Vad varje uppsatsskribent bör veta om vetenskapligt arbete

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad varje uppsatsskribent bör veta om vetenskapligt arbete"

Transkript

1 Det här häftet innehåller ett antal deviser, regler och diskussionspunkter angående vetenskapligt arbete. Allt som tas upp är medvetet abstrakt framställt. Tanken är att materialet ska användas i dialog med pågående uppsatsarbete och som diskussionsunderlag vid seminarier. Lars Berglund Per Olov Broman Kia Hedell Vad varje uppsatsskribent bör veta om vetenskapligt arbete Reviderad version, augusti 2012

2 Vetenskapligt arbete är i grund och botten enkelt, men kräver väldigt mycket jobb. 2

3 Tumregel 1: Tydligt Noggrant Genomtänkt Konsekvent Varje vetenskapligt arbete måste uppfylla dessa kriterier. Vad du än gör måste det alltid vara tydligt, noggrant, genomtänkt och konsekvent. Naturligtvis ska kriterierna inte uppfattas absolut. Ingenting kan vara fullständigt tydligt eller hundraprocentigt genomtänkt. Men om det brister för mycket på någon av dessa punkter brister det också i vetenskaplighet. Faktum är att brister i vetenskapliga arbeten ofta går att föra tillbaka på någon eller några av dessa aspekter. De är därför även användbara som kriterier för utvärdering vid läsning av andras arbeten. Varje arbete som uppfyller dessa kriterier är förstås inte automatiskt att betrakta som ett vetenskapligt arbete. De är inte i sig kriterier på vad som är vetenskap. Men håller du dig till dem så har du rätt säkert kommit en bra bit på väg. Och även om kriterierna i sig är enkla krävs det mycket arbete för att uppfylla dem. 3

4 Tumregel 2: Vad? Hur? Varför? En följd av att det du gör alltid måste vara tydligt, noggrant, genomtänkt och konsekvent, blir att dessa tre aspekter också måste framgå i varje vetenskapligt arbete: vad? hur? och varför? Det vill säga: vad handlar det här arbetet om? Vad är det som undersöks? Hur görs det? Hur bär författaren sig åt för att undersöka detta? Och varför ska det göras? Vart syftar det? Till att börja med måste svaret på dessa frågor alltid framgå av inledningen till ett vetenskapligt arbete. Den förväntas som regel innehålla problemformulering, syftesförklaring, redogörelse för forskningsläge, källsituation, metod och teoretiskt fundament. Allt detta kan och bör dock i grunden föras tillbaka på de tre frågorna till vänster. Kan vad? hur? och varför? inte utläsas ur inledningen är det någonting som fattas, även om alla punkterna ovan har fått en rubrik och ett textavsnitt. När du skriver en synops eller en projektansökan gäller samma sak. Du ska alltid se till att svaren på dessa frågor framgår av texten. Det går också att utsträcka detta kriterium och säga att i ett idealt arbete borde vad? hur? och varför? klart framgå i varje del av arbetet. Det vill säga: vad handlar argumentationen om just här? Hur görs det, hur 4

5 går författaren till väga? Och varför görs det? Varför är det just det här avsnittet med här det vill säga, vad har det för plats i undersökningen som helhet? Vad? hur? och varför? är alltså frågor som du alltid ska ha i bakhuvudet när du arbetar. Vad vill jag egentligen med det här avsnittet? Hur bär jag mig åt för att få svar på de här frågorna? Går det överhuvudtaget? Och varför ska just det här vara med i uppsatsen? De frågorna måste du om inte annat kunna svara på när arbetet är färdigt. Och helst bör det redan av texten framgå för dina läsare, utan att de behöver fråga. 5

6 Att avgränsa ett ämne och formulera ett syfte Vetenskapligt arbete handlar inte om att skriva om utan om att arbeta med. Ämnet kan aldrig definieras av studieobjektet eller materialet. Det bestäms av de perspektiv och problemställningar författaren aktivt väljer. Syftet med ett vetenskapligt arbete ska inte vara att undersöka någonting, utan tvärtom: undersökningen ska göras med ett syfte. Det finns en enkel regel som är användbar när det gäller syften: ett syfte bör alltid vara formulerat så att läsaren i efterhand kan utvärdera huruvida syftet är uppnått i studien. Därför fungerar inte syftesförklaringar av typen syftet är att undersöka.... Ett av de vanligaste inledande misstagen är att ämnesformuleringen blir för stor.och omfattande Musiklivet i Skövde är för stort. Musiklivet i Skövde under 1800-talet är också för stort. Musiklivet i Skövde 1877 är kanske inte för stort, men väcker andra frågor: Vad ska studeras i detta, och varför? Ämnet saknar alltså precisering i form av en riktad frågeställning och ett syfte. Jimi Hendrix gitarrsolon är både för stort och för oprecist. 6

7 Skriv för tredje person Du skriver alltid för tredje person. Det betyder inte att du skriver för den där typen som sitter och tjuvläser all e-post. Det betyder att du skriver för någon där borta någon annanstans. Denna tredje person har bara texten att tillgå och kan inte ges några ytterligare förklaringar. Du kan heller inte utgå ifrån att den okända läsaren förstår vad du menar i alla fall. Inte heller att läsaren delar dina uppfattningar, värderingar och åskådningar. Allt du skriver måste kunna prövas av denna tredje person. Det är grunden för kraven på argumentation och redovisning. Det betyder också att i en situation där någon kommenterar ett utkast till din uppsats, är det sällan särskilt konstruktivt att genast gå i svaromål mot kritiken. Invändningarna beror nämligen ofta på att information som borde ha funnits i texten saknas. Om någon undrar vad du menar med någonting, så markera detta i texten. Överväg sedan vad som borde ha stått där, för att denna undran inte skulle uppkomma. Det du svarar på kritiken måste alltid inarbetas i texten. Varje synpunkt utifrån (hur dum den än må verka) är ett exempel på hur din text kan uppfattas. 7

8 Att underbygga sina påståenden Alla påståenden som görs i en vetenskaplig text måste underbyggas. Det görs genom en argumentation, där du använder litteraturreferenser och olika typer av källhänvisningar eller källcitat som stöd eller belägg för att underbygga dina påståenden. I en argumentation försöker författaren med språkets och logikens hjälp övertyga läsarna om att det egna påståendet är riktigt. Det sker ofta genom en diskussion för och emot pro et contra där författaren lägger fram tänkbara argument och motargument och leder dem fram till en konklusion. I en litteraturreferens hänvisar du till tidigare forskning. Rent konkret innebär det att du anger ett avsnitt ur en forskningsartikel eller bok som du anser ger stöd för påståendet i den egna texten. Litteratur avser alltid tidigare forskning, men en källa kan vara i princip vad som helst. Det styrs helt av problemställningen. Ett exempel: för en studie om Beatles utgör tidigare forskning om Beatles litteratur. För en studie om musikvetenskapens eller musikjournalistikens bild av 1960-talets popmusik kan samma forskning utgöra källmaterial. 8

9 En viktig skillnad mellan källhänvisningar och litteraturreferenser är att källorna aldrig får tala för sig själva. De måste alltid värderas kritiskt och tolkas. För det finns en uppsättning principer och tumregler som du måste känna till och som i handböcker och metodkurser brukar presenteras under rubriken källkritisk metod. Det viktigaste är dock att komma ihåg att ett källcitat i en uppsats aldrig får tala för sig själv, utan alltid måste kommenteras, värderas och tolkas: varför citerar jag detta och vad menar jag att det visar? 9

10 Vetenskaplig relevans Det är åtminstone teoretiskt möjligt att med hjälp av vetenskapliga metoder ta reda på vad Karl XII eller Elsa Bengtsson (vilken Elsa Bengtsson som helst) eller James Last gjorde en viss dag. Att det går att göra det med vetenskapliga metoder, betyder det att det därmed också automatiskt är vetenskapligt relevant? Uppfattningen om vad som är vetenskapligt relevant skiftar mycket mellan olika traditioner, discipliner och institutioner. Men en enkel fundamental formulering kan förmodligen alla skriva under på: vetenskapligt relevant är det som uppfyller ett vetenskapligt syfte. Då återstår bara frågan vad ett vetenskapligt syfte är. Den frågan är inte lättare att svara på, men den för upp diskussionen på ett högre plan. 10

