Årsredovisning Arvika kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2011. Arvika kommun"

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Arvika kommun

2 Innehåll Organisation Kommunledningens kommentar Omvärldsanalys faktorer som har betydelse för kommunens utveckling God ekonomisk hushållning Personalanalys Finansiell analys Drift- och investeringsredovisning Kommunledningsstaben Myndighetsstaben Lärande och stöd Vård och omsorg Arvika Fastighets AB Arvika Teknik AB Arvika Fjärrvärme AB Arvika Näringslivscenter ekonomiska förening Finansiella nyckeltal fem år i sammandrag Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Noter Redovisningsprinciper Ord och begrepp Bilderna i den här årsredovisningen är tagna i samband med Arvikas 100 års jubileum. Fotografer: Dan Johansson, Elisabeth Westergren, Åke Andersson.

3 Organisation Kommunens organisation Medborgarna Politiska partier Myndighetsnämnd Kommunfullmäktige Presidium Framtidsgrupp trivsel trygghet och bärkraft Framtidsgrupp tillväxt och kompetens Tillfälliga framtidsgrupper Kommunrevision Kommunstyrelse Kommunledningsutskottet Utskott för lärande och stöd Utskott för vård och omsorg Arvika kommuns bolag Förvaltning Kommundirektör Myndighetsstab Kommunledningsstab Lärande och stöd Vård och omsorg Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. I fullmäktige finns fyra beredningar. Beredningarna Tillväxt och kompetens samt Trivs el, trygghet och bärkraft arbetar med kommunens framtidsfrågor, medan namn- och valberedningen bereder ärenden inför Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har det operativa ansvaret för kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen har tre utskott. Utskottens främsta uppgift är att tillse att Kommunfullmäktiges beslut verkställs, att följa upp verksamheten inom respektive politikområde samt bereda ärenden inför Kommunstyrelsen. Kommunledningsutskottets politikområde omfattar övergripande finansiella och personalpolitiska frågor samt kultur, näringslivsfrämjande åtgärder, infrastruktur, kommunikationer och andra kommunövergripande strategiska funktioner. Utskottet för Lärande och stöds politikområde omfattar skola, socialtjänst, bibliotek och arbetsmarknadsåtgärder. Utskottet för Vård och omsorgs politikområde omfatt ar vård och omsorg om äldre och funktionshindrade. Myndighetsnämnden fattar beslut i frågor som rör myndighetsutövning utifrån Plan- och bygglagen, Miljöbalken samt Räddningstjänstlagen. Valnämnden fullgör de uppgifter som enligt vallagen och övriga valförfattningar ankommer på valnämnd. Överförmyndarnämnden är en myndighet, som är till hjälp för gamla, sjuka, utvecklingsstörda och barn och som även fattar vissa beslut eller yttrar sig till tingsrätten, som kan vara beslutande instans. 3

4 Organisation De kommunala företagen Arvika kommun Arvika Stadshus AB 100 % Stiftelsen Glaskogen 70 % Arvika Fastighets AB 100 % Arvika Teknik AB 100 % Arvika Lokal och Mark AB 100 % Arvika Fjärrvärme AB 100 % Arvika Näringslivscenter AB 100 % Arvika Näringslivscenter Ek För 93 % Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri 100 % Arvika Stadshus AB utgör moderbolag för de helägda dotterföretagen Arvika Teknik AB, Arvika Fastighets AB, Arvika Lokal och Mark AB samt Arvika Fjärrvärme AB. I koncernen ingår även de av Arvika Lokal och Mark AB ägda jurid iska personerna Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri (100 %) och Arvika Näringslivscenter Ekonomisk Förening (93 % av andelskapitalet) med det helägda dotterbolaget Arvika Näringslivscenter AB. Arvika Fastighets AB bedriver fastighetsförvaltning. Förvaltningen omfattar bland annat lägenheter och 135 lokaler samt förvaltningslokaler för skola, vård och omsorg med mera. Bolaget utför kom munens parkskötsel på entreprenad. Arvika Teknik AB tillhandahåller elnätstjänster inom framför allt Arvika tätort. Bolaget ansvarar även för kommunens VA-verksamhet och avfallsverksamhet, och utför kommunens gatuverksamhet på entreprenad. Arvika Lokal och Mark AB (ALMAB) äger 93 % av andelarna i Arvika Näringslivscenter Ekonomisk Förening och 100 % i Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri. ALMAB äger och förvaltar fastigheten Arvika Västby 2:50 i Hillringsberg, som hyrs ut till Swemodule AB. Arvika Näringslivscenter Ek Förening bedriver verksamhet inom tre områden, lo kaluthyrning, lärcentrum och företagsut veckling och utgör en del i kommunens näringslivsfunktion. Dotterbolaget Arvika Näringslivscenter AB bedriver restaurangverksamhet i Restaurang Skeppet. Fastighets AB Nya Arvika Gjuteri äger och förvaltar fastigheten Arvika Smedjan 4. Fastigheten hyrs ut till Arvika Gjuteri AB. Arvika Fjärrvärme AB bedriver fjärrvärmeverksamhet inom Arvika tätort. Kommunen har även bestämmande inflytande (70 %) i Stiftelsen Glaskogen. Stiftelsen be driver turist verksamhet inom naturreservatet Glasko gen. Området omfattar bland annat 30 mil vandringsleder. 4

