Finsjö övre Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår:

Transkript

1 Finsjö övre kraftstation. Finsjö övre Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: Emån Huvudfåran Historik Historiskt sammanhang: Allmän elproduktion. Kommunalt verk. I höjd med Bankebergs säter delar sig Emån i två grenar. Huvudfåran gör en båge norröver via Finsjö, medan Kvillen tar en genväg i söder för att efter någon mil återförenas med huvudfåran i Fliseryd. Finsjö Fliserydsområdet utgjorde ett tidigindustriellt centrum under och 1800-talen där det vid sidan av kvarnar och sågar fanns en mängd anläggningar av industriell art både i huvudfåran och i Kvillen: pappersbruk, spikhammare, benstampar, vadmalsstampar, limkokerier, pottasketillverkning och ett krutbruk 1. Vid slutet av 1800-talet förfogade Bankebergs herrgård över många av vattenfallen i de båda Emågrenarna genom att Finsjö, Ekhult, Kvarntorp m.fl. ingick i godset. Godsherren vid denna tid hette Gustav Johansson och var en mycket driftig person. År 1897 beviljades han tillstånd genom en vattendom för att bygga ut och bygga om de befintliga dammarna vid Finsjö övre vattenfall till den nuvarande utsträckningen. Enligt domen hade dammarna tidigare använts för olika bruk, men de skulle nu betjäna en kraftstation. De bruk som åsyftades var Finsjö kvarn och såg, samt möjligen även Finsjö tegelbruk. Kraftstationen bör ha hört till den snickerifabrik som Johansson anlagt på platsen för Finsjö kvarn och såg åren Gissningsvis drevs snickerimaskinerna av direktverkande vattenkraft, men det tycks inte otroligt att man i en nybyggd fabrik vid denna tid även installerat en likströmsgenerator för lyse. Fabriken hade anställda och tillverkade främst dörrar för export till England. I närheten av fabriken uppfördes tre arbetarkaserner, samt en paviljong/villa som företaget haft med på Stockholmsutställningen En karta från år 1909 (se nedan) visar att snickerifabriken var den tegelbyggnad som ligger söder om dagens kraftkanal. Den första snickerifabriken var dock uppförd i trä, att döma av ett äldre fotografi ungefärligt daterat till år Tegelbyggnaden tycks alltså ha uppförts omkring år Vid denna tid hade patron Johansson sålt hela Bankebergs gods med alla egendomar till Aktiebolaget Bankeberg Finsjö. Affären gjordes vid sekelskiftet 1900 och 1 För en kortfattad beskrivning av Fliseryds krutbruk, se beskrivningen av Kvillegärde kraftverk.

2 enligt en uppgift i Historik över Fliseryds socken var det Gustav Johansson själv som stor bakom bolaget 2. Gustav Johansson var även en av männen bakom Ruda Oskarshamns Järnväg (från 1932 Östra Smålands Järnväg) som invigdes år 1907 och drogs förbi Finsjö övre vattenfall. Banan kom att läggas ned vid mitten av 1960-talet. Det var alltså Aktiebolaget Bankeberg Finsjö som byggt den nya snickerifabriken i tegel. Bolaget hade åren även uppfört ett träsliperi, d.v.s. en fabrik för tillverkning av träpappersmassa, intill snickerifabriken, vilket dock egentligen gjordes i dotterbolaget Bankeberg Finsjö Träsliperi Aktiebolags regi. Kombinationen snickerifabrik träsliperi hade säkert både praktiska och ekonomiska fördelar eftersom bättre virke kunde bearbetas till snickerier, medan sämre och klenare virke samt spill kunde tillvaratas i sliperiet. Man kan förutsätta att verksamheterna vid de båda fabrikerna var praktiskt integrerade års karta visar träsliperiet med vad som kan förmodas vara ett tillhörande, främst direktverkande, kraftverk på det nuvarande kraftverkets plats. Både själva fabriksbyggnaden och kraftverket var uppförda i trä. Till fabriken hörde även en torkbyggnad i trä med ett runt tegeltorn. Medan kartan tydligt visar att träsliperiet hade ett kraftverk, är detta inte tydligt för snickerifabriken. Möjligen kan den senare ha utnyttjat vattenkraften från träsliperiet, men troligare är kanske att den nya snickerifabriken i tegel var en helt elektrifierad fabrik. Åren hade Aktiebolaget Bankeberg Finsjö nämligen anlagt det elektriska vattenkraftverket vid Finsjö nedre vattenfall för driften av de egna anläggningarna. Denna kraftstation finns med på 1909 års karta. Aktiebolagets Bankeberg Finsjö historia blev kort. Redan år 1907 försattes det i konkurs och år 1909 köptes Finsjö kraftverk med tillhörande anläggningar av en norrlandsbank, Nya Sverige, varvid Finsjö Kraftaktiebolag bildades. Oskarshamns stad som hade stort intresse i det elektriska kraftverket i Finsjö, liksom av en fortsatt utbyggnad av vattenkraften, fick år 1913 möjlighet att inköpa aktiemajoriteten i kraftbolaget till ett fördelaktigt pris 3. Under första världskriget genomförde Oskarshamn en kampanj för att locka nya industrier till staden, vilket resulterade i att Jungnerbolagets ackumulatorfabrik och Oskarshamns kopparverk uppförde stora industrier i stadens hamnområde. Under några få år uppförde det Oskarshamnsägda Finsjö Kraftaktiebolag fyra större vattenkraftverk i Emån och Alsterån inom ett område med en och en halv mils radie: Blankaström ( ), Finsjö övre ( ), Hornsö ( ) och Högsby ( ). Finsjö övre kraftstation ska således ha anlagts som ett renodlat elektrisk vattenkraftverk av Finsjö Kraft åren , genom att man använde sig av träsliperiets direktverkande vattenkraftverk. Möjligen utnyttjades först både den befintliga underbyggnaden och överbyggnaden. Dagens kraftstation har en underbyggnad som härrör från träsliperiet, men en överbyggnad med tydlig funkiskaraktär vilken ger intryck av att vara uppförd i slutet av talet eller början av 1940-talet. Byggnadshistorien på platsen är oklar. Träsliperiet lades ned i samband med kraftverksbygget. Vid samma tid såldes både snickerifabriken och Finsjö papperbruk, som också ägdes av Finsjö Kraft. Snickerifabriken som varit nedlagd sedan år 1910 ändrades till spikfabrik med tråddrageri och drevs från 1917 till Spikfabriken och/eller kraftstationen ska vid något tillfälle ha drabbats av eldsvåda, vilket kan vara orsaken till att dagens kraftstationsbyggnad har en senare överbyggnad. Genom utbyggnaden av alla de nya kraftverken blev Finsjö Kraft regionens dominerande kraftproducent och - leverantör. Man började exempelvis leverera till Kalmar stad, vilket ledde fram till en uppgörelse med den främste konkurrenten, det blekingska kraftbolaget Hemsjö Kraft, om att man inte skulle utsträcka sitt distributionsområde längre söderut än till Kalmar. De båda bolagen kom dock snart i samma ägo. År 1920 gick Hemsjö Kraft upp i Sydsvenska Kraftaktiebolaget och året efter, 1921, gick Finsjö Kraft samma väg. Genom Finsjöaffären blev Oskarshamn den sjätte delägande staden i Sydkraft 4. Finsjö Kraft fungerade som dotterbolag till Sydkraft och firmanamnet fanns länge kvar. År 2001 köpte tyska Eon AG majoriteten i Sydkraft och 2005 namnändrades företaget till Eon Sverige AB. Dotterbolaget E.ON Vattenkraft Sverige AB driver idag all de kraftverk som hört till Finsjö Kraft, så även Finsjö övre. 2 Ur tidningen Kalmar : Patent- och registreringsverket har beviljat inregistrering för ett i Stockholm bildadt bolag vid namn aktiebolaget Bankeberg Finsjö, som har till ändamål att. efter inköp af Bankebergs säteri och underlydande samt Finsjö snickerifabrik i Kalmar län äfvensom af egendomen Malms i Gotlands län jemte inventarier, å egendomarne drifva landthushållning och skogsskötsel samt industriell verksamhet äfvensom genom försäljning eller annorledes tillgodogöra sig egendomarnes naturliga tillgångar, såsom vattenfall, kalk- och stenbrott m. m. Aktiekapitalet uppgår till 660,000 kr., och kan utgöra högst 600,000, lägst 100,000 kr., samt är fördeladt i aktier a 500 kr. till viss man. Styrelsen utgöres af bolagets verkställande direktör, intendenten C. A. Forssell, vice konsuln G. C. S. Arfvidsson och civilingeniören A. T. C. Estelle, alla i Stockholm. Firman tecknas af verkställande direktören; dock att i vexlar och förbindelser firman tecknas af verkställande direktören i förening med annan styrelseledamot. 1 aktiekapitalet ingå preferensaktier till belopp af 100,000 kr. 3 Årtalsuppgiften härrör från en samtida tidning Kalmar. På Oskarshamns kommuns hemsida uppge att staden inköpte kraftbolaget år 1916, medan Historik över Fliseryds socken anger att detta skedde år De övriga var Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg och Halmstad.

3 Beskrivning av miljön Miljösammanhang: Tätortsmiljö/Bruksortsmiljö. Finsjö övre kraftverk ligger i den nordvästra utkanten av Finsjö samhälle, i anslutning till den tidigare snickeri- /spikfabriken och de bostadshus som hört till densamma. Bebyggelsen ligger just söder om kraftstationen. På den motsatta stranden norr och öster om kraftverket är skog, frånsett något enstaka bostadshus. Från huvudvägen genom Finsjö leder en kort infart över intagskanalen och fram till en vändplan vid kraftverket. Kraftstationen ligger väl synlig från infarten. Bara 100 meter nedströms går huvudvägen på en bro över Emån och även härifrån skymtar man stationsbyggnaden. Kraftstationen är dock liten och diskret utformad och omgivningarna domineras totalt av den stora snickerifabriken. Omgivningarna i Finsjö är starkt vattenpräglade med flera kvillar, holmar, forsande vatten och vattenspeglar i anslutning till samhället. Särskilt tydligt blir detta i anslutning till vägbron som går över det strömmande vattnet och en liten holme i vattendraget. Kraftverket dammbyggnad tar också hjälp av en holme och består i själva verket av två dammar, vilka dock delvis sammanbinds av en lägre fyllningsdamm över holmen. Dammarna har samma sträckning som 1890-talets damm och är i delar bevarade från denna tid, men har senare byggts om, vilket i synnerhet påverkat dammen närmast kraftstationen. Gissningsvis kan detta ha gjorts i samband med det elektriska kraftverkets uppförande eller vid omgestaltningen omkring år Dammarna är delvis i kvaderhuggen granit, men till stora delar i lamellkonstruktion av armerad betong. I anslutning till kraftstationen står fundamenten till den rivna järnvägsbron kvar. De är i murad granit och detta material återfinns även i kraftstationens underbyggnad samt intagskanal med anslutande partier. Murpartierna har utgjort grunden till träsliperiet och dess kraftverk. Träsliperiets utbredning framgår tydligt i marken 5. Raserade murpartier finns även intill vattnet på snickerifabrikssidan. Kraftstationsbyggnaden har en enkel utformning både interiört och exteriört. Från utsidan skiljer den sig inte mycket från en ordinär enklare, välbevarad villa från tiden omkring år 1940, men med utbytta dörrar. Överbyggnadens funkiskaraktär bryter starkt mot intagskanalens och den resliga grundens murverk av granit som tydligt signalerar en högre ålder. Även interiören har funkiskaraktär med masonitinklädda väggar, golv och tak, samt ett ställverk som uppskattningsvis är samtida. Kontrolltavlan är i marmor med fot- och krönlister i avvikande färg. Denna, liksom kraftaggregatet kan vara ursprungliga från 1919, men ingen säker datering finns. Kulturhistoriska värden Finsjö övre kraftverk har ett måttligt kulturhistoriskt värde, där de främsta kvaliteterna finns i de rikligt förekommande och karaktärsskapande murverken av granit, samt i viss mån i kraftstationens maskinella utrustning. Dammbyggnaderna i betong och kraftstationens överbyggnad är mindre betydelsefulla för platsens kulturmiljö. Som elektriskt kraftverk betraktat är Finsjö övre kraftverk både utseendemässigt och tidsmässigt otydligt. Kraftstationen kan nästan förväxlas med en liten villa och kraftverket ger som helhet tidsmässigt splittrat intryck, vilket gäller både stationsbyggnaden och dammen. Detta motverkas i viss mån av de många partierna av kvaderhuggen granit på platsen, som samverkar med den stora snickerifabriken till att ge miljön en tidsprägel av sent 1800-tal - sekelskiftet Vattenmiljön som sådan är betydelsefull i Finsjö och kring Finsjö övre fall är denna miljö tydligt kulturpräglad med äldre grunder och fundament kring ån. Snickerifabriken och lämningarna av träsliperiet utgör viktiga delar av en helhetsmiljö och en ort som uppstått kring dessa verksamheter. De förklara till stor del varför Finsjö samhälle uppstått. Kraftbolagets personal har även konstaterat att äldre, överdämda lämningar finns i vattenmagasinet vid Finsjö övre. Finsjö övre är representerar också Finsjö Kraft, ett av de stora kraftbolagen i Kalmar län som haft stor betydelse för elektrifieringen av länets mellersta delar. Historiska källor Historiska kartor: Avsöndringshandling för Högsrum 1:2 och Finsjö 1:2 från år 1901 (08-FLI-AVS9). Karta över industriområdet till Finsjö Kraftstation från år 1909 (08-FLI-AVS11). Litteratur: Tärnfors, M (1979); Historik över Fliseryds socken. Jansson, T (1999); Jungnerholmarna en industriepok vid Emån. Stenberg, Mikael (2012), uppsats Lunds Universitet; Förstudie av en ny regleringsdamm vid Finsjö. Internet: Muntl: Alvar Mellstrand, pensionerad maskinist (?), Sydkraft. Maria Johansson, E.ON. 5 Med viss reservation p.g.a. tjockt snötäcke vid besiktningen.

4 Spikfabriken/snickerifabriken från vägbron. Bortom fabriken skymtar kraftstationen. Kraftstationen. Spikfabriken och kraftstationen. Kraftstationen. Lämningarna av järnvägsbron. De två dammarna. Interiör från kraftstationen. Kontorskur och marmortavla på entresolplanet. Marmortavlan.

5 Generatorhallen. Generatorhallen. Karta över anläggningarna vid övre fallen i Finsjö år Beskuren karta. Se beskrivningen för Finsjö nedre kraftverk för att se hela kartbilden.