FORUTSÄ~~GAR FOR ATT KULTURVÄRDENA SKALL BIBEH~LAS:

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "FORUTSÄ~~GAR FOR ATT KULTURVÄRDENA SKALL BIBEH~LAS:"

Dan Sundström
för 8 år sedan
Visningar:

1 område AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMINNESVÅRD I HALLANDS LÄN Nr KN 40 Namn : LAGAD- LAHOLMS KOMMUN ANTAL DELoMRÅDEN: 2 KARTA: 4C so 4D SV Större an 100 ha rnturgmx;rafisk REGION : 2 Sydsvenska odlingsbygderna NATURGEKGRAFISK REGION: 10 Södra Hallands kustland SPECIFIKATION AV NA~IRFORUTSATI'N~NGAR: Lagans dalgång INNEHhL ( sek torsvis, tidsskede, sökord) : Stenålder - nutid Kraftverksmiljöer/fornlämningsmiljöer FORUTSÄ~~GAR FOR ATT KULTURVÄRDENA SKALL BIBEH~LAS: Vid upprättande eller ändring av de tal jplan /områdesbes tämnelser skall särskild hänsyn tas till områdets kulturhistoriska varden. Uppförande av nya byggnader bör medges restriktivt. Förändring av befintlig bebyggelse inom området bör ske med varsamhet och, liksom nybebyggelse, ansluta till lokal byggnadstradition bl a vad galler skala,.fasadutformning, materialval och färgsa t tning. Samråd bör tas med länss tyrelsen' om förandringar övervags som påtagligt kan inverka på miljöns kulturhistoriska värden. Inom det öppna odlingslandskapet bör landskapsförändrande åtgärder som huvudregel inte medges. PIMERIX OM säkers'iiallande: Fornminneslagens skyddsbestämmelser omfattar såväl ovan mark synliga som under mark dolda fornlämningar. Snapparp och Höka flygsandsfält ar naturreservat. Miljön ar redovisad i KMV-program, OMRÅDET BEROR RIKSINTRESSE FOR:, Naturvård nr hw 19 Laholrnsbukten - Eldsbergaåsen - Genevadsån - Lagan och NN 22 Laholmsområdet, Friluftsliv nr FN 14 Laholmsbukten och Kulturminnesvård nr K' 41 Laholms innerstad och Lagaholm

Kraftverksmiljöer/fornlämningsmiljöer FORUTSÄ~~GAR FOR ATT KULTURVÄRDENA SKALL BIBEH~LAS: Vid upprättande eller ändring av de tal jplan /områdesbes tämnelser skall särskild hänsyn tas till områdets