5 Kommunledningens kommentar Kommunledningens kommentar Kommunalråd: Claes Pettersson Kommundirektör: JanÅke Hermansson År 2011 i backspegeln Kommunledningens vision är att Arvika ska upplevas som en av Sveriges mest attraktiva kommuner att leva, bo och verka i. En minskande befolkning och ett lägre resultat i näringslivsrankningen antyder att frågan om kommunens attraktionskraft måste fokuseras. Det gångna året präglades av att få alla aktörer kommun, näringsliv, föreningsliv och medborgare att samverka för en ökad attraktionskraft. Årets första månader präglades i stor utsträckning av att skapa strukturer och rutiner som är anpassade till den organisationsförändring som genomfördes vid årsskiftet. Infrastrukturfrågor var som vanligt en viktig angelägenhet och diskussionerna med Trafikverket och Region Värmland om fortsatta satsningar på riksväg 61 och förbättringar av järnvägstrafiken fortsatte. Även inom ramen för ARKO-samarbetet diskuterades frågor om förbättrade kommunikationer flitigt. Tätortstrafiken redovisade 2011 något färre antal resenärer, främst beroende på en mild höst. Framtidsgrupperna var mycket aktiva i sitt arbete att stärka medborgardialogen. Kommunens ansökan om en invallning av Kyrkviken var på nytt föremål för domstolsförhandlingar och ligger för närvarande hos Högsta domstolen för avgörande. I satsningen på ökad attraktionskraft gäller också att skapa attraktiva bostadsområden. Den planerade utbyggnaden av Ingestrandshöjden innebär ett värdefullt tillskott. Sommaren präglades i stor utsträckning av kommunens hundraårsjubileum. I juni hölls en mycket lyckad och uppskattad jubileumsfest på torget. Då invigdes även aktivitetsparken, som är mycket populär. Bland övriga jubileumsaktiviteter kan nämn as triathlontävlingen, succén med rundturståget och ett veteranbilsrally som lockade deltagare från hela Norden. Dessa aktiviteter stärkte varumärket Arvika och har, i linje med vår vision, bidragit till ökad attraktionskraft. Genom byggkedjan Cheapys beslut att öppna en butik i Arvika kom exploateringen av Graninge området igång. Även ute på Falleberget börjar plan erna på en utbyggnad att ta form. En utredning om förutsättningar för en bolagisering av Ingestrands Camping inleddes. Nedgången i världskonjunkturen kastar sin skugga även över Sverige och påverkar de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna. Kommunstyrelsen har haft överläggningar med utskotten om behovet av anpassningsåtgärder för att hålla verksamheten i linje med den budgeterade ramen. För att ytterligare minska risken för översvämningsskador och samtidigt öka attraktionskraften på farleden ner till Vänern inleddes ett samarbete med Säffle kommun. Under maj månad genomfördes ett seminarium där kommunledningarna för de båda kommunerna diskuterade fram en gemensam strategi. I syfte att trygga sysselsättningen engagerade kommunen sig bland annat i arbetet med att bibehålla solcellstillverkningen i Glava. 5

6 Omvärldsanalys Omvärldsanalys faktorer som haft betydelse för kommunens utveckling Den samhällsekonomiska utvecklingen Kraftig inbromsning av svensk tillväxt Oron för eurons framtid ökade under hösten. Trots fortsatt starka tillväxttal i Sverige pekar allt på att även den svenska ekonomin är på väg att försvagas. Bedömningen är att tillväxten i svensk ekonomi stannar upp. Det innebär att även den positiva utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden gör halt och att arbetslösheten stiger. Fundamenta i svensk ekonomi är dock fortsatt starka och bedömningen är att ekonomin återigen börjar växa en bit in på Uppgången i arbetslösheten blir därför begränsad. Trots bedömningar om lägre tillväxt och vikande syssel sättning ändras skatteunderlagsprognosen mycket lite. Prognosen utgår från att skuldkrisen på sikt klaras upp under ordnade former. Även med ett lyckligt slut tar det tid innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella marknaderna lägger sig. Utgångspunkten är att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis växer under nästa år. Trots detta i huvudsak positiva anslag antas det svaga tillståndet i södra Europa kvarstå under lång tid. Enligt bedömningen är utvecklingen både i Sverige och utomlands som svagast under vinterhalvåret 2011/2012. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Marknadstillväxten för svensk export ökar även om tillväxttalen inte är höga i början. För många länd er riskerar återhämtningen ta lång tid. Men ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör att svensk ekonomi kan växa i relativt snabb takt, framför allt 2014 och Även sysselsättningen beräknas på sikt ta fart, vilket bidrar till att arbetslösheten sjunker från 8 till 6 procent. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden för också med sig att skatteunderlaget fortsätter växa i god takt. Stabil skatteunderlagstillväxt trots konjunkturavmattning Skatteverket presenterade i november 2011 slutligt taxeringsutfall för inkomståret Utfallet visade en ökning av skatteunderlaget, jämfört med år 2009, med 2,16 procent. 0,06 procentenheter mer än den bedömning som gjordes i oktober. Nedan finns en sammanfattning av den samhällsekonomiska bild som ligger till grund för skatteunderlagsprognosen. Utvecklingen av de variabler som har störst betydelse för skatteunderlaget framgår av tabell 1. Återhämtningen på arbetsmarknaden innebar att ökningen av arbetade timmar gav ett stort bidrag till skatteunderlaget år 2010 och första halvåret När sysselsättningsutvecklingen (arbetade timmar) Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin. Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 5,0 5,3 4,6 1,6 2,5 3,8 4,2 Sysselsättning, timmar* 2,4 1,9 1,3 0,2 0,2 1,5 1,9 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 8,4 7,6 7,9 7,9 7,2 6,1 Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 1,1 4,1 3,3 3,1 3,4 3,8 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,4 2,6 2,3 3,0 3,1 3,4 3,8 Konsumentpris, KPIX 1,5 1,8 1,1 1,3 1,2 1,5 1,8 Konsumentpris, KPI 0,5 1,2 3,0 1,6 1,6 2,2 2,6 *Kalenderkorrigerad utveckling. 6

7 Omvärldsanalys bromsat in leder det till att dessa bidrag till skatteunderlagstillväxten 2011 blir lite mindre än Lönesummans bidrag till skatteunderlagets ökning blev trots det större 2011 än Det beror på att lönehöjningarna enligt nationalräkenskapernas definition bedöms bli flera procentenheter större. Både 2010 och 2012 växte skatteunderlaget i blygsam takt. Det berodde till stor del på två faktorer: den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna (pensionsbromsen) och höjda grundavdrag för personer som fyllt 65 år. År 2012 släpper pensionsbromsen och inga ytterligare avdragshöjningar är beslutade. Det bidrar till att skatteunderlagets tillväxt blir större än år 2011, trots att sysselsättningen väntas minska något och att löneökningstakten (enligt nationalräkenskapernas definition) avtar. År 2013 ökar arbetade timmar marginellt men löneökningstakten väntas avta ytterligare något. Övriga inkomster växer i ungefär samma takt som år 2012 och skatteunderlagets ökning försvagas något. Åren därefter tyder på mer balans i ekonomin, snabbare sysselsättningsökning och större lönehöjningar. Det resulterar i att skatteunderlagets ökningstakt successivt tilltar mot slutet av perioden och blir högre än den historiska trenden. och det industriavtal som nyligen slöts. Den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden föranledde en nedjustering av arbetade timmar såväl 2011 som 2012 och För åren därefter är utvecklingen uppjusterad lika mycket, och sysselsättningsnivån år 2015 (då ekonomin förutsätts vara i balans) är samma som i förra prognosen. Skillnader mellan SKL:s, regeringens och Ekonomiverkets septemberprognoser Som framgår av tabell 2 visar SKL:s prognos en större ökning av skatteunderlaget än regeringens prognos år 2011 och Förklaringen till skillnaden mellan prognoserna för år 2011 är att SKL beaktat senare utfall för lönesumman, som indikerar större löne ökningar än regeringens bedömning i budgetpropositionen. Även differensen för år 2012 förklaras av att SKL räknar med större lönehöjningar. För åren förutser SKL svagare skatteunderlagstillväxt än regeringen. Det beror i huvudsak på att regeringen prognostiserar en mer positiv utveckling på arbetsmarknaden med tidigare och större sysselsättningsuppgång. För år 2015 leder större ökningar av pensionsinkomster och högre löneökningar till snabbare skatteunderlagstillväxt i SKL:s prognos (källa: Sveriges Kommuner och Landsting). Starkare 2011 men svagare 2012 och 2013 än i förra prognosen Jämfört med den bedömning som gjordes i oktober innebär den nya prognosen en uppjustering av utvecklingen alla år utom 2012, då samma ökningstakt som i förra prognosen förutses (se tabell 2). Skatteunderlagets nominella nivå år 2013 är därmed märkbart högre mot slutet av perioden jämfört med föregående bedömning. Det som förklarar revideringen av prognosen är i huvudsak en högre löneökningstakt. Det beror på utfall som inkom under andra halvåret Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser. Procentuell förändring SKL, dec ,16 2,9 3,5 3,3 4,2 4,9 22,8 SKL, okt 2011* 2,1 2,6 3,5 3,2 4,1 4,7 21,9 BP, sept 2011* 2,3 2,3 3,3 3,8 4,8 4,4 22,8 ESV, sept 2011* 2,4 3,1 3,7 4,2 4,5 4,4 24,4 Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting. *Taxeringsutfallet blev inte känt förrän i november. 7

8 Omvärldsanalys Näringsliv och sysselsättning Sysselsättning Arbetsförmedlingens statistik visar att antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i Arvika kommun var något färre i december 2011 (1 190 personer) jämfört med i december 2010 (1 239 personer). Arbetsförmedlingen rapporterar i januari 2012 att arbetslösheten väntas stiga under 2012 och att konkurrensen om jobben ökar framöver. Arbetssökanden får svårare att hitta arbete och de yrken som har brist på efterfrågad arbetskraft blir allt färre. Näringslivet Konjunkturinstitutet presenterade i sin rapport jan uari 2012 att sysselsättningen inom näringslivet stagnerat under fjärde kvartalet 2011 och att företag ens planer indikerar en oförändrad sysselsättning under första kvartalet Inom tillverknings industrin föll orderingången för såväl hemma- som export marknaden. Produktionen bedöms bli oförändrad under 2012 medan sysselsättningen sjunker något. Inom byggoch anläggningsverksamheten ökade orderingången under fjärde kvartalet 2011 och anläggningssidan är optimistisk. Företag som i huvudsak ägnar sig åt husbyggande är mer pessimist iska eftersom branschen upplever ökade svårigheter att finansiera verksamheten. Försäljningen i detaljhandeln minskade under årets senare del, med svagast utveckling för sällanköpshandel. Livsmedelshandeln räknar med fortsatt god tillväxt. Efterfrågan för tjänste företagen var oförändrad under fjärde kvartalet. De räknar med att såväl efterfrågan som sysselsättning stiger något under första kvartalet i år. Under senare delen av 2011 märktes den försvagade konjunkturen både globalt och inom landet, även i Arvika kommun. Försvagningen av rekryteringsbehoven motverkas till viss del av behovet att ersätta de stora pensionsavgångarna. På längre sikt, fem till tio år framåt, kvarstår tidigare bedömning att rekryteringsbehoven kommer att vara stora. Lediga lokaler finns för industriverksamhet och för handel. Ett nytt verksamhetsområde vid Graninge, Arvika, utvecklades under 2011 och färdigställs Under 2011 pågick planering för utveckling av verksamhetsområdet Falleberget Arvika. Arvika Näringslivscentrum, ANC, erbjuder utbildningar i syfte att matcha behoven på arbetsmarknad en. Utbildningar finns på yrkesvux- och yrkeshögskolenivå. ANC tillhandahåller även utbildningar på högskoleoch universitetsnivå. Karlstads universit et, Musikhögskolan Ingesund och folkhögskolan erbjud er nya utbildningar, vilket bidrar till ett ovanligt stort utbud i en stad av Arvikas storlek. Bostadsmarknaden Uthyrningsgraden hos de större fastighetsägarna var hög under 2011 och få lediga lägenheter finns i bestånden. Nya bostadsområden står snart klara för exploatering och fastighetsbolaget överväger byggnation av hyresbostäder i centrala Arvika. Befolkning Befolkningsutvecklingen har varit negativ de senaste åren, och uppgick den 31 december 2011 till (26 034) invånare, en minskning med 127 personer jämfört med föregående år. Under året föddes 235 (258) barn. Antalet avlidna under året var 324 (331) personer. Det betyder att 89 (73) fler personer avled än föddes. Inflyttningen till kommunen uppgick till (945) personer, medan (933) personer flyttade ut, vilket ger flyttnettot 37 (12) personer. Flyttnettot var positivt under åren Fördelningen av befolkningen i olika åldersgrupper per den 1 november 2011, jämfört med riket, framgår i nedanstående tabell. Åldersgrupp Arvika % Riket % 0 5 5,8 7, ,9 10, ,6 3, ,2 59, ,2 13,6 80 7,3 5,3 Kvinnor ,8 16,0 Nya företag i fler branscher behövs. Kommunen anordnade under 2011 regelbundet nyföretagaraktiviteter och fortsätter med det även

9 Omvärldsanalys Arvika kommun har äldre befolkning än riket som helhet. När det gäller kvinnor i åldern år är andelen i kommunen betydligt lägre än i riket. För en framtida befolkningstillväxt bör åldersgruppen öka. Befolkningen minskar i de flesta kommundelarna. Befolkningen per församling och dess utveckling de senaste fyra åren redovisas i nedanstående tabell (30/9) 2010 (30/9) 2011 (30/9) Folkökning (sept 2010 sept 2011) Födelseöverskott (sept 2010 sept 2011) Flyttningsnetto (sept 2010 sept 2011) Folkökning * Arvika Östra Arvika Västra Brunskog Gunnarskog Stavnäs/Högerud Glava Älgå Ny Mangskog *Till och med Under perioden har tätorten Arvika (Arvika Ö och Arvika V) totalt en marginell negativ befolkningsutveckling. Trots denna tätortsminskning är en fortsatt urbanisering trenden befolkningen på landsbygden minskar mer än i tätorten. Om trenden fortsätter kan det bli ledig kapacitet i vissa kommundelar. Befolkningsprognos Kommunens verksamhet riktar sig i stor utsträckning till specifika åldersgrupper. Kostnaden för verksamheten hänför sig i allt väsentligt till vård, skola och omsorg. Befolkningens sammansättning har betydelse för dimension ering av verksamheten. Hur befolkningen förväntas förändras i olika åldersgrupper framgår nedan. Av diagrammet framgår att befolkningen i ålderskategorin ökar mycket kraftigt under den kommande femårsperioden. Däremot minskar antalet ungdomar i åldern och i åldern de kommande åren. Prognos för antal invånare i olika åldersgrupper (antal) år år år år år år- 9

