Malmbanan år av elektrifierad järnväg och samhällsutveckling
|
|
- Gunilla Dahlberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Malmbanan år av elektrifierad järnväg och samhällsutveckling
2
3 Förord Edvard Persson sjöng att han har bott vid en landsväg i hela sitt liv. Jag har istället bott och verkat vid Malmbanan en stor del av mitt yrkesverksamma liv. Malmbanan är byggd av räls, sliprar, kontaktledningsstolpar och växlar, men också av stolthet. Jag har mött så många olika människor som flyttat hit från när och fjärran för att vara med och bygga Malmbanan. De har berättat om den stolthet de känner inför sitt arbete, känslan av att det man gör har en sådan stor betydelse. Många är också de som blivit järnvägen trogen även efter pensionering. Fakta Malmbanan Längd: 473 kilometer Luleå Narvik Byggstart: 1886 Luleå Gällivare invigd: 1888 Kiruna Narvik invigd: 1903 Elektrifierad till Riksgränsen 1915 till Narvik 1923 Spårvidd: 1435 millimeter, normalspår Mötesplatser totalt 53 stycken, varav 27 är 750 meter Max tågvikt: ton, axeltryck 30 ton, 68 vagnar Max tåglängd: 750 meter Mer än 1,5 miljarder ton malm sedan start Det är tufft att förvalta en järnväg som går genom delvis väglöst land, mellan fjällen, genom djup skog och där kvicksilvret ibland når ner under -40 grader. Men doften från sliprarna sätter sig i huden, och kanske är det något speciellt i luften som lockar människorna hit till norrskenets land? Fortfarande är framtidstron obeveklig. Man hittar nya lösningar när det verkar omöjligt, man samarbetar över landsgränser och finner en väg även i väglöst land. Tack till alla er som varit med om att bygga Malmbanan. Det här är också en historia om er. Arnold Vonkavaara regional direktör, Trafikverket
4
5 Inledning Elektrifieringen av Malmbanan utgör ett viktigt teknologiskt språng i svensk industrihistoria. Steget från kolkraft och ånglok till en elektrifierad järnväg kantades av många försök och en hel del svårigheter, men också av flera stora teknologiska landvinningar. Det hårda arbetet med att bygga Malmbanan var en milstolpe i historien om den svenska infrastrukturen. Det som många tidigare hade beskrivit som Framtidslandet, kunde äntligen börja leverera sina rikedomar invigdes Malmbanans norra sträckning, Kiruna Narvik. Redan 1888 var den södra delen av Malmbanan, mellan Gällivare och Luleå, klar. LULEÅ NOTVIKEN SUNDERBY SJUKHUS BODEN MURJEK NATTAVAARA GÄLLIVARE FJÄLLÅSEN KAITUM SJISJKA KIRUNA KROKVIK RAUTAS RENSJÖN TORNETRÄSK ABISKO ÖSTRA ABISKO TURISTSTATION BJÖRKLIDEN LÅKTATJÅKKA VASSIJAURE KATTERJÅKK RIKSGRÄNSEN
6 Framtidslandets förutsättningar Den lappländska järnmalmen har en lång och dramatisk historia. Från 1600-talets första rapporter om de järnbärande bergen i norr och de ofta fåfänga försöken att utnyttja bergens rikedomar till LKAB:s moderna och växande malmproduktion. Bokhållaren Samuel Mört vid Kengis bruk var den förste som 1696 nämnde Kirunas stora fyndigheter i en skrivelse. Ungefär samtidigt grävde bonden Per Andersson fram de första malmproverna från järnmalmsfyndigheten i Malmberget. Det var först under de tidiga pionjäråren i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som grunden lades till det som skulle bli en av Sveriges stora industriella framgångssagor. Elektrifieringen av norra delen av Malmbanan startade 1910 och stod klar Därmed blev norra delen av Malmbanan den första större järnvägssträcka i Sverige som elektrifierades. Under de närmaste åren elektrifierades också den södra delen av Malmbanan, Gällivare till Luleå och hela Malmbanan, från Narvik till Luleå, var klar 1923.
7 Snabb utveckling Det var en kombination av insatser från enskilda entreprenörer, regering, riksdag och näringsliv som möjliggjorde den snabba utvecklingen av de rika malmtillgångarna i Kiruna och Malmberget. Men de som gjorde det tyngsta jobbet, var de tusentals rallare och gruvarbetare som under stora umbäranden tillsammans byggde järnväg, kraftverk och gruvor. Förväntningarnas tid Slutet av 1800-talet och åren runt sekelskiftet 1900 präglades av stark handlingskraft och stora visioner, både från enskilda pionjärer, ministrar, riksdagsmän och företrädare för Järnvägsstyrelsen (SJ) och Vattenfall. Företag som ASEA och Siemens spelade också en viktig roll i utvecklingen av teknik och fordon. Under väldigt kort tid etablerades ett teknologiskt megasystem runt vattenkraften, gruvorna och järnvägen, som möjliggjorde en stark utveckling för hela Sverige. Till detta system måste också försvaret läggas. Bodens fästning byggdes upp under samma tid och det fanns en stark koppling mellan utvecklingen av råvaror och logistik och de försvarshänsyn som statsmakterna hade. Till en början fanns också en hel del kritiska synpunkter på exploaterandet av naturrikedomarna från försvarets sida. Framförallt farhågorna att gruvor, järnvägar och hamnar skulle vara väldigt utsatta i krigstid. Trots alla farhågor var det många som redan från början insåg möjligheterna. Ledningsbryggor, Malmbanan, Rallarfamilj vid byggnation av Malmbanan i närheten av Luossavaara, Banbyggnad, Malmbanan, 1901.
8
9 Hård arbetsmiljö Förutsättningarna fanns där, den rika malmen, vattenkraften i Porjus och erfarenheterna i de tidiga försöken att bygga järnväg i slutet av 1800-talet. Och till sist de människor som valde att bosätta sig i det som i princip var en ödemark. Samerna fanns förstås över hela det geografiska området och även ett mindre antal nybyggare. De förhållanden som mötte både arbetare och entreprenörer, nybyggare och rallare, var torftiga och hårda. Byggnationen av Riksgränsbanan. Rallare poserar i grusgrop där nuvarande Abisko turistbyrå ligger. Allt arbete gjordes på den tiden för hand. Arbetet pågick under perioden under mycket svåra förhållanden.
10 Stora förväntningar Efter många och långa diskussioner i riksdagen fanns till slut en gemensam syn om de stora värden som fanns att exploatera. De stora förväntningar som fanns på framtidslandet i norr kunde exempelvis skildras så här i en artikel i Svenska Dagbladet den 23 april 1910: Med den lifligaste tillfredsställelse måste hvarje fosterlandsvän hälsa regeringens energiska initiativtagande i frågan om Riksgränsbanans elektrifiering och anläggandet av en stor kraftstation vid Porjusfallen. Därest förslaget, som man får hoppas, vinner riksdagens bifall, skall början därmed vara gjord till exploatering i stor skala af Norrlands kraftkällor, som ju utgöra en viktig del av framtidslandets naturliga rikedomar. Del av kraftverksbygget i Porjus, Kraftstationen i Porjus. Bro över Luleälven vid Porjus.
11 Montagetåg på Malmbanan. Så här såg de tåg ut som åkte runt och monterade upp kontaktledningsstolpar.
12 Bandelen Kiruna Riksgränsen fick elektrisk tågdrift den 19 januari Den elektriska driften på resten av Malmbanan var klar På bilden en av de linbryggor som byggdes i Luleå och som bara fanns just här.
13 Tekniska språng Användningen av ny teknik var också en viktig förutsättning. Det fanns redan från början en långsiktighet och förståelse för att det krävdes stora investeringar för att Sverige skulle kunna utnyttja naturrikedomarna i Malmfälten. Genom att bygga ut flera av de stora älvarna i Sverige inleddes också inriktningen att komma undan det stora importberoendet av kol, både för industri och järnvägsutbyggnad. Arbetet med elektrifieringen av svensk järnväg tog ett stort tekniskt språng när beslutet att bygga Porjus kraftstation togs. På fem korta år, , elektrifierades sträckan mellan Kiruna och Riksgränsen. Det skulle bli den egentliga språngbrädan till att helt elektrifiera det svenska järnvägsnätet. En stark och viktig pulsåder Betydelsen av skapandet av ett teknologiskt megasystem kan inte underskattas. Malmbanans utveckling genom hela 1900-talet och fram till idag har betytt mycket för svensk industri. I takt med att gruvföretaget LKAB vuxit har också utvecklandet av ny teknik på Malmbanan lett till ökade möjligheter att köra tyngre och tyngre malmlaster på en järnväg i ständig utveckling. Oftast i ett nära samarbete med industrins behov. Elektrifieringen av Malmbanan från kust till kust, Luleå Narvik var helt färdigställd Porjus kraftverk maskinhall. Tunnel i Porjus. Maskinsalens botten i kraftverksbygget i Porjus.
14 Inte bara malmtransporter Redan från början fanns också visionerna om att Malmbanan kunde utnyttjas för en ökande turisttrafik. Idag är järnvägen en viktig del av den växande upplevelseindustrin. När det gäller godstrafiken har även andra än gruvbranschen nytta av Malmbanan. Det gäller till exempel en ökande andel godstrafik mellan Narvik och södra delarna av Sverige och Norge samt transporter vidare ut i världen. I väntan på dubbelspår Under de senaste åren har det också blivit tydligt att kapacitetstaket närmar sig för Malmbanan. Hittills har det ökade behovet mötts med utbyggnader av förlängda mötesstationer längs banan. Diskussion och önskemål om att bygga dubbelspår från Kiruna till Narvik har funnits länge. I början av 2015 fattade också Trafikverket beslut om att inleda arbetet med en järnvägsplan för dubbelspår mellan Kiruna Riksgränsen. Det är ett första nödvändigt steg för att förbättra kapaciteten och därmed skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling både av godstrafik och persontrafik.
15 Malmbanans betydelse ökar Trafikverket studerar också möjligheterna att höja Malmbanans kapacitet genom att öka axellasterna från 30 ton, till i första hand 32,5 ton och även upp mot 40 ton. De investeringar och det pionjärarbete som genomfördes från slutet av 1800-talet och framåt var visionära och nödvändiga. Malmbanans betydelse i dag och i framtiden kommer inte att bli mindre. Det kommer att krävas många nya satsningar och investeringar för att möta de krav och utmaningar som finns.
16 Årtalslista och viktiga händelser 1660 Malmförekomsterna i Gällivare/Malmberget omnämndes första gången i skrift genom Abraham Momma i Schefferus verk, Lapponia Samuel Mört berättar vid Kengis bruk om järnmalmsfyndigheten vid Kirunavaara Patron Ekström föreslår malmtransport Luossajärvi Rombaksbotn Den 1 maj börjar stakningen av banan Luleå Ofoten. December 1887 är järnvägsrälsen utlagd mellan Luleå och Gällivare Den 12 mars rullade det första malmtåget in till den nya malmhamnen i Luleå Bildas LKAB, Luossavaara Kirunavaara Aktiebolag mars öppnas Malmbanans södra sträckning, Luleå Gällivare, officiellt för trafik Den svenska riksdagen och det norska Stortinget beslutar att bygga Malmbanan och Ofotbanen. Arbetena startar samma år I oktober är rälsläggningen klar mellan Gällivare och Kiruna Sträckan Luleå Kiruna klar.
17 1902 Den officiella sammankopplingen av rälsen sker vid Riksgränsen den 15 november. SJ:s generaldirektör Theodor Nyström slår in den sista rälsspiken. Två dagar senare går det första ordinarie malmtåget till Narvik Den officiella invigningen av Malmbanan mellan Kiruna och Narvik hålls i Riksgränsen och Narvik. Unionskungen Oscar II och många tillresta gäster deltar Lavin tar ett malmtåg vid tunneln i Katterat Blev svenska staten delägare, tillsammans med Grängesbergsbolaget, till gruvorna i Malmfälten Startar bygget av Porjus kraftverk Den 9 november skickades den första strömmen från kraftverket i Porjus till järnvägen. Den elektriska driften startade dock den 19 januari 2015 och den 8 februari skedde den högtidliga invigningen Elektrifieringen av den norska delen av banan invigs Beslut om att starta bygget av Norrbottens Järnverk togs i Sveriges riksdag 1940 Tyskland ockuperar Norge. Malmhamnen i Narvik totalförstördes i slutet av april månad. Malmtrafiken till Narvik står i princip stilla fram till freden Under krigsåren exporteras malmen främst via malmhamnen i Luleå Staten övertar aktiemajoriteten i LKAB. Ökad trafik på banan och en ny teknik med omformarstationer installeras i Gällivare, Kiruna, Stenbacken och Tornehamn.
18 1958 Fjärrblockering införs. Alla mindre stationer blir utan bemanning. I Abisko och Vassijaure finns dock personal kvar Rekordår för malmtrafiken mot Narvik tåg, i genomsnitt 22 tåg per dygn, går till Narvik. Fordonsparken består av 39 linjelok och malmvagnar Kari Westman och Catrine Lönnström blir de första kvinnliga lokförarna på Malmbanan Den nya Nuoljatunneln invigs av landshövding Curt Boström och Banverkets generaldirektör Jan Brandborn. Samma år fyller LKAB 100 år och firar att bolaget producerat en miljard ton sedan starten LKAB får trafikeringsrätten på den svenska delen av Malmbanan, men avstår att transportera malmen i egen regi. Ett femårigt avtal tecknas med SJ och norska NSB Malmbanans största tillåtna axellast höjdes från 25 till 30 ton LKAB investerar en miljard kronor i fyra nya tågsätt på Malmbanan. Investeringen omfattar fyra nya IORE-lok och inte mindre än 300 nya malmvagnar. IORE-loken är med en dragkraft på 1200 kn, världens starkaste lok. Effekten är kw, eller cirka hk och axeltrycket 30 ton vardera på de 12 drivaxlarna Den nya järnvägssträckningen förbi Kiruna invigdes Trafikverket startar arbetet med att ta fram en järnvägsplan för dubbelspår mellan Kiruna och Riksgränsen.
19
20 Trafikverket, Borlänge, Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: , Texttelefon: Läs mer om Malmbanan: TRAFIKVERKET. JULI PRODUKTION: Trafikverket, grafisk form. foto: stefan bratt, KAsper Dudzik, Göran Fält, kenneth Hellman, Thomas Johansson, Mostphotos (Bertil Bernhardsson, Michael Erhardsson, Mats Lindberg), sveriges järnvägsmuseum/samlingsportalen.se (Emil RAgnar Borg Mesch, Helge Modin, f Wokenhed, Ludvig Wästfelt)
Den otillgängliga malmen
Den otillgängliga malmen Att få ut den malm som finns i de nästan obebodda fjälltrakterna i Lappland, har varit ett problem sedan början på 1600-talet. Namn på platser som Nasafjäll, Svappavaara och Sjangeli
Läs merINFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB
INFRASTRUKTUREN I NORR Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB UTMANINGAR VI SER Utgångspunkten är tillträde till marknaderna för basindustrins produktion. Kapacitetsbrister i stora
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg
Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens
Läs merDLO BODEN TRAFIKVERKET UNDERLAG TILL LINJEBOK D5 Bjf Rgn Le
TRAFIKVERKET UNDERLAG TILL LINJEBOK D5 (BJØRNFJELL) RIKSGRÄNSEN LULEÅ Lutningsförhållande max 11,1 (Bjørnfjell) Riksgränsen - (Peuravaara) Enkelspår. System H. ATC (Fjtkl Bdn) Bjørnfjell, norsk driftplats
Läs merMalmbanan dubbelspår Peuravaara-Riksgränsen Järnvägsplan 1 delen Peuravaara- Krokvik
Planläggningsbeskrivning 2017-05-17 Malmbanan dubbelspår Peuravaara-Riksgränsen Järnvägsplan 1 delen Peuravaara- Krokvik Kiruna Kommun, Norrbottens län Med hjälp av denna planläggningsbeskrivning får du
Läs merINFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter Logistikdag Norr Luleå
INFRASTRUKTUREN I NORR Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter Logistikdag Norr 20171101 Luleå EUROPAS INDUSTRIELLA KORNBOD Sjömatindustrin i Norge växer starkt Utsikter för ökad mineralutvinning
Läs merTal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad
1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande
Läs merGraf NK-BDN, RSI-SVV D
Trapeze Group Rail TrainPlan 3.11.2.2 Sida 1 av 3 NO.NK NO.SMS NO.ROM NO.KAT NO.SÖS XBJF RGN KJÅ VJ LÅK KÅ BLN AKT AK SOA KPE SBK TNK BFS RSN RUT KV PEA2 KMB PEA1 PEA KIA KX GY SJKA LAB KTM FJÅ HAR HÅK
Läs merLok vid MTAB/MTAS och LKAB Malmtrafik 2014-05-26
Lok vid MTA/MTAS och LKA Malmtrafik 2014-05-26 Sammanställning gjord av Peter erggren Sida 2 (16) Fordonssammanställning och uppdatering Ända sedan malmtrafiken på Malmbanan togs över av bolaget MTA (Malmtrafik
Läs merYttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet
2012-12-14 Er ref: Kenneth Natanaelsson kenneth.natanaelsson@trafikverket.se Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans
Läs merMotion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor
Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor Trafiken får en alltmer central roll i diskussionen om den framtida miljön. Det är viktigt eftersom
Läs merEffektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)
PM Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3
Läs merNäringsdepartementet STOCKHOLM
1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM LKAB:s remissyttrande över Trafikverkets Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 2029, (ärende TRV2017/32405). Om LKAB LKAB är världens näst största
Läs merAktuella affärsmöjligheter i regionen Jörgen Simu, distriktschef
Aktuella affärsmöjligheter i regionen 2017 Jörgen Simu, distriktschef 1 Investering distrikt Nord 300 projekt fördelade på tre enheter; AC, BD samt nationell Nord 2 miljarder kronor i projekten Projekt
Läs merÅdalsbanan. - den viktiga länken
Ådalsbanan - den viktiga länken Tunnelborrning i Svedjetunneln, norr om Härnösand. Länken mellan norr och söder När Ådalsbanan nyinvigs 2011 skapas helt nya förutsättningar för järnvägstrafiken i regionen.
Läs merGRUVA NORRBOTTENS TEKNOLOGISKA MEGASYSTEM
GRUVA NORRBOTTENS TEKNOLOGISKA MEGASYSTEM 1 FOTO OMSLAG, UPPIFRÅN VÄNSTER: TORSTEN BERGLUND/LKAB, BO SILVER/NORRLANDIA, ULF OWENDE/LKAB, TORSTEN BERGLUND/LKAB, BENGT A LUNDBERG/RAÄ 2 NORRBOTTENS TEKNOLOGISKA
Läs merInformation om Mälarbanans utbyggnad
Information om Mälarbanans utbyggnad Sträckan Huvudsta Duvbo, lägesrapport december Hej! Mälarbanan ska byggas ut från två till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll för att möta den ökade efterfrågan
Läs merDuved - Östersund - Stockholm - Göteborg (endast nattåg) Göteborg - Stockholm - Östersund - Duved (endast nattåg)
20 Duved - Östersund - Stockholm - Göteborg (endast nattåg) 17 aug 2015-12 dec 2015 Uppdaterad 21 aug 2015 SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ SJ Natt Natt Natt Natt Natt Natt Natt Natt Tågnummer 10071 2 10071 2 10071
Läs merSAMARBETE I PRAKTIKEN I ÖVER 100 ÅR
SAMARBETE I PRAKTIKEN I ÖVER 100 ÅR Bo Krogvig Direktör Kommunikation och Samhällskontakter 18 oktober 2016 Tekniskt ledande leverantör av klimatsmarta järnmalmsprodukter till den globala stålindustrin
Läs merKort historia. Norrtågstrafiken
Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter
Läs merNytt signalsystem i Europa
ERTMS i Sverige Nytt signalsystem i Europa Det blir enklare att resa och transportera med tåg mellan länder na med det nya signalsystemet European Railway Transport Management System, ERTMS. Idag byter
Läs merVårt nuläge och framtid. Samferdselpolitisk konferens 2015-03-10 Bo Krogvig, LKAB
Vårt nuläge och framtid Samferdselpolitisk konferens 2015-03-10 Bo Krogvig, LKAB AGENDA Nuläget i LKAB Vårt tillväxtprojekt LKAB 37 Investeringar i Narvik och Ofotbanen för framtiden Omvärldsförändringar
Läs mer20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö
20 Storlien-Östersund-Stockholm-Göteborg/Malmö Endast nattåg Jämtland-Stockholm/Göteborg/Malmö 16 aug-12 dec 2009 SJ SJ SJ SJ Natt Natt Natt Natt Tågnummer 10077 10077 2 10073 10073 3 16/8-5/9 16/8-5/9
Läs merMalmtransporter från Bergslagen
UNDERLAGSRAPPORT Malmtransporter från Bergslagen Yta för bild Dokumenttitel: Malmtransporter från Bergslagen Skapat av: Lotten Herrman Dokumentdatum: 2013-06-13 Dokumenttyp: Rapport Publikationsnummer:
Läs merPorjus ett kraftfullt steg in i svenska elåldern.
Porjus ett kraftfullt steg in i svenska elåldern. Ända sedan antiken har människor förstått att utnyttja vattenkraften. Vattenhjul drev bland annat kvarnar för att mala säd och den utnyttjades också på
Läs merEffektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå)
PM Effektredovisning för BVLu_007 Malmbanan, ökad kapacitet (Harrå) Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3
Läs merFramkomliga och användbara vägar och järnvägar Nu vässar vi oss för framtiden
Framkomliga och användbara vägar och järnvägar Nu vässar vi oss för framtiden 1 2 En tydlig inriktning för framtiden. Vår uppgift är att hålla vägar och järnvägar framkomliga och säkra, oavsett årstid.
Läs merFörslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08
1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland
Läs merS15041 Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen
Läs merSÄNDLISTA. Järnvägsstyrelsen. Skellefteå Kommun. Skånetrafiken. Malmtrafik i Kiruna AB. Tågkompaniet AB. Green Cargo. Östgötatrafiken SJ AB
SÄNDLISTA Järnvägsstyrelsen Skellefteå Kommun Skånetrafiken Malmtrafik i Kiruna AB Tågkompaniet AB Green Cargo Östgötatrafiken SJ AB Banverkets webbplats 2/12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Samråd 1, JNB 2009...
Läs merTC BODEN TRAFIKVERKET UNDERLAG TILL LINJEBOK D5 Bjf Rgn Le
TRAFIKVERKET UNDERLAG TILL LINJEBOK D5 (BJØRNFJELL) RIKSGRÄNSEN LULEÅ Lutningsförhållande max 11,1 (Bjørnfjell) Riksgränsen - (Peuravaara) Enkelspår. System H. ATC (Fjtkl Bdn) Bjørnfjell, norsk driftplats
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merERTMS. Nytt signalsystem
ERTMS Nytt signalsystem Nytt signalsystem i Sverige Det gamla signalsystemet i Sverige, ATC, bygger på en nationell standard som försvårar trafik över landgränserna. Idag byter vi lok och förare vid gränserna
Läs merVi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv
Vi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv Fyra spår 11 kilometer Ökad kapacitet Färre trafikstörningar Minskat buller Fyra spår ökar kapaciteten Södra stambanans två spår är idag mycket hårt belastade.
Läs merVi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv
Vi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv Fyra spår 11 kilometer Ökad kapacitet Färre trafikstörningar Minskat buller Fyra spår ökar kapaciteten Södra stambanans två spår är idag mycket hårt belastade.
Läs merTal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet
Tal av vd Lars-Erik Aaro på LKAB:s årsstämma den 27 april 2011 på Luleå tekniska universitet 2010 fyllde LKAB 120 år. Det är i sig fantastiskt. Nästan svårt att förstå... 120 år. Man måste stanna upp lite
Läs merJärnvägsnätbeskrivning. för Luleå kommuns spåranläggningar
1 Järnvägsnätbeskrivning för Luleå kommuns spåranläggningar Notvikens industrispår Storhedens industrispår Luleå kommun 2007-07-01 2 Innehållsförteckning 1 Allmän information... 1 1.1 Inledning... 1 1.2
Läs merEffektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet
PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3
Läs merERTMS. Nytt signalsystem
ERTMS Nytt signalsystem Nytt signalsystem i Sverige Ställarställverket i Luleå har över 65 år på nacken Det gamla signalsystemet i Sverige, ATC, bygger på en nationell standard som försvårar trafik över
Läs merÄgare/Organisation. Norrtåg AB är garanten och möjliggöraren Operatör på våra tåg är Botniatåg AB ( SJ & DB Bahn)
Norrtågsförsöket Ägare/Organisation Omfattar de fyra nordligaste länen (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) Ägs av Länstrafikbolagen Finansieras av landstingen och staten Norrtåg AB
Läs merKiruna en stad i omvandling
Kiruna en stad i omvandling Ända sedan Kiruna grundades har staden varit intimt förknippad med gruvbrytningen i Kirunavaara. Gruvans utbredning på såväl djupet som bredden har blivit mycket större än vad
Läs merVi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv
Vi bygger fyra spår mellan Lund och Arlöv Fyra spår 11 kilometer Ökad kapacitet Färre trafikstörningar Minskat buller Fyra spår ökar kapaciteten Södra stambanans två spår är idag mycket hårt belastade.
Läs merRAPPORT Järnvägens kapacitet 2017
RAPPORT Järnvägens kapacitet 2017 Yta för bild Trafikverket 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel: Järnvägens kapacitetsutnyttjande
Läs merSilvervägen- En del av Sveriges transport historia
89 Silvervägen- En del av Sveriges transport historia 'it' mi narie arhete i "kogshistoria. '!1\tJlutlonen (ör \'t'ulf;\lionscko!ogl. t 'Illca. VI lqq",, \, Av: Magnus Löfmark, jk 91195 90 Silvervägen-
Läs merInfram ger godset en röst 27 mars 2019
Godstransporter i Sverige Krister Sandberg Infram ger godset en röst 27 mars 2019 Godsmängd per trafikslag 2016 Tusentals ton 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Inrikes Utrikes Totalt Sjöfart
Läs merFRAMTIDEN PÅ SPÅREN. Kontakta oss gärna så kan vi berätta mer!
Verklighetsbilder FRAMTIDEN PÅ SPÅREN Det finns en optimism och gemensamma visioner kring hur vi ska få en järnväg som bygger framtidens Sverige. Det presenteras innovativa lösningar för byggandet av höghastighetsbanor
Läs merNYA OFOTEN-/MALMBANAN
UTKAST 23 OKTOBER 2015 NYA OFOTEN-/MALMBANAN Utveckling, organisation och finansiering av Ofoten-/Malmbanan Oktober 2015 Advokaterna Mats Waering och Lennart Iwar SW187911/1 2 NYA OFOTEN-/MALMBANAN 1.
Läs merInbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad
Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad Sträckan Huvudsta Duvbo genom Solna, Sundbyberg och Stockholm Välkommen! Mälarbanan ska byggas ut från två till fyra spår mellan Tomteboda och Kallhäll för
Läs merJärnvägsnätbeskrivning. för. Norrköpings kommuns. Hamn- och industrispår. Sidan 1 av 13
Sidan 1 av 13 Gällande fr. o m: 2006-12-10 Ändrad: 2013-05-29 Handläggare: lexander Johansson Utgivare: Leif Lindberg Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 13
Läs merJärnvägsnätbeskrivning
Järnvägsnätbeskrivning för Dow:s spåranläggning i Norrköping Innehållsförteckning 1 Allmän information...3 1.1 Inledning...3 1.2 Ansvar...3 1.3 Giltighetstid...3 1.4 Publicering...3 1.5 Kontakter för mer
Läs merHearing inriktningsproposition 30 mars
Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Nationell Transportplan Vad är gjort och vad kommer framöver? Nils Alm Planering Region Nord
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Nationell Transportplan Vad är gjort och vad kommer framöver? Nils Alm Planering Region Nord Innehåll Nationella planen 2014-2025 Namngivna åtgärder, vad pågår och vad planeras?
Läs merHär börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Läs merUppsala Spårväg. för en framtida hållbar kollektivtrafik
Uppsala Spårväg för en framtida hållbar kollektivtrafik Uppsala växer Uppsala växer och är en av Europas mest expansiva regioner. År 2050 förväntas vi bli 340 000 invånare. Vi ser positivt på denna utveckling.
Läs merHär börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING
Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg JÄRNA VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar
Läs merTRAFIKVERKETS ARKITEKTURPOLICY
TRAFIKVERKETS ARKITEKTURPOLICY 2 God arkitektur utvecklar staden. TRAFIKVERKETS ARKITEKTURPOLICY Trafikverket ska medverka i samhällsutvecklingen genom att skapa anläggningar och miljöer som är välfungerande,
Läs merBERGFORSK LKAB:S TESTBÄDD FÖR MORGONDAGENS AUTONOMA MASKINER
BERGFORSK LKAB:S TESTBÄDD FÖR MORGONDAGENS AUTONOMA MASKINER 2018-05-16 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025
Läs merInbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad, sträckan Duvbo Spånga
Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad, sträckan Duvbo Spånga Samråd för järnvägsplan Samråd till med 15 juni 2015 Öppet hus: 26 maj 2015 kl. 17 20 Plats: Trafikverket, Stormbyvägen 2-4, Spånga
Läs merOM VÄRDET AV LÅNGA TÅG. 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4
OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG PM 2014-12-01 Upprättad av: Staffan Hultén 2014/10194307/4 2 (9) OM VÄRDET AV LÅNGA TÅG KUND Trafikverket KONSULT WSP Sverige AB 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel:
Läs merHistorikk Skinnesliping på Ofotbanen og Malmbanen
Historikk Skinnesliping på Ofotbanen og Malmbanen Bjørn Larsen - 2013 Skinnesliping Ofotbanen Historikk 1999-2013 Bjørn Larsen - 2013 Ytterskinne Typisk ytterskinne fra år 2000 Bjørn Larsen - 2013 Bjørn
Läs merForsmarks historia. 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas.
Forsmarks historia 1965 Vattenfall köper mark vid Käftudden i Trosa eftersom det var den plats där kärnkraftverket först planerades att byggas. 1970 Riksdagen beslutade att omlokalisera främst av arbetsmarknadspolitiska
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning. Västerviks Kommun
Jämvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun För tågp1an med början 2006-12-10 Revidering 2013-12-15 Järnvägsnätsbeskrivning Västerviks Kommun Innehållsförteckning
Läs merSTORA ENSO KVARNSVEDEN AB JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING
Godkännare: Giltigt från:2017-05-04 Sida: 1/5 STORA ENSO KVARNSVEDEN AB JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING För tågplan med början 2016-11-01 Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och
Läs merÅtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland
Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan
Läs merSAMMANFATTNING SKOGSINDUSTRIERNAS YTTRANDE
2013-11-15 Er ref: Boel Olin Diarienr: TRV 2013/66526 Karolina Boholm karolina.boholm@skogsindustrierna.org 08-762 72 30 070-202 98 69 Yttrande över samråd för upphörande av underhåll på järnvägssträckan
Läs merFlackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan
Flackarp Arlöv, fyra spår Åtta kilometer utbyggnad av Södra stambanan Grönt ljus för Flackarp Arlöv, fyra spår Många fördelar med utbyggnaden Efterlängtat tillåtlighetsbeslut från regeringen skapar stora
Läs merGöteborg-Kornsjö Förslag till minskad restid
Tågförbindelsen mellan Göteborg och Oslo är i dagens läge mycket långsam och därmed knappast attraktiv, gäller främst person- men även godsstrafik. IC-förbindelsen Oslo-Göteborg är till och med långsammare
Läs merJärnvägsnätbeskrivning
Gällande fr. o m: 2006-12-10 Ändrad: Handläggare: Gerhard Johansson Utgivare: Ivo Fronzaroli Sidan 1 av 6 Järnvägsnätbeskrivning för Billeruds spåranläggning i Norrköping Sidan 2 av 6 Innehållsförteckning
Läs merÅtgärdsval Kapacitetsåtgärder Malmbanan och Ofotbanen 2012-03
Åtgärdsval Kapacitetsåtgärder Malmbanan och Ofotbanen 2012-03 Deltagare i processen åtgärdsval Kapacitetsåtgärder Malmbanan och Ofotbanen 2 Innehåll Sammanfattning... 5 1 Åtgärdsvalsprocess arbetssätt...
Läs merTuriststationen i Jävre
Turiststationen i Jävre Beslut om byggnadsminne 2003-06-06 Jävre turiststation, ritad av arkitekten Gunnar Lehtipalo, består av ett liggande rätblock som vilar på ett fundament av en stor valvbåge i betong.
Läs merYttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58)
Kommunstyrelsen 2007-12-03 234 541 Arbets- och personalutskottet 2007-11-26 250 536 Dnr 07.648-552 decks15 Yttrande över slutbetänkandet av hamnstrategiutredningen (SOU 2007:58) Bilaga: Sammanfattning
Läs merUtvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg. förklarad på ett enklare sätt
Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg förklarad på ett enklare sätt Kort om analyser, fakta och prognoser Om utvecklingsplanen Denna folder är en översikt av rapporten Trafikverkets trafikslagsövergripande
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning
2013-10-18 Järnvägsnätsbeskrivning Piteå Kommun spåranläggning Piteå Kommun 2013-10-18 2013-10-18 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR...
Läs merStambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan. Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen
Stambanan genom övre Norrland och behovet av Norrbotniabanan Kapacitetsbrist på järnvägssystemet kostar arbetstillfällen Fyrstegsprincipen 1. Åtgärd som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt.
Läs merJVTC en historisk återblick
JVTC en historisk återblick Ulla Juntti Omicold, Dan Larsson Damill, Per-Olof Larsson-Kråik Trafikverket Genom branschsamverkan Stax 30 ton 1995-97 Förstudie forts. T2K2 1997-98 JvtC 1998- Tillblivelsen
Läs merYttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning
Kommunstyrelsen 2009-10-12 186 490 Arbets- och personalutskottet 2009-09-28 196 422 Dnr 09.534-50 oktks15 Yttrande över förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 samt miljökonsekvensbeskrivning
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merSveriges största satsningar på infrastruktur
Sveriges största satsningar på infrastruktur 2015 Sveriges allra största satsningar på infrastruktur Trafikverket är samhällsutvecklaren som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur. Vi gör
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning Karlstads Kommun. Järnvägsnätsbeskrivning KarlstadKommun
Järnvägsnätsbeskrivning 2006-04-04 Järnvägsnätsbeskrivning 2006-12-10 KarlstadKommun Järnvägsnätsbeskrivning 2006-04-04 Jänvägsnätsbeskrivning 1. Allmän information 1.1 Övergripande Beskrivning av verksamhet
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning Eslövs kommun
Utgåva: 3 Gällande fr.o.m.: 2019-09-01 Handläggare: Stefan Åhman Sweco Rail AB Utgivare: Ann-Charlotte Gaeyner Eslövs kommun Järnvägsnätsbeskrivning Eslövs kommun Gäller från 2019-09-01 Sida 1 av Järnvägsnätbeskrivning
Läs merVästlänken. En pulsåder för det moderna Göteborg
Västlänken En pulsåder för det moderna Göteborg HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Morgondagens Göteborg Regionen beräknas växa med en och en halv miljon invånare till 2035 Enligt prognoser är vi år 2035
Läs merNÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA?
NÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Malmbergets samhällsomvandling Tillsammans kan vi, invånarna, näringslivet, kommunen och LKAB, genomföra samhällsomvandlingen på ett
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Norrbotniabanan Välkommen till samrådsmöte 2017-05-18 Samrådsmöte för Norrbotniabanan i Skellefteå 1. Om Norrbotniabanan 2. Pågående linjestudier och utredningar 3. Samrådsprocessen
Läs merSammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott 2015-03-03 7 Plats och tid Förvaltningsbyggnaden Arvidsjaur klockan 08.30 15.00. Beslutande Lotta Åman (s), ordförande Mats Åhman (s) Britt-Inger Hedman (v)
Läs merYttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304
2011-08-04 Kommunstyrelsen Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren 2012-2021, TRV ärendenummer 2011/17304 Trafikverket har fått i uppdrag
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning Moelvens industrispår Värmlandsbro
Järnvägsnätsbeskrivning Moelvens industrispår Värmlandsbro Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur 4. Kapacitetstilldelning 5. Tjänster 6. Avgifter
Läs merBantrafik miljoner resor gjordes på järnväg under miljoner resor gjordes på spårväg. 353 miljoner resor gjordes i tunnelbanan
Bantrafik 217 229 miljoner resor gjordes på järnväg under 217 159 miljoner resor gjordes på spårväg 353 miljoner resor gjordes i tunnelbanan 15 568 km järnvägsspår finns i Sverige 13 331 miljoner personkilometer
Läs merRAPPORT Järnvägens kapacitetsutnyttjande och kapacitetsbegränsningar 2013
RAPPORT Järnvägens kapacitetsutnyttjande och kapacitetsbegränsningar 2013 Underlag till Årsredovisning 2013 Dokumenttitel: Järnvägens kapacitetsutnyttjande och kapacitetsbegränsningar 2013 Skapat av: Magdalena
Läs merVerklighetslabb digital järnväg
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Verklighetslabb digital järnväg Öppnar upp Trafikverkets kärnverksamhet inom järnväg för utveckling och demonstration av digitala informationslösningar som testas av utförare
Läs merHur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda
Hur länge har elbilar funnits? Hur länge har elvägar funnits? eroadarlanda Energirelaterad fordonsforskning 2016 4 april Elväg -en hållbar möjlighet på väg Sofia Lundberg, VTI Innehåll Elvägar eroadarlanda
Läs merStockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster
Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?
Läs mer2014-10-15. NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören. Rapport. 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell
2014-10-15 NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören Rapport 2014-11-25 Upprättad av: Göran Hörnell NY LOGISTIKKNUTPUNKT I TRONDHEIMSREGIONEN Kapacitetsanalys Trondheim-Stören
Läs merJärnvägsnätbeskrivning
Gällande fr. o m: 2006-2-0 Ändrad: 2009-02- Handläggare: Alexander Johansson Utgivare: Mathias Kronberg Sidan av 3 Järnvägsnätbeskrivning för Norrköpings kommuns Hamn- och industrispår Sidan 2 av 3 Innehållsförteckning
Läs merVälkommen till öppet hus och samråd för Dingersjö - Sundsvall, dubbelspår 26/9 samt 5/
Välkommen till öppet hus och samråd för Dingersjö - Sundsvall, dubbelspår 26/9 samt 5/10 2017 Vi planerar att bygga dubbelspår mellan Dingersjö och Sundsvall. Syftet är att öka kapaciteten på Ostkustbanan.
Läs mer1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1.
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2891 av Per Klarberg m.fl. (SD) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer
Läs merRAPPORT Arkeologisk utredning. Fritidsbebyggelse, Katterjåkk, Riksgränsen 1:6, Jukkasjärvi sn, Kiruna kommun, Lappland, Norrbottens län
RAPPORT Arkeologisk utredning Fritidsbebyggelse, Katterjåkk, Riksgränsen 1:6, Jukkasjärvi sn, Kiruna kommun, Lappland, Norrbottens län Lars Backman & Sara Hagström November 2006 NORRBOTTENS MUSEUM Dnr
Läs merGemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner
Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står
Läs merJärnvägsnätsbeskrivning. Sundsvall Kommuns Järnvägsinfrastruktur. Sundsvalls Kommun
Järnvägsnätsbeskrivning Sundsvall Kommuns Järnvägsinfrastruktur Sundsvalls Kommun 2012-06-30 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR... 5 1.3...
Läs merMedfinansieringsavtal infrastruktur järnväg Handlingar i ärendet:
Medfinansieringsavtal infrastruktur järnväg Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Medfinansieringsavtal Protokollsutdrag från landstingsstyrelsens sammanträde
Läs mer