Årsredovisning Arvika kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2011. Arvika kommun"

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Arvika kommun

2 Innehåll Organisation Kommunledningens kommentar Omvärldsanalys faktorer som har betydelse för kommunens utveckling God ekonomisk hushållning Personalanalys Finansiell analys Drift- och investeringsredovisning Kommunledningsstaben Myndighetsstaben Lärande och stöd Vård och omsorg Arvika Fastighets AB Arvika Teknik AB Arvika Fjärrvärme AB Arvika Näringslivscenter ekonomiska förening Finansiella nyckeltal fem år i sammandrag Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisningsprinciper Ord och begrepp Bilderna i den här årsredovisningen är tagna i samband med Arvikas 100 års jubileum. Fotografer: Dan Johansson, Elisabeth Westergren, Åke Andersson.

3 Organisation Kommunens organisation Medborgarna Politiska partier Myndighetsnämnd Kommunfullmäktige Presidium Framtidsgrupp trivsel trygghet och bärkraft Framtidsgrupp tillväxt och kompetens Tillfälliga framtidsgrupper Kommunrevision Kommunstyrelse Kommunledningsutskottet Utskott för lärande och stöd Utskott för vård och omsorg Arvika kommuns bolag Förvaltning Kommundirektör Myndighetsstab Kommunledningsstab Lärande och stöd Vård och omsorg Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. I fullmäktige finns fyra beredningar. Beredningarna Tillväxt och kompetens samt Trivs el, trygghet och bärkraft arbetar med kommunens framtidsfrågor, medan namn- och valberedningen bereder ärenden inför Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har det operativa ansvaret för kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen har tre utskott. Utskottens främsta uppgift är att tillse att Kommunfullmäktiges beslut verkställs, att följa upp verksamheten inom respektive politikområde samt bereda ärenden inför Kommunstyrelsen. Kommunledningsutskottets politikområde omfattar övergripande finansiella och personalpolitiska frågor samt kultur, näringslivsfrämjande åtgärder, infrastruktur, kommunikationer och andra kommunövergripande strategiska funktioner. Utskottet för Lärande och stöds politikområde omfattar skola, socialtjänst, bibliotek och arbetsmarknadsåtgärder. Utskottet för Vård och omsorgs politikområde omfatt ar vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. Myndighetsnämnden fattar beslut i frågor som rör myndighetsutövning utifrån Plan- och bygglagen, Miljöbalken samt Räddningstjänstlagen. Valnämnden fullgör de uppgifter som enligt vallagen och övriga valförfattningar ankommer på valnämnd. Överförmyndarnämnden är en myndighet, som är till hjälp för gamla, sjuka, utvecklingsstörda och barn och som även fattar vissa beslut eller yttrar sig till tingsrätten, som kan vara beslutande instans. 3

4 Organisation De kommunala företagen Arvika kommun Arvika Stadshus AB 100 % Stiftelsen Glaskogen 70 % Arvika Fastighets AB 100 % Arvika Teknik AB 100 % Arvika Lokal och Mark AB 100 % Arvika Fjärrvärme AB 100 % Arvika Näringslivscenter AB 100 % Arvika Näringslivscenter Ek För 93 % Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri 100 % Arvika Stadshus AB utgör moderbolag för de helägda dotterföretagen Arvika Teknik AB, Arvika Fastighets AB, Arvika Lokal och Mark AB samt Arvika Fjärrvärme AB. I koncernen ingår även de av Arvika Lokal och Mark AB ägda jurid iska personerna Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri (100 %) och Arvika Näringslivscenter Ekonomisk Förening (93 % av andelskapitalet) med det helägda dotterbolaget Arvika Näringslivscenter AB. Arvika Fastighets AB bedriver fastighetsförvaltning. Förvaltningen omfattar bland annat lägenheter och 135 lokaler samt förvaltningslokaler för skola, vård och omsorg med mera. Bolaget utför kom munens parkskötsel på entreprenad. Arvika Teknik AB tillhandahåller elnätstjänster inom framför allt Arvika tätort. Bolaget ansvarar även för kommunens VA-verksamhet och avfallsverksamhet, och utför kommunens gatuverksamhet på entreprenad. Arvika Lokal och Mark AB (ALMAB) äger 93 % av andelarna i Arvika Näringslivscenter Ekonomisk Förening och 100 % i Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri. ALMAB äger och förvaltar fastigheten Arvika Västby 2:50 i Hillringsberg, som hyrs ut till Swemodule AB. Arvika Näringslivscenter Ek Förening bedriver verksamhet inom tre områden, lo kaluthyrning, lärcentrum och företagsut veckling och utgör en del i kommunens näringslivsfunktion. Dotterbolaget Arvika Näringslivscenter AB bedriver restaurangverksamhet i Restaurang Skeppet. Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri äger och förvaltar fastigheten Arvika Smedjan 4. Fastigheten hyrs ut till Arvika Gjuteri AB. Arvika Fjärrvärme AB bedriver fjärrvärmeverksamhet inom Arvika tätort. Kommunen har även bestämmande inflytande (70 %) i Stiftelsen Glaskogen. Stiftelsen be driver turist verksamhet inom naturreservatet Glasko gen. Området omfattar bland annat 30 mil vandringsleder. 4

5 Kommunledningens kommentar Kommunledningens kommentar Kommunalråd: Claes Pettersson Kommundirektör: JanÅke Hermansson År 2011 i backspegeln Kommunledningens vision är att Arvika ska upplevas som en av Sveriges mest attraktiva kommuner att leva, bo och verka i. En minskande befolkning och ett lägre resultat i näringslivsrankningen antyder att frågan om kommunens attraktionskraft måste fokuseras. Det gångna året präglades av att få alla aktörer kommun, näringsliv, föreningsliv och medborgare att samverka för en ökad attraktionskraft. Årets första månader präglades i stor utsträckning av att skapa strukturer och rutiner som är anpassade till den organisationsförändring som genomfördes vid årsskiftet. Infrastrukturfrågor var som vanligt en viktig angelägenhet och diskussionerna med Trafikverket och Region Värmland om fortsatta satsningar på riksväg 61 och förbättringar av järnvägstrafiken fortsatte. Även inom ramen för ARKO-samarbetet diskuterades frågor om förbättrade kommunikationer flitigt. Tätortstrafiken redovisade 2011 något färre antal resenärer, främst beroende på en mild höst. Framtidsgrupperna var mycket aktiva i sitt arbete att stärka medborgardialogen. Kommunens ansökan om en invallning av Kyrkviken var på nytt föremål för domstolsförhandlingar och ligger för närvarande hos Högsta domstolen för avgörande. I satsningen på ökad attraktionskraft gäller också att skapa attraktiva bostadsområden. Den planerade utbyggnaden av Ingestrandshöjden innebär ett värdefullt tillskott. Sommaren präglades i stor utsträckning av kommunens hundraårsjubileum. I juni hölls en mycket lyckad och uppskattad jubileumsfest på torget. Då invigdes även aktivitetsparken, som är mycket populär. Bland övriga jubileumsaktiviteter kan nämn as triathlontävlingen, succén med rundturståget och ett veteranbilsrally som lockade deltagare från hela Norden. Dessa aktiviteter stärkte varumärket Arvika och har, i linje med vår vision, bidragit till ökad attraktionskraft. Genom byggkedjan Cheapys beslut att öppna en butik i Arvika kom exploateringen av Graninge området igång. Även ute på Falleberget börjar plan erna på en utbyggnad att ta form. En utredning om förutsättningar för en bolagisering av Ingestrands Camping inleddes. Nedgången i världskonjunkturen kastar sin skugga även över Sverige och påverkar de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna. Kommunstyrelsen har haft överläggningar med utskotten om behovet av anpassningsåtgärder för att hålla verksamheten i linje med den budgeterade ramen. För att ytterligare minska risken för översvämningsskador och samtidigt öka attraktionskraften på farleden ner till Vänern inleddes ett samarbete med Säffle kommun. Under maj månad genomfördes ett seminarium där kommunledningarna för de båda kommunerna diskuterade fram en gemensam strategi. I syfte att trygga sysselsättningen engagerade kommunen sig bland annat i arbetet med att bibehålla solcellstillverkningen i Glava. 5

6 Omvärldsanalys Omvärldsanalys faktorer som haft betydelse för kommunens utveckling Den samhällsekonomiska utvecklingen Kraftig inbromsning av svensk tillväxt Oron för eurons framtid ökade under hösten. Trots fortsatt starka tillväxttal i Sverige pekar allt på att även den svenska ekonomin är på väg att försvagas. Bedömningen är att tillväxten i svensk ekonomi stannar upp. Det innebär att även den positiva utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden gör halt och att arbetslösheten stiger. Fundamenta i svensk ekonomi är dock fortsatt starka och bedömningen är att ekonomin återigen börjar växa en bit in på Uppgången i arbetslösheten blir därför begränsad. Trots bedömningar om lägre tillväxt och vikande syssel sättning ändras skatteunderlagsprognosen mycket lite. Prognosen utgår från att skuldkrisen på sikt klaras upp under ordnade former. Även med ett lyckligt slut tar det tid innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella marknaderna lägger sig. Utgångspunkten är att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis växer under nästa år. Trots detta i huvudsak positiva anslag antas det svaga tillståndet i södra Europa kvarstå under lång tid. Enligt bedömningen är utvecklingen både i Sverige och utomlands som svagast under vinterhalvåret 2011/2012. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Marknadstillväxten för svensk export ökar även om tillväxttalen inte är höga i början. För många länd er riskerar återhämtningen ta lång tid. Men ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör att svensk ekonomi kan växa i relativt snabb takt, framför allt 2014 och Även sysselsättningen beräknas på sikt ta fart, vilket bidrar till att arbetslösheten sjunker från 8 till 6 procent. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden för också med sig att skatteunderlaget fortsätter växa i god takt. Stabil skatteunderlagstillväxt trots konjunkturavmattning Skatteverket presenterade i november 2011 slutligt taxeringsutfall för inkomståret Utfallet visade en ökning av skatteunderlaget, jämfört med år 2009, med 2,16 procent. 0,06 procentenheter mer än den bedömning som gjordes i oktober. Nedan finns en sammanfattning av den samhällsekonomiska bild som ligger till grund för skatteunderlagsprognosen. Utvecklingen av de variabler som har störst betydelse för skatteunderlaget framgår av tabell 1. Återhämtningen på arbetsmarknaden innebar att ökningen av arbetade timmar gav ett stort bidrag till skatteunderlaget år 2010 och första halvåret När sysselsättningsutvecklingen (arbetade timmar) Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin. Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 5,0 5,3 4,6 1,6 2,5 3,8 4,2 Sysselsättning, timmar* 2,4 1,9 1,3 0,2 0,2 1,5 1,9 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 8,4 7,6 7,9 7,9 7,2 6,1 Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 1,1 4,1 3,3 3,1 3,4 3,8 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,4 2,6 2,3 3,0 3,1 3,4 3,8 Konsumentpris, KPIX 1,5 1,8 1,1 1,3 1,2 1,5 1,8 Konsumentpris, KPI 0,5 1,2 3,0 1,6 1,6 2,2 2,6 *Kalenderkorrigerad utveckling. 6

7 Omvärldsanalys bromsat in leder det till att dessa bidrag till skatteunderlagstillväxten 2011 blir lite mindre än Lönesummans bidrag till skatteunderlagets ökning blev trots det större 2011 än Det beror på att lönehöjningarna enligt nationalräkenskapernas definition bedöms bli flera procentenheter större. Både 2010 och 2012 växte skatteunderlaget i blygsam takt. Det berodde till stor del på två faktorer: den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna (pensionsbromsen) och höjda grundavdrag för personer som fyllt 65 år. År 2012 släpper pensionsbromsen och inga ytterligare avdragshöjningar är beslutade. Det bidrar till att skatteunderlagets tillväxt blir större än år 2011, trots att sysselsättningen väntas minska något och att löneökningstakten (enligt nationalräkenskapernas definition) avtar. År 2013 ökar arbetade timmar marginellt men löneökningstakten väntas avta ytterligare något. Övriga inkomster växer i ungefär samma takt som år 2012 och skatteunderlagets ökning försvagas något. Åren därefter tyder på mer balans i ekonomin, snabbare sysselsättningsökning och större lönehöjningar. Det resulterar i att skatteunderlagets ökningstakt successivt tilltar mot slutet av perioden och blir högre än den historiska trenden. och det industriavtal som nyligen slöts. Den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden föranledde en nedjustering av arbetade timmar såväl 2011 som 2012 och För åren därefter är utvecklingen uppjusterad lika mycket, och sysselsättningsnivån år 2015 (då ekonomin förutsätts vara i balans) är samma som i förra prognosen. Skillnader mellan SKL:s, regeringens och Ekonomiverkets septemberprognoser Som framgår av tabell 2 visar SKL:s prognos en större ökning av skatteunderlaget än regeringens prognos år 2011 och Förklaringen till skillnaden mellan prognoserna för år 2011 är att SKL beaktat senare utfall för lönesumman, som indikerar större löne ökningar än regeringens bedömning i budgetpropositionen. Även differensen för år 2012 förklaras av att SKL räknar med större lönehöjningar. För åren förutser SKL svagare skatteunderlagstillväxt än regeringen. Det beror i huvudsak på att regeringen prognostiserar en mer positiv utveckling på arbetsmarknaden med tidigare och större sysselsättningsuppgång. För år 2015 leder större ökningar av pensionsinkomster och högre löneökningar till snabbare skatteunderlagstillväxt i SKL:s prognos (källa: Sveriges Kommuner och Landsting). Starkare 2011 men svagare 2012 och 2013 än i förra prognosen Jämfört med den bedömning som gjordes i oktober innebär den nya prognosen en uppjustering av utvecklingen alla år utom 2012, då samma ökningstakt som i förra prognosen förutses (se tabell 2). Skatteunderlagets nominella nivå år 2013 är därmed märkbart högre mot slutet av perioden jämfört med föregående bedömning. Det som förklarar revideringen av prognosen är i huvudsak en högre löneökningstakt. Det beror på utfall som inkom under andra halvåret Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser. Procentuell förändring SKL, dec ,16 2,9 3,5 3,3 4,2 4,9 22,8 SKL, okt 2011* 2,1 2,6 3,5 3,2 4,1 4,7 21,9 BP, sept 2011* 2,3 2,3 3,3 3,8 4,8 4,4 22,8 ESV, sept 2011* 2,4 3,1 3,7 4,2 4,5 4,4 24,4 Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. *Taxeringsutfallet blev inte känt förrän i november. 7

8 Omvärldsanalys Näringsliv och sysselsättning Sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik visar att antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Arvika kommun var något färre i december 2011 (1 190 personer) jämfört med i december 2010 (1 239 personer). Arbetsförmedlingen rapporterar i januari 2012 att arbetslösheten väntas stiga under 2012 och att konkurrensen om jobben ökar framöver. Arbetssökanden får svårare att hitta arbete och de yrken som har brist på efterfrågad arbetskraft blir allt färre. Näringslivet Konjunkturinstitutet presenterade i sin rapport jan uari 2012 att sysselsättningen inom näringslivet stagnerat under fjärde kvartalet 2011 och att företag ens planer indikerar en oförändrad sysselsättning under första kvartalet Inom tillverknings industrin föll orderingången för såväl hemma- som export marknaden. Produktionen bedöms bli oförändrad under 2012 medan sysselsättningen sjunker något. Inom byggoch anläggningsverksamheten ökade orderingången under fjärde kvartalet 2011 och anläggningssidan är optimistisk. Företag som i huvudsak ägnar sig åt husbyggande är mer pessimist iska eftersom branschen upplever ökade svårigheter att finansiera verksamheten. Försäljningen i detaljhandeln minskade under årets senare del, med svagast utveckling för sällanköpshandel. Livsmedelshandeln räknar med fortsatt god tillväxt. Efterfrågan för tjänste företagen var oförändrad under fjärde kvartalet. De räknar med att såväl efterfrågan som sysselsättning stiger något under första kvartalet i år. Under senare delen av 2011 märktes den försvagade konjunkturen både globalt och inom landet, även i Arvika kommun. Försvagningen av rekryteringsbehoven motverkas till viss del av behovet att ersätta de stora pensionsavgångarna. På längre sikt, fem till tio år framåt, kvarstår tidigare bedömning att rekryteringsbehoven kommer att vara stora. Lediga lokaler finns för industriverksamhet och för handel. Ett nytt verksamhetsområde vid Graninge, Arvika, utvecklades under 2011 och färdigställs Under 2011 pågick planering för utveckling av verksamhetsområdet Falleberget Arvika. Arvika Näringslivscentrum, ANC, erbjuder utbildningar i syfte att matcha behoven på arbetsmarknad en. Utbildningar finns på yrkesvux- och yrkeshögskolenivå. ANC tillhandahåller även utbildningar på högskoleoch universitetsnivå. Karlstads universit et, Musikhögskolan Ingesund och folkhögskolan erbjud er nya utbildningar, vilket bidrar till ett ovanligt stort utbud i en stad av Arvikas storlek. Bostadsmarknaden Uthyrningsgraden hos de större fastighetsägarna var hög under 2011 och få lediga lägenheter finns i bestånden. Nya bostadsområden står snart klara för exploatering och fastighetsbolaget överväger byggnation av hyresbostäder i centrala Arvika. Befolkning Befolkningsutvecklingen har varit negativ de senaste åren, och uppgick den 31 december 2011 till (26 034) invånare, en minskning med 127 personer jämfört med föregående år. Under året föddes 235 (258) barn. Antalet avlidna under året var 324 (331) personer. Det betyder att 89 (73) fler personer avled än föddes. Inflyttningen till kommunen uppgick till (945) personer, medan (933) personer flyttade ut, vilket ger flyttnettot 37 (12) personer. Flyttnettot var positivt under åren Fördelningen av befolkningen i olika åldersgrupper per den 1 november 2011, jämfört med riket, framgår i nedanstående tabell. Åldersgrupp Arvika % Riket % 0 5 5,8 7, ,9 10, ,6 3, ,2 59, ,2 13,6 80 7,3 5,3 Kvinnor ,8 16,0 Nya företag i fler branscher behövs. Kommunen anordnade under 2011 regelbundet nyföretagaraktiviteter och fortsätter med det även

9 Omvärldsanalys Arvika kommun har äldre befolkning än riket som helhet. När det gäller kvinnor i åldern år är andelen i kommunen betydligt lägre än i riket. För en framtida befolkningstillväxt bör åldersgruppen öka. Befolkningen minskar i de flesta kommundelarna. Befolkningen per församling och dess utveckling de senaste fyra åren redovisas i nedanstående tabell (30/9) 2010 (30/9) 2011 (30/9) Folkökning (sept 2010 sept 2011) Födelseöverskott (sept 2010 sept 2011) Flyttningsnetto (sept 2010 sept 2011) Folkökning * Arvika Östra Arvika Västra Brunskog Gunnarskog Stavnäs/Högerud Glava Älgå Ny Mangskog *Till och med Under perioden har tätorten Arvika (Arvika Ö och Arvika V) totalt en marginell negativ befolkningsutveckling. Trots denna tätortsminskning är en fortsatt urbanisering trenden befolkningen på landsbygden minskar mer än i tätorten. Om trenden fortsätter kan det bli ledig kapacitet i vissa kommundelar. Befolkningsprognos Kommunens verksamhet riktar sig i stor utsträckning till specifika åldersgrupper. Kostnaden för verksamheten hänför sig i allt väsentligt till vård, skola och omsorg. Befolkningens sammansättning har betydelse för dimension ering av verksamheten. Hur befolkningen förväntas förändras i olika åldersgrupper framgår nedan. Av diagrammet framgår att befolkningen i ålderskategorin ökar mycket kraftigt under den kommande femårsperioden. Däremot minskar antalet ungdomar i åldern och i åldern de kommande åren. Prognos för antal invånare i olika åldersgrupper (antal) år år år år år år- 9

10 Omvärldsanalys Verksamhetsförändringar till följd av statliga reformer och beslut m m Ny skollag och nya kursplaner Den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 med nya kursplaner och nytt betygssystem innebar bland annat att elevers rätt till stöd ökade. En tydlig are regler ing gällande skolbibliotek, studie- och yrkesvägledning och elevhälsa infördes. Den statliga styrningen ökade och kräver bland annat lärarleg itimationer och formella krav på rektorsutbildning. Förskola, fritidshem, grundskola och särskola Elevunderlaget minskade och en anpassning av verksamheten medförde ett ökat behov av priorit ering gällande elev-, barn- och personalorganisation, stödbehov samt fortbildning. Från 2012 kommer betygssättning att ske från årskurs 6. Nya läroplaner och kursplaner infördes hösten För att uppnå den förbättring som dessa reformer innebär krävs fortbildning för all personal framför allt gällande betyg och bedömning för att säkerställa likvärdigheten i lärarnas myndighetsutövning. Utifrån omvärldens krav och utveckling behövs ett tydligare ställningstagande gällande strategi för digitalisering av skolan i större omfattning. Vård och omsorg om äldre och handikappade Regeringen föreslog i sin budgetproposition för 2011 en riktad satsning på sammanhållen vård och omsorg för äldre med 150 miljoner kronor år 2011, en miljard kronor år 2012 och 1,3 miljarder år Syftet är att få vård och omsorg i form av hemsjukvård, äldre omsorg, vårdcentral och sjukhusvård att samverka på nya sätt och samla insatser kring de mest sjuka äldre för ett bättre omhändertagande. Det finns ett ökat tryck att korta vårdtider på sjukhuset och samtidigt förstärka hemsjukvården för att slippa onödiga inläggningar. De två viktigaste framgångsfaktorerna bör därför vara ökade läkarinsatser och fortsatt satsning på rehabilitering. De statliga stimulansbidragen har allt mer kommit att öronmärkas till kvalitetssatsningar som utgår från kvalitetsmätningar och till evidensbaserad utveckling med större regional samordning. Förändrad plan- och bygglag (PBL) I maj 2011 trädde en i stora delar förändrad plan- och bygglag i kraft. Ändringarna medförde större arbetsbelastning för kommunen. Bland annat berodde det på krav på att besiktningar och inspektioner ska utföras på byggarbetsplatser. I förlängningen kan det innebära att ytterligare personella resurser måste tillföras. Ny taxa och delegeringsordning har tagits fram. Gymnasieskolan Som en följd av gymnasiereformen skedde en förändring i Arvika kommuns utbud av gymnasieprogram och inriktningar. Nya program och inriktningar erbjuds från och med hösten 2011 och program strukturen är annorlunda jämfört med tidigare. Invest eringsbehovet ökade något i samband med gymnasiereformen, då flera av yrkesprogrammens behov av utrustning på skolan ökade. Även uppstart av nya inriktningar på de högskoleförberedande program men genererade en ökad kostnad initialt. Stat en bedömer att den sammantagna effektiv iseringen för kommunsektorn till följd av reformen leder till minskade anslag till kommunerna med 675 miljoner kronor under Det sjunkande antal et ungdomar i gymnasieåldern innebär att antal et årsarbetare behöver dras ned. 10

11 Omvärldsanalys Framtiden Sedan lågkonjunkturen återhämtade sig konjunkturen från 2009 till första halvan av 2011 för att sedan åter präglas av ekonomisk turbulens och oro i slutet av I kommunen förbättrades arbetsmarknadsläget något, men arbetslösheten, framför allt bland unga, är oroväckande hög. Flera företag nyanställde dock under året, även om anställningarna ibland var av temporär karaktär. Handelsutredningen visar på ett fortsatt utflöde av handel från kommunen. Åtgärder har vidtagits för att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen där gamla försvinner. Att skapa goda förutsättningar för befintliga och nya företag i kommunen är ett angeläget arbete. Det råder brist på bostäder i attraktiva områden. Att skapa nya områden där människor vill leva och bo är en viktig faktor för att öka attraktiviteten för Arvika som boendeort. Detta tillsammans med fortsatta satsningar på infrastruktur i form av väg och järnväg som möjliggör för människor att bo i kommunen, men arbeta på annan ort, bidrar till ökad attraktivitet. De senaste åren ökade antalet personer i behov av stödinsatser från samhället. Förebyggande arbete och tidiga insatser är en viktig strategi för att behålla och förbättra folkhälsan bland kommunens invånare. Här spelar skolan en viktig roll, där det gäller att arbeta för att så många elever som möjligt lämnar grundskolan med godkända betyg. Antalet äldre ökar de närmaste åren samtidigt som antalet födda ligger på en fortsatt stabil men låg nivå. Att omfördela resurser för att möta denna demografiska förändring innebär en stor utmaning framöver. Pensionsavgångarna i den kommunala organisationen är relativt stora de kommande åren. För att behålla personal, rekrytera nya medarbetare och för att upplevas som en attraktiv arbetsgivare krävs fortsatta insatser. Vid årsskiftet 2010/2011 genomfördes den största organisationsförändringen i kommunens historia, då i stort sett all teknisk verksamhet fördes över till två av de kommunala bolagen. Arbetet med att få rutiner och arbetsformer att fungera fortsätter under Den kommunala styrningen av bolagen behöver utvecklas ytterligare. Kommunen redovisade 2011 ett mycket tillfredsställande ekonomiskt resultat. Detta ger kommunen förutsättningar att under ordnade former planera och parera för de möjligheter och hinder som finns framför oss i strävan att göra Arvika till en av landets mest attraktiva kommuner, detta trots att intäktssidan ser ut att försämras de kommande åren. Gymnasieskolan är den i särklass mest konkurrensutsatta verksamheten i kommunen och vi riskerar att tappa elever till andra kommunala skolor och friskolor. Översyn av programutbudet behöver ske kontinuerligt för att ha en så attraktiv gymnasieskola som möjligt för elever och för att stödja näringslivet. 11

12 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som är förenligt med god ekonomisk hushållning. Med god ekonomisk hushållning menar Arvika kommun att resurser förvaltas för en långsiktigt hållbar utveckling, där såväl sociala, ekologiska och ekonomiska perspektiv står i fokus. Detta betyder att: y Arvika är en attraktiv kommun, där medborgare, brukare och kunder är nöjda med vår verksamhet. y Arvika är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service. y Arvika är en framgångsrik kommun, som utifrån ekologisk, social och ekonomisk hänsyn skapar god livskvalitet för dagens och morgondagens invånare. y Arvika har en hållbar ekonomi, där gemensamma resurser används på ett ansvarsfullt sätt. Kommunen använder styrmodellen balanserad styrning för att säkerställa att verksamheten bedrivs i riktning mot de strategiska målen. Modellen fokuserar på fyra olika perspektiv som är viktiga för att mäta framgång: medborgare, brukare och kund; medarbetare och arbetssätt; förnyelse, tillväxt och utveckling samt ekonomi. Attraktiv kommun Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett medborgar-, brukar- och kundperspektiv är en attraktiv kommun där medborgare, brukare och kunder är nöjda med verksamheten. Medborgare, brukare och kunder Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Medborgarna om kommunens verksamheter. NMI (60) Nöjd medarbetarindex, NMI, för samtliga kommuner som deltog i undersökningen 2011 blev 54. Arvikaborna var mer nöjda än övriga kommer på alla delområden i undersökningen. Resultatet förbättrades jämfört med föregående mätning. Medborgarna om inflytandet i kommunen. NII (44) Tack vare insatser som förbättrade dialogen med medborgarna, framför allt via fullmäktiges framtidsgrupper, nåddes målet. Resultatet förbättrades jämfört med föregående mätning. Insikt företagsklimat SKL *** Index >Medel 72 (66) Mätningen avser kommunernas myndighetsutövning. För Arvika var företagarna framför allt nöjda med faktorerna bemötande, effektivitet och tillgänglighet. Arvika hamnade i den nationella rankingen på 19:e plats av 166 deltagande kommuner. En långsiktig målsättning är för samtliga kommuner ett nöjt kundindex (NKI) på 75. Fortsatt utbildning sker med inriktning på bemötande, effektivitet och tillgänglighet för att nå det nationella målet för NKI. 12

13 God ekonomisk hushållning Attraktiv arbetsgivare Målet för god ekonomisk hushållning ur ett medarbetarperspektiv är att kommunen är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service. Medarbetare/arbetssätt Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Sjukfrånvaro varav kvinnor varav män % < 4,5 4,4 4,9 2,4 Omfattande insatser genomfördes för att minska sjukfrånvaron, vilket gav önskvärt resultat. Otillfredsställande är dock att kvinnors sjukfrånvaro nästan är dubbelt så hög som männens. Läs mer i Personalanalys, sid 15. Medarbetarnas nöjdhet varav kvinnor varav män % > Mätning genomfördes senast Framgångsrik kommun Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett förnyelse-, tillväxt- och utvecklingsperspektiv är en framgångsrik kommun, som utifrån ekologisk, social och ekonomisk hänsyn skapar god livskvalitet för dagens och morgondagens invånare. Förnyelse, tillväxt och utveckling Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Regionindex (NRI) Index (100) (67) Av de kommentarer som lämnades i anslutning till genomförd undersökning om hur Arvikaborna upplever kommunen som plats att leva och bo i framgick önskemål om olika typer av insatser för att öka nöjdheten hos den del av befolkningen som bor på landsbygden. Befolkning Antal invånare Befolkningen minskade under året. Ett negativt födelsenetto och ett negativt flyttnetto bidrog till minskningen. Befolkningsmålet nåddes inte. Tillgång byggklara villatomter Antal Utbyggnationen av Övre Taserud gav ett tillskott av tomter i staden Arvika kommun. kransorter Tillgång byggklara tomter, Antal näringslivsändamål staden kransorter 1 2 Genom den pågående utbyggnaden av verksamhetsområde Graninge kan kommunen tillhandahålla näringslivstomter för främst sällanköpshandel. Antalet tomter inom detta område kan variera beroende på marknadens behov av tomtstorlekar. 13

14 God ekonomisk hushållning Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Planberedskap i staden villatomter Nivå* God Godtagbar Mot bakgrund av rådande marknadsläge och den ökade tillgången av villatomter i kommunen, samt det pågående planarbetet med ytterligare tomter för småhusändamål vid flerbostadshus God God Ingestrandshöjden, bedöms behovet av planberedskap tung industri God God redan nu kunna tillgodoses på en god nivå. Utifrån samma småindustri God Godtagbar resonemang bedöms behovet av planberedskap minska handel Godtagbar Godtagbar avseende handel i samband med öppnandet av verksamhetsområde Graninge, varför utfallet hittills bedöms vara godtagbart. Övriga kategorier är oförändrade sedan utfallet Hållbar ekonomi Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är att kommunen har en hållbar ekonomi, där gemensamma resurser används på ett ansvarsfullt sätt. Ekonomi Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Nettokostnadsandel % Högre skatteintäkter än förväntat bidrog till att nettokostnadsmålet nåddes. Egenfinansiering av investeringar % Årets investeringar finansierades med egna medel. Andel av pensionsskuld som är finansierad % > Andelen av pensionsskulden som är finansierad minskade kraftigt under året. Anledningen var att diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskuld sänktes under året, vilket ledde till en kraftig ökning av pensionsskulden. Förändringen föranleder en översyn av det finansiella målet och/eller en ökad konsolidering. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen Till grund för bedömning av om målen om god ekonomisk hushållning uppfyllts ligger, förutom ovanstående redovisning, de resultat som redovisas i verksamhetsberättelser för respektive verksamhetsområde. Kommunen erbjuder i allt väsentligt en god service till medborgarna, vilket resultatet av genomförd medborgarundersökning visar. Sjukfrånvaron bland kommunens anställda minskade under året en utveckling i rätt riktning även om sjukfrånvaron fortfarande är relativt hög. Befolkningen minskade under året och medborgarnas uppfattning om kommunen som plats att leva och bo på är något sämre än vid tidigare mätningar. Intensiva insatser genomförs för att kommunen ska upplevas som attraktiv att leva och bo i. Kommunen har en stark finansiell ställning. Verksamheten i kommunen och de kommunala företagen bedrevs inom ramen för av fullmäktige beslutad ekonomisk ram. Kommunens långfristiga skuldsättning minskade under året. Andelen av pensionsskulden som är finansierad minskade under 2011 och kräver antingen en ökad konsolidering eller översyn av målet. Bedömningen är dock att kommunens finanser uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Den sammanfattande bedömningen är att kommunens verksamhet i allt väsentligt bedrevs på ett sätt som är förenligt med god ekonomisk hushållning. 14

15 Personalanalys Personalanalys Kommunen Om statistiken Antalet visstidsanställda medarbetare fördelar sig mycket ojämnt över året, med en topp under sommaren. För att säkra jämförelsetalen utgår statistiken i de flesta fall därför endast från de tillsvidareanställda i kommunen. Mätdatum är I löpande text anges 2010 års jämförelsetal inom parentes. Bemanning Kommunförvaltningen hade vid årets slut (2 229) tillsvidareanställda, 165 färre än Minskningen förklaras med att stora delar av den tekniska förvaltningen bolagiserats. Av de tillsvidareanställda var 85 (82) procent kvinnor och 15 (18) procent män. Förändringen i fördelningen mellan kvinnor och män förklaras med att fler män än kvinnor gick över till bolag. Hur antalet anställda fördelar sig mellan olika verksamheter framgår av nedanstående tabell. Observera att en person med anställning inom två verksamheter räknas inom båda verksamheterna. Verksamhet / % Kvinnor Män Vård och omsorg , Individ- och familjeomsorg , Fritid och kultur , Affärsverksamhet ,0 0 0 Politisk verksamhet , Infrastruktur och samhällsskydd , Förskola och skolbarnomsorg , Grundskola , Gymnasieverksamhet , Övrig utbildningsverksamhet ,0 3 0 Särskilt riktade insatser 1) ,3 6 7 Gemensam verksamhet 2) , ) Arbetsmarknadsåtgärder, flyktingmottagande 2) Staber, administration. Bemanningscentral och service ingick till och med 2010, därefter delades de enheterna mellan Arvika Fastighets AB och vård och omsorg. 15

16 Personalanalys Den största förändringen, procentuellt sett, finns i affärsverksamhet som helt övergått till bolag. Andra verksamheter som berörts av bolagiseringen och därmed fått stora förändringar i antalet anställda är infrastruktur och samhällsskydd samt gemensam verksamhet. Utförda årsarbeten Totalt, inklusive de visstidsanställda, utfördes (2 127) årsarbeten 2011, 103 färre än förra året, vilket till största del beror på bolagiseringen. Av årsarbeten bestod 14,1 av mertidsarbete och 2,4 av övertid, inklusive visstidsanställda. Utförda årsarbeten Tillsvidare Visstid Totalt Av årsarbeten utfördes 82 (83) procent av tillsvidareanställda och 18 (17) procent av visstidsanställda. Andelen årsarbeten som utfördes av visstidsanställda ökade en procentenhet jämfört med Visstidsanställningarna beror på sjukfrånvaro, föräldraledighet, studieledighet, ledighet från ordinarie tjänst för att prova annat arbete i kommunen och annan ledighet bland de tillsvidareanställda. Bemanningscentralen genomförde i slutet av året åtgärder i syfte att erbjuda tryggare anställningsvillkor och minska antalet visstidsanställningar. En långtidspool med tillsvidareanställda inom personlig assistans inrättades och sysselsättningsgraden för barnskötare och förskollärare utökades. Åldersstruktur Medelåldern bland kommunens tillsvidareanställda minskade något från föregående år, vilket framgår av tabellen nedan. Medelålder Kvinnor 47,0 47,1 Män 50,2 49,1 Totalt 47,6 47,4 Vid en jämförelse med SKL:s statistik för alla månadsavlönade 2010 kan konstateras att medel åldern på anställda i Arvika kommun låg något högre än genomsnittet bland kommuner i Värmland och i riket i stort. Medelåldern för kvinnor låg under genomsnittet för Värmlands län, medan medelåldern för män var näst högst i länet. För befolkningen totalt låg Arvika över genomsnittet både för män och för kvinnor. Åldersfördelning Av diagrammet nedan framgår att åldersfördelningen av antalet tillsvidareanställda nästan var oförändrad jämfört med föregående år. I åldersgruppen år kan man se en minskning med 1 procent för Åldersfördelning (procent) år år Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland de tillsvidareanställda framgår av tabellen nedan. Genomsnittlig sysselsättningsgrad, % år år 60 år Under rubriken personalförsörjning finns mer info rmation Kvinnor 89,2 89,2 Män 96,2 96,4 Totalt 90,5 90,3 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökade något för män och var oförändrad för kvinnor. Inom vård och omsorg finns arbetstidsmodellen Resurs, som bland annat innebär rätt till önskad sysselsättningsgrad för medarbetarna. 16

17 Personalanalys Personalförsörjning Personalomsättning Nedanstående tabell visar personalomsättningen under året. Antal personer Som slutat (på grund av pension) 289 (57) 112 (58) Som börjat Personalomsättning, % 13,6 5,46 Om man räknar bort de som omfattades av verksamhetsövergång till bolag var personalomsättningen 5,9 procent för år 2010, varav 43,8 procent slutade på grund av pension. Motsvarande siffra 2011 var 51,8 procent. Andelen som slutade av andra orsaker än pension minskade. Som framgår av tabellen nedan ökar antalet medarbetare som fyller 65 år framöver, framför allt från och med 2013 och fram till en topp Detta innebär att pensionsavgångarna kommer att öka ytterligare. Flest 65-åringar finns inom vård och omsorg följt av lärande och stöd. Se tabellen nedan. 65-åringar (antal) Vård och omsorg Myndighetsstaben Lärande och Stöd Kommunledningsstab Under 2011 fortsatte arbetet med personalförsörjning på Personalfunktionen. I arbetet ingår bland annat att tydliggöra arbetsgivarvarumärket. För att vara förberedd inför det rekryteringsarbete som kommande generationsväxling innebär har man kartlagt inom vilka yrkesgrupper som kommunen har flest 65-åringar. Arbetet med personalförsörjning på sikt fortsätter under Rekrytering Under året fanns sammanlagt 69 annonser på Offentliga jobb för förvaltning och bolag. I snitt var det 19,8 sökande till varje tjänst. Totalt kom ansökningar in på detta sätt. Utöver det har även rekryteringar skett internt genom den interna arbetsförmedlingen, som är en del i kommunens rekryt eringsordning. Här får redan anställda möjlighet att anmäla intresse för annat arbete eller arbetsplats inom kommunen. Av 24 chefsrekryteringar som genomfördes har 16 tillsatts med interna sökande och åtta med externa. Kompetensutveckling Under 2011 genomfördes två ledarutvecklingsprogram för nya ledare och ett program för potentiella ledare. Temat på de gemensamma ledarforumen var attraktiv kommun. Alla nyanställda medarbetare fick en kommunövergripande introduktion. Personalfunktionen genomförde ett antal internutbildningar inom personalområdet, till exempel i lönesamtal, avslut, arbetsrätt, arbetsmiljö och rekrytering. KOKOS är ett projekt som samordnar utbildningsinsatser för medarbetarna inom Arvika kommun och Eda kommun. Under 2011 anordnades 26 utbildningar för medarbetare inom kommunerna. Bland utbildningarna fanns lösningsfokuserat arbetssätt, föreståndare för brandfarlig vara, vuxna med särskilda behov, datautbildningar, utbildning i elsäkerhet, arbete i projekt och sömnens betydelse. Dessutom hade verksamheterna egna verksamhetsspecifika utbildningar varav en del var webbaserade. 17

18 Personalanalys Arbetsmiljö och hälsa Sjukfrånvaro totalt Den positiva trenden med minskad sjukfrånvaro fortsatte även Den totala sjukfrånvaron var 4,4 (4,6) procent. Målet på mindre än 4,5 procent uppnåddes. Trenden i riket ser annorlunda ut. Enligt Försäkringskassan steg sjukpenningtalet med 0,8 procent under Ökningen tros bero på att de pers oner som uppnått tidsgränserna i sjukförsäkringen återvänder till sjukförsäkringen efter en period med arbetslivsinriktad introduktion. Under 2011 fortsatte arbetet med att växla över mer från rehabiliterande till förebyggande och främjande insatser med syftet att förbättra hälsotalet ytterlig are. För kommuninvånarna lanserades under året projektet Friskare Arvika. En dialog om främjande insatser och aktiviteter för att förbättra medarbeta rnas hälsa fördes inom kommunen. En rad aktiviteter lyftes fram och lanseras 2012 i nära samarbete med företagshälsovården och andra aktörer. Sjukfrånvaro kön och ålder Sjukfrånvaron minskade både bland kvinnor och bland män. I åldersgruppen över 50 år minskade sjukfrånvaron medan den ökade något i de båda andra åldersgrupperna. Sjukfrånvaro kort och lång tid Diagrammet nedan visar sjukfrånvaron specificerad i tidsintervall. Av diagrammet framgår att det först och främst är den långa sjukfrånvaron som minskat. Sjukfrånvaro kort och lång tid (procent) 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Karensdag Dag 2-14 Dag Dag 91- Orsaker till att långtidssjukskrivningen minskat är bland annat ett långsiktigt arbete med företagshälsovårdens modell med tidig rehabilitering och inventeringssamtal mellan chef och företagssköterska, som bland annat innebär att alla sjukskrivna ska ha en handlingsplan. En annan faktor är den bortre tidsgränsen i rehabiliteringskedjan som gör att långtidssjukskrivna överförs till arbetslivsintroduktion. Sjukfrånvaro kön och ålder (procent) Totalt Män Kvinnor - 29 år år 50 år Det är sedan länge känt att kvinnor generellt har högre sjukfrånvaro än män. Det finns dock inga tydliga förklaringar till detta. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kan faktorer som livsstil, identitet, livsvillkor, obetalt arbete, stress och kön vara några av faktorerna till differensen. Regeringen har anslagit medel till Arbetsmiljöverket som ska titta närmare på kvinnors arbetsmiljö. 18

19 Personalanalys Sjukfrånvaro per arbetskategori Diagrammet nedan visar hur sjukfrånvaron såg ut per arbetskategori 2011 jämfört med De arbetskategorier som hade lägst sjukfrånvaro var ledning, teknikarbeten och räddningstjänst. Högst sjukfrånvaro fanns bland vårdarbete och kökspersonal. Sjukfrånvaro per arbetskategori (procent) Ledningsarbete Administrativt arbete Vårdarbete Rehab/förebyggande arbete Socialt/kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kommunen har tillsammans med företagshälso vården utfört ett kartläggningsarbete inom Lärande och stöd under 2010 och Syftet var att, genom att belysa hela arbetsmiljöperspektivet från individ och grupp till organisationsnivå, sänka sjukfrån varon genom att arbeta främjande, förebyggande och med rehabilitering av de sjukskrivna. Under 2011 avslutades arbetet inom arbetskategorin skol- och barnomsorgsarbete som sänkte sin sjukfrånvaro med 0,9 procent. Arbetet med kartläggning och invent eringssamtal fortsätter i hela kommunen. Arbetsskador och tillbud Antalet anmälda arbetsskador och tillbud uppgick under året till 153 (121). Många medarbetare och chefer har gått arbetsmiljöutbildning de senaste åren, där vikten av att anmäla tillbud och arbetsskador påpekats. Det är osäkert om antalet arbetsskador och tillbud ökat eller om de anmäls i större omfattning. Största andelen anmälningar gällde hot och våld. Störst andel hot- och våldincidenter förekom inom vård och omsorg. Ofta fanns samband med utåtagerande brukare. Arbete med hjälp av handledning från företagshälsovården pågår för att försöka minska tillbuden. Kultur- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare/vaktmästare o dyl Räddningstjänst Kökspersonal Arbetsskador och tillbud (procent) Hot/våld Belastning Stickskada I nedanstående tabell visas fördelningen mellan arbetsskador och tillbud. Det är flest tillbud som rapport eras, framför allt när det gäller hot och våld. När det gäller belastningsskador är det fler arbetsskador. Övriga åtgärder för arbetsmiljö och hälsa För att förbättra hälsotalen och skapa trivsel har medarbetarna under året haft möjligheter att delta i olika personalvårdsfrämjande insatser till rabatterade priser. ASKIM, föreningen för kommunens anställda och förtroendevalda samt deras familjemedlemmar, erbjöd under året ett brett utbud av aktiviteter. Förutom de sedvanliga motionsaktiviteterna som till exempel gympa, chiball och volleyboll, ordnades bland annat trivselkvällar vid Ingestrand och vid slalombacken i Rackstad, kreativa trädgårdskvällar, aktivitetstävling med priser, fotokurser och möjlighet till deltagande i Vårruset. Medarbetarna erbjöds även rabatterat årskort på simhallen. Aktiviteterna under året lockade nästan medarbetare. Nytt för 2011 var en Halk-& fall Fördelning arbetsskador och tillbud (procent) Hot/våld Belastning Arbetsskador Tillbud Stickskada Halk-& fall Trafik Trafik Övrigt Övrigt 19

20 Personalanalys må-bra-peng som verksamheterna fick utnyttja på aktiviteter som fick medarbetarna att må bra. Den årliga utbildningen inom arbetsmiljöområdet, dess lagar, avtal och samverkansmodell, erbjöds till nya chefer, arbetsplatsombud och skyddsombud. Utbildningen bestod av tre tillfällen, en heldag och två halvdagar, och den genomfördes i samarbete med Previa. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för Arvika Näringslivscenter ökade under Sjukfrånvaron för Arvika Näringslivscenter redovisas inte på grund av få anställda. Av samma orsak redovisas inte fördelningen av kvinnors och mäns sjukfrånvaro för Arvika Teknik AB och ANC Ekonomiska förening. För Arvika Fastighets AB var sjukfrånvaron 2,7 procent för kvinnor och 2,1 procent för män. Medarbetarundersökning Medarbetarundersökning görs vartannat år och nästa blir under Jämställdhet och mångfald Sjukfrånvaro (procent) 3,5 3,0 2,5 2,0 2,4 3 2,6 3,5 Under året arbetade en partsammansatt grupp fram en ny plan för jämställdhet och mångfald som ska gälla för perioden Planen beskriver Arvika kommuns arbete för att motverka diskrim inering och främja lika möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning sett ur ett arbetsgivarperspektiv. Målgruppen är Arvika kommuns anställda. De flesta målen i planen för åren uppnåddes. 1,5 1,0 0,5 0, AFAB ATAB ANC Ek. För. De kommunala företagen I och med koncernsamverkan som innebar att Arvika Bostads AB och Arvika Elnät AB ombildades till två nya bolag 2011 så kan ingen jämförelse med föregående år göras för de nybildade bolagen Arvika Fastighets AB och Arvika Teknik AB. Bemanning Redovisningen nedan visar totalt antal anställda per bolag/förening och per kön. Bolag / % Kvinnor Män Arvika Fastighets AB Arvika Teknik AB ANC Ekonomisk förening ANC AB Minskningen bland anställda i den ekonomiska föreningen Arvika Näringslivscenter beror bland annat på att utbildningar har ställts in och att tjänster inte tillsatts. 20

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun

Budget 2015 samt Långtidsplan i Arvidsjaurs kommun Budget 2015 samt Långtidsplan 2016 2018 i Arvidsjaurs kommun Om arbetet med att omsätta resurser till mänskliga syften Antagen av kommunfullmäktige 2014 11 24 177 God ekonomisk hushållning (Kommunallagen

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Årsredovisning 2015 för Täby kommun

Årsredovisning 2015 för Täby kommun 1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell

Ekonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell Ekonomi Nytt Nr 12/2016 2016-08-15 Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012 Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 1 (5) Kommunstyrelsens kontor 24.04.17 Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017 Månadsrapportens syfte är att ge en översiktlig och kortfattad bild av kommunens ekonomiska situation och utveckling löpande

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN

BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 JUNI 2006 Insplanets resultat och omsättning utvecklas fortsatt starkt > Nettoomsättningen ökade med 180 procent till 23 974 (8 567) TSEK. > Rörelseresultatet förbättrades

Läs mer

Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 (1) 2016-02-25 BUN 2016.0096 Handläggare Lotta Frisk Personalbokslut 2015, barn- och utbildningsförvaltningen Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen tar varje år fram ett

Läs mer

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014 Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 79,0 MSEK (70,3), vilket motsvarar en tillväxt med 12,4 % Rörelseresultatet uppgick till 7,5 MSEK (8,2)

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Periodrapport Region Örebro län Februari 2016

Periodrapport Region Örebro län Februari 2016 Periodrapport Region Örebro län Februari 2016 Ekonomi Resultat januari februari 13 mnkr (-11 mnkr) Nettokostnadsökning 4,1 % (5,9 %) Skatter och statsbidrag 5,9 % (3,7 %) Helårsprognos 170 mnkr (153 mnkr)

Läs mer

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 1(14) Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson asa.henriksson@molndal.se Sändlista: Lokalberedningen Lokalstyrgruppen Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014 Ung socionomstudent år 2015. Studier av

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2015

Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2015 PM 2017-02-02 1 (14) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius EJ Utvärdering av skatteunderlagsprognoser för 2015 Sammanfattning De mest pricksäkra prognoserna av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

+ 8% 32,2% + 62% God resultattillväxt första kvartalet

+ 8% 32,2% + 62% God resultattillväxt första kvartalet Delårsrapport 1 januari 31 mars 2012 Koncernrapport 9 maj 2012 God resultattillväxt första kvartalet JANUARI - MARS (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade 8% till 12,3 (11,4)

Läs mer

Preliminär budget 2015

Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminär budget 2015 Preliminärt beslut i kommunfullmäktige 10 juni Definitivt beslut i kommunfullmäktige 18 november 2013-08-14 Budget 2015 Budget 2015 tar utgångspunkt i de strategiska

Läs mer

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse

Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623

Läs mer

göteborgs stad delårsrapport

göteborgs stad delårsrapport göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2015 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 3. Förbundets

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län i slutet av maj månad 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Halmstad, 15 juni 2012 Sara Andersson, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län maj 2012 8 964 (6,0%) 4 502 kvinnor (6,2%)

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 PERIODEN I SAMMANDRAG Fortsatt stark hyresmarknad för kommersiella lokaler i Stockholm. Periodens hyresintäkter ökade till 72,9 miljoner kronor

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN

BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN DALS-EDS KOMMUN BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR BUDGET 2016, PLAN 2017-2018 BOKSLUTS- OCH BUDGETDIALOG 2015-03-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Skatteunderlagsprognos... 3 Befolkningsprognos... 4 Skatteintäkter, generella

Läs mer

Målarbete för mandatperioden

Målarbete för mandatperioden Målarbete för mandatperioden 2015-2018 Vårt uppdrag vårt ansvar Barn- och familjenämndens uppdrag är att fullgöra kommunens skyldigheter vad gäller förskola, fritidshem, grundskola, särskola och socialtjänst

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010 Datum -06-04 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter 163 507 133 508

Läs mer

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Omsättningen uppgick till 25,4 MSEK (18,6), en ökning med 37 procent. Rörelseresultatet ökade med 37 procent till 3,3 MSEK (2,4), motsvarande en rörelsemarginal

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012

PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012 FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING HR-AVDELNINGEN BENGT WALLENIUS SID 1 (6) 2012-12-27 PERSONAL I FARSTA STADSDELS- FÖRVALTNING 2012 Alla uppgifter avser tillsvidareanställd personal om inte annat anges. Anställda

Läs mer

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010

Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2010 Datum -04-16 Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari mars 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-mar jan-feb Prognos helår Budget jan-dec 2009 Intäkter 101 851

Läs mer