168 Schedewij, Flens kommun Orangeriet Kaster Sadeltaksväxthus

Transkript

1 168 Schedewij, Flens kommun orangeriet vid schedewij sett från söder. Schedewij skedevi 1:5, forssa socken, flens kommun. Vid Schedewij finns ett 1800-talsorangeri med ett garage tillbyggt på baksidan. Herrgården är privatägd. Miljö Orangeriet ligger norr om vägen som leder upp mot huvudbyggnaden med sina två flyglar. I området söder om vägen finns delar av en fruktträdgård kvar. byggnadernas placering framgår av den ekonomiska kartan från 1950-talet. nedan: vy över schedewij med orangeriet till höger om uppfartsvägen och frukt- och köksträdgården med en vinkast, en roskast och ett par låga sadeltaksväxthus till höger. framför vinkasten fanns en bänkgård. foto i privat fotoalbum på gården. ã Orangeriet Sadeltaksväxthus ä ã Kaster

2 Schedewij, Flens kommun 169 orangeriet som det såg ut med originalglastak. foto: gösta selling nma. en del av köksträdgården sedd från söder med två låga sadeltaksväxthus. foto i privat fotoalbum på gården. Historik När orangeriet är uppfört är inte klarlagt. Det är av en typ som förekommer från mitten av 1800-talet och framåt. Växthusdelarnas glastak på orangeriet var konstruerat med öppningsbara skjutfönster. Ovanför fönstren fanns ett spår för de luckor som man täckte taket med under kalla vinternätter. Luckorna var ca 1,2 m breda och tillverkade av 1 2-tumsbrädor. Efter andra världskriget byggdes ett dubbelgarage vid orangeriets norra fasad. Orangeriets gavlar putsades om Taket ersattes på 1970-talet av ett tak där glaset ligger direkt på stommen. Fram till omkring 1990 fanns en vinkast och en roskast i den norra delen av den stora köksträdgården som låg söder om herrgårdsanläggningen. När vinkasten revs flyttades vinstockarna till orangeriet. Mellan orangeriet och vinkasten låg fruktträdgården. Träden stod på en plan av grus och sand som skulle hållas i ordning. Mellan träden var krusbär och vinbärsbuskar planterade. Gångarna skulle krattas varje lördag vilket trädgårdsmästaren och hans två drängar gjorde. En gång om året krattades alla gångar i hela parken och då hjälpte även gårdens kvinnor och barn till. Under Falkenbergs tid som ägare, fram till 1965, hölls en skördefest för allt folk på gården. Vinkasten vad indelad i två avdelningar. Den östra hade ett stellage för krukväxter, bland annat orchidéer, som man vid behov bytte ut i stora huset allt efter säsong. I den västra delen fanns vinstockarna. Mot norr fanns ett smalt rum i vars västra del trädgårdsredskap förvarades. I mitten fanns en eldgrop med två ugnar

3 170 Schedewij, Flens kommun orangeriet från söder. med rökkanaler en för varje avdelning. Över själva gropen hade man byggt ett bord. Vid detta stod man och arbetade med omplantering. Om för många frön hade grott i en kruka fick man ibland nästan använda pincett för att dela på de små skotten. Ekorrarna var under en period ett stort problem. De tog sig in i växthuset och åt av persikorna eller aprikoserna men ville inte ha fruktköttet utan tog stenarna. I trädgårdsmästarbostaden som låg ett stycke söder om köksträdgården förvarades frukter i källaren. I huset norr om trädgårdsmästarbostaden förvarades alla rotfrukter utom potatisen som förvarades i stora husets källare. Under vinterhalvåret ägnade sig trädgårdsmästaren och hans två drängar åt att måla om och reparera fönstren till drivbänkarna och växthusen. De stod i källaren till trädgårdsmästarbostaden. Drivbänksfönstren förvarades i huset norr om trädgårdsmästarbostaden. De skördade också vass som knöts till vassmattor i en speciell träställning. Vassmattorna användes i bänkgården. orangeriet från nordost.

4 Schedewij, Flens kommun 171 nedan t h: plan över orangeriet med det tillbyggda garaget mot norr. nedan: en nisch mitt på den mittre delens norra vägg. Byggnadsbeskrivning Orangeriet består av tre växthusavdelningar och två rum mot nordväst. Vid dess nordvästra fasad ligger ett dubbelgarage. Orangeriets yttermått är 16,42 x 7,73 m och det tillbyggda garaget har måtten 7,25 x 6,5 m. Orangeriets huvudfasad ligger mot sydost vilket innebär att man valt enbart att glasa den sydvästra gaveln men inte den nordöstra. Stommen är murad i tegel i kryssförband och väggarna putsade med kalkbruk. Lagningar i putsen är gjorda med cementbruk. Väggarna är vitkalkade både ut- och invändigt. På orangeriets tak mot norr ligger betongtakpannor och på mittdelen papp. I mittdelen är en del av taket av korrugerad genomskinlig plast. På garagets sadeltak ligger betongtakpannor. I orangeriet är alla golv jordgolv utom i pannrummet i nordöstra delen där golvet är gjutet av betong. Orangeriet värmdes förmodligen till en början med rökkanaler och kanske någon typ av kakelugn eller rörspis som kan ha stått i den nisch som finns mitt på det mittre rummets norra vägg. Detta ersattes av vattenburen värme i mittdelen och i den östra växthusavdelningen. Idag har orangeriet ingen uppvärmning. I mittrummet var värmerören dragna i schakt i golvet som är täckta med järngaller. Schakten och gallren finns fortfarande kvar. Växthusavdelningarna ventilerades ursprungligen genom att alla de övre takfönstren var skjutfönster och alla fönster i framkant var öppningsbara. Nu ventileras varje avdelning med två små fönster i glastakets över kant och två små fönster i varje framkant. En intressant detalj är att mittdelens järngallren över värmeschakten i orangeriets mittdel.

5 172 Schedewij, Flens kommun fönster har kitt på insidan. I den västra växthusdelen finns de fem vinstockar som flyttades från vinkasten ca Det östra växthusrummet används för hobbyodling av bland annat pelargonior och kryddväxter i krukor. Värden Trots att glastaket är utbytt är orangeriets form som helhet välbevarad. Många spår finns kvar efter äldre användning och många äldre trädgårdsredskap, bland annat de bärbara växthusen, finns kvar dels i orangeriet och dels i det privata gårdsmuseet. Mittdelens tak är ovanligt. Vid besöket var en upprustning av byggnaden på gång. Orangeriet är värdefullt enligt följande kriterier ur kulturhistorisk synvinkel: Dokumentvärde: teknik- och industrihistoriskt värde (uppvärmningssystemet). Upplevelsevärde: arkitektoniskt och miljöskapande värde samt kontinuitetsvärde. Förstärkande, övergripande motiv: autenticitet/ äkthet (mittpartiet), pedagogiskt värde/tydlighet och sällsynthet (uppglasat tak i mittpartiet). Orangeriet tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde (Grupp I). ovan till vänster: interiör i västra delen. ovan till höger: vy mot den östra växthusdelen med väggar glasade med överlappande glasrutor.