Spelhuset vid Åkergruvan

Transkript

1 Spelhuset vid Åkergruvan Gamla Pershyttan 4:19, Nora socken, Västmanland, Örebro län Antikvarisk kontrollrapport Kulturmiljö 2005

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...4 BYGGNADSBESKRIVNING...4 LÄGET FÖRE RESTAURERING...4 ANTIKVARISKA STÄLLNINGSTAGANDEN/HÄNSYN... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. ÅTGÄRDER...5 MARKARBETEN... 5 GRUND... 5 FASAD... 5 FÖNSTER OCH DÖRRAR... 6 TAK OCH SKORSTEN... 6 AVVATTNINGSSYSTEM... 8 MATERIAL...8 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...9 3

4 INLEDNING Spelhuset var ursprungligen ett sk. spelhus och en gruvstuga. Idag fungerar byggnaden som verkstad för vaktmästare. Byggnaden visar hur ett spelhus till en gruvlave kunde se ut. Utdrag ur Nora kommuns primärkarta. Spelhusets lokalisering i Pershyttan. BYGGNADSBESKRIVNING Spelhuset är uppfört i en våning och vilar på en gjuten grund som på den södra gaveln består av gjutna plintar. Byggnadskonstruktionen utgörs av ett stolpverk av trä och takstolar i trä. Bjälklagen utgörs av träbjälklag men även betong och tegel. Fasaden är klädd med masonite och stående läkt bemålad med falurödfärg. Fönstren är kopplade och huvuddelen är spröjsade och vitmålade. Samtliga fönster har fönsterluckor i trä med en stängningsbom i svartmålat järn. Två portar av trä finns samt två enkla dörrar. Den södra dörren på den östra fasaden skyddas av ett skärmtak som vilar på järnkonsoler. Byggnaden har ett sadeltak täckt av olika sorters tegel och med nockpannor. På taket finns en skorsten i tegel med en krona av betong. Den västra fasaden är försedd med ett avvattningssystem i vfz plåt. I källaren finns en hjulgrav för ett vajerhjul. LÄGET FÖRE RESTAURERING Före restaureringen var främst taket och skorsten i dåligt skick. Teglet i skorstenen hade börjat vittra och flertalet tegelpannor var i dåligt skick. Detta hade inneburit rötskador i läkt och underlagstak såväl som vindskivor och vattbrädor. 4

5 ÅTGÄRDER MARKARBETEN Hela den östra och västra fasaden har schaktats för att sänka marknivån kring byggnaden. Schaktningen syftade även till att förbättra avrinningen från byggnaden. Vid grävningen kom en betongplatta framför portarna på den västra fasaden fram. Intill den östra fasaden grävdes en oljetank upp och hålrummet fylldes igen med grus. GRUND Interiört stod det upp till en halvmeter vatten i graven för speltrumman. Graven har länspumpats. Utvändigt så har den befintliga masoniten i grunden bytts ut och kompletterats på de ställen där den var skadad. På den södra gaveln har brädor mellan grundplintar målats med falurödfärg. Masonite i FASAD Vissa delar av fasaden var skadad och såväl läkt som masonite byttes, främst på den västra fasaden. Bilden nedan visar var masoniten byttes. På den västra fasaden kompletterades även en syll som var rötskadad. 5

6 På den södra gavelväggen tätades ett runt hål från insidan. Innan fasaden ommålades med falurödfärg borstades panelen. Knutar och foder kring fönster och dörrar skrapades och borstades innan de målades med vit linoljefärg från Engwall och Claesson. FÖNSTER OCH DÖRRAR Fönsterluckor och den västra porten ströks med tjära. Den östra porten genomgick vissa justeringar och dörrblad och fönsterlucka målades med vit linoljefärg. På porten åt öster monterades en anslagslist. Fönsterluckor tjärades. Det rekonstruerade skärmtaket på den östra fasaden. På den östra sidans skärmtak (över den södra dörren) var kraftigt rötskadat. Skadorna var så långtgående att skärmtaket demonteras efter uppmätning. Ett nytt tak tillverkas likt det gamla och monteras upp. Takets bärande järnkonsoler demonterades och slipades, grundmålades och täckmålades med linoljefärg (kulör: 1A-98) från Engwall och Claesson. TAK OCH SKORSTEN Det befintliga skorstensteglet var vittrat. Till uppmurningen hade tidigare använts cementbruk. Skorstenen hade en toppkrona av betong med 5 pipor. Skorstenen demonterades ovan tak och murades därefter upp igen. Skorstenen innan demontering och återuppmurning. Åt höger: toppkronan i betong.. 6

7 Till uppmurningen användes tegel från Bältarbo tegelbruk med samma dimensioner som de ursprungliga (75x 120x250 mm.). Vid uppmurningen användes ett hydrauliskt kalkbruk istället för det befintliga cementbruket. Betongkronan återmonterades på plats med hjälp av en lyftkran. Vid restaureringen rensades även de fem ventilationskanalerna. Överoch underbeslag monterades på skorstenen. Toppbeslag med droppnäsa och lock för att skydda mot regn i kanalerna. Återuppmurad skorsten med överbeslag och toppbeslag. Tegelpannorna plockades ned och läkt och papp revs bort. Därefter lagades träskador på underlagspanelen på den östra sidan. Till lagningarna användes sågat virke. Underlagstaket kläddes därefter in med papp som spikades fast och därefter läkt. Den befintliga underlagspappen hade fuktskador och läkten hade Tegelpannorna lades tillbaka. På den östra sidan med kompletterades med ca 400 nya tvåkupiga tegelpannor (återanvända som hämtades från Kopparberg). De ca 1700 pannorna av vedevågstegel tvättades med högtryckstvätt. På den västra sidan kompletterades med 800 st takpannor. På det västra takfallet är det främst den norra delen som består av tvättat och nytt tegel. 7

8 Befintliga vindskivor, vatt- och fotbrädor ersattes med nya pga. rötskador. De nya tillverkades på snickeri av sågat virke. Grundmålningen gjordes på snickeri och slutmålning skedde på plats efter det att skivorna monterats upp. Vindskivor, vatt- och fotbrädor målades med vit linoljefärg. De befintliga vindskivorna och vattbrädorna var rötskadade och byttes ut. AVVATTNINGSSYSTEM Ett nytt avvattningssystem ersatte det äldre med nya hängrännor och stuprör upp. Endast på den östra fasaden fanns hängrännor och stuprör. Här kompletterades med ny hängränna. På den östra fasaden fanns inget avvattningssystem och här har nya stuprör och hängränna i galvaniserad plåt monterats. Vänster: Nya vindskivor och vattbrädor på den norra gaveln. Här syns även den västra fasadens nya avvattningssystem. Höger: Den östra fasadens nya hängrännor och befintliga stuprör. Takpapp YAP 2500, Icopal, hydrauliskt kalkbruk, Serpo 148 från Optiroc, LASOL linoljefärg från Engwall och Claesson, trätjära från Skogens Kol AB. MATERIAL 8

9 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Fastighetsbeteckning: Gamla Pershyttan 4:19 Socken: Nora Fastighetsägare: Nora Järnvägsmuseum och Veteranjärnväg, NJOV Skyddsform: Området är av riksintresse för kulturmiljövården (Pershyttan T32, Örebro län) Entreprenör: Eknors bygg AB, byggledare Anders Karlsson Projektering: Bjerking Ingenjörsbyrå AB, uppdrag nr.: :10 ( ) Tidpunkt för arbetenas utförande: Fotografier: Anders Karlsson samt Jonas Jansson och Linda Gustafsson, länsstyrelsen 9