11 Att producera ny kunskap Det går inte att inte utnämna någonting speciellt till vetenskapens grundläggande syfte. Vetenskapen har många olika syften. Men ett uppenbart grundläggande syfte är att procudera ny kunskap. Denna kunskap kan vara kvantitativt ny eller kvalitativt ny. Kvantitativt ny innebär exempelvis att forskaren tar fram uppgifter som tidigare varit okända och därigenom kan skapa kunskap om någonting som tidigare varit okänt. Kvalitativt ny betyder att forskaren genom att applicera nya synsätt på tidigare kända fakta kan få dessa att framstå i nytt ljus. Mestadels framställer ett vetenskapligt arbete såväl kvantitativt som kvalitativt ny kunskap och det går ofta inte att dra någon klar gräns däremellan. Vad som är viktigt att ha i åtanke när du gör en studie är vilken kunskap du avser ska komma ur den. Och finns den kunskapen bara därför att du har skrivit ned den? Eller finns den först när andra tagit till sig den? 11

12 Metod Metod är vägen mellan frågeställning och material. Det handlar alltså om hur du bär dig åt för att genom materialet ta reda på det du vill veta. Dessa överväganden innefattar även en utvärdering av vad du kan och inte kan ta reda på genom materialet. Användandet av en viss metod bottnar alltid i ett medvetet val. Som forskare väljer du den metod som du bedömer lämpar sig bäst för undersökningsuppgiften och som kan ge svar på frågeställningarna. En metod kan med andra ord inte användas mekaniskt och oreflekterat. Såväl metodval som metodanvändning måste ha sin grund i aktiva ställningstaganden. 12

13 Allt måste vara argumenterbart En god tumregel är att allt som står i ett vetenskapligt arbete måste vara argumenterbart. Detta är också just den norm som gäller vid uppsatsventilering eller disputation. Detta innebär att du alltid bör fråga dig själv varför det skulle vara så som du har hävdat och se till att svaret på den frågan tydligt framgår av texten. Detta är visserligen ytterligare en regel som inte kan tillämpas till hundra procent. Du har full rätt att under vissa premisser komma med antaganden som du inte kan argumentera för. Men sådana placeras oftast lämpligen i slutet av en undersökning, där du redan fört en gedigen argumentation. Om du bygger din undersökning på antaganden som inte ges någon grund eller bara kläcker ur dig påståenden rakt ut i luften handlar det förstås inte om vetenskap. Det är viktigt att skilja mellan en åsikt och en vetenskaplig ståndpunkt. Författarens åsikter efterfrågas i princip inte i vetenskapliga arbeten, annat än möjligen i form av förbehåll. Därför bör du undvika formuleringar som enligt mig, eller enligt min åsikt. Däremot kan du skriva enligt min ståndpunkt ; men då måste den ståndpunkten också vara tydligt underbyggd och genomargumenterad. 13

14 Skenargumentation Den som inte har några verkliga argument att komma med kan alltid välja ur den rika flora av skenargument som cirkulerar i den vetenskapliga världen. Erfarenheten har visat ; Realistiskt sett ; det är ett sedan länge välkänt faktum att, All aktuell forskning visar, etc. Ett alltid gångbart alternativ är att försöka dölja sin brist på argumentation i ett så pass rörigt resonemang att läsaren knappt kan reda ut vad som står där, utan bara får anta att du måste har rätt. Besläktat med skenargumentationen är även det som går under termen namedropping, alltså att citera en rad namnkunniga forskares arbeten utan att det har någon egentlig relevans för det som diskuteras, liksom det man skulle kunna kalla termdropping, alltså att använda terminologi från hävdvunna teoribildningar utan att den har någon egentlig betydelse för undersökningen. Problemet är bara att den som använder sådana argument snart förlorar allt förtroende inför varje seriös läsare. (fotnot: det här avsnittet innehåller viss ironi) 14

15 Vetenskapen och samhället Varje vetenskapsdisciplin utgör ett slutet system, där de vetenskapliga arbetena även tjänar som brickor i ett stort socialt spel, där forskare tävlar om tjänster, projektmedel och vetenskaplig prestige. Detta är ofrånkomligt och utgör inte nödvändigtvis någon fara i sig. En fara blir det när systemet sluter sig inom sig självt och de vetenskapliga arbetena bara tjänar som brickor i nämnda spel. Då har vetenskapen i fråga troligen förlorat sitt syfte i ett större sammanhang. Vetenskaplig nytta kan aldrig bara definieras inom det vetenskapliga systemet. Den måste också på ett eller annat sätt fylla en funktion utanför universitetets murar. 15

Vad varje uppsatsskribent bör veta om vetenskapligt arbete

Vad varje uppsatsskribent bör veta om vetenskapligt arbete Det här häftet innehåller ett antal deviser, regler och diskussionspunkter angående vetenskapligt arbete. Allt som tas upp är medvetet abstrakt framställt och inte tänkt att bara läsas. Häftet är snarare

Läs mer

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi

Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi Uppsatser och seminarier på C- och M-nivå i teoretisk filosofi 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett planeringsmöte om seminariets innehåll. Då bestämmer vi också upplägget för

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Om att opponera på och försvara kandidat-, magister- och masteruppsatser

Om att opponera på och försvara kandidat-, magister- och masteruppsatser Om att opponera på och försvara kandidat-, magister- och masteruppsatser Göteborg 141125 I akademiska sammanhang är det vanligt att uppsatser eller artiklar läggs fram för kritisk granskning vid seminarier

Läs mer

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi

Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Om att skriva C-uppsats i teoretisk filosofi Filosofiska institutionen 1. Kursens uppläggning Vi träffas i början av terminen för ett informationsmöte om delkursens innehåll. Ett nytt möte äger rum några

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Introduktion till argumentationsanalys

Introduktion till argumentationsanalys Introduktion till argumentationsanalys Litteratur: Björnsson och Eriksson, kap 1. #1 Vad är argumentationsanalys? Ett praktiskt filosofiskt hantverk som syftar till att fastställa huruvida en argumentation

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Att skriva en uppsats Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Grunden Brister, analys och kritik Grunden Traditionell

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser

Anvisningar för presentation och opponering. En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Anvisningar för presentation och opponering En liten guide för presentation och opponering av kandidat- och magisteruppsatser Idén med uppsatsskrivande Att öva sig i det vetenskapliga hantverket; dvs.

Läs mer

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ

BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ SAMMANFATTNING BEDÖMNING AV UPPSATSER PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Uppsatsens titel Namn student 1 Namn student 2 Datum för seminariet UPPSATSEN UPPSATSARBETET HAR GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED DE FORSKNINGSETISKA

Läs mer

Uppsatsskrivandets ABC

Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2

Läs mer

Att skriva magister- och masteruppsats på CTR LUNDS UNIVERSITET CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP (CTR)

Att skriva magister- och masteruppsats på CTR LUNDS UNIVERSITET CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP (CTR) Att skriva magister- och masteruppsats på CTR LUNDS UNIVERSITET CENTRUM FÖR TEOLOGI OCH RELIGIONSVETENSKAP (CTR) 2 ATT SKRIVA MAGISTER- OCH MASTERUPPSATS PÅ CTR Att skriva magister- och masteruppsats på

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

Allmän teologi inom öppna universitetet

Allmän teologi inom öppna universitetet Uppsatsskrivning och seminarier via nätet: instruktioner och handledning i Blackboard och Moodle Maria Söderbacka Fortbildningscentralen/Teologiska fakulteten 4.5.2007 Allmän teologi inom öppna universitetet

Läs mer

Kunskapsutveckling och kunskapsprojektering. Franck Tétard, 16/09, Uppsala Universitet

Kunskapsutveckling och kunskapsprojektering. Franck Tétard, 16/09, Uppsala Universitet Kunskapsutveckling och kunskapsprojektering Franck Tétard, 16/09, Uppsala Universitet Kunskapsutveckling Kunskapsprojektering Uppgift Indelning i grupper (3-4 per grupp) Grupp 1: Kunskapsprojektering1.pdf

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör

Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Bedömningsmall med riktlinjer för kvalitetskriterier för bedömning av examensarbete master+civilingenjör Examensarbetet bedöms i områdena: Process, Ingenjörsmässigt och vetenskapligt innehåll samt Presentation.

