför de här riktlinjerna som stöd under framställningen av vårt informationsmaterial till Graflunds hyresgäster, för att materialet skulle bli lättläst och passa målgruppen på bästa tänkbara sätt. Varför lättläst? Maria Sundin skriver i boken Lättläst så funkar det att det idag ställs stora krav på god läsförmåga. I vårt samhälle får vi mängder av information genom brevlådan, datorn, radion, TV:n och reklampelare. Vi översköljs av information som vi förväntas kunna hantera och sortera för att fungera i samhället. Problemet är att närmare två miljoner vuxna i Sverige har stora läsproblem och har därmed svårt att klara sig i vårt kunskaps- och informationssamhälle. Vidare skriver Sundin att lättlästa texter inte bara är positiva för medborgarna, utan även för företag och myndigheter. Medborgarna får möjlighet att delta och engagera sig i samhället när de förstår informationen. Företag och myndigheter tjänar på att vara tydliga, för om deras information blir förstådd gynnar det företaget, genom till exempel ökad försäljning och ökad trygghetskänsla hos konsumenterna. En annan viktig aspekt som ställer höga krav på att informationen är lättläst, är att det i Sverige finns över en miljon medborgare med utländsk härkomst (2007:13-36). Sundin menar att det är många idag som vill ha lättlästa texter - välskrivna, effektiva och kärnfulla. Allt fler myndigheter lägger därför ut viktig information på lättläst svenska (2007:33). Sundin skriver även att statistik från flera myndigheter visar att allt fler vill ha lättlästa texter. Hon menar att inte bara svaga läsare uppskattar lätta texter, även goda läsare intygar att det är bra, till exempel om det måste gå fort eller om textens huvudsyfte är viktigt att enkelt identifiera. Vissa grupper behöver mer lättläst än andra, till exempel dyslektiker, ungdomar och läsare med ett annat förstaspråk än svenska. Sundin menar dock att alla åtminstone då och då föredrar lättlästa texter framför krångliga texter. Om vi saknar förkunskaper, är stressade eller vill åt det väsentliga i texten är lättläst bättre (2007:35-36). Vi håller med om att informationsflödet konstant ökar i vårt samhälle, och det här påverkar oss alla, inte minst de med nedsatta kunskaper i det svenska språket. Med vårt examensarbete ville vi ge exempel på hur ett tydligt material kan hjälpa människor att lättare förstå informationen. Mycket av dagens information är inte begriplig, utan ofta svår och abstrakt. Lättläst kan bli en möjlighet för både den enskilde medborgaren och för företaget. Det kan bli en vinst för alla. Syfte Vårt syfte med examensarbetet var att med text och layout framställa ett lättläst material, i tryckt form, anpassat till målgruppen. Frågeställningar Går det att framställa ett lättläst och tydligt informationsmaterial som fungerar för alla? 8

9 Om det inte går att framställa ett informationsmaterial som fungerar för alla, behövs i stället olika versioner för att alla ska förstå? I så fall hur många versioner? Hur ska materialet anpassas till målgruppen när det gäller språkutformning och layout? Avgränsningar Graflunds finns i flera olika städer, men vi riktade endast in oss på hyresgästerna som bodde i Eskilstuna under vårt examensarbete. Vi skrev vårt material på svenska, vilket var ett krav från uppdragsgivaren. På grund av det här hade vår målgrupp åtminstone grundläggande kunskaper i det svenska språket. Tidsbristen gjorde att vi inte hade möjlighet att göra utprovningar på samtliga av Graflunds hyresgäster. Vi valde därför ut ett antal hyresgäster, med hjälp av Graflunds, och grundade vårt resultat på bland annat dessa utprovningar. 9

10 Tidigare forskning Centrum för lättläst är en stiftelse som består av tidningen 8 SIDOR, LL-förlaget, Lättläst-tjänsten och Läsombud. Centrum för lättläst arbetar för att göra texter tillgängliga för människor som av olika anledningar har lässvårigheter eller är otränade läsare ( De har tre olika nivåer för sin lättlästa samhällsinformation, men det finns några grundläggande regler som gäller för samtliga nivåer. Dessa regler är: skriv kort, skriv med enkla ord, skriv enkla meningar, skriv direkt, skriv aktivt, skriv utan bildspråk, skriv misstänksamt, skriv konkret, skriv samma ord, skriv utan onödiga siffror, skriv med radfall och skriv läsbart (O Donnell, 2007). Det går att mäta om en text uppfyller kraven för lättläst. Genom framtagna metoder går det att undersöka textens komplexitet. En standardmetod är LIX, läsbarhetsindex, som beräknar antalet långa ord och långa meningar (Melin & Lange, 2000:75). För att få ett LIX-värde läggs genomsnittet av ord per mening ihop med procentantalet för antalet ord med fler än sex bokstäver. Ju högre LIXvärdet är desto mer svårläst är texten. En text med LIX-värde lägre än 30 betraktas som mycket lättläst, och högre än 40 som svårläst (Cassirer, 2003:69). LIX stämmer ofta bra överens med människors uppfattning om läsbarheten för olika texter. Men LIX har också fått kraftig kritik, eftersom till exempel varierad meningslängd ger en mer lättläst text men alltså ett högre LIX-värde (Pettersson, 2008:437). Rune Petterson beskriver även en annan metod för att granska textens lättillgänglighet. Han utgår från tre centrala begrepp: läsbarhet, läsvärde och läslighet. De här begreppen är viktiga för att texten ska anpassas efter målgruppen. Läsbarhet om mottagaren förstår textens innehåll, beroende på till exempel tidigare erfarenheter och förväntningar. Det här varierar för varje enskild målgrupp. Läsvärde om textens innehåll är intressant för mottagaren. Det här beror på den enskilde mottagarens subjektiva värdering. Det som är mycket intressant för en person, kan ofta uppfattas som mycket tråkigt av en annan person. Läslighet om texten är typografiskt möjlig att läsa. Typografi och layout behöver anpassas efter medier och målgrupp för att texten ska få god läslighet (2008:453,455, ). Även Catharina Nyström, språk- och textforskare från Uppsala, tar upp begreppet läsbarhet - hur en text blir begriplig. Hon menar att mottagaranpassning är en viktig del av processen. Vidare skriver hon att textens begriplighet beror på innehållet, svårighetsgraden hos ord och meningar, textens språkliga utformning och sammanhanget. Det kan också bero på läsarens förkunskaper, förväntningar och syfte (2002:24-28). Även Ingegerd Enström & Margareta Holmegaard diskuterar ords svårighetsgrad. De menar att det är viktigt att ta hänsyn till vad som kännetecknar ett lätt ord respektive ett svårt ord. Abstrakta ord är svårare att relatera till, därför att de inte används lika ofta, och är därför mer främmande 10

