Karlskrona kommun. Stadsmarina. Gestaltningsprogram

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Karlskrona kommun. Stadsmarina. Gestaltningsprogram"

Elisabeth Ström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Gestaltningsprogram

2 meter NORR Situationsplan Befintligt utseende Gästhamn Österleden Plank Hamnkrogen/ Klubblokal Fd. färjeramp Parkering Fd. färjeterminal Skeppsbrokajen Norra Smedjegatan Arvid Nilssonsgatan Ostermansgatan T.Christoffersgatan Palanderska Gården

3 Innehåll 3/22 Bakgrund & syfte 4 Historik 5 Stadsanalys 6 Förslag till gestaltning 8 Utformning 14 Byggnader 16 Trafik & parkering 17 Kajer & bryggor 18 Framtida utveckling 19 Gestaltningsprogram framtaget av LewisJonsson Arkitektkontor i samarbete med Carl Bro AB på uppdrag av

Kajer & bryggor 18 Framtida utveckling 19 Gestaltningsprogram

4 Bakgrund & syfte 4/22 Med en satsning på stadsmarina vill Karlskrona kommun ge staden ett nytt, attraktivt ansikte för de som nalkas Karlskona. Staden tillåts växa fram mot kajen och möta vattnet! n är det första som möter besökaren till staden. Byggnader och båtar speglas i vattnet och blir det bestående intrycket. Karlskronas varumärke som sjöstad förstärks! Nya möjligheter för handel och kontor med marin anknytning skapas. n har sin placering mitt i staden och ger en levande hamnmiljö, med kajpromenad, butiker, serveringar och samlingspunkter. I Karlskrona finns stora möjligheter att utveckla småbåtsverksamhet och uthyrning av båtplatser. Det ger förutsättningar för olika typer av företagsamhet och verksamheter i anslutning till marinan. Det bildas ett maritimt kluster och stadens entré kommer att få liv året runt! Syftet med gestaltningsprogrammet är att skapa ett styrdokument för det fortsatta arbetet med stadsmarinan. Det ska säkra gestaltning och kvalitetsnivå och vara underlag till detaljplan för området. Det ska även vara underlag för diskussioner med kommersiella intressenter till stadsmarinan.

Nya möjligheter för handel och kontor med marin anknytning skapas. n har sin placering mitt i staden och ger en levande hamnmiljö, med kajpromenad, butiker, serveringar och samlingspunkter.

5 Historik 5/22 Ursprungligen var den norra delen av Trossö inte tänkt att vara huvudentrén till staden. Sjövägen var i stället det sätt man nalkades Karlskrona. Man angjorde Varvet, Örlogshamnen, Kungsbron, Stumholmen, Fisktorget med flera platser. Kofferdihamnen och den norra delen var platsen dit skutor och handelsskepp styrde och man nalkades då söderifrån. Den nordöstra delen av Trossö fick redan under Eric Dahlbergs planering sin karaktäristiska kvartersstruktur med smala, nordsydliga parallella gator och kvarter. Gatorna gick hela vägen ner till vattnet, där bryggor och senare skjul fanns. Kraven på effektiva kajer och ytor för logistik medförde först på 1900-talet en utbyggnad av hamnytorna norr- och österut. Den samlade strukturen med parallella gator/kvarter slutar i öster mot Drottninggatan, vilken mynnar i Skeppsbron och Kofferdihamnen. Vid andra hälften av 1800-talet planerades stadens expansion åt norr. Järnvägen Karlskrona- Växjö invigdes 1874 och 1881 fastställdes en ny stadsplan för Karlskonas norra del. Den krävde omfattande utfyllnader och tog lång tid att förverkliga. Vid gamla Skeppsbron framför Palanderska gården lade passagerarfartygen till. Kofferdihamnen (handels-) var tidigare en livlig och rörig plats, delvis med bryggor och pålar av trä. För att kunna hävda sig i konkurrensen om den viktiga handelssjöfarten lades kofferdivarvet ned och nya, effektiva kajer byggdes på 1950-talet. De var anpassade för fartyg med större djupgående och tyngre last, samt transporter på land med järnväg och kran. Karta över Trossö Hamnen enligt Dahlberghs plan Skeppsbrokajen vid Palanderska Gården. Plan över hamnen enligt karta uppgjord av Slöör Vy från Bryggarberget, Hamnbild med Palanderska Gården i bakgrunden.

Kofferdihamnen och den norra delen var platsen dit skutor och handelsskepp styrde och man nalkades då söderifrån.

6 Stadsanalys 6/22 Den norra delen av staden, med kajer, småbåtshamn och vattenspegel är det som först möter en besökare som kommer landvägen till Karlskrona. Det är idag huvudentrén och ansiktet utåt för staden. Man färdas på den stora infartsleden, koncentrerad på trafiken, och i ögonvrån förnimmer man hur staden ligger som på en bricka på vattnet. Bebyggelsen växer sig successivt högre längre in på Trossö, delvis beroende på topografin. Fredrikskyrkan sticker upp över siluetten. Vissa andra höga byggnader avtecknar sig även dessa mot himlen. I vattnet speglar sig småbåtar och bryggor i gästhamnen. Även några byggnader som står relativt nära vattnet tecknar sin spegelbild, som Hotell Park Inn, Hamnkrogen och Fängelset. Huvudintrycket för besökaren är de väldimensionerade och effektiva trafik- och logistikytorna. Miljön är idag kal, hård och blåsig. Buller från infartsleden påverkar upplevelsen mer eller mindre under dagen, men finns alltid i bakgrunden. Gatustrukturen i denna norra del av Karlskrona präglas av de fyra nord-sydliga, parallella gatorna. Ursprungligen har de gått fram till strandlinjen och till de magasin och bryggor som funnits. Vissa av de gamla magasinen finns fortfarande bevarade. Gatorna är relativt smala. Byggnaderna följer gatornas sträckning och på grund av de smala kvarteren bildas i sin tur smala mellanrum och gårdar mellan husen. Förutsättningarna har givit en parvis, parallell nord-sydlig byggnadsstruktur. På senare tid har denna brutits av Hotell Park Inns byggnader, som är öst-västligt orienterade (även om den ena byggnadens tak är orienterade nord-

Bebyggelsen växer sig successivt högre längre in på Trossö, delvis beroende på topografin. Fredrikskyrkan sticker upp över siluetten. Vissa andra höga byggnader avtecknar sig även dessa mot himlen.

7 Stadsanalys 7/22 sydligt). Hotellets tvärställda placering skapar ett markerat slut på den i övrigt klara byggnadsstrukturen. De ursprungliga, fria siktlinjerna i gatorna mot vattnet i norr har bevarats. De störs idag något av Hamnkrogen och före detta färjeterminalen, som har fått sina placeringar utifrån andra premisser. Bebyggelsens frontlinje följer i huvudsak den gamla strandlinjen. Utanför denna linje har omfattande utfyllnader och kajbyggnationer utförts. En effektiv yta för hamnverksamhet och logistik har skapats i en zon på meter från kaj. På denna stora platta ligger vissa mindre byggnader och verksamheter utspridda. De präglas alla av en tillfällig karaktär. Hotell Park Inn och Hamnkrogen har fått en gestaltning som ska ge tanken till hamnmagasin och sjöbodar. Referenserna har troligen hämtats från västkusten eller Norge med det upprepade, ihopbyggda gavelmotivet. Byggnadshöjderna varierar från 1 till 4 våningar plus vind i de nordligaste två kvarteren. I de nordligaste kvarteren varierar antalet våningar från 1,5 till 3,5. Puts är det dominerande fasadmaterialet och kulörerna är i huvudsak gult och vitt. Vissa byggnader har träfasad och ett par moderna byggnader är utförda med röd eller brun tegelfasad. Takmaterialen domineras av röd eller svart plåt eller takpannor av tegel. Flacka tak har papp eller plåttak. Arvid Nilssonsgatan. Ostermansgatan. T. Christoffersgatan.

Bebyggelsens frontlinje följer i huvudsak den gamla strandlinjen. Utanför denna linje har omfattande utfyllnader och kajbyggnationer utförts.

Relevanta dokument

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31 Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning