Vad varje uppsatsskribent bör veta om vetenskapligt arbete

Transkript

1 Det här häftet innehåller ett antal deviser, regler och diskussionspunkter angående vetenskapligt arbete. Allt som tas upp är medvetet abstrakt framställt och inte tänkt att bara läsas. Häftet är snarare tänkt att användas i dialog med pågående uppsatsarbete och som diskussionsunderlag vid seminarier och liknande. Vad varje uppsatsskribent bör veta om vetenskapligt arbete Per Olov Broman Lars Berglund Kia Hedell

2 Vetenskapligt arbete är i grund och botten enkelt men kräver väldigt mycket jobb. 2

3 Tumregel 1: Tydligt Noggrant Genomtänkt Konsekvent Varje vetenskapligt arbete måste uppfylla dessa kriterier. Vad man än gör måste det alltid vara tydligt, noggrant, genomtänkt och konsekvent. Naturligtvis ska kriterierna inte uppfattas absolut. Ingenting kan vara fullständigt tydligt eller hundraprocentigt genomtänkt. Men om det brister för mycket på någon av dessa punkter brister det också i vetenskaplighet. Faktum är att brister i vetenskapliga arbeten mestadels går att föra tillbaka på någon eller några av dessa aspekter. De är därmed också användbara som kriterier för utvärdering när man läser andras arbeten. Förvisso är inte varje arbete som uppfyller dessa kriterier nödvändigtvis ett vetenskapligt arbete. De är inte i sig kriterier på vad som är vetenskap. Men håller man sig till dem så har man kommit en bra bit på väg. Och även om kriterierna är enkla krävs det mycket arbete för att uppfylla dem. 3

4 Tumregel 2: Vad? Hur? Varför? En följd av att det man gör alltid måste vara tydligt, noggrant, genomtänkt och konsekvent, blir att dessa tre aspekter också måste framgå i varje vetenskapligt arbete: vad? hur? och varför? Det vill säga: vad handlar det här arbetet om? Vad är det som undersöks? Hur görs det? Hur bär man sig åt för att undersöka detta? Och varför ska det göras? Vart syftar det? Till att börja med måste detta alltid framgå av en vetenskaplig inledning. Denna brukar man säga ska innehålla problemformulering, syftesförklaring, redogörelse för forskningsläge, källsituation, metod och teoretiskt fundament. Det är också riktigt, men allt detta kan, och bör, i grunden föras tillbaka på de tre frågorna här till vänster. Kan vad? hur? och varför? inte utläsas ur inledningen är det någonting som fattas den, även om alla punkterna ovan tagits upp. När man skriver en synops eller en projektansökan gäller samma sak. Man ska alltid se till att svaren på dessa frågor framgår av texten. Man kan även utsträcka detta kriterium och säga att i ett idealt arbete borde vad? hur? och varför? klart framgå i varje del av arbetet. D.v.s.: Vad handlar det om just här? Hur görs det, hur går författaren till väga? Och varför görs det? Varför är det med här, 4

5 det vill säga, vad har det för plats i undersökningen som helhet? Vad? hur? och varför? är frågor man alltså alltid ska ha i bakhuvudet när man arbetar. Vad vill jag egentligen med det här avsnittet? Hur bär jag mig åt för att få svar på dom här frågorna? Går det överhuvudtaget? Och varför ska det här vara med i uppsatsen? De frågorna måste man om inte annat kunna svara på när arbetet är färdigt. Och helst bör det redan av texten framgå för läsaren, utan att denne behöver fråga. 5

6 Att avgränsa ett ämne och formulera ett syfte Vetenskapligt arbete handlar inte om att skriva om utan om att arbeta med. Ämnet kan aldrig definieras av studieobjektet eller materialet. Det bestäms av de perspektiv och problemställningar författaren aktivt väljer. Syftet med ett vetenskapligt arbete ska inte vara att undersöka någonting, utan tvärtom: undersökningen ska göras med ett syfte. Det finns en enkel regel som man alltid bör ha i åtanke när man talar om syften: ett syfte bör alltid vara formulerat så att man i efterhand kan utvärdera huruvida man uppnått syftet. Därför fungerar inte syftesförklaringar av typen Syftet är att undersöka.... Ett av de vanligaste inledande misstagen är att man formulerar ämnet för stort. Musiklivet i Skövde är för stort. Musiklivet i Skövde under 1800-talet är också för stort. Musiklivet i Skövde 1877 är kanske inte för stort, men väcker andra frågor: Vad ska studeras i detta, och varför? Ämnet saknar alltså precisering i form av en riktad frågeställning och ett syfte. Jimi Hendrix gitarrsolon är både för stort och för oprecist. 6

7 Skriv för tredje person Man skriver alltid för tredje person. Det betyder inte att man skriver för den där typen som sitter och tjuvläser all e-post. Det betyder att man skriver för någon där borta någon annanstans. Denna tredje person har bara texten att tillgå och kan inte ges några ytterligare förklaringar. Man kan heller inte utgå ifrån att denna person förstår vad man menar i alla fall. Inte heller att hon eller han delar ens uppfattningar och åskådningar. Allt man skriver måste kunna prövas av denna tredje person, vilket är grunden för kraven på argumentation och redovisning. Om man kort överväger vad detta betyder i en situation där någon kommenterar ett utkast till en uppsats, finner man att det sällan är särskilt konstruktivt att genast gå i svaromål mot kritiken. Invändningarna beror nämligen ofta på att information som borde ha funnits i texten saknas. Om någon undrar vad du menar med någonting, så markera detta i texten. Överväg sedan vad som borde ha stått där, för att denna undran inte skulle uppkomma. Det du svarar på kritiken måste alltid inarbetas i texten. Varje synpunkt utifrån (hur dum den än må verka) är ett exempel på hur din text kan uppfattas. 7

8 Att underbygga sina påståenden Alla påståenden som görs i en vetenskaplig text måste underbyggas. Det görs genom en argumentation, där man använder litteraturreferenser och källhänvisningar som stöd. I en argumentation försöker man med språkets och logikens hjälp övertyga läsaren om att det egna påståendet är riktigt. Det sker ofta genom en diskussion för och emot pro et contra där man lägger fram tänkbara argument och motargument och leder dem fram till en konklusion. I en litteraturreferens hänvisar man till tidigare forskning. Rent konkret innebär det att man anger ett avsnitt ur en forskningsartikel eller bok som man menar ger stöd för påståendet i den egna texten. Litteratur avser alltid tidigare forskning, men en källa kan vara i princip vad som helst. Det styrs helt av problemställningen. Ett exempel: för en studie om Beatles utgör tidigare forskning om Beatles litteratur. För en studie om musikvetenskapens bild av 1960-talets popmusik kan samma forskning utgöra källmaterial. 8

9 En viktig skillnad mellan källhänvisningar och litteraturreferenser är att källorna aldrig får tala för sig själva. De måste alltid värderas kritiskt och tolkas. För det finns en uppsättning principer och tumregler som man måste känna till och som i handböcker och metodkurser brukar presenteras under rubriken källkritisk metod. Det viktigaste är dock att komma ihåg att ett källcitat i en uppsats aldrig får tala för sig själv, utan alltid måste kommenteras: varför citerar jag detta och vad menar jag att det visar? 9

10 Vetenskaplig relevans Det är åtminstone teoretiskt möjligt att med hjälp av vetenskapliga metoder ta reda på vad Karl XII eller Elsa Bengtsson (vilken Elsa Bengtsson som helst) eller James Last gjorde en viss dag. Att det går att göra det med vetenskapliga metoder, betyder det att det därmed också automatiskt är vetenskapligt relevant? Uppfattningen om vad som är vetenskapligt relevant skiftar mycket mellan olika traditioner, discipliner och institutioner. Men en enkel fundamental formulering kan förmodligen alla skriva under på: vetenskapligt relevant är det som uppfyller ett vetenskapligt syfte. Då återstår bara frågan vad ett vetenskapligt syfte är. Den frågan är inte lättare att svara på, men den för upp diskussionen på ett högre plan. 10