2 områd~ HUVUDDRAG: Lagans vattensystem i öst-västlig riktning genom hela koinmunen, med det landskap och den bebyggelse som ar ett resultat av i första hand kraftverksutbyggnaden under början av 1900-talet. Naturgeografiskt har Halland goda förutsättningar för vattenkraftsutbyggnad. Redan i slutet av 1800-talet fanns elektriska kraftstationer anlagda i Lagan, men av blygsamma dimensioner. Ett mindre kraftverk vid Lagaholm levererade redan 1889 elektriskt ljus till Laholms stad, som därmed tillsamans med Halmstad var den första staden i lanet som försågs med elektriskt ljus. År 1906 grundades Sydsvenska kraftaktiebolaget för att i första hand bygga ut vattenkraften i Lagan och därmed tillgodose behovet av elektrisk energi i de bolagsbildande städerna Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg och Halmstad. De första kraftverken, i Majenfors och Knared, började byggas 1907 och stod färdiga 1909 och När det senast byggda (i Småland) togs i drift 1958 hade praktiskt taget varje utbyggnadsvärd fallmeter av vattendraget utnyttjats. Lagan är det största vattendraget i södra Sverige nedanför Göta Älv och Motala Ström. I den brantaste fallsträckan, 65 km lång i avsnittet Traryd-Laholm, utnyttjas vattenkraften i elva kraftverk varav sju inom Laholms kommun. Redan från början förutsattes att de största sjöarna i vattensystemet borde regleras för utjämning av de naturliga växlingarna i vattenföringen. Kraftverksutbyggnaden har inneburit att stora landskapspartier helt omformats på flera ställen genom att land lagts under vatten, mest tydligt är detta sydost om kraftverket i Skogaby, där ett helt nytt system av sjöar - Hjörneredssjöarna - skapades vid uppdämningen i samband kraftverksbygget på 1920-talet. De sju kraftverken inom kommunen är uppifrån: Majenfors (drifttagning 1909 resp 1952, tillbyggnad), Bassalt ( 1910 resp 1921 ), Knäred Övre (Iglo), Knared Ned.re (Iglo), Skogaby (1922), Karsefors (1930) och Laholm (1932). Kraftverken ar i sig stora anläggningar men har också fått en medveten, monumental arkitektonisk utformning. de speglar samtidigt mycket väl respektive tidsperiods stilideal. Ma jenfors och bre och Nedre Knared har en medeltidsinspirerad arkitektur. Knared bre ligger som en medeltidsborg omgiven av Lagans vattenspegel. Karsefors har en tidstypisk klassicistisk 20-talsdräkt. Kraftverket är beläget i anslutning till Lagaholms fästningsruin vid Laholm och byggnaden uppvisar en monumental och stram nyklassisk arkitektur med drag av hantverksromantik i det naturliga byggnadsmaterialet (huggen sten). Kraftverket i Skogaby är som flertalet uppfört av rött tegel och har ett enklare medeltidsirniterande uttryck. Strax invid ligger en klunga tjänstebostäder bestaende av små rödfärgade enfamiljshus. I gamla handlingar nämns laxfisket i Lagan före allt annat fiske i Halland. Vid Karsefors har en förhistorisk boplats, daterad till ca 5000 f Kr, undersökts och visat att laxfisket har varit en dominerande del av näringsfånget redan under äldre stenålder, för ca 7000 år sedan. Karseforsboplatsen är för övrigt en av de äldsta boplatslämningar som påträffats i länet. Det 18 meter höga

Ett mindre kraftverk vid Lagaholm levererade redan 1889 elektriskt ljus till Laholms stad, som därmed tillsamans med Halmstad var den första staden i lanet som försågs med elektriskt ljus.

3 fallet vid Karsefors, som genom tiderna gjort fallet till en givande laxfiskeplats, ar numera torrlagd genom anläggandet av en damm och tilloppskanal för kraftverket. I historisk tid hade kronan själv hand om det inkomstbringande laxfisket. Ännu vid sekelskiftet 1900 gav fisket närmare kilo lax i Lagan. Trettio Ar senare endast ca kilo. För att bibehålla en laxstam i Lagan uppförde därför Sydkraft i början av 1930-talet en laxodlingsanstalt invid Lagaholms slottsruin. Bebyggelsen har h%ntat sitt utseende från den traditionella, sydhallandska gården. En äldre gård vid Karsefors, Matsagård, är numera kursgård för Sydkrafts omfattande internutbildning för de ca anställda runt om i landet. Även om det mesta av Sydkraf ts energi i dag utvinns ur Norrlandsälvarna, utgör de sju kraftstationerna i Lagan ännu en betydande del av produktionsapparaten. KARSEFORS ~ G G N I N KN G 40a Vid den mäktiga Karseforsen i östra delen av området ligger en pampig dammbyggnad som reglerar vattennivån i Lagan. Den nationalromantiska byggnaden med drag av jugendarkitektur ar helt uppförd i huggen sten. Byggnaden har en stark koncentration mot centrum, där ett mittorn dominerar över två mindre sidoplacerade torn. Strax norr om den pampiga dammbyggnaden finns en mindre dammbyggnad i trä som reglerar vattennivån i den grävda fåran. Byggnaden har fasader av faluröd stående locklistpanel, vitmålade detaljer och sadeltak täckt med enkupigt tegel. Kraftverksbyggnaden vid Karsefors (Lejeby) ar en mäktig byggnad i tegel, uppförd Byggnadens bottenvåning utgörs av kvaderhuggen sten. Byggnadens mäktighet accentueras av de höga, smala fönster som finns vid maskinhallen. I fönsteröppningarnas överstycken ar slutstenar av natursten. Den östra gavelns ingång till byggnaden omges av en imponerande portal i huggen granit, formad som en klassisk tempelport medpi1astrar.entrédörren ar en kraftig dubbeldörr av ek. Från byvägen i Lejeby leder en allékantad vag ned mot kraftstationen. Vid vagens början i norr ligger två tjänstebostader, samtida med kraftverksbyggnaden. Bostadshusen är i s ma utförande, uppförda av trä i en våning och har valmade tak, klädda med enkupigt tegel. I takfallen finns små takkupor. Fasaderna är locklistpanelade, rödmålade och detaljerna, som knutlådor,vitmålade. Vid entrédörren ar skärmtak, burna av kolonner. Fönstren ar tvålufts och tvålufts spröjsade. Till bostadshusen hör ett uthus i samma stil, med rödfärgad fasad. SKOGABY KRAFTSTATION KN 40b Kraftverket vid Skogaby började byggas Kraftverksbyggnaden är uppförd i tegel. Fasaden pryds av enklare listverk och valvbågar. Stora tätspröjsade fönster. Taket ar klatt med ett enkupigt glaserat taktegel. Vid landsvägen, strax söder om bron, ligger en smanh5llen klunga med bostadsfastigheter (~osterbygget 1 : 35-1 : 39). Det ar fem f d t jänstebostader uppförda ungefär samtida med kraftverksbygget (ca 1920). Byggnaderna är små enfamiljshus i l$ våning ursprungligen med faluröda, locklis tpanelade fasader och sadel tak täckta med enkupigt taktegel. F'yra av fastigheterna ar numera friköpta och dessa har moderniserats &got. Mest ursprungligt är det hus som fortfarande ägs av Sydkraft. Till byggnaderna hör aven några uthus.

För att bibehålla en laxstam i Lagan uppförde därför Sydkraft i början av 1930-talet en laxodlingsanstalt invid Lagaholms slottsruin.

4 REGISTERBLAD Norr om bron ligger f d dmvaktarbostaden. Byggnaden har liksom de övriga en korsfonnig planlösning med rum, kammare, kök och förstuga grupperade runt den centralt belägna murstocken. SAMMANFATIIANDE VÄRDlDEXT: Lagadalen är ett exempel på vattenkraftverkens utbyggnad från 1900-talets början. Det finns flera särskilt intressanta "värdekarnor" inom området. Lagan har ur flera aspekter i alla tider varit av stor betydelse för den bygd som omger, i dag med en sträckning genom hela Laholms kommun i öst-västlig riktning. I senare tid är det det storskaliga uttaget av energi ur ån som dominerat vattendragets omgivande kulturlandskap. Vattendraget med utbyggda kraftverk och annan bebyggelse, dmar och tilloppskanaler går som en livsnerv genom komunen och blir i mycket karaktärsskapande för denna del av södra Halland. Lagan är den mest utbyggda av de sydsvenska älvarna och blir därigenom av vital betydelse för södra Sverige. ANEWCKNINGAR: Beträffande området vid Lagaholm, se KN 41. KP~LZXIR: Bygd att bevara. Program för kulturminnesvård, Laholms kommun I övrigt se utförlig litteraturhänvisning i detta.

Lagan har ur flera aspekter i alla tider varit av stor betydelse för den bygd som omger, i dag med en sträckning genom hela Laholms kommun i öst-västlig riktning.

6 rh- *! h. /'-.I RIKSINTRESSE KULTURMINNESVARD -JYW -,,& ---i;.-,&- LAGADALEN 7 i l Skala 1:

Relevanta dokument

F~RUTSATGAR FÖR ATT ~VÄRDENA SRALL BIBE~~~~AS:

F~RUTSAT~~GAR FÖR ATT ~~~VÄRDENA SRALL BIBE~~~~AS: RiXISTERI3LAD 1989-01-30 O ~ D AV E RIKSINTRESSE FOR KITLTURMINSVÅRD I HALLANDS LM Nr KN 31 Namn : v~~pnödalen WTADS KOMMUN KARTA: 4C NV AREAL: Större an 100 ha KULnmGMX=RAFISK rni0n: 2 Sydsvenska odlingsbygderna