10 Omvärldsanalys Verksamhetsförändringar till följd av statliga reformer och beslut m m Ny skollag och nya kursplaner Den nya skollagen som trädde i kraft 1 juli 2011 med nya kursplaner och nytt betygssystem innebar bland annat att elevers rätt till stöd ökade. En tydlig are regler ing gällande skolbibliotek, studie- och yrkesvägledning och elevhälsa infördes. Den statliga styrningen ökade och kräver bland annat lärarleg itimationer och formella krav på rektorsutbildning. Förskola, fritidshem, grundskola och särskola Elevunderlaget minskade och en anpassning av verksamheten medförde ett ökat behov av priorit ering gällande elev-, barn- och personalorganisation, stödbehov samt fortbildning. Från 2012 kommer betygssättning att ske från årskurs 6. Nya läroplaner och kursplaner infördes hösten För att uppnå den förbättring som dessa reformer innebär krävs fortbildning för all personal framför allt gällande betyg och bedömning för att säkerställa likvärdigheten i lärarnas myndighetsutövning. Utifrån omvärldens krav och utveckling behövs ett tydligare ställningstagande gällande strategi för digitalisering av skolan i större omfattning. Vård och omsorg om äldre och handikappade Regeringen föreslog i sin budgetproposition för 2011 en riktad satsning på sammanhållen vård och omsorg för äldre med 150 miljoner kronor år 2011, en miljard kronor år 2012 och 1,3 miljarder år Syftet är att få vård och omsorg i form av hemsjukvård, äldre omsorg, vårdcentral och sjukhusvård att samverka på nya sätt och samla insatser kring de mest sjuka äldre för ett bättre omhändertagande. Det finns ett ökat tryck att korta vårdtider på sjukhuset och samtidigt förstärka hemsjukvården för att slippa onödiga inläggningar. De två viktigaste framgångsfaktorerna bör därför vara ökade läkarinsatser och fortsatt satsning på rehabilitering. De statliga stimulansbidragen har allt mer kommit att öronmärkas till kvalitetssatsningar som utgår från kvalitetsmätningar och till evidensbaserad utveckling med större regional samordning. Förändrad plan- och bygglag (PBL) I maj 2011 trädde en i stora delar förändrad plan- och bygglag i kraft. Ändringarna medförde större arbetsbelastning för kommunen. Bland annat berodde det på krav på att besiktningar och inspektioner ska utföras på byggarbetsplatser. I förlängningen kan det innebära att ytterligare personella resurser måste tillföras. Ny taxa och delegeringsordning har tagits fram. Gymnasieskolan Som en följd av gymnasiereformen skedde en förändring i Arvika kommuns utbud av gymnasieprogram och inriktningar. Nya program och inriktningar erbjuds från och med hösten 2011 och program strukturen är annorlunda jämfört med tidigare. Invest eringsbehovet ökade något i samband med gymnasiereformen, då flera av yrkesprogrammens behov av utrustning på skolan ökade. Även uppstart av nya inriktningar på de högskoleförberedande program men genererade en ökad kostnad initialt. Stat en bedömer att den sammantagna effektiv iseringen för kommunsektorn till följd av reformen leder till minskade anslag till kommunerna med 675 miljoner kronor under Det sjunkande antal et ungdomar i gymnasieåldern innebär att antal et årsarbetare behöver dras ned. 10

11 Omvärldsanalys Framtiden Sedan lågkonjunkturen återhämtade sig konjunkturen från 2009 till första halvan av 2011 för att sedan åter präglas av ekonomisk turbulens och oro i slutet av I kommunen förbättrades arbetsmarknadsläget något, men arbetslösheten, framför allt bland unga, är oroväckande hög. Flera företag nyanställde dock under året, även om anställningarna ibland var av temporär karaktär. Handelsutredningen visar på ett fortsatt utflöde av handel från kommunen. Åtgärder har vidtagits för att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen där gamla försvinner. Att skapa goda förutsättningar för befintliga och nya företag i kommunen är ett angeläget arbete. Det råder brist på bostäder i attraktiva områden. Att skapa nya områden där människor vill leva och bo är en viktig faktor för att öka attraktiviteten för Arvika som boendeort. Detta tillsammans med fortsatta satsningar på infrastruktur i form av väg och järnväg som möjliggör för människor att bo i kommunen, men arbeta på annan ort, bidrar till ökad attraktivitet. De senaste åren ökade antalet personer i behov av stödinsatser från samhället. Förebyggande arbete och tidiga insatser är en viktig strategi för att behålla och förbättra folkhälsan bland kommunens invånare. Här spelar skolan en viktig roll, där det gäller att arbeta för att så många elever som möjligt lämnar grundskolan med godkända betyg. Antalet äldre ökar de närmaste åren samtidigt som antalet födda ligger på en fortsatt stabil men låg nivå. Att omfördela resurser för att möta denna demografiska förändring innebär en stor utmaning framöver. Pensionsavgångarna i den kommunala organisationen är relativt stora de kommande åren. För att behålla personal, rekrytera nya medarbetare och för att upplevas som en attraktiv arbetsgivare krävs fortsatta insatser. Vid årsskiftet 2010/2011 genomfördes den största organisationsförändringen i kommunens historia, då i stort sett all teknisk verksamhet fördes över till två av de kommunala bolagen. Arbetet med att få rutiner och arbetsformer att fungera fortsätter under Den kommunala styrningen av bolagen behöver utvecklas ytterligare. Kommunen redovisade 2011 ett mycket tillfredsställande ekonomiskt resultat. Detta ger kommunen förutsättningar att under ordnade former planera och parera för de möjligheter och hinder som finns framför oss i strävan att göra Arvika till en av landets mest attraktiva kommuner, detta trots att intäktssidan ser ut att försämras de kommande åren. Gymnasieskolan är den i särklass mest konkurrensutsatta verksamheten i kommunen och vi riskerar att tappa elever till andra kommunala skolor och friskolor. Översyn av programutbudet behöver ske kontinuerligt för att ha en så attraktiv gymnasieskola som möjligt för elever och för att stödja näringslivet. 11