11 Att skapa ny kunskap Man kan inte utnämna någonting speciellt till vetenskapens grundläggande syfte. Vetenskapen har många olika syften. Men ett uppenbart grundläggande syfte är att skapa ny kunskap. Denna kunskap kan vara kvantitativt ny eller kvalitativt ny. Kvantitativt ny innebär exempelvis att man tar fram uppgifter som tidigare varit okända och därigenom kan skapa kunskap om någonting som tidigare varit okänt. Kvalitativt ny betyder att man genom att applicera nya synsätt på tidigare kända fakta kan få dessa att framstå i nytt ljus. Mestadels framställer ett vetenskapligt arbete såväl kvantitativt som kvalitativt ny kunskap och det går ofta inte att dra någon klar gräns däremellan. Vad som är viktigt att ha i åtanke när man gör en studie är vilken kunskap man menar ska komma ur den. Och finns den kunskapen bara därför att man skrivit ned den? Eller finns den först när andra tagit åt sig den? Hur ska man i så fall understödja detta? 11

12 Metod Metod är vägen mellan frågeställning och material. Det handlar alltså om hur man bär sig åt för att genom materialet ta reda på det man vill veta. Dessa överväganden innefattar även en utvärdering av vad man kan och inte kan ta reda på genom materialet. Användandet av en viss metod bottnar alltid i ett medvetet val. Man väljer den metod man bedömer lämpar sig bäst för undersökningsuppgiften och som kan ge svar på frågeställningarna. En metod kan med andra ord inte användas mekaniskt och oreflekterat. Såväl metodval som metodanvändning måste ha sin grund i aktiva ställningstaganden. 12

13 Allt måste vara argumenterbart Man kan sätta som norm att allt man skriver i ett vetenskapligt arbete måste vara argumenterbart. Detta är också just den norm som gäller vid uppsatsventilering eller disputation. Detta innebär att man alltid bör fråga sig själv varför det skulle vara så som man har hävdat och se till att svaret på den frågan tydligt framgår av texten. Detta är visserligen ytterligare en norm som inte kan tillämpas till hundra procent. Man har full rätt att under vissa premisser komma med antaganden som man inte kan argumentera för. Men sådana måste komma i slutet av en undersökning där man redan fört en gedigen argumentation. Bygger man själva undersökningen på förmodanden som inte ges någon grund eller bara kläcker ur sig påståenden rakt ut i luften handlar det förstås inte om vetenskap. 13

14 Skenargumentation Om man inte har några verkliga argument att komma med kan alltid välja ur den rika flora av skenargument som cirkulerar i den vetenskapliga världen. Erfarenheten har visat, Realistiskt sett, det är ett sedan länge välkänt faktum att, All aktuell forskning visar, etc. Ett alltid gångbart alternativ är att försöka dölja sin brist på argumentation i ett så pass rörigt resonemang att läsaren knappt kan reda ut vad som står där (och hoppas att han/hon bara därför tror att man har rätt.). Besläktat med skenargumentationen är även det som går under namnet namedropping, dvs att citera en massa namnkunniga forskares arbeten utan att det har någon egentlig relevans för det som diskuteras, liksom det man skulle kunna kalla termdropping, dvs. att använda terminologi från hävdvunna teoribildningar utan att den har någon egentlig betydelse för det man skriver. Problemet är bara att den som använder sådana argument snart förlorar allt förtroende inför varje seriös läsare. (fotnot: det här avsnittet innehåller viss ironi) 14

15 Vetenskapen och samhället Varje vetenskapsdisciplin utgör ett slutet system, där de vetenskapliga arbetena även tjänar som brickor i det stora spelet Vetenskapsman. Detta är ofrånkomligt och utgör ingen fara i sig. En fara blir det när systemet sluter sig inom sig självt och de vetenskapliga arbetena bara tjänar som brickor i nämnda spel. Då har vetenskapen i fråga nämligen förlorat sitt syfte i ett större sammanhang. Vetenskaplig nytta kan aldrig bara definieras inom det vetenskapliga systemet. Den måste också på ett eller annat sätt fylla en funktion utanför universitetets murar. 15