11 och svårbegripliga. Exempel på sådana ord är påverka, förvärv och villkor (2003:171). Christer Hellmark undersöker vad som gör en text grafiskt läsbar (som Pettersson definierar begreppet läslighet). Hellmark tar upp exempel som val av typsnitt, bokstavsgrad och radlängd (2006:25-33). Även Lasse Frank tar upp vad som gör en text grafiskt strukturerad och tydlig, därmed läslig. Han diskuterar tre begrepp som tillhör gestaltlagarna; närhetens lag, likhetens lag och slutenhetens lag. Närhetens lag innebär att gruppera objekt som hör ihop, till exempel bilder och bildtexter. Likhetens lag innebär att gruppera lika objekt, till exempel när det gäller färg, form eller struktur. Slutenhetens lag innebär att objekten ramas in, för att få större samhörighet, till exempel faktarutor (2004:223). Peter Cassirer har en mer problematiserande ansats och skiljer mellan ords betydelse, innebörd och mening. Betydelse är ords lexikaliska betydelse, innebörd är läsarens tolkning och mening är författarens avsikt. Innebörd och mening bör överensstämma i kommunikationssammanhang, vilket det inte alltid gör. För den som avser att göra en text lättläst är det av avgörande betydelse att vara medveten om den här problematiken, enligt Cassirer (2003: ). När det gäller ord påverkar kontexten mer eller mindre i hög grad ordets betydelse, och i allra högsta grad dess innebörd. Ord förekommer alltid i ett sammanhang, språklig kontext, och i vissa situationer, situationell kontext (Cassirer, 2003:63). Som en slutsats av tidigare nämnd forskning är definitionen av lättläst, enligt LIX, inte alltid lättläst i praktiken. Att en text har ett lågt LIX-värde, behöver inte betyda att läsaren förstår textens innebörd. Enligt Cassirer har kontexten en avgörande roll, eftersom till exempel ett enstaka ord får sin innebörd först i sitt specifika sammanhang (2003:63). 11

12 Teori Vetenskapligt förhållningssätt Thurén skriver att det talas om två vetenskapliga huvudinriktningar. En av dem är hermeneutiken, som har en humanistisk inriktning och innebär tolkningslära (1991:14,46). Enligt Thurén är den hermeneutiska cirkeln ett centralt begrepp inom det här vetenskapliga synsättet. Den hermeneutiska cirkeln handlar om förförståelse, tolkning och erfarenheter. Människan har vissa förutfattade meningar som revideras med hjälp av erfarenheter. När nya erfarenheter sedan uppkommer revideras återigen den tidigare förförståelsen. Det här är ett växelspel mellan förförståelse och erfarenhet, mellan del och helhet (1991:59-60). Enligt Ödman är spiral en bättre benämning för förståelse- och tolkningsprocessen. Han anser att en sluten cirkel begränsar oss till de tolkningar som är möjliga och enbart passar in vid entydiga tolknings- och förståelseförlopp med starka avgränsningar. Det kan till exempel vara att förstå hur ett specifikt verktyg fungerar (2001:82-83). Med spiralen vidgas och förändrar vår förståelse, vilket gör att vi uppfattar finare nyanser (Thurén 1991:60). Vårt arbetssätt följde den hermeneutiska spiralen. Vi gick från förförståelse och tolkning genom litteratursökning, tidigare forskning och analysering av material och målgrupp, till erfarenheter genom utprovningar. Därefter reviderade och vidgade vi förståelsen genom nya utprovningar och fick återigen ny erfarenhet. Vi fick på så sätt påtaglig kunskap om målgruppens krav och behov. Modell: Vår arbetsprocess (genom egen tolkning av den hermeneutiska spiralen) 12

13 Metod I det här kapitlet tar vi upp de kvantitativa och kvalitativa metoder som vi har använt oss av. Vi behandlar metoder för datainsamling; litteratursökning, analys av Graflunds ursprungliga material, analys av Kommunfastighets och Pagodens motsvarande material samt målgruppsanalys. Vi behandlar även utprovningsmetoder; iterativ metod, tänka högt -metoden, prestationstest och synpunkter från experter. Kvantitativ och kvalitativ Vi använde oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvantitativa metoder ger en bredare förståelse. Det är en mindre mängd information om många olika undersökningsenheter, till exempel enkät. Kvalitativa metoder ger en djupare förståelse för personens tankesätt. Det är riklig information om få undersökningsenheter, till exempel intervju (Hoppe, 2008). För att få fram målgruppens behov har vi använt dels en enkätundersökning för att få statistiska uppgifter, dels intervju för en personlig kommunikation och förståelse. Enligt Trost kan kvantitativa och kvalitativa studier användas i kombination med varandra, eftersom att båda har sina fördelar och är lika mycket värda (2001:17). Det här tog vi fasta på. Vi använde båda metoderna för att de kompletterar varandra. Enkäterna har som fördel att ett stort antal personer kan delta (Ejvegård 2003:62). Genom enkätfrågorna fick vi reda på vad målgruppen ville ha och eventuellt saknade i Graflunds ursprungliga informationsmaterial. Intervjun har som fördel att svaren blir fylligare och fullständigare (Ejvegård 2003:61). Vi intervjuade en expert på SFI (Svenska för invandrare), för att skapa en förförståelse för målgruppens behov. Metoder för datainsamling Litteratursökning Vi använde litteraturstudier som källa för att kunna stödja och argumentera för våra val i arbetet. Enligt Ejvegård är det viktigt att vara källkritisk vid litteraturstudier, för att informationen ska vara korrekt (2003:62). Vi kontrollerade fakta som inte verkade stämma. Analys Vi inledde projektet med en analysering av Graflunds ursprungliga material, för att få en bättre översikt och förförståelse av materialets innehåll. Genom den här granskningen fick vi en uppfattning om vilka fördelar och brister materialet hade. Det här hjälpte oss att skapa ett bättre och tydligare material. För att få en bredare kunskap om vad som fanns på marknaden granskade vi även motsvarande material hos andra hyresvärdar; Kommunfastighet och Pagoden Fastigheter. Det här gav oss ytterligare idéer och förslag om vad Graflunds behövde komplettera i sitt material. (Se vidare under rubriken Projektets genomförande, sida 16). Målgruppsanalys Målgruppsanalys handlar om att ta reda på målgruppens kunskaper, erfarenheter och behov. En målgruppsanalys ska genomföras tidigt i arbetet och syftet är att 13

14 samla reella krav från tänkta användare. Även krav som kan upplevas som självklara ska samlas in (Ottersten & Berndtsson, 2002:62-65). Det som ligger till grund för hela arbetsprocessen är en analys av målgruppen, och där använde vi oss av enkät- och intervjumetodik. Enligt Inga-Britt Lindblad går en väsentlig del av uppsatsarbetet ut på att samla in undersökningsmaterial, vilket kan bestå av till exempel pressklipp, intervjuer eller enkäter (1998:19). Rolf Ejvegård förespråkar att det är bra att förena intervju och enkät (2003:62). Det här höll vi med om eftersom de kompletterar varandra. Intervjun gjorde det möjligt för oss att ställa följdfrågor och gav därmed djupare kunskaper, medan enkäten nådde ut till många under kort tid. (Se vidare under rubriken Projektets genomförande, sida 16). Utprovningsmetoder Iterativ metod Eftersom det här projektet var beroende av målgruppens kunskaper och erfarenheter, var utprovning en viktig del. Vi använde oss av en iterativ metod genom hela framställningsprocessen. Iterativ metod innebär fortlöpande utvärderingar (Allwood, 1998:66-67). Vi provade ut vårt omarbetade material på målgruppen. Vi gjorde utprovningar vid flera olika tillfällen och målet med det här var att materialet skulle bli lättbegripligt och intressant för målgruppen. Petterson skriver att informationen inte är fullständig förrän målgruppen förstår innehållet. Han menar att information som inte är begriplig, är helt meningslös (1998:43). Vid utprovningarna testade vi materialet på personer med olika kön, ålder och bakgrund. Vi valde att testa materialet på både de som var hyresgäster hos Graflunds och de som inte var hyresgäster hos Graflunds. (Se vidare under rubriken Projektets genomförande, sida 16). Tänka-högt - metoden En av de utprovningsmetoder som vi använde vid utprovningarna av vårt omarbetade material var tänka-högt -metoden, som är en empirisk utvärderingsmetod. Testpersonerna uppmanas att tänka högt under utprovningarna, vilket innebär att testpersonerna hela tiden förklarar muntligt vad de gör (Ottersten & Berndtsson, 2002: ). Anledningen till att vi använde den här utprovningsmetoden, var att vi skulle få reda på hur målgruppen uppfattade informationen samt vilka problem de stötte på. Till exempel om några specifika ord eller meningar upplevdes som svåra, eller om syftet med texten nådde fram. (Se vidare under rubriken Projektets genomförande, sida 16). Prestationstest Vi använde även prestationstest vid utprovningarna av vårt omarbetade material, och det här är ett bra sätt att utvärdera hur texten påverkat målgruppen samt vad målgruppen minns och förstått (Allwood, 1998:71). Ett prestationstest kan utföras genom att testpersonen får läsa texten och sedan svara på ett antal frågor om innehållet. Det här visar om målgruppen förstod viktiga begrepp och sammanhang i informationsmaterialet. (Se vidare under rubriken Projektets genomförande, sida 16). 14

15 Synpunkter från experter Den här metoden innebär att personer med olika typer av expertkompetens får läsa igenom texten och korrigera eventuella fel (Allwood, 1998:71). Vi tog hjälp av Graflunds för att undvika felaktig fakta. De kontrollerade och kommenterade informationsmaterialet mot slutet av projektet (Se vidare under rubriken Projektets genomförande, sida 16). 15

16 Projektets genomförande I det här kapitlet tar vi upp hela arbetsprocessen. Vi inleder med att behandla analysen av Graflunds ursprungliga material samt Kommunfastighets och Pagoden Fastigheters material. Efter det behandlar vi enkätundersökningen; enkätens utformning, enkätfrågor samt resultat av enkät och därefter intervju. Sedan tar vi upp utformningen av vårt omarbetade material när det gäller text, layout, bilder och färger. Därefter behandlar vi utprovning; pilottest på utprovning, utprovning 1, utprovning 2 samt resultat av utprovningar. Till sist tar vi upp synpunkter från experter. Analys Analys av Graflunds material Graflunds ursprungliga material bestod av en folder och flera lösblad (Se bilaga 1-4). Gemensamt för samtligt material var att det innehöll abstrakta ord, svåra begrepp, förkortningar, inkonsekventa benämningar och långa och komplexa meningar med bisatser. Ord som till exempel debiterar och förfallodag förekom i materialet. Enligt Falk kan ordet förfallodag med fördel bytas till betala senast, därför att det underlättar avsevärt för förståelsen (2003:18). Eftersom Graflunds ursprungliga text bestod av långa ord och långa meningar hade den LIX-värdet 50, vilket är svårtläst enligt LIX-skalan (Cassirer, 2003:69). Som vi nämnde under rubriken Tidigare forskning (sida 10) finns det mycket kritik mot LIX, men vi ansåg ändå att det var givande att få en indikation om textens svårighetsgrad. Vi var medvetna om att LIX inte är helt tillförlitligt, eftersom mer än långa ord och meningar påverkar förståelsen av en text. Texten kändes inte tillräckligt genomarbetad, den innehöll språkfel, upprepningar och onödiga avstavningar. Tilltalet till hyresgästen varierade mellan du, man, och benämning i tredje person. Ibland uteblev tilltalet vid passiva satser. Graflunds logotyp fanns med på samtligt material, vilket tydliggjorde vem som var avsändaren. Men både logotypen och adressuppgifterna saknade en konsekvent placering, och en del av materialet saknade komplett kontaktinformation. Materialet var utskrivet på en vanlig skrivare på 80 gram tjockt papper. Vi ansåg att det hade gett ett seriösare intryck om kvalitén på pappret var högre. Vi ansåg att det var viktigt med ett tydligt välkomstmaterial, eftersom det är den första kontakten mellan Graflunds och hyresgästen. Den ursprungliga informationen var opersonlig och intetsägande. Foldern innehöll bra rubriker, men textmassan kändes tung. Delar av texten hade markerats med flera typografiska förstärkningar (till exempel understruket, fet och färg) på ett inkonsekvent sätt, vilket kan försvåra för läsaren. Enligt Frank är det viktigt att inte överanvända förstärkningar. Syftet med en typografisk förstärkning är att utmärka något som är viktigt, men vid överanvändning går syftet förlorat (2004:217). 16

17 Analys av Kommunfastighets material Kommunfastighet använde ett tjockt slätbestruket papper till sitt välkomstmaterial (Se bilaga 5), vilket gjorde att texten kändes tilltalande och motiverade till läsning. De använde färg på ett smakfullt sätt, vilket var behagligt för ögat och gav informationen ett lättsamt intryck. Val av papper och användning av färg tog vi med oss till vår omarbetning av Graflunds material. Det förekom mycket bilder i Kommunfastighets välkomstmaterial, men bilderna var inte proportionella i förhållande till varandra vilket kan ge läsaren fel intryck. I Kommunfastighets material var texten uppdelad i underrubriker, vilket underlättade för förståelsen. Till exempel innan du flyttar in och råd om ditt nya boende. Der här tog vi med oss till vår omarbetning av Graflunds material. Under rubriken hyra stod det vad som ingick i hyresgästens hyresbetalningar, till exempel sophämtning, fastighetsskötsel, trappstädning, kabel-tv, värme och vatten. Det här saknade Graflunds i sitt ursprungliga material, de tog enbart upp vilka skyldigheter hyresgästen hade. Analys av Pagoden Fastigheters material Pagoden Fastigheters välkomstmaterial bestod av lösblad (Se bilaga 6), där informationen var utskriven på kopieringspapper, 80 gram, i svart-vitt. Den enda bilden materialet hade var företagets logga, vilket gjorde att informationen upplevdes som ointressant och tråkig. Läsartilltalet var inkonsekvent med antingen du eller ni och radlängderna var för långa. Trots sina brister hade materialet ett flertal fördelar som vi tog med oss till vår omarbetning av Graflunds material. Texten var kortfattad och relativt enkel. En kort text är bra för mer ovana läsare, eftersom de har svårt att avgöra vad som är viktigt och därför läser hela texten (Sundin, 2007:96). Pagoden Fastigheters information hade även korta och informativa rubriker, som var förstärkta med fet stil. Enligt Frank underlättar fet stil eftersom läsaren har lättare att uppmärksamma rubrikerna (2004: ). Pagoden Fastigheter använde ett aktivt språk och var tydliga med vem avsändaren var. Enkätundersökning Vi skickade, genom Graflunds, ut 90 stycken enkäter till hyresgästerna (Se bilaga 7). Vi skickade ut 50 stycken enkäter i första omgången, men eftersom svarsfrekvensen blev så låg, skickade vi ut 40 stycken nya enkäter. Graflunds valde ut de som medverkade i enkätundersökningen samt ansvarade för distributionen. Vi valde att skicka med ett följebrev (Se bilaga 8), som förklarade syftet med enkätundersökningen (Ejlertsson, 2005:39). Graflunds skrev följebrevet, och anledningen var att hyresgästernas adresser inte fick lämnas ut till utomstående. Hyresgästerna fick även vetskap om att Graflunds ansvarade för utskicken genom följebrevet. Vårt krav till Graflunds var att de hyresgäster som medverkade i enkätundersökningen skulle vara relativt nyinflyttade. Det berodde på att frågorna i enkäten behandlade vilka åsikter hyresgästerna hade angående välkomstmaterialet som de fick vid inflyttning. Vi valde att ha en belöning till vår enkätundersökning, i form av biobiljetter, eftersom vi trodde att det skulle öka svarsfrekvensen. Enligt Trost är det en 17

18 smaksak att ge de svarande 1 en belöning. Han menar att en nackdel med att ge belöning, är att vissa fyller i svaren på måfå endast för att få belöningen. En fördel däremot är att fler engagerar sig för att de blir intresserade (2001: ). Eftersom enkäten inte var avancerad eller speciellt tidskrävande, ansåg vi att utlottningen av biobiljetter var till vår fördel. Vi trodde att de svarande endast skulle bli motiverade till att delta seriöst i undersökningen. För att kunna vara med i utlottningen av biobiljetter, hade vi gjort en separat adresslapp där hyresgästen kunde fylla i namn och adress (Se bilaga 9). Genom att vi hade en separat lapp, kunde inte enkätsvaren kopplas ihop med adresserna, något vi även upplyste de svarande om. På grund av tidsbrist utförde vi inte något pilottest på enkäten. Vår handledare granskade däremot enkäten vad gäller språk- och tolkningsfel. Enkätens utformning Enligt Ejvegård ska enkäten inte vara allt för omfattande. Ju fler frågor, desto färre svar (2003:54). Vi valde medvetet ett färre antal frågor, eftersom de svarande lätt tröttnar om det förekommer många och tidskrävande frågor. Vi strävade efter att frågorna skulle vara kortfattade och enkelt formulerade, för att det inte skulle uppstå några oklarheter för de svarande. Vi använde du-tilltal, för att rikta oss till de svarande på ett mer personligt plan. När vi tilltalade den svarande i enkäten använde vi konsekvent du. Trost skriver att man ska vara konsekvent i sitt språkbruk, och inte skriva till exempel du, ni, ditt och ert i en och samma enkät (2001:84). Det här tog vi fasta på. Varje fråga i vår enkät innehöll endast en fråga, och inte flera delfrågor. Enligt Ejlertsson är det viktigt att en fråga endast är en fråga. Förekommer delfrågor i en och samma fråga, blir svarspersonen tvungen att ge samma svar på alla delfrågor, vilket kan ge ett felaktigt resultat (2005:61). Vi valde bundna frågor (med fasta svarsalternativ) för att få exakta svar. Bundna frågor underlättar för de svarande, eftersom de kan välja det alternativ som ligger närmast de själva. Trost varnar för öppna frågor vid en enkät eftersom de svarande blir hämmade av att de till exempel är osäkra på svaret eller har dålig handstil (2001:72). Det här höll vi med Trost om, och vi valde därför bort öppna frågor, i enkätens huvudfrågor. Ibland kan det dock vara önskvärt att utnyttja öppna svar i enkäten (Ekholm & Fransson, 2005:79). Vi valde därför även att låta de svarande precisera vissa svar, genom en öppen följdfråga. Vi ansåg att de svarande skulle få en chans att utveckla sina svar om de ville. Vid valet av skala (fråga 9 i enkäten) inspirerades vi av Trosts uppställning med de olika svarsalternativen Mycket viktig, Ganska viktig, Inte särkilt viktig och Inte alls viktig (2001:115). Vi ändrade dock Inte särskilt viktig till Mindre viktig i vår enkät. Av erfarenhet från tidigare utprovningar, på kursen Lättläst och avlyssnat ht07 på Mälardalens Högskola, visste vi att ordet särskilt kunde medföra problem för förståelsen. 1 Vi benämner de som svarat på enkäterna som de svarande. 18

19 Det råder delade meningar om man ska ha ett jämnt eller udda antal svarsalternativ. Används ett udda antal, vilket då medför ett neutralt svarsalternativ, finns risken att den svarande enbart väljer det neutrala alternativet för att slippa fundera. Används istället ett jämt antal, utan ett neutralt alternativ, finns risken att man tvingar de svarande att välja sida. Vi valde ändå att använda ett jämnt antal svarsalternativ, fyra stycken, eftersom vi ville få de svarande att tänka efter och inte enbart ge ett neutralt svar för enkelhetens skull. Ejlertsson påpekar att det är viktigt att ha med lika många positiva svarsalternativ som negativa. Det här var något vi höll med om, eftersom det i annat fall kunde ge ett felaktigt resultat (2005:81-82). Enkätfrågor Ejlertsson skriver att det kan uppstå skillnader i svarsfördelningen beroende på de svarandes ålder, kön och så vidare. Det här är något som kan vara bra att ta hänsyn till vid analysen av enkäterna (2005:86). Vi valde därför att ha frågor om ålder, kön och om personen är född i Sverige, i inledningen av enkäten (fråga 1-3). Enligt Sundin har en stor del av de med utländsk härkomst läsproblem. En tredjedel av de med utländsk härkomst klarar inte av att läsa viktiga informationstexter. Sundin skriver även att kvinnor med utländsk härkomst läser bättre än män med samma bakgrund, vilket kan bero på att de har fler sociala kontakter, till exempel med barnomsorg och skola (2007:28-29). Enligt en undersökning från Statistiska centralbyrån läser kvinnor i alla grupper mer än män (Sundin, 2007:26). Äldre människor utmärker sig som den gruppen med de största läsproblemen, och några av orsakerna är läsovana, glömska och synnedsättningar (Sundin, 2007: 165,167). Den här problematiken var viktig att ha i åtanke för oss vid enkätsvaren. Uppfattningen om Graflunds informationsmaterial skulle kunna skilja sig beroende på till exempel hur gammal personen var eller vilket kön personen hade. I fråga 4 ville vi veta hur länge den svarande hade bott hos Graflunds, eftersom det kunde vara intressant att veta hur länge sedan det var som den svarande tog del av materialet. De resterande frågorna handlade om Graflunds välkomstmaterial. Fråga 5-7 användes för att få fram hyresgästens uppfattning av materialet och om de ansåg att den var bristfällig. Fråga 5 var mest en kontrollfråga, eftersom alla nya hyresgäster hade fått materialet av Graflunds. Svarade de nej, kunde det ge indikationer på att informationen inte gjort något större intryck, då de inte mindes den. Med fråga 8 ville vi se hur stort intresset var av lättläst bland hyresgästerna. Den här frågan hade vi med dels för att vi själva tyckte att det var spännande att veta, dels för att se om det fanns något samband mellan de hyresgäster som ville ha lättläst. Till exempel om personer med utländsk bakgrund hade en större önskan om lättläst. Fråga 9 bestod av en lista med ett flertal områden, till exempel tvättstuga och avfallshantering, där vi ville ha svar på vilken information hyresgästerna önskade att ha med i materialet. Vi fick fram de olika områdena genom Graflunds ursprungliga material, samt genom att analysera andra hyresvärdars material. Den 19

20 här frågan var viktig vid omarbetningen av materialet. Om någon information inte alls ansågs som viktig hos majoriteten av hyresgästerna, borde vi övervägt att utesluta den informationen från materialet. Den information som hyresgästerna menade var mycket viktig borde finnas tidigt i broschyren, eller utmärkas på annat sätt. Resultat av enkät Vi fick in 22 av 90 svar, vilket var en svarsfrekvens på 24 % (därmed ett bortfall på 76 %). Eftersom borfallet blev så stort sammanställde vi materialet (Se bilaga 10), men vi drog inga direkta slutsatser. Av sammanställningen framgick det att en stor del ville ha lättläst, framför allt bland de personer som hade utländsk härkomst. Av de med utländsk härkomst var det 55,6 % som ville ha lättläst, 22,2 % som inte ville ha lättläst och 22,2 % som inte visste vad lättläst var. Av de som var födda i Sverige var det 46 % som ville ha lättläst, 46 % som inte ville ha lättläst och 8 % som inte visste vad lättläst var. Sammanlagt av alla som svarade var det 50 % som ville ha lättläst, 36,3 % som inte ville ha lättläst och 13,6 % som inte visste vad lättläst var. När det gällde ålder och kön var intresset för lättläst väldigt varierande, och vi drog inte några slutsatser om att till exempel män skulle ha större behov av lättläst än kvinnor. Vi sammanställde hyresgästernas enkätsvar angående vilken information som var viktig respektive mindre viktig. Vi fick fram att 91 % av hyresgästerna ansåg att kontaktuppgifter var mycket viktiga och 9 % att det var ganska viktiga. Även informationen om hyra ansåg 91 % av hyresgästerna var mycket viktig och 9 % var ganska viktig. När det gällde avfallshantering (som inte fanns med i det ursprungliga materialet) var det 64 % av hyresgästerna som ansåg att den var mycket viktig och 36 % att den var ganska viktig. Den övriga informationen ansåg hyresgästerna var relativt viktig, och därför valde vi att ha med samtlig information i vårt omarbetade material. Vi vet inte varför bortfallet blev så stort på vår enkätundersökning, men så här i efterhand hade det eventuellt varit bättre att skicka en påminnelse istället för 40 stycken nya enkäter. Men vi vet också att en enkät har vissa begränsningar, de svarande vet inte alltid vad de vill ha, och därför var enkäten mer som en vägvisare för oss. Utprovningarna var det som avgjorde vad som fungerade och inte fungerade med vårt omarbetade material. Intervju För att få vägledning och hjälp i projektet intervjuade vi en expert (Se bilaga 11-12). Rabie Aldeeb, integrationssekreterare i Eskilstuna, kände den del av vår målgrupp som var personer med utländsk härkomst. Genom intervjun fick vi en bättre förförståelse för målgruppens behov. Aldeeb visste vilken kunskap målgruppen hade samt var svårigheter kunde uppstå när det gällde hyresrätter i Sverige ( ). För att en intervju ska lyckas är det viktigt att intervjuaren förbereder intervjusituationen och planerar för den yttre miljön som intervjun ska genomföras i (Ekholm & Fransson 2005:15). Vi förberedde ett antal frågor och 20

21 delade upp uppgifterna emellan oss. Vi valde att en av oss ställde frågorna och en av oss antecknade, för att inte förvirra den svarande eller prata i mun på varandra. Det underlättade även att den av oss som intervjuade kunde fokusera på samtalet och inte behövde anteckna samtidigt. Den yttre miljön fick den svarande själv välja, för att känna sig bekväm. Vi besökte Aldeeb på hans arbetsplats, och kunde prata ostört på hans arbetsrum. Enligt Ejvegård ska en intervju inledas med en kortfattad presentation (2003:51). Vi inledde därför intervjun med att presentera oss själva; vilka vi är, vad vi gjorde för examensarbete och vad arbetet gick ut på. Vi beskrev även vad vi ville få reda på under själva intervjun och klargjorde därmed syftet med intervjun. Ekholm & Fransson menar att det är viktigt att förklara syftet, för att undvika missförstånd. Det underlättar även för den svarande att förstå frågorna och anledningen till att frågorna ställs (2005:18). Vi frågade även Aldeeb om han samtyckte till att vi antecknade under intervjun samt om vi kunde referera till det han berättade. Han godkände detta. Frågorna vi ställde under intervjun var relaterade till vilka förkunskaper målgruppen hade. Vi ville ha kunskap om målgruppen, så att vi kunde förhindra eventuella problem som skulle kunna uppstå vid läsningen av Graflunds informationsmaterial. För att lära känna målgruppen, bad vi Aldeeb berätta hur det fungerade när någon kommit till Sverige för första gången samt vilken hjälp de fick med boende. Övriga frågor handlade om vilka problem och missförstånd som skulle kunna uppstå, när det gällde informationen som nyinflyttade får av hyresvärden. Aldeeb granskade även Graflunds ursprungliga material, och han hade vissa synpunkter på hur text och layout kunde förbättras. Till exempel nämnde han att teckenstorleken borde varit större samt att rubrikerna borde utmärkt sig mer. Vi avslutade intervjun med att tacka Aldeeb för hans medverkan. Vi frågade om vi fick återkommer om något nytt skulle dyka upp eller om något var oklart. Vi frågade även om han ville ta del av intervjuresultatet. Ejvegår menar att de här är viktiga delar i slutet av intervjun, eftersom det ger ett seriöst intryck (2003:53). Vi instämde, eftersom även vi tyckte att det kändes som ett trevligt sätt att avsluta intervjun på, och kände att vi med gott samvete kunde ta kontakt med Aldeeb igen. Utformning av material Text Vi skrev materialet på lättläst svenska, vilket innebar att vi skrev kort och koncist samt använde konkreta ord och uttryck. Som vi nämnde under rubriken Tidigare forskning (sida 10) menar Engström & Holmegaard att abstrakta ord gör texten mer svårläst eftersom de är svårare att relatera till (2003:171). Även Nyström anser att ordens svårighetsgrad påverkar textens begriplighet (2002:24-28). I utformningen av texten tog vi därför hänsyn till vilka ord som ansågs lätta respektive svåra. Vi valde att byta ut de abstrakta ord som fanns med i Graflunds ursprungliga material, och använde istället konkreta ord för att öka textens begriplighet. Enligt Centrum för lättläst är det viktigt att skriva vardagliga och 21

22 konkreta ord, för att texten ska bli lätt att förstå ( Vi bytte till exempel ut ordet förfallodag mot betala senast, och ordet aviseringstillfälle mot räkning. Graflunds ursprungliga material hade även många långa meningar med bisatser, som vi bearbetade, kortade ner och skrev om. Vi utformade texten på ett sätt som gjorde den tydlig och enkel för målgruppen att förstå. Vissa begrepp som var svåra att byta ut, till exempel dröjsmålsränta, valde vi att förklara i en ordlista istället. Allt för att det skulle bli konkret och lättsamt att läsa. Texten i vårt material var i aktiv form och vi tilltalade hyresgästen med du-tilltal. Som vi nämnde under rubriken Tidigare forskning (Sida 10) är detta grundläggande för att en text ska bli lättläst (Sundin, 2007: ). I Graflunds ursprungliga material varierade tilltalet mellan du, man och benämning i tredje person, vilket gav ett inkonsekvent intryck. Vi var däremot konsekventa med att använda du-tilltal i vårt material. Att skriva aktivt och med du-tilltal berättade även O Donnell, från Centrum för lättläst, är viktigt för att göra texten lättläst (2007). Vi var konsekventa och använde samma ord för samma företeelse i texten, eftersom synonymer kan försvåra för läsaren. Det här är väsentligt för att texten ska bli lättläst enligt O Donnell (2007). Vi valde till exempel att skriva viktigt på samtliga ställen i texten där vi ville betona något som var relevant för hyresgästen att veta. LIX - Läsbarhetsindex LIX-värdet på Graflunds ursprungliga material var 50, vilket klassificeras som svårläst. LIX-värdet på vårt omarbetade material var 35, vilket innebär lättläst. Vår bearbetning gav ett lägre LIX-värde än vad det ursprungliga materialet hade. Rubriker Vi valde att göra korta och kärnfulla rubriker som förklarade innehållet. Vi valde även en rubrik till varje stycke, för att det skulle vara enkelt för hyresgästen att hitta det han/hon ville ha reda på. Vi valde även att använda överrubriker för att tydligöra ännu mer, något vi hade fått inspiration av när vi analyserade Kommunalfastighets material. Vi hade När du flyttar in, Om ditt nya boende och Ordningsregler. Det här var för att texten skulle få en logiskt ordningsföljd, och ge en överblick över innehållet i stort. Det som var viktigt att veta vid inflyttningen placerade vi först, efter det lade vi sådant som skulle kunna dyka upp när hyresgästen redan var inflyttad och sist placerade vi lite regler som var bra att uppmärksamma. Reglerna ställde vi upp i punktform för att det skulle vara enkelt och tydligt att läsa. Innehåll Under rubriken Tidigare forskning (sida 10) nämnde vi begreppen läsvärde och läsbarhet. Enligt Pettersson är dessa begrepp en viktig del för att texten ska bli anpassad efter målgruppen (2008:453,455, ). Eftersom det är av yttersta vikt att informationen når fram till mottagaren arbetade vi mycket med båda begreppen. Mottagaren skulle känna att materialets innehåll var intressant för dem, d.v.s. läsvärd. Det var även viktigt att mottagaren förstod innehållet, oavsett tidigare erfarenheter och förväntningar, d.v.s. läsbarhet. 22

23 För att ta reda på vilken information som var intressant att ha med i materialet använde vi till stor del de informationsområden som Graflunds ursprungliga material hade: Adressändring, elektricitet, hemförsäkring, nycklar, stadsnät, hyra, kabel-tv, felanmälan, störningar, skadedjur, tvättstuga, hissar, skador och besiktning. Vi placerade även till några egna rubriker som vi ansåg att det ursprungliga materialet saknade: hushållsavfall, förråd och viktigt att veta. Vi hade med de här informationsområdena i materialet eftersom enkätundersökningen visade att hyresgästerna ansåg att alla var viktiga. Några rubriker slog vi även ihop, som till exempel Jour och Störningar. I det ursprungliga materialet fanns informationen om hyran på ett lösblad (Se bilaga 2), men eftersom den informationen gällde alla hyresgäster lade vi istället in den i broschyren. Lösbladen om Eskilstuna Fors och porttelefon valde vi att behålla som lösblad eftersom den här informationen inte gällde alla hyresgäster. Det var bättre för uppdragsgivaren att kunna uppdatera några få lösblad än att uppdatera hela broschyren. När det gällde porttelefon hade inte alla hyresgäster tillgång till det, och den informationen gjorde vi därför separat för att inte vara missvisande. Layout För att mottagaren skulle förstå innehållet, krävdes inte bara en välskriven text. Som vi nämnde under rubriken Tidigare forskning (sida 10) anser Pettersson att texten även måste ha hög läslighet (2008:453,455, ). Informationen måste alltså vara grafiskt utformad på ett sätt som gör att mottagaren lätt kan ta till sig texten. Under hela framtagningsprocessen av både broschyr och lösblad strävade vi efter att få en luftig, överskådlig och lättillgänglig layout. Enligt Sundin har textens utseende stor betydelse för om läsaren börjar läsa texten eller inte (2007:229). För att lyckas var det flera saker vi tänkte på när det gällde layouten. Radlängd För långa rader gör det svårare för mottagaren att läsa, eftersom ögat då lätt tappar bort sig när det ska byta rad. Franks råd är att radlängden ska ligga mellan tecken (2004:213). Det här var något som även vi följde i vårt omarbetade material, både i broschyr och lösblad. Marginaljusterat och radfall Sundin skriver att Torbjörn Lundgren, som både är författare och dyslektiker, föredrar en text med ojämn högermarginal istället för en marginaljusterad text. Han anser att en marginaljusterad text är mer svårläst, vilket beror på att vissa läsare kan ha svårt att flytta blicken från höger till vänster. Med en ojämn högermarginal däremot får varje rad ett unikt utseende och det blir lättare att hitta rätt. Lundgren föredrar en text utan radfall, eftersom radfallet gör texten hackig och det blir inget flyt i läsningen (Sundin, 2007:229). Vi avstod därför från att marginaljustera texten i vårt omarbetade material och eftersom målgruppen var väldigt bred avstod vi även från att använda radfall. Teckensnitt Vi valde att använda teckensnittet Arial till brödtexten och kontaktinformationen, eftersom det är ett enkelt och vanligt typsnitt som inte är svårt att läsa. Bergström skriver att bästa läsbarhet uppstår när vi läser texter i teckensitt som vi är vana att 23

24 läsa (2001:131). Till rubrikerna valde vi istället teckensnittet Nyala för att skapa kontrast till den övriga texten. Enligt Frank skapar olika teckensnitt en kontrast som ökar betraktarens intresse för materialet (2004: ). Teckenstorlek Hellmark skriver att den bästa läsligheten uppstår om texten är satt i 10, 11 eller 12 punkter (2006:27). Det här tog vi fasta på och vi valde att använda teckenstorlek 11 i brödtexten. Punktlista Enligt Sundin är en punktlista mer överskådlig än en flytande text (2007:105). Vi valde att använda punktlista till Ordningsregler i broschyren, vilket gjorde texten tydlig. Eftersom det dessutom var väldigt korta stycken skulle det inte ha fungerat med att ha enskilda rubriker till varje. Logotyp och kontaktuppgifter Det var viktigt att mottagaren tydligt skulle se vem avsändaren var och vilka kontaktuppgifter avsändaren hade. I broschyren valde vi därför att placera Graflunds logotyp på framsidan, tillsammans med kontaktuppgifterna. Att ha den här informationen på framsidan gjorde att mottagaren direkt visste vem avsändaren var och hur avsändaren skulle kontaktas. På lösbladen placerade vi Graflunds logotyp nere i högra hörnet där det syntes tydligt. Inne i broschyren förstärkte vi kontaktuppgifterna med fet stil till de olika företagen, men vi valde att behålla teckengraden. Frank skriver att enskilda ord kan vara kraftigare, men ändå i samma teckengrad, för att skapa tydliga kontraster och förstärkningar (2004:217). Format Vi valde att behålla de ursprungliga formaten på både lösblad och i broschyren. Anledningen till att vi gjorde broschyren i ett stående A5 var att Graflunds fick möjlighet att skriva ut broschyren själva. Vi valde att inte använda A4, eftersom det då skulle bli för mycket text på varje uppslag. Enligt tidigare erfarenheter, från kursen Lättläst och avlyssnat ht07 på Mälardalens Högskola, visste vi att det var bättre med fler sidor och mindre text på varje, än väldigt mycket text på några få sidor. Däremot använde vi A4 till lösbladen. Det berodde på att ett större papper inte försvinner lika lätt som ett litet. A4 var dessutom perfekt för de som ville sätta in pappret i en pärm. Bilder och färger För att broschyren skulle se mer inbjudande ut valde vi på framsidan att använda oss av tre fotografier. De föreställde ett vardagsrum, en husfasad och ett barn utomhus. Genom att använda flera bilder med olika typer av motiv, kunde vi visa att broschyren riktade sig till både gamla, unga och barnfamiljer. Samtliga fotografier fick vi ifrån Graflunds bildarkiv. Sundin skriver att det är viktigt att få en skarp kontrast mellan text och bakgrund (Sundin, 2007:154). Vi valde därför att enbart använda svart färg till texten, samtidigt som vi använde en ljus bakgrund. För att få broschyren att kännas mer tilltalande la vi till röda detaljer på varje sida, bestående av tjocka linjer och illustrationer, där illustrationerna även hade inslag av vitt och svart. Även på 24