12 God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Kommunens verksamhet ska bedrivas på ett sätt som är förenligt med god ekonomisk hushållning. Med god ekonomisk hushållning menar Arvika kommun att resurser förvaltas för en långsiktigt hållbar utveckling, där såväl sociala, ekologiska och ekonomiska perspektiv står i fokus. Detta betyder att: y Arvika är en attraktiv kommun, där medborgare, brukare och kunder är nöjda med vår verksamhet. y Arvika är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service. y Arvika är en framgångsrik kommun, som utifrån ekologisk, social och ekonomisk hänsyn skapar god livskvalitet för dagens och morgondagens invånare. y Arvika har en hållbar ekonomi, där gemensamma resurser används på ett ansvarsfullt sätt. Kommunen använder styrmodellen balanserad styrning för att säkerställa att verksamheten bedrivs i riktning mot de strategiska målen. Modellen fokuserar på fyra olika perspektiv som är viktiga för att mäta framgång: medborgare, brukare och kund; medarbetare och arbetssätt; förnyelse, tillväxt och utveckling samt ekonomi. Attraktiv kommun Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett medborgar-, brukar- och kundperspektiv är en attraktiv kommun där medborgare, brukare och kunder är nöjda med verksamheten. Medborgare, brukare och kunder Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Medborgarna om kommunens verksamheter. NMI (60) Nöjd medarbetarindex, NMI, för samtliga kommuner som deltog i undersökningen 2011 blev 54. Arvikaborna var mer nöjda än övriga kommer på alla delområden i undersökningen. Resultatet förbättrades jämfört med föregående mätning. Medborgarna om inflytandet i kommunen. NII (44) Tack vare insatser som förbättrade dialogen med medborgarna, framför allt via fullmäktiges framtidsgrupper, nåddes målet. Resultatet förbättrades jämfört med föregående mätning. Insikt företagsklimat SKL *** Index >Medel 72 (66) Mätningen avser kommunernas myndighetsutövning. För Arvika var företagarna framför allt nöjda med faktorerna bemötande, effektivitet och tillgänglighet. Arvika hamnade i den nationella rankingen på 19:e plats av 166 deltagande kommuner. En långsiktig målsättning är för samtliga kommuner ett nöjt kundindex (NKI) på 75. Fortsatt utbildning sker med inriktning på bemötande, effektivitet och tillgänglighet för att nå det nationella målet för NKI. 12

13 God ekonomisk hushållning Attraktiv arbetsgivare Målet för god ekonomisk hushållning ur ett medarbetarperspektiv är att kommunen är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service. Medarbetare/arbetssätt Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Sjukfrånvaro varav kvinnor varav män % < 4,5 4,4 4,9 2,4 Omfattande insatser genomfördes för att minska sjukfrånvaron, vilket gav önskvärt resultat. Otillfredsställande är dock att kvinnors sjukfrånvaro nästan är dubbelt så hög som männens. Läs mer i Personalanalys, sid 15. Medarbetarnas nöjdhet varav kvinnor varav män % > Mätning genomfördes senast Framgångsrik kommun Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett förnyelse-, tillväxt- och utvecklingsperspektiv är en framgångsrik kommun, som utifrån ekologisk, social och ekonomisk hänsyn skapar god livskvalitet för dagens och morgondagens invånare. Förnyelse, tillväxt och utveckling Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Regionindex (NRI) Index (100) (67) Av de kommentarer som lämnades i anslutning till genomförd undersökning om hur Arvikaborna upplever kommunen som plats att leva och bo i framgick önskemål om olika typer av insatser för att öka nöjdheten hos den del av befolkningen som bor på landsbygden. Befolkning Antal invånare Befolkningen minskade under året. Ett negativt födelsenetto och ett negativt flyttnetto bidrog till minskningen. Befolkningsmålet nåddes inte. Tillgång byggklara villatomter Antal Utbyggnationen av Övre Taserud gav ett tillskott av tomter i staden Arvika kommun. kransorter Tillgång byggklara tomter, Antal näringslivsändamål staden kransorter 1 2 Genom den pågående utbyggnaden av verksamhetsområde Graninge kan kommunen tillhandahålla näringslivstomter för främst sällanköpshandel. Antalet tomter inom detta område kan variera beroende på marknadens behov av tomtstorlekar. 13

14 God ekonomisk hushållning Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Planberedskap i staden villatomter Nivå* God Godtagbar Mot bakgrund av rådande marknadsläge och den ökade tillgången av villatomter i kommunen, samt det pågående planarbetet med ytterligare tomter för småhusändamål vid flerbostadshus God God Ingestrandshöjden, bedöms behovet av planberedskap tung industri God God redan nu kunna tillgodoses på en god nivå. Utifrån samma småindustri God Godtagbar resonemang bedöms behovet av planberedskap minska handel Godtagbar Godtagbar avseende handel i samband med öppnandet av verksamhetsområde Graninge, varför utfallet hittills bedöms vara godtagbart. Övriga kategorier är oförändrade sedan utfallet Hållbar ekonomi Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är att kommunen har en hållbar ekonomi, där gemensamma resurser används på ett ansvarsfullt sätt. Ekonomi Indikatorer Enhet Mål Resultat Analys Nettokostnadsandel % Högre skatteintäkter än förväntat bidrog till att nettokostnadsmålet nåddes. Egenfinansiering av investeringar % Årets investeringar finansierades med egna medel. Andel av pensionsskuld som är finansierad % > Andelen av pensionsskulden som är finansierad minskade kraftigt under året. Anledningen var att diskonteringsräntan för beräkning av pensionsskuld sänktes under året, vilket ledde till en kraftig ökning av pensionsskulden. Förändringen föranleder en översyn av det finansiella målet och/eller en ökad konsolidering. Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen Till grund för bedömning av om målen om god ekonomisk hushållning uppfyllts ligger, förutom ovanstående redovisning, de resultat som redovisas i verksamhetsberättelser för respektive verksamhetsområde. Kommunen erbjuder i allt väsentligt en god service till medborgarna, vilket resultatet av genomförd medborgarundersökning visar. Sjukfrånvaron bland kommunens anställda minskade under året en utveckling i rätt riktning även om sjukfrånvaron fortfarande är relativt hög. Befolkningen minskade under året och medborgarnas uppfattning om kommunen som plats att leva och bo på är något sämre än vid tidigare mätningar. Intensiva insatser genomförs för att kommunen ska upplevas som attraktiv att leva och bo i. Kommunen har en stark finansiell ställning. Verksamheten i kommunen och de kommunala företagen bedrevs inom ramen för av fullmäktige beslutad ekonomisk ram. Kommunens långfristiga skuldsättning minskade under året. Andelen av pensionsskulden som är finansierad minskade under 2011 och kräver antingen en ökad konsolidering eller översyn av målet. Bedömningen är dock att kommunens finanser uppfyller kraven på god ekonomisk hushållning. Den sammanfattande bedömningen är att kommunens verksamhet i allt väsentligt bedrevs på ett sätt som är förenligt med god ekonomisk hushållning. 14

15 Personalanalys Personalanalys Kommunen Om statistiken Antalet visstidsanställda medarbetare fördelar sig mycket ojämnt över året, med en topp under sommaren. För att säkra jämförelsetalen utgår statistiken i de flesta fall därför endast från de tillsvidareanställda i kommunen. Mätdatum är I löpande text anges 2010 års jämförelsetal inom parentes. Bemanning Kommunförvaltningen hade vid årets slut (2 229) tillsvidareanställda, 165 färre än Minskningen förklaras med att stora delar av den tekniska förvaltningen bolagiserats. Av de tillsvidareanställda var 85 (82) procent kvinnor och 15 (18) procent män. Förändringen i fördelningen mellan kvinnor och män förklaras med att fler män än kvinnor gick över till bolag. Hur antalet anställda fördelar sig mellan olika verksamheter framgår av nedanstående tabell. Observera att en person med anställning inom två verksamheter räknas inom båda verksamheterna. Verksamhet / % Kvinnor Män Vård och omsorg , Individ- och familjeomsorg , Fritid och kultur , Affärsverksamhet ,0 0 0 Politisk verksamhet , Infrastruktur och samhällsskydd , Förskola och skolbarnomsorg , Grundskola , Gymnasieverksamhet , Övrig utbildningsverksamhet ,0 3 0 Särskilt riktade insatser 1) ,3 6 7 Gemensam verksamhet 2) , ) Arbetsmarknadsåtgärder, flyktingmottagande 2) Staber, administration. Bemanningscentral och service ingick till och med 2010, därefter delades de enheterna mellan Arvika Fastighets AB och vård och omsorg. 15

16 Personalanalys Den största förändringen, procentuellt sett, finns i affärsverksamhet som helt övergått till bolag. Andra verksamheter som berörts av bolagiseringen och därmed fått stora förändringar i antalet anställda är infrastruktur och samhällsskydd samt gemensam verksamhet. Utförda årsarbeten Totalt, inklusive de visstidsanställda, utfördes (2 127) årsarbeten 2011, 103 färre än förra året, vilket till största del beror på bolagiseringen. Av årsarbeten bestod 14,1 av mertidsarbete och 2,4 av övertid, inklusive visstidsanställda. Utförda årsarbeten Tillsvidare Visstid Totalt Av årsarbeten utfördes 82 (83) procent av tillsvidareanställda och 18 (17) procent av visstidsanställda. Andelen årsarbeten som utfördes av visstidsanställda ökade en procentenhet jämfört med Visstidsanställningarna beror på sjukfrånvaro, föräldraledighet, studieledighet, ledighet från ordinarie tjänst för att prova annat arbete i kommunen och annan ledighet bland de tillsvidareanställda. Bemanningscentralen genomförde i slutet av året åtgärder i syfte att erbjuda tryggare anställningsvillkor och minska antalet visstidsanställningar. En långtidspool med tillsvidareanställda inom personlig assistans inrättades och sysselsättningsgraden för barnskötare och förskollärare utökades. Åldersstruktur Medelåldern bland kommunens tillsvidareanställda minskade något från föregående år, vilket framgår av tabellen nedan. Medelålder Kvinnor 47,0 47,1 Män 50,2 49,1 Totalt 47,6 47,4 Vid en jämförelse med SKL:s statistik för alla månadsavlönade 2010 kan konstateras att medel åldern på anställda i Arvika kommun låg något högre än genomsnittet bland kommuner i Värmland och i riket i stort. Medelåldern för kvinnor låg under genomsnittet för Värmlands län, medan medelåldern för män var näst högst i länet. För befolkningen totalt låg Arvika över genomsnittet både för män och för kvinnor. Åldersfördelning Av diagrammet nedan framgår att åldersfördelningen av antalet tillsvidareanställda nästan var oförändrad jämfört med föregående år. I åldersgruppen år kan man se en minskning med 1 procent för Åldersfördelning (procent) år år Sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden bland de tillsvidareanställda framgår av tabellen nedan. Genomsnittlig sysselsättningsgrad, % år år 60 år Under rubriken personalförsörjning finns mer info rmation Kvinnor 89,2 89,2 Män 96,2 96,4 Totalt 90,5 90,3 Den genomsnittliga sysselsättningsgraden ökade något för män och var oförändrad för kvinnor. Inom vård och omsorg finns arbetstidsmodellen Resurs, som bland annat innebär rätt till önskad sysselsättningsgrad för medarbetarna. 16

17 Personalanalys Personalförsörjning Personalomsättning Nedanstående tabell visar personalomsättningen under året. Antal personer Som slutat (på grund av pension) 289 (57) 112 (58) Som börjat Personalomsättning, % 13,6 5,46 Om man räknar bort de som omfattades av verksamhetsövergång till bolag var personalomsättningen 5,9 procent för år 2010, varav 43,8 procent slutade på grund av pension. Motsvarande siffra 2011 var 51,8 procent. Andelen som slutade av andra orsaker än pension minskade. Som framgår av tabellen nedan ökar antalet medarbetare som fyller 65 år framöver, framför allt från och med 2013 och fram till en topp Detta innebär att pensionsavgångarna kommer att öka ytterligare. Flest 65-åringar finns inom vård och omsorg följt av lärande och stöd. Se tabellen nedan. 65-åringar (antal) Vård och omsorg Myndighetsstaben Lärande och Stöd Kommunledningsstab Under 2011 fortsatte arbetet med personalförsörjning på Personalfunktionen. I arbetet ingår bland annat att tydliggöra arbetsgivarvarumärket. För att vara förberedd inför det rekryteringsarbete som kommande generationsväxling innebär har man kartlagt inom vilka yrkesgrupper som kommunen har flest 65-åringar. Arbetet med personalförsörjning på sikt fortsätter under Rekrytering Under året fanns sammanlagt 69 annonser på Offentliga jobb för förvaltning och bolag. I snitt var det 19,8 sökande till varje tjänst. Totalt kom ansökningar in på detta sätt. Utöver det har även rekryteringar skett internt genom den interna arbetsförmedlingen, som är en del i kommunens rekryt eringsordning. Här får redan anställda möjlighet att anmäla intresse för annat arbete eller arbetsplats inom kommunen. Av 24 chefsrekryteringar som genomfördes har 16 tillsatts med interna sökande och åtta med externa. Kompetensutveckling Under 2011 genomfördes två ledarutvecklingsprogram för nya ledare och ett program för potentiella ledare. Temat på de gemensamma ledarforumen var attraktiv kommun. Alla nyanställda medarbetare fick en kommunövergripande introduktion. Personalfunktionen genomförde ett antal internutbildningar inom personalområdet, till exempel i lönesamtal, avslut, arbetsrätt, arbetsmiljö och rekrytering. KOKOS är ett projekt som samordnar utbildningsinsatser för medarbetarna inom Arvika kommun och Eda kommun. Under 2011 anordnades 26 utbildningar för medarbetare inom kommunerna. Bland utbildningarna fanns lösningsfokuserat arbetssätt, föreståndare för brandfarlig vara, vuxna med särskilda behov, datautbildningar, utbildning i elsäkerhet, arbete i projekt och sömnens betydelse. Dessutom hade verksamheterna egna verksamhetsspecifika utbildningar varav en del var webbaserade. 17

18 Personalanalys Arbetsmiljö och hälsa Sjukfrånvaro totalt Den positiva trenden med minskad sjukfrånvaro fortsatte även Den totala sjukfrånvaron var 4,4 (4,6) procent. Målet på mindre än 4,5 procent uppnåddes. Trenden i riket ser annorlunda ut. Enligt Försäkringskassan steg sjukpenningtalet med 0,8 procent under Ökningen tros bero på att de pers oner som uppnått tidsgränserna i sjukförsäkringen återvänder till sjukförsäkringen efter en period med arbetslivsinriktad introduktion. Under 2011 fortsatte arbetet med att växla över mer från rehabiliterande till förebyggande och främjande insatser med syftet att förbättra hälsotalet ytterlig are. För kommuninvånarna lanserades under året projektet Friskare Arvika. En dialog om främjande insatser och aktiviteter för att förbättra medarbeta rnas hälsa fördes inom kommunen. En rad aktiviteter lyftes fram och lanseras 2012 i nära samarbete med företagshälsovården och andra aktörer. Sjukfrånvaro kön och ålder Sjukfrånvaron minskade både bland kvinnor och bland män. I åldersgruppen över 50 år minskade sjukfrånvaron medan den ökade något i de båda andra åldersgrupperna. Sjukfrånvaro kort och lång tid Diagrammet nedan visar sjukfrånvaron specificerad i tidsintervall. Av diagrammet framgår att det först och främst är den långa sjukfrånvaron som minskat. Sjukfrånvaro kort och lång tid (procent) 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Karensdag Dag 2-14 Dag Dag 91- Orsaker till att långtidssjukskrivningen minskat är bland annat ett långsiktigt arbete med företagshälsovårdens modell med tidig rehabilitering och inventeringssamtal mellan chef och företagssköterska, som bland annat innebär att alla sjukskrivna ska ha en handlingsplan. En annan faktor är den bortre tidsgränsen i rehabiliteringskedjan som gör att långtidssjukskrivna överförs till arbetslivsintroduktion. Sjukfrånvaro kön och ålder (procent) Totalt Män Kvinnor - 29 år år 50 år Det är sedan länge känt att kvinnor generellt har högre sjukfrånvaro än män. Det finns dock inga tydliga förklaringar till detta. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kan faktorer som livsstil, identitet, livsvillkor, obetalt arbete, stress och kön vara några av faktorerna till differensen. Regeringen har anslagit medel till Arbetsmiljöverket som ska titta närmare på kvinnors arbetsmiljö. 18

19 Personalanalys Sjukfrånvaro per arbetskategori Diagrammet nedan visar hur sjukfrånvaron såg ut per arbetskategori 2011 jämfört med De arbetskategorier som hade lägst sjukfrånvaro var ledning, teknikarbeten och räddningstjänst. Högst sjukfrånvaro fanns bland vårdarbete och kökspersonal. Sjukfrånvaro per arbetskategori (procent) Ledningsarbete Administrativt arbete Vårdarbete Rehab/förebyggande arbete Socialt/kurativt arbete Skol- och barnomsorgsarbete Kommunen har tillsammans med företagshälso vården utfört ett kartläggningsarbete inom Lärande och stöd under 2010 och Syftet var att, genom att belysa hela arbetsmiljöperspektivet från individ och grupp till organisationsnivå, sänka sjukfrån varon genom att arbeta främjande, förebyggande och med rehabilitering av de sjukskrivna. Under 2011 avslutades arbetet inom arbetskategorin skol- och barnomsorgsarbete som sänkte sin sjukfrånvaro med 0,9 procent. Arbetet med kartläggning och invent eringssamtal fortsätter i hela kommunen. Arbetsskador och tillbud Antalet anmälda arbetsskador och tillbud uppgick under året till 153 (121). Många medarbetare och chefer har gått arbetsmiljöutbildning de senaste åren, där vikten av att anmäla tillbud och arbetsskador påpekats. Det är osäkert om antalet arbetsskador och tillbud ökat eller om de anmäls i större omfattning. Största andelen anmälningar gällde hot och våld. Störst andel hot- och våldincidenter förekom inom vård och omsorg. Ofta fanns samband med utåtagerande brukare. Arbete med hjälp av handledning från företagshälsovården pågår för att försöka minska tillbuden. Kultur- och fritidsarbete Teknikarbete Hantverkare/vaktmästare o dyl Räddningstjänst Kökspersonal Arbetsskador och tillbud (procent) Hot/våld Belastning Stickskada I nedanstående tabell visas fördelningen mellan arbetsskador och tillbud. Det är flest tillbud som rapport eras, framför allt när det gäller hot och våld. När det gäller belastningsskador är det fler arbetsskador. Övriga åtgärder för arbetsmiljö och hälsa För att förbättra hälsotalen och skapa trivsel har medarbetarna under året haft möjligheter att delta i olika personalvårdsfrämjande insatser till rabatterade priser. ASKIM, föreningen för kommunens anställda och förtroendevalda samt deras familjemedlemmar, erbjöd under året ett brett utbud av aktiviteter. Förutom de sedvanliga motionsaktiviteterna som till exempel gympa, chiball och volleyboll, ordnades bland annat trivselkvällar vid Ingestrand och vid slalombacken i Rackstad, kreativa trädgårdskvällar, aktivitetstävling med priser, fotokurser och möjlighet till deltagande i Vårruset. Medarbetarna erbjöds även rabatterat årskort på simhallen. Aktiviteterna under året lockade nästan medarbetare. Nytt för 2011 var en Halk-& fall Fördelning arbetsskador och tillbud (procent) Hot/våld Belastning Arbetsskador Tillbud Stickskada Halk-& fall Trafik Trafik Övrigt Övrigt 19

20 Personalanalys må-bra-peng som verksamheterna fick utnyttja på aktiviteter som fick medarbetarna att må bra. Den årliga utbildningen inom arbetsmiljöområdet, dess lagar, avtal och samverkansmodell, erbjöds till nya chefer, arbetsplatsombud och skyddsombud. Utbildningen bestod av tre tillfällen, en heldag och två halvdagar, och den genomfördes i samarbete med Previa. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för Arvika Näringslivscenter ökade under Sjukfrånvaron för Arvika Näringslivscenter redovisas inte på grund av få anställda. Av samma orsak redovisas inte fördelningen av kvinnors och mäns sjukfrånvaro för Arvika Teknik AB och ANC Ekonomiska förening. För Arvika Fastighets AB var sjukfrånvaron 2,7 procent för kvinnor och 2,1 procent för män. Medarbetarundersökning Medarbetarundersökning görs vartannat år och nästa blir under Jämställdhet och mångfald Sjukfrånvaro (procent) 3,5 3,0 2,5 2,0 2,4 3 2,6 3,5 Under året arbetade en partsammansatt grupp fram en ny plan för jämställdhet och mångfald som ska gälla för perioden Planen beskriver Arvika kommuns arbete för att motverka diskrim inering och främja lika möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning sett ur ett arbetsgivarperspektiv. Målgruppen är Arvika kommuns anställda. De flesta målen i planen för åren uppnåddes. 1,5 1,0 0,5 0, AFAB ATAB ANC Ek. För. De kommunala företagen I och med koncernsamverkan som innebar att Arvika Bostads AB och Arvika Elnät AB ombildades till två nya bolag 2011 så kan ingen jämförelse med föregående år göras för de nybildade bolagen Arvika Fastighets AB och Arvika Teknik AB. Bemanning Redovisningen nedan visar totalt antal anställda per bolag/förening och per kön. Bolag / % Kvinnor Män Arvika Fastighets AB Arvika Teknik AB ANC Ekonomisk förening ANC AB Minskningen bland anställda i den ekonomiska föreningen Arvika Näringslivscenter beror bland annat på att utbildningar har ställts in och att tjänster inte tillsatts. 20

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse

Bra ledarskap och medarbetarskap. Viktiga händelser. Ledarskapsindex 73 Medarbetarindex 78 Engagemangsindex 79. Förvaltningsberättelse Arbetsgivarperspektiv Finansiellt perspektiv Vårda tillgångar Styrsystem/ kvalitetsarbete Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Kommunplan 2015. Älvdalen

Kommunplan 2015. Älvdalen Kommunplan 2015 Älvdalen Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Sammanfattning... 3 3 Planeringsförutsättningar... 3 4 Verksamhetsplan... 4 5 Ekonomi... 5 6 Bortom planperioden... 9 Älvdalen, Reviderad

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Arbetsgivarperspektiv

Arbetsgivarperspektiv Arbetsgivarperspektiv Alla som arbetar i koncernen Karlstads kommun gör det på uppdrag av medborgarna. Vår uppgift är att ge medborgarna bästa tänkbara tjänster och service. Medborgarnas bedömning av kommunen

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2015

Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport Januari-juni 2015 Delårsrapport januari juni 2015 Dialect levererar it- och telekommunikation till små- och medelstora företag. Vi erbjuder ett brett utbud av produkter och tjänster och ser

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen

Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen BUN 2013.0138 Handläggare: Lotta Frisk, Personalavdelningen Personalbokslut 2012, barn- och utbildningsförvaltningen Antal anställda Barn- och utbildningsförvaltningen hade 714 tillsvidareanställda personer

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Omsättningen uppgick till 25,4 MSEK (18,6), en ökning med 37 procent. Rörelseresultatet ökade med 37 procent till 3,3 MSEK (2,4), motsvarande en rörelsemarginal

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Den personalekonomiska redovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Fortsatt positiv utveckling för koncernen Resultatet efter finansnetto ökade med 19 procent till 13 Mkr (11) Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 32 procent

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet

Om kommunen. Bra service kostar pengar. Information om Arvika kommuns verksamhet Bra service kostar pengar Det kostar naturligtvis mycket pengar att ge all den service som kommuninvånarna vill ha och behöver. Därför måste vi som bor i kommunen betala skatt. Men skattepengarna räcker

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Personalbokslut 2012

Personalbokslut 2012 Personalbokslut 2012 Personalbokslut 2012 Norrtälje Kommun sammanställer årligen ett personalbokslut som en del av kommunens redovisning. Avsikten med detta är att personalbokslutet ska ge en aktuell bild

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Arvika kommun. Årsbokslut 2007 Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 24 februari 2007 Antal sidor: 12. Arvika årsbokslut 07 Rapport.

Arvika kommun. Årsbokslut 2007 Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 24 februari 2007 Antal sidor: 12. Arvika årsbokslut 07 Rapport. ABCD Arvika kommun Årsbokslut 2007 Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG Bohlins AB 24 februari 2007 Antal sidor: 12 Arvika årsbokslut 07 Rapport.doc 2008 KPMG Bohlins AB, a Swedish limited liability

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Budget 2015. Kommunstyrelse och kommunledning

Verksamhetsplan 2015-2017. Budget 2015. Kommunstyrelse och kommunledning Verksamhetsplan 2015-2017 Budget 2015 Kommunstyrelse och kommunledning Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen ----------------------------------------------------------------- 3 Vision och verksamhetsidé

Läs mer

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet

+4% 0,9% n/a Q2 2015. Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Koncernrapport 14 augusti 2015 Viss omsättningstillväxt och förbättrad lönsamhet APRIL JUNI (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade med 4%

Läs mer

Koncernen Munkedals kommun

Koncernen Munkedals kommun Koncernen Munkedals kommun Kommunala bolag Förutom kommunen omfattas koncernen av följande bolag: Munkedals Bostäder AB Bolaget ägs till 100 procent av Munkedals kommun. Bolaget skall äga, förvalta och

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord tisdagen den 31 maj 2011. Delårsrapport 2011-01-01 2011-03-31 Dala Energi AB övergick till att upprätta kvartalsrapporter 2010-09-30 varför historisk jämförelse samma period

Läs mer

Årsrapport. Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr).

Årsrapport. Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr). Årsrapport 2008 Tolv månader i korthet avseende koncernen Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr). Nettoomsättningen för koncernen ökade med 9 % och uppgick till

Läs mer

Delårsrapport Q1, 2008

Delårsrapport Q1, 2008 Västerås Stockholm Delårsrapport Q1, 2008 Allokton Properties AB Stående lån 8,500000 Allokton I 2015 Frågor kring denna rapport kan ställas till Sören Andersson (tel +46 8 5221 7200) Sammanfattning Nettoomsättning

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 Januari Mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 0,5 (-0,6) MSEK. Resultat

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport Q1 2013 Smarteqs affärsidé är att sälja och utveckla antennsystem för ökad tillgänglighet, effektivitet

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2006

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2006 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2006 Insplanet skördar fortsatta framgångar > Nettoomsättningen ökade med 153 procent till 36 832 (14 540) TSEK. > Rörelseresultatet förbättrades kraftigt

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer