Expanderad rymd för lärande: Slutrapport

Transkript

1 Expanderad rymd för lärande: Slutrapport SAMMANFATTNING AV PROJEKTET Projektet Expanderad rymd för lärande har genomförts under 2014 och 2015 av Charlotte Norrman, Per Frankelius, Dzamila Bienkowska, Anna Söderström och Patric Moreau-Raquin. Representanter för Linköpings universitets olika studentkårer har deltagit vid några tillfällen och lämnat feedback. I projektet har vi utforskat hur lärandefokus kan skiftas mot aktivt i stället för passivt lärande. Vi har arbetat med att utveckla Lisam och integrera olika informations- och kommunikationslösningar (IKT-lösningar) för att skapa flera lärandeformer. Vi har experimenterat, utvecklat och prövat olika grepp och metoder, t.ex. framställning och användning av olika typer av filmer och inspelade föreläsningar i undervisningen, nya teoribaserade övningar och olika sätt att använda Lisam och dess funktioner. Vi har spridit vunna kunskaper genom implementering i flera av våra kurser, genom ett flertal seminarier och föredrag till kollegor och andra, genom framtagning av filmer och inspelade föreläsningar, genom en blogg ( samt via en vetenskaplig publikation som presenterades på CDIO-konferensen Vi har även återfört våra synpunkter på hur Lisamplattformen kan utvecklas. Projektet har också bidragit till att en av oss utsetts till IKT-ambassadör. INLEDNING OCH SYFTE Expanderad Rymd för lärande var ett tvåårigt pedagogiskt utvecklingsprojekt inom Linköpings Universitet. De medverkande var aktiva forskare och lärare samt IKT-experter. I följande slutrapport redovisas projektets syfte, metod, och viktigaste resultat. Projektets syfte har varit att ändra attityden (hos skeptiker) gentemot IKT vid Linköpings universitet genom ett öppet och experimenterande arbetssätt. Syftet har i praktiken inneburit att ta fram och dokumentera lärdomar och potentiella metoder liksom dess implementering. Syftet har även varit att sprida vunna lärdomar och genom detta inspirera såväl kollegor som studenter till att ta vara på tekniken som erbjuds för att skapa ett bättre och mer studentcentrerat lärande med hjälp av blandade former av pedagogik.

2 METOD I projektet har vi använt oss av flera olika metoder. Litteraturstudier Genom arbetet med konferenspappret (10th International CDIO Conference, Barcelona: Universitat Politècnica de Catalunya, 2014, Norrman, C., Bienkowska, D., Frankelius, P. och Moberg, M.: Innovative methods for entrepreneurship and leadership teaching in CDIObased engineering education) har vi gjort litteraturstudier. Dessa har bidragit till att öka våra teoretiska kunskaper om pedagogik och lärande. Praktiska experiment Vi har lärt oss att göra filmer och att spela in föreläsningar. För inspelade föreläsningar har vi använt programvaran Camtasia och filmerna som gjorts ute i verkligheten har klippts i imovie. Vi har även fått insikter i professionell filmproduktion genom den film om innovation som gjorts i samarbete med med projektet Grönovation. Utforskning/utveckling av Lisam Vi har arbetat med att utveckla våra Lisam-sidor. Förutom att testa olika funktioner i Lisam har vi flitigt använt möjligheten att länka från Lisam till exempelvis Youtube. Utveckling och tester av olika typer av övningar och verktyg Vi har utvecklat och vidareutvecklat teoribaserade och erfarenhetsbaserade övningar. Dessa har vi testat i våra kurser. Vi har testat ett antal programvaror som t.ex. Socrative och Mentimeter, vilka hjälper läraren att skapa interaktivitet. Dialog Vi har fört kontinuerliga dialoger och diskussioner kring hur tekniken som använts fungerar, kring hur våra tekniker uppfattas av studenterna och kring hur våra alster kan förbättras. RESULTAT I projektet har vi genererat såväl teoretiska som praktiska resultat. Nedan redogör vi för båda typerna. TEORETISKA RESULTAT Det viktigaste teoretiska resultatet som genererats genom projektet är den utveckling som skett av den lärmodell som presenterades i ansökan. I ansökan presenterades en preliminär

3 variant, vilken satte kontexten för undervisningen i centrum och inkluderade komponenterna intressenter, teknik och pedagogik. Den tidigare versionen publicerades även i vårt konferensbidrag till CDIO-konferensen Efter konferensen följde ett antal inbjudningar att presentera våra resultat vid olika seminarier och i samband med dessa kände vi behov av att utveckla modellen ytterligare. I den senaste versionen (Figur 1) har vi satt lärandemålen i centrum. Intressentfaktorn finns kvar, medan pedagogik och teknologi har slagits samman. Kontexten, eller sammanhanget för lärandet har fått bilda den tredje komponenten som kretsar kring lärandemålen. Nedan förklarar vi modellen. Figur 1. Expanderad rymd för lärande Lärmodell Lärandemålen är den centrala komponent som de övriga tre modellkomponenterna cirkulerar kring och stödjer. Lärandemålen kopplar till kursens syfte och anger de kunskaper och färdigheter somstudenten ska förvärva genom kursen. De inkluderar såväl teoretisk kunskap som praktisk erfarenhet (t.ex. grupparbete, informationsinsamling, analys av information/data, kommunikation, mm) Med Intressenter avser vi alla parter som är involverade i lärsituationen eller som är avnämare av det lärande som sker. Primära intressenter är studenter och inblandade lärare/föreläsare, programansvariga med flera. Sekundära intressenter är lärosätet, akademin, näringslivet, organisationer och samhället - inte minst i form av framtida arbetsgivare. Med Pedagogik och teknologi avser vi hur lärandemålen operationaliseras i form av pedagogiska metoder och grepp samt hur detta stöds av tillgängliga teknologier. Teknologibegreppet kan inkludera allt från elektroniska lärplattformar (exempelvis Lisam) till film i olika former och alla de nyttigheter som finns tillgängliga via internet eller via olika programvaror på marknaden. Den sista komponenten Sammanhanget inkluderar såväl den fysiska som virtuella kontext i vilken såväl det teoretiska som praktiska lärandet sker. Viktiga aspekter här är relevans i meningen att sammanhanget är relevant för utbildningen. Detta inkluderar inte bara de teoretiska aspekterna utan i hög grad även aspekter som praktisk förståelse, och i bästa fall, erfarenhet. Det senare kan skapas genom praktikfall, både i form av live-cases och filmer.

4 Viktiga frågeställningar är vem som skapar lärandet, vem som lär, vad lärandets syfte och mål är samt vilka resurser som finns att tillgå för att skapa lärandet. Det senare är viktigt då det sätter ramarna. Ytterligare en teoretisk lärdom är att film kan vara ett sätt att undvika kognitiva filter i kedjan från ren empiri och studentens mentala tolkning. Se modellen enligt figur 2, som är en förenkling och endast visar informationsflöden i en riktning. Enligt denna modell finns fyra vägar att kanalisera empiri till en student. Väg 1 är av hög kvalitet, men kräver att båda parter kan enas om tid och plats, att båda säger ja till möte och att båda är på öppet humör vid tidpunkten ifråga. Väg 2 innebär att studenten tar del av en nedskriven text om empirin i fråga. Nackdelen är att texten endast blir en subjektiv tolkning av empirin, oavsett vem som skriver den. Väg 3 innebär att läraren berättar om empirin. Det kan upplevas mycekt bra i studentens perspektiv men det innebär en subjektiv tolkning med flera felkällor. Väg 4 slutligen är filmens väg. Visserligen är all film en fråga om urval och kan av flera skäl innehålla felkällor. Men om en person uttalar sig inför kamera blir det nära nog som att ta del av personens kommunikation i verkligheten. Samma sak gäller filmer som illusterar platser, miljöer och produkter. Vi ska inte utveckla modellen mer i detalj här men vill ändå peka på att vi arbetat fram ett embryo till modell av olika sätt att levandegöra empiri.. Figur 2. Fyra sätt att kanalisera empiri till student. Ambitionen är att gå vidare och utveckla resonemangen ytterligare i en journalartikel. PRAKTISKA RESULTAT De praktiska lärdomarna i projektet är många; och nedan har vi sammanfattat dem i en lista. I den följande texten beskriver vi dem punkt för punkt. Utvecklat och implementerat modell för tillämpning av flippat klassrum med stöd av Lisam. Utvecklat kunskaper om hur man gör illustrativa filmer samt om hur film kan användas för att samla in empiri. Denna kunskap inkluderar teknik för att filma, klippning och redigering samt spridning. Utvecklat och vidareutvecklat undervisningsmetoder Lärt oss använda verktyg som Mentimeter och Socrative för att skapa interaktivitet i undervisningan. Förbättrat våra Lisamsidor för både programkurser och distanskurser.

5 Förbättrat vår kännedom om CDIO-ramverket och implementerat delar av det i vår undervisning Medverkat vid ett stort antal pedagogiska seminarier. Skapat en blogg för att sprida resultat. IKT-ambassadörskap. Det flippade klassrummet Det flippade klassrummet bygger på att lärsituationen anses omfatta mer än bara den lärarledda undervisningan. Egentligen är det gammal skåpmat och adresserar vikten av att komma förberedd för att på så vis skapa en högre kvalité vid de tillfällen då alla träffas. Detta visualiseras genom att lärandet delas upp i före, under och efter. Före anger hur studenten ska förbereda sig inför ett lärarlett tillfälle, t.ex. genom att titta på filmer eller läsa texter. Under refererar till det som händer under ett lärarlett tillfälle och efter visar på vad studenten ska göra efter det lärarledda tillfället. Figur 2, Före - under - efter, en modell för att flippa sitt klassrum Modellen tillämpas i kurserna TEIO20, TKMJ49 och ETE324. Studenterna vägleds med ikoner på kurshemsidan och tydliga instruktioner för vad som ska ske innan undervisningstillfället och hur de kan gå vidare efter. Före handlar ofta om att tillgodogöra sig teori och efter handlar ofta om att omsätta teorin i praktik genom att tillämpa akademiska modeller och analysverktyg. Detta stöds genom teoribaserat övningsmaterial där de aktuella teoretiska verktygen fått arbetsbeskrivningar och arbetsunderlag i form av exempelvis A3 ark med det adresserade verktyget. Film Vi har jobbat mycket med film på olika nivåer - från samarbete med professionella filmmakare till egenhändigt producerade reportagefilmer och inspelade föreläsningar. Hur innovationer blir till är en en professionell produktion som vi gjort tillsammans med Grönovation och ett filmföretag. Filmen heter Gothia Redskap ett exempel på innovation inom gröna näringar. Den handlar om ett företag som har utvecklat en världsunik maskin för storskalig ekologisk odling. I filmen får man följa hur en teoretisk modell av innovation växer fram och speglas mot fallet Gothia Redskap. Filmen, som är producerad av Cre8it AB inom ramen för Grönovation, ska inte tolkas som en utbildningsfilm eller dokumentärfilm. Den syftar snarare till att levandegöra ett verkligt exempel och att lyfta fram teoretiska infallsvinklar, dvs. stimulera en akademisk diskussion och väcka tankar kring frågan om hur man på bästa sätt kan förstå fenomenet innovation. Att använda filmen som medel för att stimulera tankearbetet i forskningen är åtminstone för oss ett nytt grepp. Se

6 Filmen om Gothia Redskap gjordes bl.a. med hjälp av flygande kamerastativ. Foto: Grönovation. Film som informations- och kunskapskälla är ett annat användningsområde där vi också lärt oss en hel del. Nedan visas några klipp som vi skapat. Informationsfilm om att ställa ut på mässa. Filmen visar några av de företag som medverkade i Sweden Innovation Powers paviljong på På världsutställningen för jordbruksinnovationer - Agritecninca i Hannover, a4a_0 Informationsfilm om begreppet content marketing - Här illustrerar Per Frankelius begreppet i en enkel kortfilm med fallet Guinness som exempel. Ytterligare ett stort antal informationsfilmer finns här: Filmunderlag för att visa en undervisningsmetod - använts i seminarier för lärare för att visa hur man kan arbeta med exempelvis simulering av verkliga situationer. Vid visning kommentaras filmen. Film som empiriinsamlingsmetod, eller för att sprida metod är ett annat tema och även här kan vi illustrera med en film från Agritecnica. Filmade föreläsningar är ytterligare en variant på filmtemat. Här har vi använt Camtasia, vilket är en programvara som filmar ens powerpointpresentation och spelar in föreläsarens röst. Konceptet kan även användas med webkamera om man vill se ansiktet på föreläsaren. Dessa filmer kan inte länkas här eftersom de ligger upplagda på Lisams videodistributionsplattform, vilken också testats i och med detta. Ett litet smakprov på hur det

