Vad varje uppsatsskribent bör veta om vetenskapligt arbete

Transkript

1 Det här häftet innehåller ett antal deviser, regler och diskussionspunkter angående vetenskapligt arbete. Allt som tas upp är medvetet abstrakt framställt. Tanken är att materialet ska användas i dialog med pågående uppsatsarbete och som diskussionsunderlag vid seminarier. Lars Berglund Per Olov Broman Kia Hedell Vad varje uppsatsskribent bör veta om vetenskapligt arbete Reviderad version, augusti 2012

2 Vetenskapligt arbete är i grund och botten enkelt, men kräver väldigt mycket jobb. 2

3 Tumregel 1: Tydligt Noggrant Genomtänkt Konsekvent Varje vetenskapligt arbete måste uppfylla dessa kriterier. Vad du än gör måste det alltid vara tydligt, noggrant, genomtänkt och konsekvent. Naturligtvis ska kriterierna inte uppfattas absolut. Ingenting kan vara fullständigt tydligt eller hundraprocentigt genomtänkt. Men om det brister för mycket på någon av dessa punkter brister det också i vetenskaplighet. Faktum är att brister i vetenskapliga arbeten ofta går att föra tillbaka på någon eller några av dessa aspekter. De är därför även användbara som kriterier för utvärdering vid läsning av andras arbeten. Varje arbete som uppfyller dessa kriterier är förstås inte automatiskt att betrakta som ett vetenskapligt arbete. De är inte i sig kriterier på vad som är vetenskap. Men håller du dig till dem så har du rätt säkert kommit en bra bit på väg. Och även om kriterierna i sig är enkla krävs det mycket arbete för att uppfylla dem. 3

4 Tumregel 2: Vad? Hur? Varför? En följd av att det du gör alltid måste vara tydligt, noggrant, genomtänkt och konsekvent, blir att dessa tre aspekter också måste framgå i varje vetenskapligt arbete: vad? hur? och varför? Det vill säga: vad handlar det här arbetet om? Vad är det som undersöks? Hur görs det? Hur bär författaren sig åt för att undersöka detta? Och varför ska det göras? Vart syftar det? Till att börja med måste svaret på dessa frågor alltid framgå av inledningen till ett vetenskapligt arbete. Den förväntas som regel innehålla problemformulering, syftesförklaring, redogörelse för forskningsläge, källsituation, metod och teoretiskt fundament. Allt detta kan och bör dock i grunden föras tillbaka på de tre frågorna till vänster. Kan vad? hur? och varför? inte utläsas ur inledningen är det någonting som fattas, även om alla punkterna ovan har fått en rubrik och ett textavsnitt. När du skriver en synops eller en projektansökan gäller samma sak. Du ska alltid se till att svaren på dessa frågor framgår av texten. Det går också att utsträcka detta kriterium och säga att i ett idealt arbete borde vad? hur? och varför? klart framgå i varje del av arbetet. Det vill säga: vad handlar argumentationen om just här? Hur görs det, hur 4

5 går författaren till väga? Och varför görs det? Varför är det just det här avsnittet med här det vill säga, vad har det för plats i undersökningen som helhet? Vad? hur? och varför? är alltså frågor som du alltid ska ha i bakhuvudet när du arbetar. Vad vill jag egentligen med det här avsnittet? Hur bär jag mig åt för att få svar på de här frågorna? Går det överhuvudtaget? Och varför ska just det här vara med i uppsatsen? De frågorna måste du om inte annat kunna svara på när arbetet är färdigt. Och helst bör det redan av texten framgå för dina läsare, utan att de behöver fråga. 5

6 Att avgränsa ett ämne och formulera ett syfte Vetenskapligt arbete handlar inte om att skriva om utan om att arbeta med. Ämnet kan aldrig definieras av studieobjektet eller materialet. Det bestäms av de perspektiv och problemställningar författaren aktivt väljer. Syftet med ett vetenskapligt arbete ska inte vara att undersöka någonting, utan tvärtom: undersökningen ska göras med ett syfte. Det finns en enkel regel som är användbar när det gäller syften: ett syfte bör alltid vara formulerat så att läsaren i efterhand kan utvärdera huruvida syftet är uppnått i studien. Därför fungerar inte syftesförklaringar av typen syftet är att undersöka.... Ett av de vanligaste inledande misstagen är att ämnesformuleringen blir för stor.och omfattande Musiklivet i Skövde är för stort. Musiklivet i Skövde under 1800-talet är också för stort. Musiklivet i Skövde 1877 är kanske inte för stort, men väcker andra frågor: Vad ska studeras i detta, och varför? Ämnet saknar alltså precisering i form av en riktad frågeställning och ett syfte. Jimi Hendrix gitarrsolon är både för stort och för oprecist. 6

7 Skriv för tredje person Du skriver alltid för tredje person. Det betyder inte att du skriver för den där typen som sitter och tjuvläser all e-post. Det betyder att du skriver för någon där borta någon annanstans. Denna tredje person har bara texten att tillgå och kan inte ges några ytterligare förklaringar. Du kan heller inte utgå ifrån att den okända läsaren förstår vad du menar i alla fall. Inte heller att läsaren delar dina uppfattningar, värderingar och åskådningar. Allt du skriver måste kunna prövas av denna tredje person. Det är grunden för kraven på argumentation och redovisning. Det betyder också att i en situation där någon kommenterar ett utkast till din uppsats, är det sällan särskilt konstruktivt att genast gå i svaromål mot kritiken. Invändningarna beror nämligen ofta på att information som borde ha funnits i texten saknas. Om någon undrar vad du menar med någonting, så markera detta i texten. Överväg sedan vad som borde ha stått där, för att denna undran inte skulle uppkomma. Det du svarar på kritiken måste alltid inarbetas i texten. Varje synpunkt utifrån (hur dum den än må verka) är ett exempel på hur din text kan uppfattas. 7

8 Att underbygga sina påståenden Alla påståenden som görs i en vetenskaplig text måste underbyggas. Det görs genom en argumentation, där du använder litteraturreferenser och olika typer av källhänvisningar eller källcitat som stöd eller belägg för att underbygga dina påståenden. I en argumentation försöker författaren med språkets och logikens hjälp övertyga läsarna om att det egna påståendet är riktigt. Det sker ofta genom en diskussion för och emot pro et contra där författaren lägger fram tänkbara argument och motargument och leder dem fram till en konklusion. I en litteraturreferens hänvisar du till tidigare forskning. Rent konkret innebär det att du anger ett avsnitt ur en forskningsartikel eller bok som du anser ger stöd för påståendet i den egna texten. Litteratur avser alltid tidigare forskning, men en källa kan vara i princip vad som helst. Det styrs helt av problemställningen. Ett exempel: för en studie om Beatles utgör tidigare forskning om Beatles litteratur. För en studie om musikvetenskapens eller musikjournalistikens bild av 1960-talets popmusik kan samma forskning utgöra källmaterial. 8

9 En viktig skillnad mellan källhänvisningar och litteraturreferenser är att källorna aldrig får tala för sig själva. De måste alltid värderas kritiskt och tolkas. För det finns en uppsättning principer och tumregler som du måste känna till och som i handböcker och metodkurser brukar presenteras under rubriken källkritisk metod. Det viktigaste är dock att komma ihåg att ett källcitat i en uppsats aldrig får tala för sig själv, utan alltid måste kommenteras, värderas och tolkas: varför citerar jag detta och vad menar jag att det visar? 9

10 Vetenskaplig relevans Det är åtminstone teoretiskt möjligt att med hjälp av vetenskapliga metoder ta reda på vad Karl XII eller Elsa Bengtsson (vilken Elsa Bengtsson som helst) eller James Last gjorde en viss dag. Att det går att göra det med vetenskapliga metoder, betyder det att det därmed också automatiskt är vetenskapligt relevant? Uppfattningen om vad som är vetenskapligt relevant skiftar mycket mellan olika traditioner, discipliner och institutioner. Men en enkel fundamental formulering kan förmodligen alla skriva under på: vetenskapligt relevant är det som uppfyller ett vetenskapligt syfte. Då återstår bara frågan vad ett vetenskapligt syfte är. Den frågan är inte lättare att svara på, men den för upp diskussionen på ett högre plan. 10

11 Att producera ny kunskap Det går inte att inte utnämna någonting speciellt till vetenskapens grundläggande syfte. Vetenskapen har många olika syften. Men ett uppenbart grundläggande syfte är att procudera ny kunskap. Denna kunskap kan vara kvantitativt ny eller kvalitativt ny. Kvantitativt ny innebär exempelvis att forskaren tar fram uppgifter som tidigare varit okända och därigenom kan skapa kunskap om någonting som tidigare varit okänt. Kvalitativt ny betyder att forskaren genom att applicera nya synsätt på tidigare kända fakta kan få dessa att framstå i nytt ljus. Mestadels framställer ett vetenskapligt arbete såväl kvantitativt som kvalitativt ny kunskap och det går ofta inte att dra någon klar gräns däremellan. Vad som är viktigt att ha i åtanke när du gör en studie är vilken kunskap du avser ska komma ur den. Och finns den kunskapen bara därför att du har skrivit ned den? Eller finns den först när andra tagit till sig den? 11

12 Metod Metod är vägen mellan frågeställning och material. Det handlar alltså om hur du bär dig åt för att genom materialet ta reda på det du vill veta. Dessa överväganden innefattar även en utvärdering av vad du kan och inte kan ta reda på genom materialet. Användandet av en viss metod bottnar alltid i ett medvetet val. Som forskare väljer du den metod som du bedömer lämpar sig bäst för undersökningsuppgiften och som kan ge svar på frågeställningarna. En metod kan med andra ord inte användas mekaniskt och oreflekterat. Såväl metodval som metodanvändning måste ha sin grund i aktiva ställningstaganden. 12

13 Allt måste vara argumenterbart En god tumregel är att allt som står i ett vetenskapligt arbete måste vara argumenterbart. Detta är också just den norm som gäller vid uppsatsventilering eller disputation. Detta innebär att du alltid bör fråga dig själv varför det skulle vara så som du har hävdat och se till att svaret på den frågan tydligt framgår av texten. Detta är visserligen ytterligare en regel som inte kan tillämpas till hundra procent. Du har full rätt att under vissa premisser komma med antaganden som du inte kan argumentera för. Men sådana placeras oftast lämpligen i slutet av en undersökning, där du redan fört en gedigen argumentation. Om du bygger din undersökning på antaganden som inte ges någon grund eller bara kläcker ur dig påståenden rakt ut i luften handlar det förstås inte om vetenskap. Det är viktigt att skilja mellan en åsikt och en vetenskaplig ståndpunkt. Författarens åsikter efterfrågas i princip inte i vetenskapliga arbeten, annat än möjligen i form av förbehåll. Därför bör du undvika formuleringar som enligt mig, eller enligt min åsikt. Däremot kan du skriva enligt min ståndpunkt ; men då måste den ståndpunkten också vara tydligt underbyggd och genomargumenterad. 13

14 Skenargumentation Den som inte har några verkliga argument att komma med kan alltid välja ur den rika flora av skenargument som cirkulerar i den vetenskapliga världen. Erfarenheten har visat ; Realistiskt sett ; det är ett sedan länge välkänt faktum att, All aktuell forskning visar, etc. Ett alltid gångbart alternativ är att försöka dölja sin brist på argumentation i ett så pass rörigt resonemang att läsaren knappt kan reda ut vad som står där, utan bara får anta att du måste har rätt. Besläktat med skenargumentationen är även det som går under termen namedropping, alltså att citera en rad namnkunniga forskares arbeten utan att det har någon egentlig relevans för det som diskuteras, liksom det man skulle kunna kalla termdropping, alltså att använda terminologi från hävdvunna teoribildningar utan att den har någon egentlig betydelse för undersökningen. Problemet är bara att den som använder sådana argument snart förlorar allt förtroende inför varje seriös läsare. (fotnot: det här avsnittet innehåller viss ironi) 14

15 Vetenskapen och samhället Varje vetenskapsdisciplin utgör ett slutet system, där de vetenskapliga arbetena även tjänar som brickor i ett stort socialt spel, där forskare tävlar om tjänster, projektmedel och vetenskaplig prestige. Detta är ofrånkomligt och utgör inte nödvändigtvis någon fara i sig. En fara blir det när systemet sluter sig inom sig självt och de vetenskapliga arbetena bara tjänar som brickor i nämnda spel. Då har vetenskapen i fråga troligen förlorat sitt syfte i ett större sammanhang. Vetenskaplig nytta kan aldrig bara definieras inom det vetenskapliga systemet. Den måste också på ett eller annat sätt fylla en funktion utanför universitetets murar. 15