Lagmansö. Miljö. Lagmansö, Flens kommun 135

Transkript

1 Lagmansö, Flens kommun 135 orangeriet sett från sydost och växthusen intill muren i den före detta köksträdgården. lagmansö 1:2, vadsbro socken, flens kommun. Lagmansö Vid Lagmansö finns dels ett orangeri och dels en växthusanläggning med två sadeltaksväxthus. Herrgården är privatägd. på den ekonomiska kartan från 1950-talet ser det ut som om det fanns två växthus vid trädgårdsmurens östra del och två sadeltaksväxthus söder om dessa. på ett flygfoto från 1960-talet finns växthusen vid muren kvar men bara ett sadeltaksväxthus. soh, â Växthusanläggningen å Orangeriet Miljö Huvudbyggnaden med flyglar ligger i en sluttning ned mot sjön Långhalsen. Norr om huvudbyggnaden ligger orangeriet som fond. Öster om herrgårdsanläggningen ligger det område där ekonomiträdgården tidigare låg. Dess norra del avgränsas av en mur. Vid murens östra del ligger växthusanläggningen och den före detta trädgårdsmästarbostaden.

2 136 Lagmansö, Flens kommun ovan t v: vy över lagmansö 1869 ur eneroth. längst ut till väster syns trädgårdsmästarbostaden och intill den det norra taket av ett ensidigt växthus. ovan t h: trädgårdsmästare andersson i bänkgården med ett av sadeltaksväxthusen i bakgrunden 1947 ur svssl. (t.h.) till vänster: vy över lagmansö med den stora köks- och fruktträdgården till höger. ssh Historik Lars Hallman skriver 1759 i sin krönika över Blacksta och Wassbro soknar att Emedlertid opodlas nu denna gården, alt hwad den opodlas kan. Åker och äng äro ansenligen förbätrade, trägården täck, et nytt wackert orangerie anlagt och med en smärre stenhus-bygnad till en början gjord, tils den större, och gud wil, kommer med tiden efter. Med orangeri verkar han avse själva samlingen av växter vilket var vanligt vid denna tid. Det lilla stenhuset ersattes 1777 av det ännu kvarvarande orangeriet ritat av Fredrik Wilhelm Hoppe. Byggherre var Gabriel Falkenberg. På 1950-talet lades ett trägolv in i orangeriet. Samtidigt murades en öppen spis vid orangerirummets östra vägg och en öppning togs upp till det lilla förrådsrummet intill. Vid restaureringen av orangeriets fasad 1991 framkom bland annat att det över glaspartierna i södra fasaden inte fanns några valvslagningar. Detta tyder på att fönsteröppningarna ursprungligen varit mindre. Hur detta kunde sett ut kan man få en föreställning om genom att se på orangeriet

3 Lagmansö, Flens kommun 137 vid Handberg byggt ca 40 år senare men av samma typ som orangeriet vid Lagmansö. Vid restaureringen framkom också att det i sockeln fanns fyra valv slagna både på den södra och norra fasaden. Det framgick också att den nuvarande spritputsen är av senare datum och att hela orangeriet ursprungligen var putsat med en tunn, ca 10 mm, slät puts och avfärgat i en kulör som varit baserad på terra di siena med en inblandning av guldocker. På vyn över Lagmansö från 1869 kan orangeriet bara anas bakom träden. Däremot syns taket av ett ensidigt växthus intill muren vid trädgårdsmästarbostaden i bildens vänstra del. Att det är ett växthus framgår av den gång med räcke som löper längs hela nocken för att underlätta hanteringen av de luckor som man täckte den glasade delen med under nätterna vintertid byggdes den växthusanläggning som finns på platsen idag. I mitten av 1900-talet fanns ytterligare ett ensidigt växthus intill muren, väster om det tidigare nämnda, samt två sadeltaksväxthus söder om trädgårdsmästarbostaden. Antalet växthus hör säkert ihop med att trädgården under en period drevs som handelsträdgård. På 1940-talet var trädgården utarrenderad till en trädgårdsmästare vid namn Henning Andersson. Handelsträdgårdens areal omfattade 2 hektar. I tre varmväxthus odlades gurkor, tomater och chrysantemum. I bänkgården som omfattade ca 100 bänkfönster odlades tidiga grönsaker och meloner. Köksväxter odlades på kalljord och i fruktträdgården fanns ca 100 träd. Av den fruktträdgård som låg i området söder om trädgårdsmuren finns i stort sett inget kvar. Byggnadsbeskrivning orangeriet Orangeriets yttermått är 14,6 x 6,1 m och det lilla intilliggande rummets 3,00 x 3,75 m vilket ger orangeriet en total längd av ungefär 17,6 m. Huvudfasaden är vänd mot sydsydost. Orangeriet består av ett stort rum. På den östra sidan av orangeriet ligger en mindre byggnad med ett litet rum som från början bara var tillgängligt utifrån. En öppning togs upp mellan rumorangeriet från sydväst och nordväst. pulpettaket döljs av de utdragna gavlarna.

4 138 Lagmansö, Flens kommun men på 1950-talet. Ovanför orangerirummet finns en vind som man enbart kommer in på via en lucka högt uppe på östra gaveln. Orangeriet är uppfört i tegel och putsat både ut- och invändigt. Fasaderna är spritputsade med släta fönsteromfattningar och lister. Spritputsen är vit och de släta partierna gula. Sockeln är avfärgad i rött. Dörrar och fönster är målade i engelskt rött. Pulpettaket är täckt med svart falsad bandplåt. Gavelpartierna har en horisontell avslutning i samma nivå och utformning som taklisten på den södra fasaden. De stora glaspartierna är glasade med överlappande glas och har runda stormjärn i den nedre bågen och kvadratiska stormjärn på utsidan av den övre bågen. Delar av gångjärn finns på utsidan av fönstren på orangeriets västra gavel. Dessa har sannolikt använts för fönsterluckor. Liknande gångjärn finns även på dörren mitt på den södra fasaden. Det finns inga skorstenar på byggnaden och det går därför inte att avgöra vilken typ av uppvärmovan: plan över orangeriet. till vänster: orangerirummet sett mot sydväst.

5 Lagmansö, Flens kommun 139 ning orangeriet ursprungligen hade. Troligen värmdes det upp av en eller två kakelugnar eller rörspisar. Trappan mitt för entrén på orangeriets södra sida är byggd i kalksten med klovyta. Orangerirummets väggar och tak är putsade och vita. Ett sekundärt trägolv är inlagt och mitt på den östra kortväggen finns den öppna spisen från 1950-talet. Mittposten över dörren är borttagbar för att man skulle kunna få in de höga orangeriträden utan att behöva lägga dem ned. växthusanläggningen Växthusanläggningen består av en bakre del mot öster och två sadeltaksväxthus. Växthusen används fortfarande delvis. Öster om växthusen ligger trädgårdsmästarbostaden. Den bakre östra delen av växthusanläggningen har yttermåtten 3,6 x 10,0 m och de båda växthusen har ett yttermått av 16,45 x 3,50 m. Växthusen står på en sockel murad med betongsten som är spritputsad. Växthusens stomme i trä finns kvar men glaset är borttaget och interiör i ett av sadeltaksväxthusen och växthuset och trädgårdsmuren från söder.

6 140 Lagmansö, Flens kommun taken är täckta med trapetskorrugerad vit plast. I det norra växthuset finns bland annat en vinstock och i det södra odlas tomater. Värden Orangeriet vid Lagmansö representerar en typ av orangerier som var vanliga under den andra hälften av 1700-talet och tidigt 1800-tal. Det karaktäristiska för dessa orangerier är att de har ett pulpettaket som döljs av gavlarna. Orangeriet har en framskjuten placering som fondmotiv och är därför en viktig del av herrgårdens trädgårdsanläggning. Den påkostade byggnaden visar hur stort värde orangeriväxterna hade för ägare och vilket symbolvärde de hade. Byggnaden är trots ny inredning på 1950-talet och ändrade fönster förhållandevis välbevarad. Även växthusanläggningen är förhållandevis välbevarad och ett typiskt exempel på ett växthus från tidigt 1900-tal. Intressant är också trädgårdsmuren som funnits åtminstone sedan 1800-talets andra hälft. Orangeriet är värdefullt enligt följande kriterier ur kulturhistorisk synvinkel: Dokumentvärde: arkitekturhistoriskt värde. Upplevelsevärde: arkitektoniskt, konstnärligt och miljöskapande värde samt symbolvärde. Förstärkande, övergripande motiv: autenticitet/äkthet, kvalitet, pedagogiskt värde/tydlighet samt representativitet. Orangeriet tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde (Grupp I). Växthusanläggningen är värdefull enligt följande kriterier ur kulturhistorisk synvinkel: Upplevelsevärde: miljöskapande värde och kontinuitetsvärde. Förstärkande, övergripande motiv: representativitet. Anläggningen tillmäts särskilt kulturhistoriskt värde (Grupp I).