7 kan se ut finns dock här: Konceptet fungerar utmärkt. Förutom camtasia har vi även använt Adobe connect, vilket också fungerar. Länken visar en liten introduktion strax innan uppstarten av distanskursen ETE324, där samtliga förelsningar gavs och bandades via Adobe connect: Lärdomar vi gjort är: Dela materialet i mindre delar - kortare filmer innebär att flera tittar Bra ljud och ljus är viktigt Läraren måste inte synas i bild Snabb dator med stor hårddisk och gott om lagringsyta behövs. Utvecklat och vidareutvecklat undervisningsmetoder Inom ramen för projektet har vi utvecklat en ny pedagogisk approach som vi kallar Mässa som redovisningsform. Metoden frångår gängse gruppredovisningar med stöd av powerpoint och låter i stället studenterna pitcha sina projekt i form av en mässa. Studenterna inreder montrar där de presenterar sina arbeten - formerna är fria. Halva gruppen benammar montrarna och halva gruppen besöker - därefter byter man så att alla får både presentera och besöka. Presentationerna sker ett till ett eller få till få och innebär att studenterna hela tiden är aktiva och agerar. Metoden tillämpas framförallt i kurserna TKMJ49, TEIO20 och i den CDIO baserade projektkursen som ges på bland annat Y- och D- programmen. Se filmklipp om metoden här: Vi har vidareutvecklat Stanford Research Institutes metodik Value Creation Forum och anpassat den så att den kan användas som seminarieform i entreprenörskapskurser. Metodiken bygger på att en grupp presenterar och att åhörarna tar roller, t ex den positiva (grön keps), den kritiska (röd keps), investeraren (gul keps) och kunden (blå glasögon). Utifrån dessa roller lämnas feedback muntligt och på postitlappar i färger som sammanfaller med rollerna. Konceptet i sin originalform används bland annat av LiU innovation. Den utvecklade varianten har använts i kurser på hälsouniversitetet samt i kurserna TKMJ49 och TEIO20. Konceptet har även plockats upp av kollegor utanför projektgruppen och det har använts i kurser med företag. Vi har börjat med film som redovisningsform i kurser på civilekonomprogrammet. Här har vi dock inga utvärderingar ännu. Lärdomar vi gjort är: Våga prova! Berätta för studenterna att du testar nya grepp och be om feedback! Utvärdering av programvara för interaktivitet Vi har lärt oss använda interaktiva verktyg som Mentimeter och Socrative vilka möjliggör att man kan ställa frågor och ge svar över internet (t.ex. hålla i en quiz med studenterna eller fånga in studenternas fritext-kommentarer). Vi har använt verktygen för att skapa interaktivitet i undervisningen och skapa nya möjligheter att bearbeta kursmaterial. Konceptet har testats exempelvis i kurserna Integrerad Projektledning TEIO28, Projektmetodik TEIO36, Projektledning TEIO87, samt under pedagogiska seminarier, exempelvis IEI:s pedagogiska lunchseminarium Innovativa undervisningsmetoder den 5:e december 2014.

8 Lärdomar från testerna visar att det är viktigt att välja verktyg som är lättanvända, har tillräckligt många valmöjligheter för den som skapar quiz/frågor samt finns tillgängliga gratis. Användning av verktygen, exempelvis under en repetitionsföreläsning bidrar till att skapa entusiasm i klassrummet och kan visa på vilka styrkor och brister det finns i förståelsen av kursinnehållet - både för studenterna själva och för föreläsaren/kursledaren. Att internetbaserade verktyg används har flera fördelar - de kan användas både i klassrummet och utanför det av studenterna själva (instruktioner och länkar kan läggas ut på lisam), det går snabbt och smidigt att svara på frågor och redovisa resultat, dessutom tar man vara på alla de mobiler/läsplattor/datorer som finns i klassrummet för kursens/föreläsningens syfte. Vi kommer själva att fortsätta använda programvara för frågor & svar/quiz och implementera den i flera av våra kurser samt fortsätta sprida våra erfarenheter till andra intresserade. Lisam Under projektets gång har vi arbetat kontinuerligt med att förbättra våra Lisamsidor för både programkurser och distanskurser. Vi har även deltagit i grupper som arbetar med utvecklingen av lisam. Lärdomar vi gjort är: Det finns en massa folk, t ex på LiU-IT som man kan ta hjälp av Det finns fina instruktionsfilmer Studenterna är ovana och ganska konservativa - förklara ditt upplägg! CDIO Vi har under projektet förbättrat vår kännedom om CDIO-ramverket, vilket har lett till att vi har kunnat relatera på ett tydligare sätt till ramverket samt fortsatt implementera relevanta delar av det i vår undervisning. Vårt arbete med ett paper för CDIO-konferensen samt deltagandet i konferensen har inneburit en större förståelse för ramverkets uppbyggnad och många insikter i hur det relaterar till både innehåll och arbetsformer i våra kurser. Vi har lärt oss att det inom CDIO läggs stor vikt vid integreringen av våra ämnen, exempelvis entreprenörskap, i ingenjörsutbildningarna. Dessutom kan vi relatera våra arbetsmetoder/arbetsformer - exempelvis våra praktiska/tillämpade övningar och aktivt lärande - på ett tydligt sätt till CDIO-ramverkets tolv standarder och genom CDIOnätverket skapa nya kontakter och få många nya idéer för förnyelsen av vår undervisning. Vi har även lärt oss att många av våra studenter är väl insatta i CDIO-ramverket själva och därigenom utgör CDIO en gemensam grund som vi kan använda för att skapa nödvändig kontext till vårt kursinnehåll som ibland kan uppfattas som avvikande på exempelvis en ingenjörsutbildning. SPRIDNING AV RESULTATEN FRÅN PROJEKTET Det har hela tiden varit vår ambition att sprida projektets resultat till så många som möjligt i vår omgivning. Huvudsakligen har följande spridningskanaler använts:

9 Våra kurser - genom att implementera våra lärdomar i kurserna har vi spridit dem till de studenter som läser kurserna. Även medverkande kollegor har fått del av resultaten. Genom föredrag - vi har hållit flera olika typer av föredrag och seminarier under projektets gång. Vi har varit inbjudna på ämnesmöten på olika avdelningar. Vi har talat på seminarier som annordnats av Didacticum i samband med pedagogiska dagar på LiU samt vid seminarier som annordnats på IEI. Vi har medverkat vid en forskningskonferens, CDIO i Barcelona, och presenterat vårt konferenspapper. Vi har medverkat vid en grundskollärarkonferens i Linköping. På videoklippet ett seminarie som arrangerades på IEI och som vi filmade: Bloggen Expanderad rymd för lärande Då vi inte riktigt visste hur detta projekt skulle avrapporteras beslutade vi oss för att skapa en blogg och avrapportera och sprida våra resultat via den. Det resulterade i bloggen Expanderad rymd som finns här: Vi hoppas att bloggen ska fortsätta att leva även efter att vårt projekt har avslutats. Ett led i detta har varit att dela bloggen med IEIs IKT-ambassadörer. Dock är det ett styvt arbete att hålla energin uppe på en blogg, även om man är många som skriver. Vi har dock haft 7146 visningar i skrivandets stund så en viss trafik har det varit på sidan. Vi har försökt göra insatser såsom att bjuda in till läsning genom att kapa didacticums maillistor och genom att länka till bloggen från Facebook och Linked in. Vidare har vi bett institutionen att länka via sin sida. IKT-ambassadör - En av oss, Charlotte Norrman sökte befattningen som IKTambassadör på IEI och fick den. Detta är ett sätt att sprida våra lärdomar och att fortsätta det påbörjade arbetet. Atriklar i media - Inför årets redovisning (i form av mässa) för kurserna TKMJ49 och TEIO20 som gick av stapeln på CreActive i Mjärdevi den 21 december hade vi bjudit in media. Detta resulterade i ett reportage i LiU-Nytt: samt ett reportage i alltombiodling.se - Ytterligare ett reportage planeras av Svenskt Näringslivs medlemsblad som gjort intervjuer med inblandade idéägare och lärare. DISKUSSION Nu när projektet är avslutat och vi har summerat vad vi har åstadkommit kan vi konstatera att alla vi som varit inblandade tagit stora steg i vår egen utveckling. Vi anser även, vilket framgår av rubriken ovan, att vi varit tämligen flitiga i vårt arbete med att sprida våra resultat och entusiasmera våra kollegor i deras padagogiska arbete. Vi känner oss dock inte nöjda med detta utan vår ambition är att fortsätta att utveckla oss och genom detta inspirera såväl kollegor som studenter till bättre och ökat lärande.