Turiststationen i Jävre

Transkript

1 Turiststationen i Jävre Beslut om byggnadsminne Jävre turiststation, ritad av arkitekten Gunnar Lehtipalo, består av ett liggande rätblock som vilar på ett fundament av en stor valvbåge i betong. Den armerade betongens möjligheter har nyttjats till spänstiga former där byggnadens ändamål, att ge information och utblick från övervåningen, tydligt redovisas. Arkitekturen är färgstark, formmedveten och representativ för sin tid och miljö vilket ger byggnaden ett högt arkitektoniskt och arkitekturhistoriskt värde. Jävre turiststation är en värdefull representant för 1960-talets framtidstro och för bilismens växande roll i samhället. Den berättar om vägens och resandets betydelse, om semestrar, turism och förhoppningar samt om vänstertrafikepoken. Byggnaden har därmed ett högt socialhistoriskt värde som förstärks av dess tydliga uttryck och framträdande placering.

2 Det f d ålderdomshemmet i Harads Beslut om byggnadsminne Fram till 1900-talet var omsorgen om de gamla i första hand en fråga för den enskilda familjen. De fattiga och ensamma var hänvisade till en bristfällig, offentlig åldringsvård med många förnedrande drag års fattigvårdslag, genom vilken kommunerna ålades att öppna ålderdomshem med godtagbar standard, fick därmed stor betydelse för många människor. Ålderdomshemmet i Harads invigdes 1931, hade plats för 18 gäster och bemannades av en föreståndarinna och två biträden. I gårdshuset, som också ingår i byggnadsminnet, isolerades svårskötta personer i avvaktan på vidare transport till Furunäsets mentalsjukhus. Ålderdomshemmet, som är mycket välbevarat och rikt på tidstypiska detaljer, är numera konferensoch kursgård, ägd av föreningen Bykraft.

3 Vita Duvan (Statligt byggnadminne) (Byggnadsminne) , förklarings-beslut Vita Duvan var Luleås första stenhus. Det var ett av de fängelser som byggdes under 1800-talets stora fångvårdsreform, en reform där staten satsade motsvarande 35 miljarder kronor i dagens penningvärde! Kärnan i denna reform var en övergång från de urgamla kropps-, skam- och botstraffen till ett synsätt där själva frihetsberövandet utgjorde straffet. Under sin fängelsetid skulle fången isoleras för? att i ensamhet och under fängelseprästens ledning inse sitt brott och utvecklas själsligen. Under perioden byggdes 44 nya fängelser varav Vita Duvan från 1856 var det minsta med bara 17 celler och det enda som byggdes i så kallad panoptikonmodell. Cellstraffet innebar år av sträng isolering där de små cellerna utgjorde fångens hela värld - de små fönsterspringorna var så högt placerade att bara himlen syntes. Som alla statliga verk under och tidigt 1900-tal hade Fångvårdsstyrelsen en egen arkitekt som också ritade Vita Duvan, C F Hjelm. Fängelset byggdes till med den raka längan Cellstraffet förmådde inte hela fångarna som det var tänkt men levde ändå kvar ända till De gamla fängelserna kunde dock fungera som del i den nya fångvården ännu en tid men blev med åren obevekligen omoderna och 1979 lades Luleåfängelset ned.lokalerna står idag tomma.

4 Hängengården i Glommersträsk Beslutsdatum Kolonisationen av södra Norrbottens skogstrakter inleddes vid mitten av 1700-talet. Till Glommersträsk kom den förste nybyggaren 1757 och som fjärde gård insynades Hängengården i början av 1800-talet. Hängengårdens byggnader ligger samlade runt ett brant gårdstun med den resliga mangårdsbyggnaden i fonden. Av gårdens elva hus är fyra - mangårdsbyggnaden, bagarstugan, loftboden och kornboden -ursprungliga och ingår i byggnadsminnet. I mangårdsbyggnaden finns en mycket välbevarad skolsal, som togs i bruk endast ett år efter den svenska folkskolestadgans tillkomst Därmed var Glommersträsk en av de första platserna i länet där alla barn fick tillgång till Skolundervisning.Hängengården ägs sedan 1936 av Glommersträsk hembygdsförening och är en av länets äldsta hembygdsgårdar.

5 Porjus kraftstation Beslutsdatum (före detta statligt byggnadminne) År 1910 beslutade riksdagen att placera ett vattenkraftverk vid utloppet av Porjusselet i Stora Luleälven. Elkraften som producerades här skulle nyttjas för malmbanans elektrifiering och för industriella ändamål. Kraftstationen, som är ritad av Erik Josephsson, stod klar 1915 och var då världens första storkraftverk norr om polcirkeln. Den mäktiga tegelbyggnaden med sin genomtänkta arkitektoniska utformning vittnar om vattenkraftens betydelse i elektrifieringens barndom. Det krönta tornet signalerar makt och var samtidigt en del av byggnadens ventilationsanläggning. En stor del av kraftstationen återfinns 50 meter under jord; maskinhallen, som mäter hela 8470 kubikmeter! Porjus kraftstation utgör en betydelsefull del av Norrbottens teknologiska megasystem - ett av Sveriges tolv viktigaste industriminnen. Kraftstationen ägs av Vattenfall som också svarar för visningar av bland annat maskinhallen och kontrollrummet.