Dokumentation av f d kraftverk, Västernäset 4:15

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation av f d kraftverk, Västernäset 4:15"

Lina Åkesson
för 7 år sedan
Visningar:

1 1 Dokumentation av f d kraftverk, Västernäset 4:15 Borgsjö socken, Ånge kommun Dokumentationsavdelningen. Rapport nr 2012:11 Bodil Mascher

2 2 Innehåll Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING/HISTORIK Miljöbeskrivning Objektbeskrivning/historik Värdebeskrivning 4 Kort historik om svenska kraftverk KÄLLOR 5 FOTOBILAGA 6

3 3 INLEDNING Dokumentation (1,5 dv) av kraftstationen vid Täljeån i Ånge görs på uppdrag av kraftverkets ägare Ivar Westberg, Harpå 833, Erikslund. Delar av byggnaden kunde ej besiktas pga av rasrisk. BESKRIVNING/HISTORIK Miljöbeskrivning Kraftverket är beläget vid Täljeån norr om fyrvägskorsningen E 14 Ånge/Bollnäs i Ånge kommun. Byggnaden ligger i en skogssluttning norr om Tälje by med äldre mangårdsbyggnader i ett öppet odlingslandskap. Objektbeskrivning/historik Kraftverket ligger på fastigheten Västernäset 4:15 och byggdes Beställare var Borgsjö Elektriska Förening UPA. Projektör är Vattentekniska byrån i Östersund. Bygghandlingen är daterad 7 maj 1921 och beräknad kostnad var kr. Yttertjärn och Övertjärn uppströms fungerade som vattenmagasin, fallhöjden är 37 meter. Föreningen sålde i slutet av 1940-talet kraftverket till Stockholms Superfosfat Fabriks AB. Nuvarande ägare köpte kraftverket år 2002 av Fortum. Kraftverket var i drift fram till 1960-talet. Byggnaden utgörs av en enkel rektangulär envånig byggnad i trä med pappklätt sadeltak påbyggd med ett högt utledningstorn på en långvägg. Från tornet leddes strömmen till en huvudledning och sedan vidare ut till byarna. Fasaderna har rödfärgad locklistpanel spikad på regelstomme isolerad med sågspån och vindspärr innanför panelen, snickerierna är vita. Gavelfasaden präglas av en enkel tjugotalsklassicism med ingång genom en rundbågig dubbelport med tidigare uppglasad överdel, tre likstora fyllningar i dörrbladen, flankerad av pilastrar. Ett litet rundfönster har suttit i gavelspetsen. Husets inbyggda knutlådor avslutas upptill med en förenklad kapitälform. På långfasaden finns rester av tilloppsröret till kraftverket som skedde genom en mer än 600 meter lång vattentub, vars stenfundament ligger kvar på marken. Invändigt utgörs den rektagulära byggnaden av ett maskinrum med ingång till det påbyggda tornet. Väggar och tak är klädda med vit resp. blåmålad pärlspont. Maskinrummet har tredingstak, dörr- och fönsteromfattningar har vitmålade profilerade snickerier, golvet utgörs av gjuten betong. En spegeldörr på sidoväggen, leder till tornets transformatorrum. Bredvid dörren finns ett tomt hål in mot tornets bottenvåning, där en manöverpanel har suttit. All maskinutrustning är borttagen utom turbinen, som står innerst i maskinrummet bredvid intagsröret till den rivna vattentuben, samt ett hjul som tog emot kraftöverföringen från turbinen och skulle göra kraftöverföringen jämnare för att spara energi. Därnäst hade generatorn suttit,

Byggnaden ligger i en skogssluttning norr om Tälje by med äldre mangårdsbyggnader i ett öppet odlingslandskap.

4 4 praktiskt placerad mittemot tornets transformatorrum vid motsatta väggen. Från generatorn gick strömmen vidare upp i tornet och ut. Värdebeskrivning Kraftverksbyggnaden ligger i en kulturmiljö med kvarvarande spår som visar på träindustrins och vattenkraftens betydelse för orten. Intill det fd kraftverket går en väg för tidigare timmertransport till sågverken, dammar och flottningsleder finns uppströms Täljeån. Vid kraftverket vid ån finns stockrester av ett sågverk (fornlämning). Kvarn och vadmalsstamp har legat på platsen. I nuvarande förfallna skick har byggnadens kulturhistoriska värde sjunkit betydligt och tillför inte något till upplevelsevärdet av kulturmiljön som helhet. Byggnaden är överväxt av skogen, taken har delvis rasat in, delar av väggar och fönster saknas. Den tekniska utrustningen invändigt, som hade kunnat göra byggnaden avläsbar och som också har påverkat utformningen av byggnaden finns inte längre kvar (utom turbinen och svänghjulet), inte heller tillhörande anläggning utanför området. Kraftverksbyggnaden lagskyddas genom varsamhetsbestämmelser i PBL kap. 8, som gäller alla byggnader men ligger inte inom ett riksintresseområde för kulturmiljövården och omnämns ej heller i Ånge kommuns översiktsplan (2007). I Bebyggelse i Ånge kommun Del 2. Borgsjö socken (1992) lyfts en rad kulturmiljöer av regionalt/lokalt intresse fram och vissa jordbruksbyar med traditionella gårdslägen avgränsas, som ex.vis Tälje jordbruksby men kraftverket ligger utanför det avgränsade området. En restaurering av själva byggnaden skulle vara tekniskt möjligt även om stora delar skulle bli en rekonstruktion och ett stort ekonomiskt åtagande. Ägaren har bevarat bygghandlingen. Byggnaden skulle i så fall kunna användas för andra ändamål än vattenkraft, exempelvis för information om platsen och illustration av anläggningens funktion genom fotografier. En sådant projekt skulle bli en tillgång för hela miljön och dess levandegörande. Kort historik om svenska kraftverk I Sverige byggdes ca 1500 mindre vattenkraftverk på mellan kw under 1900-talet, över en tredjedel sannolikt mellan Ombyggnader skedde ofta mellan då statliga bidrag utgick (källa Dag Widmark: Småskalig vattenkraft och kulturmiljövård, Raä, Kunskapsavdelningens PM 2002:6). Utformningen av kraftverken var en prestigefylld uppgift då teknikens framsteg kring förra sekelskiftet hyllades. Många kraftverk var arkitektritade, ofta i en nationalromantisk stil. Kraftstationens utformning och längd var i hög grad beroende av turbinernas placering. Med tiden när större aggregat installerades måste generatorerna kylas, vilket gjorde att större takhöjder byggdes och innertaken togs bort för att öppna takhöjden och överskottsvärmen kunde ledas ut i en tornutbyggnad.

Intill det fd kraftverket går en väg för tidigare timmertransport till sågverken, dammar och flottningsleder finns uppströms Täljeån.

5 5 KÄLLOR Bebyggelse i Ånge kommun Del 2. Borgsjö socken, Ånge kommun (1992). Widmark, Dag: Småskalig vattenkraft och kulturmiljövård, Riksantikvarieämbetets hemsida, Kunskapsavdelningens PM 2002:6, Översiktsplan 2007, Ånge kommuns hemsida, Muntlig källa: Ivar Westberg, Harpå 833, Erikslund.

Riksantikvarieämbetets hemsida, Kunskapsavdelningens PM 2002:6, www.raa.se.

6 6 FOTOBILAGA Kraftverkets ägare Ivar Westberg i fåran där vattentuben har legat.

7 7

8 Intaget nertill på en långvägg. 8

9 9 Tornet som har inrymt transformatorerna. Tornet har infallna väggdelar och tak.

10 10 Utloppet från kraftverket. Maskinrummet med turbin skymd av ett hjul som gör kraftöverföringen jämnare.

11 11 Turbin, närmast sparhjul. Intagsrör i väggen från vattentuben till turbinen. Dörr in till transformatorrum i tornet.

12 12 Turbinen tillverkades på Waplans Mek. Verkstad, Nälden Dörr in till transformatorrum t v.

13 Snickeridetaljer. 13

14 Nedre dammanläggningen uppströms, där Ivar Westberg bytt ut rötskadat virke i dammluckorna. 14

15 15

Relevanta dokument

RESTAURERING AV F D FOLKSKOLA, KVARSÄTT 1:19 SELÅNGERS SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

RESTAURERING AV F D FOLKSKOLA, KVARSÄTT 1:19 SELÅNGERS SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:15 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRIVNING