DET MODERNA KULTURARVET PÅ NOLASKOLAN. Ett 28:26 projekt inom Länsstyrelsen Västernorrlands informationskampanj Efterkrigstidens miljöer och minnen

Transkript

1 DET MODERNA KULTURARVET PÅ NOLASKOLAN Ett 28:26 projekt inom Länsstyrelsen Västernorrlands informationskampanj Efterkrigstidens miljöer och minnen Foto: Ilona Linder. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2006: 8 Bodil Mascher

2 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 HISTORIK 3 GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT 5 Skolresa 5 Resultat 7 KÄLLOR 8 Bilagor Bilaga 1. Länsmuseets hemsida, text och bild av Josefina Bylund. Bilaga 2. Adam Katzeffs manus / inventering.

3 3 INLEDNING Länsmuseet Västernorrland har från maj drivit samverkansprojektet Det moderna kulturarvet på Nolaskolan tillsammans med gymnasieklasser åk. 1 3 vid Nolaskolan i Örnsköldsvik. Projektet handlar om den moderna skolanläggningens arkitektur och kulturmiljö och är ett led i Länsstyrelsens informationskampanj Efterkrigstidens miljöer och minnen. Estetlinjen ES 1,2,3b; 61 elever har i samarbete med sitt lärarlag och Länsmuseet Västernorrland genomfört projektet. Projektet har finansierats med medel ur anslaget 28:26, bidrag till kulturmiljövård, genom Länsstyrelsens beslut dnr Målsättningen för detta samverkansprojekt har varit att öka skolungdomarnas intresse och ansvarstagande för våra moderna kulturmiljöer. Eleverna skulle genom föredrag, bildvisningar, excursioner, eget fotoarbete få redskap för att förstå den egna skolmiljön i ett vidare arkitekturhistoriskt sammanhang och få insikt om sin skolmiljös kulturhistoriska värde. En bussresa planerades även under ht för att studera den moderna välfärdens skolor i länet (troligen Härnösand) och som jämförelse även äldre tiders skola på Murberget, som kommer från elevernas hemkommun. Enligt tilläggsansökan skulle eleverna få göra en broschyr om sin skola. Ärendets dnr / 244. HISTORIK 1961 anordnades först en 2-klassig skola i Örnsköldsvik och man och hyrde en lokal i staden för undervisning hyrde man fyra rum i en köpmansfastighet på Storgatan. Läroverket fick 1873 en nyförvärvad fastighet, som numera utgör Johanssons skoaffär i hörnet Storgatan / Skolgatan. Där inrymdes, förutom elementarskolan med rektorsbostad, 3 lärorum och biblioteksrum även folkskolan och telegrafen. Lektor Artur Thurdin i Härnösand upprättade ritningar till den nya skolbyggnaden, som godkändes av Överintendentsämbetet 1903 och invigdes Detta var ett märkesår då öppnades samskolan även för kvinnliga elever. Samskolan ombildades till samrealskola. Skolbyggnaden blev senare Tekniska skolan och inrymmer idag Örnsköldsviks museum. Samrealskolan ansågs redan på talet alltför liten och planer och fem stockholmsarkitekter arbetade på förslag till ett nytt skolhus. En statlig översyn över rikets behov av gymnasier visade, att ett sådant borde upprättas i Örnsköldsvik, vilket bifölls genom Kungl. Maj:ts proposition i riksdagen Man beslutade då, att uppföra ett läroverk i stället för en ny samrealskola. Arkitekten Paul Hedqvist, som redan hade upprättat ritningar för en läroverksbyggnad vid denna tid, anlitades för uppdraget. Läroverket (Nolaskolan) började byggas 1947 och invigdes Skolbyggnader i Danmark, närmare bestämt Århus universitet, har starkt influerat arkitekten i hans byggande av skolanläggningar i Sverige, främst skolbyggnadens form med vinklade flyglar, där anläggningen bildar en öppen eller sluten gård. Aulans sexkantiga planform, fönstrens spröjsning och det gula teglet tillhör influenser som kan spåras från Århus (se bilaga 2 Adam Katzeff). Sentida ombyggnader, har inte varit så varsamma som man hade önskat, exempelvis inbyggnad i ljushallen, klumpiga skärmtak, schaktningar mm. vilket också flera av lärarna har beklagat.

4 4 Foto: Johan Nordin Es3b. Arkitekten Paul Hedqvist Paul Hedqvist f hade efter studier vid Tekniska skolan och Konsthögskolan egen verksamhet i Stockholm. Han var professor vid Konsthögskolan Paul Hedqvist är känd för sina skolbyggnader i funktionalistisk anda men ritade även broar och vattenverk. Typiskt för arkitekten är geometriska byggnadskroppar med rätvinkliga, kvadratiska proportioner.

5 5 GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT Projektet inleddes under i maj 2006, då Länsmuseets projektledare / antikvarie tog kontakt med Nolaskolans lärarlag och informerade om planerna på projektet och kampanjen. Lärarlaget visade sig positivt till samarbete och förberedelser gjordes därefter fortlöpande i samverkan med lärarlaget. Vid höstterminens inledning fick eleverna information genom respektive lärare. Projektledaren utarbetade ett frågeblad, som lärarna kunde arbeta med. Lärarlaget: Bild: Monica Bergström, Linda Lattik Ekvall, Ulf Axelsson. Sv/ Eng: Margareta Solax Sh/Hi/Rel/Ge: Krister Eleholm Ma: Kerstin Domeij Projektet måste av naturliga skäl anpassas till skolans förutsättningar och övrigt skolarbete. Antikvarien hade rollen att styra upp verksamheten så att kulturmiljöerna kunde belysas, ge redskap för att förstå de kulturhistoriska sammanhangen, vara behjälplig med litteratur- och arkivsökningstips. Under en halvdag före skolresan samlades alla grupper och lärarlag i aulan, då projektledaren visade en power-pointpresentation och berättade om modernismens kulturmiljöer i allmänhet, som en inledning till elevernas egna studier och fotografering. Skolanläggningar har mycket gemensamt med övrig arkitektur / industriarkitektur från samma epok, därför finns anledning att göra jämförelser från andra slags miljöer och i ett bredare tidsperspektiv som kan tydliggöra det egna arbetsområdet. Skolresa Foto Josefina Bylund.

6 6 Efter skolresan (se nedan) har eleverna arbetat på temat skolmiljön gruppvis inom olika ämnen arkitektur, bild (digitalfoton). De har på egen hand fått utforska skolområdet och dra slutsatser av det inlärda. Eleverna har tagit fotografier inom skolans närområde, på platser och i rum som ungdomarna själva känner igen, vilket har resulterat i intressanta infallsvinklar. Efter höstlovet har de skrivit texter till sina foton i ämnet svenska osv. Elevernas arbeten har samlats i en mapp för varje grupp, där alla elever har bidragit med minst varsin bild och text, vilka sedan läggs ut av en professionell designer till en broschyr. Samtliga elever med lärarlag fick göra en skolresa till Brännaskolan i Härnösand, vilket var ett extra stimulansinslag i klassernas arbeten. Först besökte man Länsmuseet där man indelades i två grupper. Som en kontrast mot den skolmiljö från välfärdsåren som ingick i elevernas projekt, fick man en visning av gamla tiders skola från Gideå socken i elevernas hemkommun. Den tvåvåniga skolan i trä som står på Länsmuseets friluftsmuseum var ett av Brännskolans rektor Gunnel Selling Norell tar emot Nolaskolan på skolgården. de första landsbygdsskolhus i Ångermanland som började användas efter folkskolestadgans tillkomst Medan museipedagogen visade skolan gick den andra gruppen en rundtur på friluftsområdet med projektledaren. Efter lunch på Härnösands folkhögskola besöktes Brännaskolan i Härnösand, ritad av Nils Tesch, som är ett fint exempel på en välbevarad skola från 1950-talet, samtida med Nolaskolan. Vi studerade anläggningens form, material och detaljer, som avslöjade skolans tidsepok. Skolbyggnaden är avtäckt med det för trakten så ovanliga materialet Grythytteskiffer. Rektor Gunnel Selling Norell tog generöst emot oss och delade med sig av sina speciella kunskaper om Brännaskolan. Vi tittade på och material och på små. På Brännaskolan fick man också inspiration till att påbörja fotoarbete kring de

7 7 Klädkrokarna är bevarade sedan nybyggnadstid. teman som grupperna tidigare hade fått tilldelade genom lottning. Vädret var soligt och fint och skolresan var mycket uppskattad av både elever och lärare. Resultat Genom att arbeta med ett lärarlag har projektet redan primärt nått ut till en stor skara ungdomar men också till deras lärare, som kan föra kunskaperna vidare till kommande klasser. Därigenom har tillgängligheten till vårt kulturarv ökat, vilket är ett av de övergripande målen för länets kulturmiljöarbete enligt Länsprogrammet för kulturmiljövården - Utsikt mot Framtiden Nya Perspektiv. Genom elevernas arbeten med foton och tillhörande egna texter kommer redan kända fakta om skolmiljön att belysas ur ett ännu vidare kulturperspektiv än tidigare. Intresset för och medvetandet om kulturhistoriska värden i de moderna skolmiljöerna har sannolikt förstärkts hos såväl elever som människorna deras omgivning, vilket förhoppningsvis leder till ett ökat ansvarstagande för dessa miljöer. Informatör Josefina Bylund skrev även en artikel som låg ute på Länsmuseets hemsida om projektet.

8 8 Foto: Sanna Håkansson, Es2b. KÄLLOR Högre Allmänna Läroverkets i Örnsköldsvik nybyggnad, Örnsköldsvik Katzeff, Adam: Inventering av Örnsköldsviks stadskärna och kvarter, manus, 1995/96. Palmberg Eriksson, Stina: Skolhuset som samhällsspegel Lärarhandledning, Sörmlands museum 2000.

9 9 Bilagor Bilaga 1. Länsmuseets hemsida, text och bild av Josefina Bylund. Bilaga 2. Adam Katzeffs manus / inventering.