Älvkarleby kraftverk med dammar, bostäder, fiskodling och laxtrappor en nationalromantisk anläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Älvkarleby kraftverk 1911-1915 med dammar, bostäder, fiskodling och laxtrappor en nationalromantisk anläggning"

Transkript

1 Älvkarlebyveckan juli 2006 Bifrosthyddan Arkitektur och bebyggelsehistoria Utställningsskrift Älvkarleby kraftverk med dammar, bostäder, fiskodling och laxtrappor en nationalromantisk anläggning Dan Thunman, stadsantikvarie i Uppsala Lena Steffner, arkitekt SAR/MSA Tekn. Lic.

2 Förord Arkitektur och bebyggelsehistoria är den mest påtagliga fysiska företeelse som påminner oss om gamla tider med andra levnadssätt och förutsättningar för människornas vardag. I Älvkarleby finns en skatt av historiska spår att vårda i den riskintressanta kombinationsmiljön vid Älvkarlebyfallen. Den byggda miljön bär ett budskap om livsvillkoren för människorna i olika tidsskeden som är värd att respekteras och kommas ihåg. Den här utställningen över kraftverket i Älvkarleby kan ses som del 3 i en serie över bebyggelsehistoriska utvecklingsskeden i Älvkarleby och är ett litet försök att lyfta fram värdet i den bebyggda miljön i kraftverksanläggningen. Kungliga Vattenfallsstyrelsens ursprungliga tre flaggskepp var Trollhättan Porjus och Älvkarleby kraftverk. Nationalkraftverken blev betydelsefulla symboler då Sverige skulle manifesteras som modern industrination. I Trollhättan har flera av byggnaderna skyddats som byggnadsminnen. Bostadshusen för maskinister och maskinistbiträden på Västergärdet från är byggnadsminnen liksom Trollhättans kanal- och slussområde. Olidans kraftstation i Trollhättan med intagsbyggnad, inloppskanalerna för vatten till kraftverket samt bockkranen byggnadsminnesförklarades i maj Även Porjus gamla kraftstation är byggnadsminne sedan Anvisningar för åtgärder samt vårdplan för maskinhallen upprättades av Riksantikvarieämbetet I Älvkarleby ansvarar Vattenfall förutom över kraftverkets miljö och byggnader även för den ursprungliga turistmiljön med Älvparken, Brostugan, resterna av Järnvägsparken samt det tidigare militärlägret på Laxön liksom det uråldriga kronolaxfisket. Riksantikvarieämbetet har velat instifta byggnadsminnen i området sedan 1970-talet men ännu har byggnaderna i området inget skydd. Utställningsskriften riktar sig till allmänheten, invånarna i Älvkarleby, ansvariga på Vattenfall samt myndighetspersoner som en samlad tanke kring värdet av kraftverksmiljön i Älvkarleby. Vår förhoppning är kunna fortsätta med en serie utställningar för kommande Älvkarlebyveckor som beskriver olika bebyggelseskeden i Älvkarleby. I arbetet med att ta fram skrifter, ritningar och fotografier har flera personer varit oss mycket behjälpliga. Vi vill tacka Olle Jansson f d anställd vid Vattenfall, P. O. Ferm chef Älvkarleby kraftverk, Jonas Brolin arkivarie på Vattenfall i Råcksta, Stockholm, Bengt Fernström stadsbyggnadskontorets arkiv i Stockholm m fl. För den hjälp vi fått att samla och presentera material till utställningen. 2

3 Inledning Utställningsskriften beskriver Älvkarleby kraftverk i sitt sammanhang i mellersta Sverige samt anläggningens olika delar med själva maskinhallen, ställverket, dammarna, bostäderna samt fiskodlingen med laxtrappor. Beskrivningen illustreras av arkitekten Erik Josephsons original ritningar ur Vattenfalls arkiv i Råcksta samt fotografier ur Vattenfalls lokala arkiv i Älvkarleby samt av kartor. Arkitekturens uttryck sätts in sitt sammanhang i texten med teknik och funktioner. Beskrivningen begränsar sig till originalutförandet. En jämförelse med dagens utseende skulle visa förändringar som har förvanskat och utarmat den nationalromantiska karaktären på vissa delar av anläggningen, särskilt i samband med den senaste utbygganden av ett sjätte aggregat I stora delar kvarstår dock en sammanhållen nationalromantisk karaktär på kraftverksanläggningen där även vissa delar med tiden kan återställas såsom färgsättning, vissa byggnadsdetaljer mm. Kraftverkets tillkomst Älvkarleby kraftverk tillhör den tidiga generationen av svenska statens vattenkraftverk. Under 1800-talet gjordes de stora upptäckterna som resulterade i teorin för elektricitet och magnetism. En del fenomen hade emellertid varit kända långt tidigare. Som en följd av utvecklingen byggdes en del lokala kraftverk redan vid mitten av 1800-talet och under och 1890-talen anlades flera kommunala elverk i Sverige. Nästan alla var ångdrivna och avsedda för distribution av likström. Under 1890-talet utvecklades tekniken med flerfas växelström, vilket gav möjligheter för långväga kraftöverföring med elektricitet. Detta ledde till att det vid sekelskiftet 1900 fanns cirka 50 kraftanläggningar med trefasöverföring och också till ett ökat intresse från den svenska staten för att bygga ut de större älvarna. Problemet med driftstörningar på grund av varierande vattennivå löstes genom vattenregleringar. Åren 1911 till 1915 anlades Älvkarleby kraftverk. Det blev det tredje i ordningen av svenska statens vattenkraftverk. De två tidigare var Trollhättan (invigt 1914) och Porjus (invigt 1915). Redan på 1890-talet drogs planerna upp för att i Älvkarleby utnyttja den påtagliga fallhöjd på cirka 15 m som Dalälven här erbjöd. Det skulle dock dröja innan planerna kunde förverkligas. Flera rättsliga frågor måste lösas och först år 1911 beviljade riksdagen ett anslag på 9,2 miljoner för utförande af ett statens kraftverk vid Älvkarleby. Ritningar till anläggningen togs fram av arkitekten Erik Josephson ( ) 1, som även ritade kraftverken i Trollhättan, Porjus och Motala. Konstruktionsritningar utfördes av flera ingenjörer. Bakom dessa kraftverk stod den år 1909 bildade Vattenfallsstyrelsen, och arbetena vid Älvkarleby projekterades genom dess ordförande F. V. Hansen. 3