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC

UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC UTBILDNING & ARBETE Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1 Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Citat... 1 Enkät... 1 Fotnot... 1 Frågeställning... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning Historiska institutionen HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats En liten vägledning Innehåll B-uppsatsen: mål, krav, bedömning... 3 Kursens mål... 3 Krav på uppsatsen... 3 Att arbeta

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

SPAK01, spanska, kandidatkurs

SPAK01, spanska, kandidatkurs Språk- och litteraturcentrum Spanska SPAK01, spanska, kandidatkurs Studiebeskrivning Fastställd 2007-09-10 av lärarkollegium 3 att gälla fr.o.m. höstterminen 2007 Introduktion SPAK01, 61-90 högskolepoäng,

Läs mer

Folkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner

Folkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner Folkmord/brott mot mänskligheten fördjupningsarbete i SA1 - Instruktioner Planering Formulera de delfrågor som behövs för att du ska kunna besvara din övergripande frågeställning. Att fundera på: Vad behöver

Läs mer

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT

ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT SV5 / SV6 ATT BEAKTA NÄR MAN SKRIVER MATERIALBASERAT 1. Läs anvisningarna noggrant och se till att du förstått uppgiften rätt. Det kan t.ex. finnas anvisningar om vilken typ av text uppsatsen ska representera

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden

Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Datavetenskap. Opponent(er): Niclas Hanold. Samiar Saldjoghi. Respondent(er): Carl-Henrik Svanemark. Joakim De Jong. Definition och Implementering av

Datavetenskap. Opponent(er): Niclas Hanold. Samiar Saldjoghi. Respondent(er): Carl-Henrik Svanemark. Joakim De Jong. Definition och Implementering av Datavetenskap Opponent(er): Niclas Hanold Samiar Saldjoghi Respondent(er): Carl-Henrik Svanemark Joakim De Jong Definition och Implementering av Säkerhetsevaluering Oppositionsrapport, C/D-nivå 2009:xx

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia) Läroplanens mål: Historia Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Hållbar argumentation

Hållbar argumentation Hållbar argumentation Du ska skriva en argumenterade text. Ditt ämne som du väljer att argumentera för ska vara kopplat till hållbar utveckling. Exempelvis kan du argumentera för eller emot att äta kött,

Läs mer

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR

Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR Lärarhandledning FÖRBEREDELSE & STRUKTUR MÅL Eleven ska få en djupare förståelse för textdisposition, konstruktionen bakom både separata argument och argumentationskedjor samt vikten av att skapa argument

Läs mer

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

HIPPOLOGI. Ämnets syfte HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation Betyg i gymnasieskolan En översiktlig presentation Skolverkets ambitioner kopplat till vidare studier Kreativitet och entreprenörskap Tvärvetenskap Argumentation Kritiskt tänkande Läsa längre texter på

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande

Läs mer

Det krävs tio gånger mer energi för att producera kött än vad det krävs för att producera grönsaker.

Det krävs tio gånger mer energi för att producera kött än vad det krävs för att producera grönsaker. Insändaren är en argumenterande text där en eller flera personer argumenterar för en åsikt. Texterna brukar ofta publiceras på särskilda sidor i tidningen som är avsedda för läsarkretsens tankar och åsikter.

Läs mer

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar

Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet E C A Lärarens kommentar Gymnasiet: Kunskapskrav svenska 1 kopplade till Ungdomsparlamentet Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter samt genomföra muntlig framställning inför

Läs mer

Att skriva bättre i jobbet

Att skriva bättre i jobbet Barbro Ehrenberg-Sundin Kerstin Lundin Åsa Wedin Margareta Westman Att skriva bättre i jobbet En basbok om brukstexter Fritzes Innehåll Inledning 11 TEXTEN SOM HELHET 13 Gör klart för dig varför du skriver

Läs mer

i N S P I R A T I O N e N

i N S P I R A T I O N e N i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att

Läs mer

kunna vara en aktiv part i ett samtal och kunna ställa och besvara frågor kunna muntligt och skriftligt redogöra för en händelse på korrekt franska

kunna vara en aktiv part i ett samtal och kunna ställa och besvara frågor kunna muntligt och skriftligt redogöra för en händelse på korrekt franska Mål Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall kunna uppfatta vardagligt talad franska även i snabbt tempo kunna vara en aktiv part i ett samtal och kunna ställa och besvara frågor

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna.

För universitetsgemensamma regler för forskarutbildning se Regler för utbildning på forskarnivå vid Göteborgs universitet Doktorandreglerna. HUMANISTISKA FAKULTETEN Dnr: U 2015/821 Allmän studieplan för licentiatexamen i grekiska Studieplanen är fastställd av Humanistiska fakultetsstyrelsen vid Göteborgs universitet den 9 juni 2016. Studieplanen

Läs mer

Examensarbete master LIM020 Allmän språkvetenskap masterkurs, 30 hp. Betygskriterier VT13

Examensarbete master LIM020 Allmän språkvetenskap masterkurs, 30 hp. Betygskriterier VT13 Examensarbete master LIM020 Allmän språkvetenskap masterkurs, 30 hp Betygskriterier VT13 2 (6) Beslut Dessa betygskriterier är fastställda av styrelsen vid Institutionen för lingvistik 2013-01-15. Betygskriterierna

Läs mer

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar:

Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) Delar: Varianter: 20 p. D-nivå (för magisterexamen) 10 p. C-nivå (för kandidatexamen) 10 p. C-nivå + 10 p. D-nivå (för magisterexamen) 1 För uppsatskurserna i datorlingvistik gäller generellt att de består av

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu

Three Monkeys Trading. Tänk Just nu Three Monkeys Trading Tänk Just nu Idag ska vi ta upp ett koncept som är otroligt användbart för en trader i syfte att undvika fällan av fasta eller absoluta uppfattningar. Det är mycket vanligt att en

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen

Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Anvisningar för skriftlig rapport av fältstudien Hälsans villkor i HEL-kursen Kursen Hälsa, Etik och Lärande 1-8p, T1, Vt 2006 Hälsouniversitetet i Linköping 0 Fältstudien om hälsans villkor i ett avgränsat

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda

Läs mer

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och Syfte: Planering Människokroppen 8C Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället. Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

Logik: sanning, konsekvens, bevis

Logik: sanning, konsekvens, bevis Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet

Läs mer

C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II

C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Civilrätt C Juristprogrammet Uppsatsföreläsningar C C Uppsatser Skrivregler och formalia Del II Laura Carlson 2016 Formalia Antalet ord Uppsatslängden ska vara minst 3 500 och maximalt 4 000 ord (inklusive

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

3.18 Svenska som andraspråk

3.18 Svenska som andraspråk 3.18 Svenska som andraspråk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Sja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp)

Sja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp) Betygskriterier för; Sja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp) Förväntade studieresultat (lärandemål) Efter avslutad kurs ska studenten kunna: Kunskap och

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Följande arbetsgång rekommenderas när du ska skriva en text men det är inte meningen att

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Argumentationsanalys. Argumentationsanalys 1 Beskrivande analys. Beskrivande argumentationsanalys. När argumentationsanalys?

Argumentationsanalys. Argumentationsanalys 1 Beskrivande analys. Beskrivande argumentationsanalys. När argumentationsanalys? Argumentationsanalys Argumentationsanalys 1 Beskrivande analys Vetenskaplig kommunikation HT 2005 Att granska och värdera en argumentation (t.ex. en debattartikel) Beskrivande analys Vilka är argumenten

Läs mer

Analysförmåga. Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens)

Analysförmåga. Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens) Analysförmåga Jag tror att det blir så för att (orsak) För att det ska bli så måste (orsak) Det kan leda till att (konsekvens) Vad som kan hända då är att (konsekvens) I stället kan man (föreslå lösning)

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Riktlinjer för styrdokument

Riktlinjer för styrdokument Sida 1/10 Riktlinjer för styrdokument Verksamheten i Kungsbacka kommun styrs, förutom av sitt eget självstyre, av många olika omvärldsfaktorer som, lagar och förordningar, staten och andra myndigheter.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialantropologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialantropologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i socialantropologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 27 mars 2007, reviderad

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer