Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:7

Transkript

1 Figurbilaga till UV Mitt, Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:7 Dnr Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3 Fig. 1 2 godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Fig. 1. Utsnitt ur Blå kartans blad 105 Eskilstuna med Lundalokalen markerad. Skala 1: Gårdstomt och kvarnläge 149

2 Fig. 2. Utsnitt ur Ekonomiska kartans blad 10H 6c Härad och 10H 6d Strängnäs, med fornlämningsområdet vid Lunda markerat. Utsträckningen för de delar av fornlämningarna som ligger utanför exploateringsområdet och ej berördes av undersökningen är endast uppskattad. Skala 1: Lunda gård delområde G

3 0 100 m Schakt Vägområde Fig. 3. Översiktsplan över undersökningsområdet vid Lunda med de delområden som berördes av de arkeologiska undersökningarna utritade (d.v.s. delområde A, B, D, E och G). Skala 1:2 500 Gårdstomt och kvarnläge 151

4 Fig. 4. Historiskt kartöverlägg upprättat över den äldsta ägomätningen över Kronohemmanet Lunda från LMV akt C71 1:4. Grått raster markerar aktuell undersökning. Skala 1: Lunda gård delområde G

5 Y X Schakt Väg Bäck m X Y Fig. 5. Schaktplan över delområde G. Skala 1:600. Gårdstomt och kvarnläge 153

6 Fig. 6. Lunda gårds bebyggelse låg i omedelbar anslutning till landsvägen mellan Strängsnäs och Eskilstuna. I fonden syns Lunden, delområde E och delområde D, läget för 1900-talets boningshus. Tornfotografering pågår. Foto från sydost, Lena Beronius Jörpeland, U_3946: Lunda gård delområde G

7 Y X m Y X Fig. 7. Lämningarna efter ett sentida magasin, hus 26, var synliga i form av nio fundament som var grävda ned genom samtliga kulturlager och konstruktioner. På samma plats låg lämningarna efter talshuset, hus 21 och talshuset, hus 25. Skala 1:300. Schakt Förundersökningsschakt Hus 21 Hus 25 Terrasskant Terrasskant Terrasskant Fundament och grund till sentida magasin Sentida byggnader Störning Dike Väg Gårdstomt och kvarnläge 155

8 X Y Hus Lager Sten Grävenhet Äldre väg Väg G6139 G3047 G G3015 G G2572 G2569 G Hus Hus 35 G G2479 G4953 G Hus X Y m Fig. 8. Från bebyggelsen från 1800-talet och 1900-talets början fanns ett flertal huslämningar, mangårdsbyggnaden, hus 21, ett kombinerat uthus med bostadsdel, hus 28, och ett mindre bostadshus, hus 35. Det omfattande kulturlagret, ID 2391, med ett omrört fyndmaterial från samtliga tidsperioder täckte stora delar av gårdstomten. Skala 1: Lunda gård delområde G

9 G G X Y G G G13918 G9039 G Y X m G / Fig. 9. Parstugans, hus 25, yngre skede, representerar 1700-talets mitt fram till ca Skala 1: Sten Grävenhet Lager Golv Väg Gårdstomt och kvarnläge 157

10 Fig. 10. Parstugan, hus 25, under undersökning. Framför husgrunden syns stenläggningen kring ingången. Foto från sydost, Eva Skyllberg, U_3946:155. Fig. 11. Avtryck av ett nedpressat golvbjälklag och golvbrädor i golvlager ID 3048 i östra rummet i parstugan (hus 25). Avtrycken utgör rester efter den ombyggnad då golvet i parstugan förändrades från att ha utgjorts av ett jordgolv till att bli ett trägolv på ett bjälklag. Bjälkarna förefaller ha grävts ned i det befintliga jordgolvet medan golvbrädorna lagts ovanpå. Det gamla jordgolvet har använts som ett sättlager för golvbjälklaget utan någon luftspalt inunder. Foto från N, Eva Skyllberg, U_3946: Lunda gård delområde G

11 G X G3009 Y G10556 G G12348 G9914 G G9188 G11735 G G G Sten Grävenhet Lager Golv Y X m Fig. 12. Parstugans, hus 25, äldre skede, representerar 1600-talets mitt t.o.m talets första decennier. Skala 1:100. Fig. 13. Källarväggen (ID 8663) var bäst bevarad längs den västra väggen. Källarens murade konstruktion övergick i både öster och väster i de båda spismursfundamenten (ID 1911 och ID 5362), vilket visar att hela stenkonstruktionen uppförts samtidigt. Foto från nordväst, Eva Skyllberg, U_3946:157. Gårdstomt och kvarnläge 159

12 Mot S Mot VSV Spis 5362 Mot NNV Källaren, ingång X 83402,00 Y 37282,48 +13,06 T T L T X 83403,57 Y 37282,60 L L L T L L L L L T T T ,4 m Fig. 14. Ritning av källarväggen. Källarens väggar var till stora delar murade med huggna sandstenar och kalkbruk. I den östra delen var väggen inrasad och mer otydlig. Skala 1:40. Fig. 15. Längs parstugans syll löpte en stenrad (ID ) bestående av mindre stenar. Denna tolkas som en droppränna för att leda bort vatten längs väggen. Foto från väst, Eva Skyllberg, U_3946: Lunda gård delområde G

13 Y m X X Y Hus Stolphål Störhål Grop Härd Väg Fig. 16. Vid slutschaktningen av gårdstomten påträffades ett antal stolphål och gropar samt en härd. De flesta innehöll fynd från historisk tid men ett antal centralt placerade stolphål och härden var sannolikt förhistoriska. Skala 1:200. Gårdstomt och kvarnläge 161

14 X Y Hus Grop m Fig. 17. Schaktplan över samtliga undersökta kontexter öster om vägen. Skala 1: Schakt Grav Stolphål Mörkfärgning Härd Syllstensrad Berg i dagen Lager X Y Lunda gård delområde G

15 Fig. 18. Översikt över den steniga backen öster om vägen. Foto från öst, Lena Beronius Jörpeland, U_3946:159. Gårdstomt och kvarnläge 163

16 X Hus Schakt Hus/grop Härd Mörkfärgning Stolphål Grop Sten Lager Grop 24 Y X m Fig. 19. Kontextgrupp 33, plan över den ingående kontexterna. Skala 1: Lunda gård delområde G

17 Fig. 20. Susanne Svensson undersöker hus 23. Foto från N, Lena Beronius Jörpeland, U_3946:160. Gårdstomt och kvarnläge 165

18 Fig. 21. Tornfotoplan över hus 23 och grop 24. Skala 1: Lunda gård delområde G

19 X Y G G7894 G7874 G7884 G7865 G7842 G7856 G8427 G m X Y Fig. 22. Lager 6225 i hus 23 med undersökta grävenheter. Skala 1:20. Gårdstomt och kvarnläge 167

20 X Y G11430 G11470 G12097 G12090 X Y G11440 G11451 Y X G11435 G11463 G11626 Y Fig. 23. Lager och Lager 7969 i hus 23 med undersökta grävenheter. Skala 1: G m G11458 X Lunda gård delområde G

21 8779 X Y G8867 G8892 G8872 G X Y Grop 23 X Y m X Y Grop 23 X Grop Y X Y Fig. 24. Plan över samtliga lager från förrådsgrop 24, lagren presenteras i ordning med först deponerade lagret högst upp till vänster i bilden. Skala 1:50. Gårdstomt och kvarnläge 169

22 Kontextbeskrivning: 1. Sotig fyllning och skörbränd sten i härden, ID Orörd morän. 3. ID ID ID ID ID ID ID ID ID ID ID 7576 och ,80 X 83382,94 Y 37299,64 Id T 9 4 Grop ,55 m 8 3 X 83379,36 Y 37299,84 Hus ,80 X 83387,7 Y 37303, X 83382,94 Y 37299, m Fig. 25. Profiler genom hus 23 och grop 24. Lagren i förrådsgropen är endast rekonstruerade som streckade linjer på profilritningen. Skala 1: Lunda gård delområde G

23 12953 G7961 X Y G8511 G8439 G8491 Y X G8519 G m Fig. 26. Lager 7915 med undersökta grävenheter. Skala 1:20. Gårdstomt och kvarnläge 171

24 Fig. 27. Översikt över Kontextgrupp 34, stenpackning med smidesrester. De gula fyndstickorna markerar fynd av smidesslagg. Foto från norr, Lena Beronius Jörpeland, U_3946:161. Fig. 28. Tornfotoplan med stenpackningen, Lunda gård A202. delområde Skala 1: G

25 Fig. 29. Plan över stensamlingar, ID 897, 936 samt Kontextgrupp 34, smidesverksamhet. Skala 1:60. Gårdstomt och kvarnläge 173

26 X Y Schakt Schakt Hus 30 Hus 29 Hus Schakt Hus Kulturlagerrest Nedgrävningskant Lager Sten Bäck X Y m Fig. 30. Bäcken rinner mot norr genom den västra delen av Lundas inägomark. På den västra sidan av bäcken låg kvarnlämningarna (hus 30) och hus 27 medan smideslämningen (hus 29) låg på den östra. Många stenar har sannolikt ingått i vattendrivna anläggningar längs bäcken. Det är dock svårt att knyta dem till enskilda konstruktioner. Hus 29 utgör en trolig smidesplats eftersom slagg påträffats. Som huskonstruktion får dock hus 29 betraktas som något osäker. Skala 1: Lunda gård delområde G

27 Fig. 31. I området kring bäcken fanns lämningar från medeltid fram till idag. Hus 30 var ett troligt läge för den kvarn som finns omnämnd i skriftliga källor, hus 29 en smideslämning och hus 27 ett sentida hus, möjligen en bykstuga. I anslutning har även funnits ett vattendrivet sågverk. Foto från nordväst, Lena Beronius Jörpeland, U_3946:162. Fig. 32. Hus 27 var ett litet timmerhus med eldstad invid bäcken. Fyndmaterialet härrör från talets början. En möjlig tolkning är att huset fungerat som en bykstuga. Foto från sydost, Emma Karlsson, U_3946:163. Gårdstomt och kvarnläge 175

28 Figurförteckning 1. Utsnitt ur Blå kartans blad 105 Eskilstuna med Lundalokalen markerad. Skala 1: Utsnitt ur Ekonomiska kartans blad 10H 6c Härad och 10H 6d Strängnäs, med fornlämningsområdet vid Lunda markerat. Utsträckningen för de delar av fornlämningarna som ligger utanför exploateringsområdet och ej berördes av undersökningen är endast uppskattad. Skala 1: Översiktsplan över undersökningsområdet vid Lunda med de delområden som berördes av de arkeologiska undersökningarna utritade (d.v.s. delområde A, B, D, E och G). Skala 1: Historiskt kartöverlägg upprättat över den äldsta ägomätningen över Kronohemmanet Lunda från LMV akt C71 1:4. Grått raster markerar aktuell undersökning. Skala 1: Schaktplan över delområde G. Skala 1: Lunda gårds bebyggelse låg i omedelbar anslutning till landsvägen mellan Strängsnäs och Eskilstuna. I fonden syns Lunden, delområde E och delområde D, läget för 1900-talets boningshus. Tornfotografering pågår. Foto från sydost, Lena Beronius Jörpeland, U_3946: Lämningarna efter ett sentida magasin, hus 26, var synliga i form av nio fundament som var grävda ned genom samtliga kulturlager och konstruktioner. På samma plats låg lämningarna efter 1800-talshuset, hus 21 och talshuset, hus 25. Skala 1: Från bebyggelsen från 1800-talet och 1900-talets början fanns ett flertal huslämningar, mangårdsbyggnaden, hus 21, ett kombinerat uthus med bostadsdel, hus 28, och ett mindre bostadshus, hus 35. Det omfattande kulturlagret, ID 2391, med ett omrört fyndmaterial från samtliga tidsperioder täckte stora delar av gårdstomten. Skala 1: Parstugans, hus 25, yngre skede, representerar 1700-talets mitt fram till ca Skala 1: Parstugan, hus 25, under undersökning. Framför husgrunden syns stenläggningen kring ingången. Foto från sydost, Eva Skyllberg, U_3946: Avtryck av ett nedpressat golvbjälklag och golvbrädor i golvlager ID 3048 i östra rummet i parstugan (hus 25). Avtrycken utgör rester efter den ombyggnad då golvet i parstugan förändrades från att ha utgjorts av ett jordgolv till att bli ett trägolv på ett bjälklag. Bjälkarna förefaller ha grävts ned i det befintliga jordgolvet medan golvbrädorna lagts ovanpå. Det gamla jordgolvet har använts som ett sättlager för golvbjälklaget utan någon luftspalt inunder. Foto från N, Eva Skyllberg, U_3946: Parstugans, hus 25, äldre skede, representerar 1600-talets mitt t.o.m talets första decennier. Skala 1: Källarväggen (ID 8663) var bäst bevarad längs den västra väggen. Källarens murade konstruktion övergick i både öster och väster i de båda spismursfundamenten (ID 1911 och ID 5362), vilket visar att hela stenkonstruktionen uppförts samtidigt. Foto från nordväst, Eva Skyllberg, U_3946: Lunda gård delområde G

29 14. Ritning av källarväggen. Källarens väggar var till stora delar murade med huggna sandstenar och kalkbruk. I den östra delen var väggen inrasad och mer otydlig. Skala 1: Längs parstugans syll löpte en stenrad (ID ) bestående av mindre stenar. Denna tolkas som en droppränna för att leda bort vatten längs väggen. Foto från väst, Eva Skyllberg, U_3946: Vid slutschaktningen av gårdstomten påträffades ett antal stolphål och gropar samt en härd. De flesta innehöll fynd från historisk tid men ett antal centralt placerade stolphål och härden var sannolikt förhistoriska. Skala 1: Schaktplan över samtliga undersökta kontexter öster om vägen. Skala 1: Översikt över den steniga backen öster om vägen. Foto från öst, Lena Beronius Jörpeland, U_3946: Kontextgrupp 33, plan över den ingående kontexterna. Skala 1: Susanne Svensson undersöker hus 23. Foto från N, Lena Beronius Jörpeland, U_3946: Tornfotoplan över hus 23 och grop 24. Skala 1: Lager 6225 i hus 23 med undersökta grävenheter. Skala 1: Lager och Lager 7969 i hus 23 med undersökta grävenheter. Skala 1: Plan över samtliga lager från förrådsgrop 24, lagren presenteras i ordning med först deponerade lagret högst upp till vänster i bilden. Skala 1: Profiler genom hus 23 och grop 24. Lagren i förrådsgropen är endast rekonstruerade som streckade linjer på profilritningen. Skala 1: Lager 7915 med undersökta grävenheter. Skala 1: Översikt över Kontextgrupp 34, stenpackning med smidesrester. De gula fynd_stickorna markerar fynd av smidesslagg. Foto från norr, Lena Beronius Jörpeland, U_3946: Tornfotoplan med stenpackningen, A202. Skala 1: Plan över stensamlingar, ID 897, 936 samt Kontextgrupp 34, smidesverksamhet. Skala 1: Bäcken rinner mot norr genom den västra delen av Lundas inägomark. På den västra sidan av bäcken låg kvarnlämningarna (hus 30) och hus 27 medan smideslämningen (hus 29) låg på den östra. Många stenar har sannolikt ingått i vattendrivna anläggningar längs bäcken. Det är dock svårt att knyta dem till enskilda konstruktioner. Hus 29 utgör en trolig smidesplats eftersom slagg påträffats. Som huskonstruktion får dock hus 29 betraktas som något osäker. Skala 1: I området kring bäcken fanns lämningar från medeltid fram till idag. Hus 30 var ett troligt läge för den kvarn som finns omnämnd i skriftliga källor, hus 29 en smideslämning och hus 27 ett sentida hus, möjligen en bykstuga. I anslutning har även funnits ett vattendrivet sågverk. Foto från nordväst, Lena Beronius Jörpeland, U_3946: Hus 27 var ett litet timmerhus med eldstad invid bäcken. Fyndmaterialet härrör från 1900-talets början. En möjlig tolkning är att huset fungerat som en bykstuga. Foto från sydost, Emma Karlsson, U_3946: Gårdstomt och kvarnläge 177