4 Älvkarlebyfallens tre fallfåror (Kungsådran, Mellanfallet och Storfallet) stängdes av med dammanläggningar med gångbroar utmed dammarna, och vattnet leddes i stället igenom en nybyggd tilloppskanal till fördelningsbassängen med anslutande turbinkammare med fem turbiner som drev fem stora generatorer i den intilliggande maskinsalen (i maskinhuset). Vattnet forsade sedan vidare under via stora avloppskammare under maskinsalen för att slutligen återigen förena sig med älven. Den alstrade elektriska kraften leddes genom kablar till det närbelägna ställverkshuset, varifrån hela anläggningen styrdes. Från ställverket ledde kraftverksledningar vidare till olika delar av vårt land. Utvecklingen av landsbygdens elektrifiering inom Älvkarleby och Motala kraftverks distributionsområden Älvkarleby kraftverks distributionsområde var från början Uppland, södra Gästrikland, sydöstra Dalarna, östra Västmanland och norra Södermanland. Kartan visar den takt i vilken områdena elektrifierades Elströmmen spreds genom ledningar via primärstationer, sekundärstationer och terriärstationer. Byggnadsritningar för sekundärstationerna med tillhörande bostadshus upprättades av Erik Haar, stadsarkitekt i Västerås. Utvecklingen hade stor betydelse för industrialiseringen av landets mellersta delar. Bland de första avtalskunderna märks Stora Kopparbergs Bergslag AB, Holmens Bruks och Fabriks AB i Hallstavik, Söderfors bruks AB, Korsnäs sågverk, Munktells Mekaniska verkstad AB, Forsbacka järnverk, Hofors AB, Dannemora gruvintressenter m fl. Strömmen räckte även till att elektrifiera städerna Uppsala, Gävle, Västerås och Enköping. Under 1880-talet introducerades glödlampan i Sverige. Den kom först till användning i industrin men senare även i bostäder. Först på 1910-talet blev den vanlig i hemmen. Den ersatte då fotogenlampan som introducerats på 1860-talet. Tillkomsten av Älvkarleby kraftverk fick således stor betydelse för såväl den elektriska belysningens utveckling som för den industriella utvecklingen i framför allt landets mellersta delar. Älvkarleby var vid tidpunkten för beslutet om utbyggnad av kraftverket en internationellt känd turistort tack vare de spektakulära vattenfallen med de urgamla laxfisket och den nya tågtrafiken med järnvägsparken, Älvparken och Brostugan samt Turisthotellet. Kraftverket ansågs dock vara ett nödvändigt och lönande projekt för Sveriges industrialisering. Trots att byggnadskostnaderna blev betydligt högre än vad som från början beräknats kom investeringarna att betala sig på fyra år. Den ursprungliga vattendomen som fortfarande gäller ställer stora krav på Vattenfall att ta hänsyn till miljön och fisket. Det förefaller som man förespeglade att miljön inte skulle skadas genom utbyggnaden. Men vattenfallen tystnade, laxfisket gick ned dramatiskt och järnvägsparken lades under vatten. Först på 1970-talet var laxfisket i Dalälven åter jämförbart med tiden före kraftverket. Turismen började åter blomstra med satsningar från både Vattenfall och kommunen. Men då var det snart dags för nästa utbyggnad på 1980-talet. 4

5 Karta över elektrifierade områden i östra mellersta Sverige 5

6 Före kraftverket Del av karta över trakten kring Dalälven vid Älvkarlebyfallen upprättad inför kraftverksbygget 1911 och kompletterad Kartan ger en bra bild av området innan kraftverket byggdes. Här ses Carl XIII:s bro som under ledning av Ris Erik Larsson från Dalarna byggdes av sextio Leksanskarlar och invigdes Den konstruerades och ritades av Olof Forsgren, född i Älvkarleö bruk. Av särskilt intresse på kartan är de miljöer som försvann med kraftverksbygget, såsom den för t ex forbönderna ökända uppförsbacken söder om bron. Enligt sägnen ska Älvkarlebyspelmannen Byss Kalle med sin nyckelharpa ha spelat upp vissa av ekipagen. Ovanför denna backe låg bland annat ett kafé och längre söderut Kronsågen med anor från Gustav Vasas tid. Kronsågen 6

7 Centralt i fallområdet ligger Laxön med sitt militärläger, etablerat på 1880-talet. Lägret nåddes genom den över Kungsådran bygga Bifrostbron. På kartan ses även Turisthotellet, uppfört 1897 av ett privat turistbolag på brukets och vid kartans upprättande inom statens markområde. Notera även Älvkarleöparken strax norr om järnvägsstationen med sina stigar och tillhörande byggnader. Den anlades tillsammans med Furuviksparken av Uppsala-Gäfle järnvägsbolag som en attraktivitet för framför allt stadsborna i Uppsala och Gävle utmed järnvägen. Med uppdämningen av älven ställdes stora delar av parken under vatten och den dog ut. Däremot utvecklades Furuviksparken under 1900-talet till en stor attraktion. Stora Hallen, nära Kungsådran, är en av de byggnader som ingick i parkanläggningen. Från järnvägen finns ett stickspår som drogs från Stallmons lastageplats till det planerade kraftverket; det behövdes för att underlätta tunga transporer till kraftverksbygget. Del av karta över Älvkarleby kraftverk med omgivningar ( ) Kartan ger en bra bild av de förändringar av området som skedde genom kraftverksbygget. Jämför gärna med kartan från Kraftverksanläggningen är på plats med maskinhus, ställverk och nya bostadshus. Vattnet har dämts upp genom dammanläggningar i Kungsådran, Mellanfallet och Storfallet. Vid alla dammarna finns gångbroar (över Kungsådran i form av en hängbro). Landsvägen har dragits över intagskanalen och följer sedan älvbrinken ner till Carl XIII:s bro. Genom dragningen erhölls där en magnifik utsikt från vägen mot älven. Omfattande muddringsarbeten genomfördes nära fallen, varvid flera mindre öar försvann. Kanalen innanför Notön rensades och stensattes. Rensningarbeten gjordes även vid Gropholmarna, Stallfjärden och Stallforsen vid järnvägsbron. Vad kartan inte berättar är att stora delar av järnvägsparken sattes under vatten. Det förespeglades att inga förändringar skulle ske som skulle påverka den här- 7

8 liga utsikten över fallområdet från turisthotellet och den ovanliga naturskönheten vid fallen skulle inte undergå någon nämnvärd förändring i samband med kraftverksutbyggnaden. (STF:s årsbok 1915) Anläggningens arkitektur Maskinhuset innehåller generatorer och en travers för 66 tons maximilast. Arkitekten Erik Josephson gav hela anläggningen en utformning som inom arkitekturhistorien karakteriseras som nationalromantik. Maskinhusets huvudfasad ger intryck av en medeltida borganläggning av brunt tegel med hörntorn och däremellan ett brant tegeltak. De fem stora, rundbågiga fönsterpartierna, som ger ljus in till maskinsalen, berättar dock för oss att det inte är någon ointaglig borg utan något annat, nytt och spännande. En helt modern vattenkraftsanläggning i medeltida skrud. Maskinhuset Maskinhusets yttermurar är uppförda av tegel med fasadbeklädnad av handslaget tegel från AB Helsingborgs Ångtegelbruk, vilket skulle ha en frostbeständig och tålig yta. Muren mot turbinkammaren uppfördes av betong. På insidan kläddes väggarna till sin nedre del med glaserat tegel och ovanför detta putsades väggarna. Taket uppfördes med järntakstolar och innertaket var av armerad betong. De i exteriören markerade hörntornen vid husets båda ändar fungerar som kylluftsintag. 8

9 Maskinhuset Sektion genom turbinkammare och maskinhus. 9

10 I sektion genom turbinkammare och maskinhus kan man följa vattnets väg genom tilloppskanalen med anslutande turbinkammare med fem turbiner som driver fem stora generatorer i den intilliggande maskinsalen. Vattnet forsar sedan vidare via stora avloppskammare under maskinsalen för att därpå förena sig med älven. Den alstrade elektriska kraften leds genom kablar till det närbelägna ställverkshuset, varifrån hela anläggningen styrs. Ställverkshuset Ställverkshuset, som utgörs av en större och en mindre del, är grundlagt på sand. Grunden är gjuten av betong och byggnaden i övrigt är uppförd av tegel med samma fasadbeklädnad som maskinhuset. Även ställverkshuset har givits en utformning som väl överensstämmer med dåtidens nationalromaniska syn på arkitektur. Byggnaden ligger där likt en ointaglig borg med höga väggar av tegel och ett brant sadeltak, uppburet av takstolar av järn täckt med rött lertegel. För att förstärka det ålderdomliga uttrycket har husets murar givits s k strävpelare (täckta av tegelpannor) som här inte fyller någon praktisk funktion. Notera även de småspröjsade fönstren. Naturligtvis kunde man vid denna tid tillverka betydligt större glasrutor men för att anknyta till medeltiden så passade de småspröjsade fönstren betydligt bättre. Ställverksbyggnaden Invändigt rymmer byggnaden den för kraftdistributionen nödvändiga elektriska utrustning samt ett mindre ackumulatorbatteri, kontorslokaler och laboratorier. Den mindre delen rymmer transformatorverkstad med travers för 25 tons maximivikt. Manövreringen av hela den elektriska anläggningen sker från ett centralt kontrollrum i byggnaden. 10

Finsjö övre Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917-1919

Finsjö övre Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917-1919 Finsjö övre kraftstation. Finsjö övre Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917-1919 Emån Huvudfåran Historik Historiskt sammanhang: Allmän elproduktion. Kommunalt verk. I höjd med Bankebergs säter

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936

Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936 Karlshammars kraftstation. Fr. v: kaplanhallen från 1935, francishallen från 1916 och maskinistbostaden. Karlshammar Mönsterås kommun, Fliseryds socken Byggår: 1917 och 1936 Emån Huvudfåran Historik Historiskt

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket

Dammen uppströms intaget till Ungsjöboverket På inspektionsresa till småskaliga vattenkraftsanläggningar i Dalarna Bålstabon Anders Nilsson blev 1990 egenföretagare då han grundade rörmokarfirman Håbo Rör AB. 1993 gav han sig in i vindkraftbranschen

Läs mer

VATTENKRAFTEN I TROLLHÄTTAN

VATTENKRAFTEN I TROLLHÄTTAN VATTENKRAFTEN I TROLLHÄTTAN LHÄTTAN Kring vattenkraftstationerna i Trollhättan När industrialiseringen tog fart i Sverige i slutet på 1800-talet ökade kraftigt behovet av kraft och energi. En långsiktig

Läs mer

Inledning. Sågar och kvarnar vid fallen

Inledning. Sågar och kvarnar vid fallen Inledning De natursköna vattenfallen i Trollhättan har alltsedan 1700-talet varit en attraktion som har lockat till sig turister, konstnärer och innovatörer. I fall- och slussområdet åskådliggörs ett mycket

Läs mer

1:b Olidan. Olidans kraftstation med intagsbyggnaden ovanför. Foto: Mats Ronnevik

1:b Olidan. Olidans kraftstation med intagsbyggnaden ovanför. Foto: Mats Ronnevik 1:b Olidan 42 Olidans kraftstation med intagsbyggnaden ovanför. Foto: Mats Ronnevik n OLIDAN 10:1 10:2 8:2 7:6 7:1 8:3 7:5 7:2 7:4 7:3 9:1 Trollhättefallen BESKRIVNING AV KULTURMILJÖN 6:1 Olidevägen 5:30

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

AXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION. Vattenfall

AXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION. Vattenfall AXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION Vattenfall MOTALA KRAFTVERK Axbergshammar Gamla kraftstationen Introduktion Axbergshammars kraftstation ligger i Örebro län ca 9 km uppströms sjön Väringen i Dyltaån och ca 2

Läs mer

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem

Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Byggnadsdokumentation Akademiska sjukhuset, byggnad T1 F.d. sjuksköterske- och elevhem Johan Dellbeck(text) Olle Norling (foto) september 2001 Akademiska sjukhuset i Uppsala Byggnad T1, f.d. sjuksköterske-

Läs mer

Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning

Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning Uppdrag, projekt mm 1993-2009 arkitekt Måns Hallén Bygghyttan Ekonomisk Förening 1993-1998 Upprustning Fengersfors Bruk 1993-1998 Byggmässan Friska Hus

Läs mer

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION Skrifter avseende ENERGIFRAMSTÄLLNING vid Nääs Fabriker i Tollered Utgåva nr. ett (1) 2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Förord 2. Förteckning över skrifter 3. Planerade skrifter

Läs mer

FORUTSÄ~~GAR FOR ATT KULTURVÄRDENA SKALL BIBEH~LAS:

FORUTSÄ~~GAR FOR ATT KULTURVÄRDENA SKALL BIBEH~LAS: område AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMINNESVÅRD I HALLANDS LÄN Nr KN 40 Namn : LAGAD- LAHOLMS KOMMUN ANTAL DELoMRÅDEN: 2 KARTA: 4C so 4D SV Större an 100 ha rnturgmx;rafisk REGION : 2 Sydsvenska odlingsbygderna

Läs mer

Turiststationen i Jävre

Turiststationen i Jävre Turiststationen i Jävre Beslut om byggnadsminne 2003-06-06 Jävre turiststation, ritad av arkitekten Gunnar Lehtipalo, består av ett liggande rätblock som vilar på ett fundament av en stor valvbåge i betong.

Läs mer

Västerås ångkraftverk

Västerås ångkraftverk Västerås ångkraftverk En unik anläggning från 1917 som är hotad av nedskrotning och rivning. Av LEONARD BRUNKE Kraftverket började byggas år 1915 och är idag unikt då något liknade ej finns i hela Norden.

Läs mer

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG

VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:01 VERKSTADSBYGGNAD, FRANKSSONS SÅG Dokumentation inför rivning Gäveränge 1:63 Ockelbo socken Ockelbo kommun Gästrikland 2011 Anna Larsdotter Länsmuseet Gävleborgs rapportserie

Läs mer

Ramnäs Virsbo Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/ramnas-virsbo. Ramnäs

Ramnäs Virsbo Hembygdsförening. http://nya.hembygd.se/ramnas-virsbo. Ramnäs Ramnäs Vid Kolbäcksån, i sydöstra änden av sjön Nadden, ligger Ramnäs, en ort med gamla anor. Redan 1590 anlades den första hammaren av Katarina Stenbock, som fått området i livgeding (änkepension), efter

Läs mer

Blankaström (Blankeström, Blankan) Högsby kommun, Fågelfors (och Högsby) socken Byggår: 1916-1920

Blankaström (Blankeström, Blankan) Högsby kommun, Fågelfors (och Högsby) socken Byggår: 1916-1920 Blankaströms kraftstation. Blankaström (Blankeström, Blankan) Högsby kommun, Fågelfors (och Högsby) socken Byggår: 1916-1920 Emån Huvudfåran och Nötån Historik Historiskt sammanhang: Allmän elproduktion.

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2016:10 FJÄRRKYLA Arkeologisk förundersökning. Raä 51:1 Gävle stad Gävle Kommun Gästrikland 2015.

Rapport Länsmuseet Gävleborg 2016:10 FJÄRRKYLA Arkeologisk förundersökning. Raä 51:1 Gävle stad Gävle Kommun Gästrikland 2015. Rapport Länsmuseet Gävleborg 2016:10 FJÄRRKYLA 2015 Arkeologisk förundersökning Raä 51:1 Gävle stad Gävle Kommun Gästrikland 2015 Bo Ulfhielm FJÄRRKYLA 2015 Arkeologisk förundersökning Raä 51:1 Gävle

Läs mer

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter.

Miljö Områden som omnäms i texten visas på kartorna på sidorna 13 och 15. Markanvändning. Kommunala planer. Fordon. Oskyddade trafikanter. bilar. Fordon har god framkomlighet när de i huvudsak kan färdas i den hastighet de önskar under högsta tillåtna hastighet. God framkomlighet är inte detsamma som god trafiksäkerhet. Fordon Fordonen har

Läs mer

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning

Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning

Läs mer

Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation

Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING 2010-04-28 Antagen av BMN: 2010-06-23 Dnr: 09BMN1175 Laga kraft: 2010-07-21 Handläggare: Thobias Nilsson Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation Detaljplan för nytt

Läs mer

Norr Hårsbäcks missionshus

Norr Hårsbäcks missionshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:57 Norr Hårsbäcks missionshus Renovering av murstock och kakelugn Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehållsförteckning

Läs mer

VILLA TORA, RAMLÖSA BRUNNSPARK VILLA TORA 1

VILLA TORA, RAMLÖSA BRUNNSPARK VILLA TORA 1 VILLA TORA, RAMLÖSA BRUNNSPARK VILLA TORA 1 HELSINGBORGS KOMMUN, SKÅNE LÄN DOKUMENTATION 2013 BYTE AV ETERNITTAK MOT PAPPTAK RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande...5 Objekt och administrativa

Läs mer

BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna

BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna BOSGÅRDSFALLET Renovering av en av dammvallarna Britt-Marie Lennartsson Renovering av dammvall, ett projekt inom Vårda Vattendragens Kulturarv Bosgårdsfallet, Bosgård 1:15, Torups socken, Hylte kommun

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur Grovkornig minimalism på Färgfabriken Utställningshallen Färgfabriken i Stockholm har genomgått en totalrenovering. RUM har träffat arkitekten Petra Gipp som ritat det mesta. Ett helhetsansvar man sällan

Läs mer

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun Täby 6 september 2013 Dan Larsson Byggnadshistoriker JL Projekt AB Disavägen 16 187 70 Täby 1 Innehåll

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

Att värna om de gamla

Att värna om de gamla Att värna om de gamla en historik om Skuttunge 5:10 av Karolina Wiell Skuttunge 5:10, Gamla ålderdomshemmet I det förindustriella Sverige var det vanlig att de äldre bodde tillsammans med sina barn, eftersom

Läs mer

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Merikartvägen N Torkkola Lillkyro 7 Torkkola vindkraftspark finns i Vasa längs med Merikartvägen, söder om Kyrö älv. Yta: ca 1 000 hektar Skiften: över 200 Markägare:

Läs mer

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län Nässjö stadshus Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:26 Margaretha

Läs mer

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN 1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN Nr KN 21 Namn: FALKENBERGS INNERSTAD FALKENBERGS KOMMUN KARTA: 58 SO LAGE: X 6313 W: Mindre än 100 ha Y 1298 KULTURGMXIWLFISK

Läs mer

Angående väckt fråga om byggnadsminnesförklaring av Folkparksbyggnaden i Lund, fastigheten Väster 5:10, Lund.

Angående väckt fråga om byggnadsminnesförklaring av Folkparksbyggnaden i Lund, fastigheten Väster 5:10, Lund. BN 2015/0107 Lund den 30 april 2014 Angående väckt fråga om byggnadsminnesförklaring av Folkparksbyggnaden i Lund, fastigheten Väster 5:10, Lund. Lunds kommun har erbjudits möjlighet att lämna synpunkter

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av F.d. Ridhuset på Karolinska skolan i Örebro, Kv Husaren 2, Olaus Petri församling, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(4) BESLUT 2016-09-05 Dnr: 432-3745-2016 Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Futurum Fastigheter Pappersbruksallén 1 702 15 Örebro För kännedom

Läs mer

Sveriges elektrifiering

Sveriges elektrifiering Sveriges elektrifiering - grunden för vårt moderna samhälle Carl Johan Wallnerström, Kungliga Tekniska högskolan 1999 (en uppgift i kursen 2E1111 Teknikinformation med elektriska mätningar) I Sverige är

Läs mer

Crugska gården i Arboga

Crugska gården i Arboga Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:57 Crugska gården i Arboga Geotekniska provborrningar i gårdsmiljö Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Fältskären 2 Arboga stadsförsamling Västmanlands

Läs mer

Vidön, Prästängsvägen, Udden

Vidön, Prästängsvägen, Udden Vidön, Prästängsvägen, Udden Prästängsvägen, i folkmun även kallad Vidö-ra a (-raden) eller Brädgårds-ra a, ligger i direkt anknytning till Skoghallsbrukets område på Vidön och husen utmed vägen är ursprungligen

Läs mer

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25 avdelningen för kulturmiljövård Länsstyrelsen Gotlands län Kulturmiljö visby 2007-12-13 dnr: AD2007-0392 handläggare: Pär Malmros Kopia till: Fastighetsägaren Länsmuseet på Gotland ATA Restaureringsrapport

Läs mer

Dokumentation av f d kraftverk, Västernäset 4:15

Dokumentation av f d kraftverk, Västernäset 4:15 1 Dokumentation av f d kraftverk, Västernäset 4:15 Borgsjö socken, Ånge kommun Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2012:11 Bodil Mascher 2 Innehåll Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING/HISTORIK Miljöbeskrivning

Läs mer

Stadslifv in real life!

Stadslifv in real life! Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. 1. Stortorget

Läs mer

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård.

Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 12:b Storegårdsparken 194 Storegårdens symmetriska entréfasad sett från nordväst. Idag inrymmer den gamla disponentvillan från år 1918 fritidsgård. 3:3 Storegårdsparken SANDHEM grönytor och en fotbollsplan.

Läs mer

Laxholmen Edefors Byggnadsminne 2001

Laxholmen Edefors Byggnadsminne 2001 Laxholmen Edefors Byggnadsminne 2001 Alldeles nedanför Edefors kraftstation ligger det gamla fiskeläget Laxholmen på en holme i älven. Etablerat redan på 1300-talet är det ett av de äldsta laxfiskena man

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide Östra Karups kyrka 0 Ale-utflykt med buss i södra Halland Laholmsbygden

Läs mer

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Olaus Petriskolan Örebro BOD/JÖN Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Vattenkraftverk och kärnkraftverk producerar huvuddelen av den el vi använder. Kraftverk som eldas med biobränsle (ved och

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Dnr Ar Emelie Sunding. Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala

Dnr Ar Emelie Sunding. Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten Uppsala 2015-11-24 Dnr Ar-989-2014 Emelie Sunding Länsstyrelsen i Uppsala län Samhällsutvecklingsenheten 751 86 Uppsala ANG. ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I UNIVERSITETSPARKEN, UPPSALA 88:1, FJÄRDINGEN 1:9,

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus

168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus 168 Schedewij, Flens kommun orangeriet vid schedewij sett från söder. Schedewij skedevi 1:5, forssa socken, flens kommun. Vid Schedewij finns ett 1800-talsorangeri med ett garage tillbyggt på baksidan.

Läs mer

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun

Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun Fotodokumentation av byggnader av kulturhistoriskt intresse Färjestaden 1:153 m fl Mörbylånga Kommun 1 (14) INLEDNING Färjestaden har en rik historia men få bevarade byggnader och miljöer av kulturhistoriskt

Läs mer

DOKUMENT A TIONSRAPPORT SOLLEFTEA GAMLA KRAFTSTATION 1993:3 SOLLEFTEA BRUK SOLLEFTEA KOMMUN LANSMUSEET MURBERGET. . o

DOKUMENT A TIONSRAPPORT SOLLEFTEA GAMLA KRAFTSTATION 1993:3 SOLLEFTEA BRUK SOLLEFTEA KOMMUN LANSMUSEET MURBERGET. . o DOKUMENT A TIONSRAPPORT ;."",." o SOLLEFTEA GAMLA KRAFTSTATION 1993:3 o SOLLEFTEA BRUK o SOLLEFTEA KOMMUN LANSMUSEET MURBERGET. o AVD. FOR KUL TURMILJOV ARD SETH JANSSON lansii\jseet " Box 2043 87102 HARr

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:09

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:09 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:09 ANTIKVARISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Kolladan i Pershyttan Västmanland, Nora socken, Nora kommun, RAÄ 60:1 Helmut Bergold och Ebba Knabe ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:09

Läs mer

Fornleden genom Fryksdalen

Fornleden genom Fryksdalen 1 2 Fornleden genom Fryksdalen I denna bildberättelse får vi följa två unga damers vandring genom Fryksdalen på en uråldrig färdled. Vi är en liten grupp som sedan en tid arbetar med ett projekt kring

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

Stadshotellet i Enköping

Stadshotellet i Enköping Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst RAÄ 26 Kv Traktören Enköping Uppland Bent Syse 2002:18 2 Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst

Läs mer

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu

Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen

Läs mer

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2

GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring

Läs mer

Kulturmiljöer i Landskrona. Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza

Kulturmiljöer i Landskrona. Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza Kulturmiljöer i Landskrona Riktlinjer för bebyggelsen i Kv. Esperanza 1 Förord Esperanza är en värdefull kulturmiljö i Landskrona, ett område med många arkitektoniska kvaliteter ritat av den internationellt

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9)

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9) Gestaltningsprogram för fastigheterna Hunnebostrand Sotenäs kommun Antagandehandling 2008-12-11 Gestaltningsprogrammets syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

12. SKOGSTORP. Skogstorp, som länge kallades Eneskogstorp, består idag till största delen av småhusbebyggelse

12. SKOGSTORP. Skogstorp, som länge kallades Eneskogstorp, består idag till största delen av småhusbebyggelse 12. SKOGSTORP Överst: Skogstorpsskolan. Under: Pizzeria vid Göteborgsvägen. Skogstorp, som länge kallades Eneskogstorp, består idag till största delen av småhusbebyggelse för bostadsändamål. De flesta

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING. Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) tillhörande Samråds- och underrättelsehandling 1 (6) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR SOLKULLEN, KASTANJEN 2 SAMRÅDS- OCH UNDERRÄTTELSEHANDLING Katrineholms kommun, Södermanlands län Upprättad på Stadsarkitektkontoret

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Kommendantsbyggnaden

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Kommendantsbyggnaden FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Kommendantsbyggnaden Kommendantsbyggnaden 1910. Representativ bostad och ledningscentral i strid Kommendantsbyggnaden i Boden byggdes som bostad för den högste chefen

Läs mer

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD

ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD 22 23 21 20 A 20 B 18 19 ÖSTRA GREVIE Orienteringskartor VÄSTRA INGELSTAD , putsade och fönster Vindskivor och dörrar Röda betongpannor S 0500-N fotsinklädnader och uthus S 8505-Y80R S 8505-Y80R S 6030-R

Läs mer

K L Y VA R E N, VA T T E N K R A F T O C H K U L T U R H I S T O R I A

K L Y VA R E N, VA T T E N K R A F T O C H K U L T U R H I S T O R I A K L Y VA R E N, VA T T E N K R A F T O C H K U L T U R H I S T O R I A F orsen har en fallhöjd på 8 m och är ca 800 m lång. Fram till 900-talet låg industrier på båda sidor om forsen. De var beroende av

Läs mer

Ryggning av stråtak samt återskapande av mellanvägg ANTIKVARISK MEDVERKAN VID BIDRAGSBERÄTTIGADE ARBETEN SAMT ÄNDRING AV BYGGNADSMINNE

Ryggning av stråtak samt återskapande av mellanvägg ANTIKVARISK MEDVERKAN VID BIDRAGSBERÄTTIGADE ARBETEN SAMT ÄNDRING AV BYGGNADSMINNE Långanskogen Ryggning av stråtak samt återskapande av mellanvägg Britt-Marie Lennartsson ANTIKVARISK MEDVERKAN VID BIDRAGSBERÄTTIGADE ARBETEN SAMT ÄNDRING AV BYGGNADSMINNE Långanskogen, Ästad 1:17, Sibbarps

Läs mer

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000

Vånings- och skuggstudie, vårdagjämning kl , skala 1:5000 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping 1-2 våningar 3 våningar 4 våningar 5 våningar 6 våningar 7- våningar Sol- och skuggstudie Den nya bebyggelsen har ett våningstal mellan

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Detaljplan för avsättningsmagasin vid Albysjön Del av Alby 15:32

Detaljplan för avsättningsmagasin vid Albysjön Del av Alby 15:32 2015-06-06 50-49 Granskningshandling Detaljplan för avsättningsmagasin vid Albysjön Del av Alby 15:32 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Flygfoto Diarienummer: SBF/2013:430 BOTKYRKA KOMMUN 2 [9] Flygfoto

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan)

17 Järnvägsområdet. Miljöbeskrivningar. 17 Järnvägsområdet 17 a Lokstallarna med överliggningshuset (ovan) 17 b Lokalgodsmagasinet (ovan) 17 Järnvägsområdet Omfattning Bangårdsområdet från Älbergsvägens viadukt till stationsområdet söder om järnvägen samt till Brunnskullsövergången på den norra sidan. Den stora bangården fick sin nuvarande

Läs mer

Trädgårdsgatan i Skänninge

Trädgårdsgatan i Skänninge ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Trädgårdsgatan i Skänninge RAÄ 5:1, Skänninge socken, Mjölby kommun, Östergötlands län Madeleine Forsberg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:17

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Intervju. -------------- Start -------------- Jaha, vilka blev dina första arbetsuppgifter och vem var din chef?

Intervju. -------------- Start -------------- Jaha, vilka blev dina första arbetsuppgifter och vem var din chef? Intervju Intervju med: Bertil Jonsson () Intervjuare: Karl-Erik Adolfsson () Datum: 2008-11-19 Bertil Jonsson, f 1926, arbetade som elingenjör på Ångkraftverket i Västerås under åren 1953-1991. Originalinspelningen

Läs mer

Dingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor

Dingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:27 Dingtuna, Irsta och Lillhärads kyrkor Installation av larmanläggningar Antikvarisk kontroll Dingtuna, Irsta, Lillhärad socken Västmanland Helén Sjökvist Dingtuna,

Läs mer

Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna)

Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna) Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna) Karta över del av Kulltorps socken, med urval av objekt och miljöer. 1 - Lanna och Bobacka Tankarna går närmast till Österlen i Skåne när man ser de ädellövskogsbekransade

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING. Samrådshandling 1. tillhörande Samrådshandling 1 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för PIONEN 1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2011-12-13 Samrådshandling 2 HANDLINGAR

Läs mer

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862

Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Samrådshandling Diarienummer: BN 2013/01862 1(6) Kulturmiljöstudie Fabriken 7 Diarienummer: BN 2013/01862 Datum: 2015-08-17 Handläggare: Lars Wendel för fastigheten FABRIKEN inom Centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Flygfoto taget söderifrån.

Läs mer

Järnvägsstationen i Kopparberg

Järnvägsstationen i Kopparberg Järnvägsstationen i Kopparberg Herrhagen 1:33, Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland Restaureringsarbeten 2008-2009 Charlott Torgén Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:26 2 Innehållsförteckning

Läs mer

TORSTAMÅLA TORVMUSEUM Klass 1

TORSTAMÅLA TORVMUSEUM Klass 1 JÄRNVÄGSRÄLSEN SKA OCKSÅ RITAS IN PÅ KARTAN TORSTAMÅLA TORVMUSEUM Klass 1 Industri: Industrihistoriskt värdefull, troligen länets bäst bevarade torvindustri. Skogen som resurs: Utnyttjandet av torvmossen.

Läs mer

Jordskraporna kommer att bli mitten av torg och även utgöra centrumet för stadsparken. På skyskraporna så kan vi anlägga mindre grönområden.

Jordskraporna kommer att bli mitten av torg och även utgöra centrumet för stadsparken. På skyskraporna så kan vi anlägga mindre grönområden. Inledning För en hållbar utveckling behövs alternativa energikällor som aldrig tar slut. Vi behöver vettiga transportalternativ som inte släpper ut giftiga gaser och fortfarande kan vara effektivt och

Läs mer

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist

Kila kyrka. - ny läktarunderbyggnad. Antikvarisk kontroll. Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland. Helén Sjökvist Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:42 Kila kyrka - ny läktarunderbyggnad Antikvarisk kontroll Kila prästgård 1:26 Kila Socken Västmanland Helén Sjökvist Kila kyrka Ny läktarunderbyggnad Antikvarisk

Läs mer

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus.

Utvändig färgsättning. Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Utvändig färgsättning Hur du lyckas med färgsättning av ditt hus. Att färgsätta ditt eget hus är en både rolig och utmanande uppgift. Låt processen få ta den tid som krävs. Prova olika förslag och låt

Läs mer

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen

Läs mer

Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9

Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Ekonomibyggnad Bondevrak 1:9 Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av vasstak 2014 Anneli Borg Rapport 2014:13 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning

Läs mer

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län.

Örserums skola. Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem. Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. Örserums skola Antikvarisk medverkan i samband med byte av yttertak och takavvattningssystem Gränna socken i Jönkäpings kommun, Jönköpings län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014: 29 Margaretha

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(5) Dnr 283/2013 FASTIGHETEN POLISEN 2 M FL SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Wihlborgs fastigheter AB inkom den 13 februari 2013 med en förfrågan avseende upprättande av ny detaljplan

Läs mer

Rogberga kyrkogård Ny askgravlund

Rogberga kyrkogård Ny askgravlund Antikvarisk medverkan Rogberga kyrkogård Ny askgravlund Rogberga socken i Jönköpings kommun Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:25 Anders Franzén Rogberga kyrkogård

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm

Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm Att hyra: Tre kontorslokaler med karaktär i centrala Stockholm Statens fastighetsverk hyr ut tre kontorslokaler på det forna verkstadsområdet Kungliga myntet i centrala Stockholm. Lokalerna har en karakteristisk

Läs mer

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp

Remissvar angående förslag till detaljplan för Giggen 25 i stadsdelen Tallkrogen, Sbk Dp Kulturförvaltningen Kulturmiljöenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-08-05 Handläggare Mari Ferring Telefon: 08-508 31 573 Till Kulturnämnden 2013-08-29 Nr 6 Förslag till beslut Kulturförvaltningen

Läs mer