KULTUR I ÄLDRE- OMSORGEN

Transkript

1 KULTUR I ÄLDRE- OMSORGEN

2 ISBN Halmstad 2006 Text, foto och layout: Mymmel Blomberg Omslagsfoto: Mymmel Blomberg Region Halland, FoU Veinge tryckeri AB, Veinge 2006

3 KULTUR I ÄLDREOMSORGEN Mymmel Blomberg

4 FoU-Region Halland Fou-verksamheten på Region Halland syftar till att medverka i forsknings- och utvecklingsarrbeten i Halllands län. Huvudmän är länets sex kommuner och Landstinget Halland. Verksamheten har fått del av regeringens stimulansmedel inom äldreområddet och det statliga stödet utgår under åren

5 Förord I slutet av 1990-talet genomfördes en studie rörande kulturverksamheten inom den halländska äldreomsorgen. Studien, Kultur på undantag: en granskning av ÄDEL-reformens effekter, publicerades av Hallands Bildningsförbund. Bland de slutsatser som drogs märktes en avsaknad av målformuleringar för kulturverksamheten, minskade anslag och överhuvudtaget en minskning av kulturutbudet inom den halländska äldreomsorgen. De senare årens utveckling inom området är inte kartlagd. Vår idé har varit att genomföra ett projekt som ytterst syftar till att initiera en länsövergripande diskussion om kulturens roll inom vård och omsorg. Syftet med projektet är att ge goda exempel och sprida erfarenheter kring de kulturaktiviteter som genomförs inom äldreomsorgen i Halland. Intervjuer har gjorts med kulturarbetare, brukare, fritidskonsulenter, boendechefer och förvaltningschefer. Vi vill rikta ett stort tack till alla dem, som har ställt upp och engagerat sig i projektet. Projektet har på uppdrag av Region Halland genomförts av Mymmel Blomberg, som tidigare bland annat har arbetat med vårt länsövergripande kulturprojekt Kultur i Halland. Denna skrift kan förhoppningsvis tjäna som underlag för fortsatta diskussioner inom de aktuella verksamheterna. Resultatet kommer också att presenteras och diskuteras på FoU-cafeér i respektive kommun. Per Albinsson Informations-/FoU-chef 3 Ingemar Andreasson Kulturchef

6 Innehåll: Allas rätt till kultur... 6 Kultur - fint eller folkligt... 8 Kulturens läkande kraft...11 Forskning finns...13 Kulturfredag Signeshus...16 Musikkafé Karl XI...20 Sångstund med dementa...24 Kulturkompetens...28 Idéer och inspiration...30 Eftertankar...38 Söka vidare

7 Att få fortsätta vara den man alltid har varit. Att få fortsätta njuta av det man tycker om. Det är nog vad det hela handlar om. Att bli tillfrågad. Att bli sedd som individ. Det är nog vad det hela rör sig kring. Den här skriften vill visa på vikten av kultur och äldres rätt till kultur. Det handlar om vad som finns och vad som inte finns, hur det ser ut och hur det skulle kunna se ut. Förhoppningsvis kan skriften ge upphov till tankar och samtal. Mymmel Blomberg 5

8 ALLAS RÄTT TILL KULTUR Kultur är viktigt. Vi har alla rätt till kultur. Det kan de flesta vara överens om. Orden går lätt att säga; de ligger lätt i munnen och rätt i tiden. Men vad menar man egentligen? Varför är det viktigt? På vilket sätt? Vad ger det? Vad får det kosta? och framför allt : vilka har rätt till kultur? Kultur och hälsa hänger ihop. Flera undersökningar visar att - får man sina behov tillfredsställda även på det själsliga planet så mår man bättre. Vi ser rätten till mediciner, operationer och andra behandlingar som helt självklara. Vi tar reda på vilka mediciner just denna person behöver men funderar vi på vilken kulturupplevelse samma person behöver för att må bra? Har vi en medveten tanke om kultur som hälsoskapare eller använder vi kulturen som en guldkant på tillvaron, en stunds underhållning och förströelse? En av grundstenarna för äldreomsorg är att den ska tillfredsställa de behov som människor inte kan tillgodose på egen hand, därför att de är gamla eller sjuka. Då det gäller kultur ska det vara en rättighet för alla, och att vistas på ett äldreboende ska inte betyda att man blir 6 utestängd från möjligheterna att ta del av kulturen. Genom att delta i kulturaktiviteter kan man upprätthålla sin egen kulturella bakgrund och tradition. På så sätt kan man bibehålla sin personliga livsstil och få kontinuitet i sitt liv. Men när man själv inte längre kan ta sig till kulturen kan det bli svårt att behålla sina tidigare intressen. Stat, landsting och kommun har under lång tid satsat på kultur för olika grupper: kultur i skolan, kultur i förskolan, kultur för unga, kultur för handikappade, kulturprogram för vuxna. Hur ser det ut på kulturfronten för dem inom äldreomsorgen? Friska människor har ett val. De kan slinka in på en biograf, bänka sig i en teatersalong, besöka ett galleri, allt efter lust och behov. Men hur ser det ut när vi blir äldre? När vi inte längre har ork och kraft att själva ta oss till kulturen. Kommer då kulturen till oss? Får vi njuta av en stunds musik och glädjas? Får vi följa en linje i en bild och förundras? Får vi beskåda ett teaterstycke och röras. Får vi lyssna till poesi och häpna? Får vi själva måla, spela, sjunga, skriva, dansa? Eller

9 träder vi över en osynlig gräns när vi av fysiska skäl måste byta bostad? Sluts dörrar bakom oss? Är vi innanför de slutna dörrarna hänvisade till en helt annan kulturvärld? En värld som bygger på frivillig verksamhet? En värld där kulturen inte får kosta? En värld där vi sällan eller aldrig har hört talas om de som sjunger eller spelar för oss? Är vi hänvisade till en stunds dragspelsunderhållning och en sifferkoll vid bingoplattor? Det är inget fel på varken bingo eller dragspel. Det kan vara hur trevligt och givande som helst men det är lätt att allt blir en stunds förströelse, ett sätt att slå ihjäl en timme. Det räcker inte. Vi har rätt att kräva mer än så. 7

10 KULTUR - FINT ELLER FOLKLIGT? Att bestämma vad som ryms inom kulturbegreppet låter sig inte göras så lätt. En del menar att kultur är allt som får oss att må bra; att resa, lyssna på radio, se på TV, heja sig hes vid en fotbollsmatch. Andra vill använda ett smalare begrepp som innefattar musik, dans, teater, film, konst, litteratur och museibesök. Begreppet är töjbart. Kultur betyder odling på latin. Kultur blir då något som människor åstadkommer, i motsats till natur. Med detta får vi en väldigt vid definition av kulturbegreppet.. Nationalencyklopedin beskriver ordet kultur som: sammanfattning av allt som skapas av människor för att ge (högre) andliga upplevelser. I svenska akademiens ordlista finns ett flertal spalter med ord som börjar med kultur- alltifrån kulturaktivitet till kulturäng. Vi kan vända och vrida på begreppet och välja vilket synsätt vi ska ha. Antingen kan vi föredra en estetisk inriktning där vi med kultur menar konst av olika slag; till exempel, måleri, musik, teater, film och litteratur. Vi ger uttryck för våra tankar, känslor, minnen och 8 erfarenheter på ett konstnärligt och estetiskt sätt. Eller också kan vi välja en väg där vi menar att kultur står för i princip allt som människor gör tillsammans. Det kallar vi ett etnologisktantropologiskt sätt att se på kultur. När vi talar om kultur i vård och omsorg så kan man undra: menar vi den första definitionen; att föra in konst, litteratur och musik i vården eller föredrar vi den andra definitionen; den om att göra saker tillsammmans? Väljer vi den senare så blir kultur i äldreomsorgen närmast en fråga om aktivering. Och då har vi ryggen fri. Vi behöver inte fundera på begreppet kultur och vi behöver inte anstränga oss att erbjuda kulturella upplevelser. Gemensamt för alla kulturbegrepp är dock att de har att göra med kontakt och kommunikation människor emellan. Hur vi ser på kultur beror på egen bakgrund, historia, upplevelser och kunskap. Ett stycke klassisk musik kan ge somliga människor njutning medan andra upplever det som tråkigt. En dansbandslåt kan glädja en människa medan en annan rynkar på

11 9

12 näsan. Att man ser vad konsten föreställer är grundläggande för vissa medan andra ser det som en utmaning att själva tolka bilden. En del fnyser åt vad de kallar finkultur medan andra suckar åt populärkultur. Att komma överens om en gemensam tolkning av ordet kultur låter sig inte göras. Förmodligen är det lika svårt att definiera ordet kultur som orden demokrati, konst, och politik. Vad som är rätt eller fel kultur är inte det viktiga. Huvudsaken är mångfalden ; att var och en får sina specifika kulturella behov tillfredsställda. Och det innebär att vi inte bara kan se till majoriteten och uppfylla deras behov. Inte bara se till vad som säljer. En jämförelse om än långsökt kan göras med våra TVkanaler. SVT har uppgiften att se till allas behov och önskningar. Så kallade smala program ska erbjudas tittarna även om man vet att programmet i fråga inte lockar så många. Så ska det låta och På spåret utesluter inte udda dokumentärer och Kspecial. Tio dagars passivt vegeterande ger dig en schysst depression och sen kommer demenssjukdomarna som ett brev på posten Elenor Bodel, projektledare för Kultur och hälsa i Umeå Äldre ska ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialtjänstlagen Kulturpolitiken ska verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. Kulturpolitiskt mål 10 Bruket av kultur som verkningsmedel i sjukdomsförebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande arbete måste understödjas av både hälsomässiga, ekonomiska och etiska argument. Det handlar inte om en specifik vårdanpassad kultur utan att använda sig av konstnärers och kulturinstitutioners kunskap, erfarenheter och vilja Statens Kulturråd

13 KULTURENS LÄKANDE KRAFT I Sverige blir vi, relativt sett, fler och fler åldringar. Antalet yrkesverksamma ökar inte i samma takt. Så frågan är vad vi vill och kan göra för att vi som gamla ska må bra? Inte bara fysiskt utan även själsligt. Vi får den medicin vi behöver. Vi vårdas och behandlas. Men hur går det med det som inte är synligt, som inte ger lätt avläsbara effekter, som inte ger snabba resultat? Ägnar vi oss åt att bota det sjuka i högre grad än att ta vara på det friska? Prioriterar vi bort det som är förebyggande och som handlar om livskvalitet eftersom det ekonomiskt konkurrerar med andra insatser? Ett samhällsekonomiskt värde av att ge möjlighet till kulturella upplevelser är svårt att uppskatta men att få ta del av kultur har en stor betydelse för vår egen uppfattning av livskvalitet och hälsa. Kultur kan ge social, känslomässig, estetisk och intellektuell stimulans. Kultur ger oss gemenskap och samtal och därigenom en möjlighet att se hela människan, och inte reducera en människa till något som bara behöver skötas. Troligt är att insatser 11

14 12 inom vård och omsorg kan minska om vi upplever en större tillfredsställelse i livet. Statens kulturråd har ansvar för den nationella kulturpolitiken och de menar att bruket av kultur i vården av sjuka och äldre måste understödjas av både hälsomässiga, ekonomiska och etiska argument. Om vi ser närmare på dessa begrepp så har Statens kulturråd mycket tunga argument för att kulturen ska få ta plats inom äldreomsorgen: hälsomässiga vi mår bättre av kultur och får ett rikare liv, ekonomiska det blir billigare om vi kan sänka medicinförbrukningen, etiska vi har som äldre rätt till samma kvalitetskultur som alla andra. Det ska alltså inte handla om en specifik vårdanpassad kultur utan man ska enligt kulturrådet - använda sig av t ex konstnärers och kulturinstutitioners kunskap och erfarenheter. Detta kan man tolka som rätten till kultur med samma kvalitet som friska och pigga kan ta till sig Kulturen får även om den ses som hälsobringande inte endast ses som behandling utan den ska vara en rättighet i sig. Den offentliga kulturpolitiken ska vara till för alla, även för äldre människor som har svårt att förflytta sig. Det ska inte vara som att stiga över en osynlig kulturgräns när man flyttar in i ett servicehus eller särskilt boende.

15 Genom långtidsstudier har forskare tillsammans med statistiker visat att de som konsumerar mycket kultur lever längre. Sambandet gäller framförallt de som ofta går på bio, konserter eller besöker muséer. FORSKNING FINNS Östersundsposten Det finns ett samband mellan kultur och hälsa, menar många. Det finns medicinska forskningsresultat som visar att människor faktiskt mår bättre av kulturmöten och att själva vara skapande. Många erfarenheter från konstnärer, kulturarbetare och personal vittnar också om detta. Det är dock inte lätt att visa på långsiktiga effekter av kultur i olika former; att det skulle löna sig i längden, att vi skulle må bättre på sikt. I konkurrens med andra insatser är det alltför lätt att prioritera bort det som är förebyggande och som rör den enskilda människans livskvalitet. Det behövs mer forskning kring hälsoeffekter av kulturella aktiviteter. Luttrad personal menar, att först när man med staplar, diagram och tabeller kan påvisa att man tjänar ekonomiskt på att erbjuda de äldre kultur, kommer något att hända. Även om personalen kan se att kultur ger livslust, så måste man med siffror kunna bevisa att det dessutom lönar sig ekonomiskt. Först då, tror man, kommer man att få de resurser som behövs. Att kulturella aktiviteter livar upp oss och 13 Det är lättare att tala om nyttan av kost och motion än hävda rätten till kultur. Politiker, oberoende av parti eller position, för sällan eller aldrig upp sambandet kultur och hälsa. Gudrun Vahlquist, Statens kulturråd Vi har en MAS (medicinansvarig) i kommunen. Men vem ansvarar för själen? Vi skulle ha en social MAS också. Personal äldreboende Den medicinska delen kan vi. Nu är det själens tid. De humanistiska värdena kommer allt mer. Tidigare var det huvudsaken att man var hel och ren men attityderna förändras. Vi ser nu mer och mer till individens behov Kristina Hjort, kulturutvecklingschef i Göteborg

16 får oss att känna glädje är väl dokumenterat inom forskningen: (Wikström 1994, Rapp 1999, Palo-Bengtsson 2000, Ruud 2001, Konlaan 2001) Man kan även i ett flertal av undersökningarna se en märkbar förbättring av hälsan. Ett antal försök görs runt om i landet med konst- drama- och musikterapi. Genom dans återupplever de dementa minnen, de kommer ihåg sociala mönster och händelser och de börjar kommunicera. (Palo-Bengtsson) Även musik framkallar minnen, känslor och sinnesstämningar. När forskare tillsammans med äldre, under en tid tittade på och diskuterade konst såg man tydliga positiva resultat både vad gäller den fysiska hälsan och den enskildes känsla av välmående och lycka. Blodtrycket sänktes och en minskning av lugnande, smärtstillande, och sömnmedel kunde konstateras. Dessutom minskade behovet av laxermedel. Den allmänna sinnesstämningen blev på det hela taget bättre. (Britt-MajWikström, docent vid Institutionen för Vårdvetenskap vid Ersta sjukhus) Eva Karlsson, undersköterska vid Munkeberga äldreboende i Piteå har arbetat med sång som ett arbetsinstrument på äldreboenden och inom hemtjänsten. Bland dementa som ofta uppträdde oroligt sent på eftermiddagen och kvällen, infördes en sångstund innan läggdags. Följden har blivit att användningen av lugnande mediciner har minskat samtidigt som personalen upplever att arbetet blivit mindre stressigt. Thöres Theorell, professor i psykosocial medicin vid Karolinska institutet, har bland annat forskat kring musik och sång som terapi för långtidssjukskrivna. Han visar att man blir både energisk och avspänd av sång. Kroppens oxytacin ökar vilket dämpar oro. Han menar att musiken tar helt andra vägar in i hjärnan och därför får helt andra effekter. I en undersökning i Jönköpings län visas att kulturen inverkar positivt på de äldre som finns på ett boende och tillika har fundamental betydelse för personalens arbetstillfredsställelse och upplevelse av social gemenskap och arbetsglädje. Kulturen bidrar även på ett lyckligt sätt till ökad kommunikation med de äldre. En liknande kartläggning finns också i Jämtlands län, som lyfter fram personalens och vårdtagarnas behov i äldrevården. I Care & Culture projektet i Huddinge kommun redovisas en modell för hur man kan arbeta praktiskt med kultur i äldreomsorgen. 14

17 PERSONALRÖSTER: Vi har så mycket fördomar! Vi tror att bara för att man är äldre så vill man läsa om gamla tider och lyssna på gammal musik. Det är inte alls säkert! När det till exempel gäller läsandet vill våra boende ofta ha kärleksromaner. Det handlar inte om pengar. Det handlar om sättet att tänka på. Vad stryker vi ner på när vi tvingas spara? Inte är det mediciner. Varför har kulturen ingen hög prioritet? De som jobbar inom äldreomsorgen är sjukmänniskor. Politiker och chefer förstår inte. Vi andra kämpar nere i gyttjan. 15

18 KULTURFREDAG: SIGNESHUS I KUNGSBACKA Det är fredag förmiddag och Chagall ska komma på besök. Ja, åtminstone ska hans bilder och historien om hans liv presenteras på Signeshus äldrecenter. Ett stort antal intresserade har samlats när bibliotekarie Eva Löthman stiger in. Hon har famnen full av bilder, böcker och affischer, och huvudet fullt av berättelser. Att det blev just Chagall denna kulturfredag är Götes förtjänst. Han bor på Signeshus och har alltid varit förtjust i Chagall. Eftersom Göte hemmavid har ett flertal av konstnärens bilder tänkte han att det skulle vara roligt att visa upp dessa och samtidigt bjuda på berättelsen om Chagalls liv och leverne. På grund av sjukdom kan inte Göte berätta själv och det är då Eva Löthman kommer in i bilden. Göte och hans fru Ella har bidragit med sina bilder och sin kunskap och Eva har själv forskat vidare. Eva sätter igång historien om Chagall; livfullt och engagerat. Fram växer bilden av en fantasirik och expressiv målare. Publiken för dagen är blandad. Kvinnorna dominerar men några män finns också med bland lyssnarna. 16 Intresset är stort och Evas framförande avbryts då och då av frågor. Ett samtal utspinner sig och Eva vänder sig då och då till Göte som bekräftar och understödjer berättelsen. Många av bilderna lockar till skratt och funderingar. SAMARBETE GER KULTUR Hur kommer det sig nu att en av bibliotekarierna i Kungsbacka är på Signeshus för att berätta om Chagall? Jo, äldreomsorgen och Kultur och Turism samarbetar såtillvida att äldreomsorgen köper in timmar av kulturen. En person anställd på kulturen ansvarar för att äldreomsorgens tretton äldrecentra får den kulturverksamhet de önskar. Så långt det räcker. På Signeshus startade personalen för ungefär ett år sedan vad man kallar kulturfredag och förutom Chagall har man talat om bland andra Picasso, Skagenmålarna och H C Andersen. Dels har personalen egna idéer om vad fredagarna ska innehålla och dels får man önskemål från de boende. Närheten till kulturhuset Fyren försöker man så ofta det går

19 PUBLIKRÖSTER: Det var en märklig man, den där Chagall! Varför målade han så där? Varför har han delat på kroppen och huvudet? Det kanske var så att han ville visa hur fantasin svävar iväg på egen hand. Jag tycker verkligen om hans bilder! Roligt att få höra mer om honom. Han var så dyster och målade så mörkt i början. Var hans liv sådant? Man märker tydligt att färgerna förändrades när han blev gladare. Vad intressant det här var! 17

20 18

21 PERSONALRÖSTER: att dra fördel av. Här har man upplevt bland annat lunchkonserter och utställningar. Personalen på Signeshus ser kulturen som ett viktigt och naturligt inslag i vardagen. Idén med kulturfredagar ger möjlighet till en varierad verksamhet. Med fredagarna kan man nå en ny grupp; de som vill ha något annat än vad majoriteten önskar. Det är lika viktigt att den som är konstintresserad får njuta av bild, skulptur och handens verk, som att den som gillar dragspel får lyssna till sitt älsklingsinstrument. Man kan inte bara ligga i mittfåran menar personalen. Alla har lika stor rätt till ett rikt och givande kulturutbud. BIOBORG Ibland ska man ha tur också; kulturtur. Nils Borg hette en man som brukade komma till Signeshus för att äta och dricka kaffe. Ett av Nils intressen var att spela in och katalogisera filmer. Förrådet växte oavbrutet. När så Nils gick ur tiden, donerade hans dotter alla filmer till Signeshus. Här finns nu 783 VHS-kasetter med 1500 inspelade svenska och amerikanska filmer och även en del dokumentärer. En filmduk köptes in och vips! BioBorg hade sett dagens ljus. Nu visas filmer, med jämna eller ojämna mellan rum, i gymnastiksalen på Signeshus. Tack vare Nils Borgs filmintresse. 19 Vi var på lunchkonsert på Fyren och när violinkonserten var slut sa en av de boende, som i vanliga fall sitter alldeles tyst: Underbart! Det är så man kan börja leva igen! Vi måste lägga av med alla dessa gamla sorgliga låtar. Vi kan inte sjunga Man ska leva för varandra.. för en som just förlorat sin partner. För barn arrangerar man målarverkstäder. Varför inte göra samma sak för äldre? När vi hade en kulturfredag såg vi plötsligt att en man hade blå ögon! Inget hade tidigare fångat hans intresse. Han hade alltid suttit och hängt med huvudet men nu blev han så engagerad och intresserad så han lyfte blicken och vi såg hans ögon! Majoriteten, de 75 procenten som ligger i mittfåran, får alltid sitt. Med kulturfredagar når vi de andra 25 procenten.

22 MUSIKKAFE: KARL XI I HALMSTAD Sorlet stiger för varje minut. Från olika håll kommer alla de som vill lyssna på dagens musikanter. Just denna dag är det Lasse Bongas trio som ska spela upp i den fullsatta matsalen. Kaffe och kakor fyller borden, och publikens prat ackompanjeras av klirrande koppar. Så träder de in, trion som ska underhålla med sång och musik. De möts med glädje och applåder; de har varit här förr och lyssnarna vet vad de har att vänta. Lasse Bongha har uppträtt i 55 år och kanske har några i publiken idag dansat till hans musik när de var unga. Han har underhållit flera generationer av Halmstadbor och även spelat på andra platser i världen. Dagens repertoar ger många igenkännande leenden. Ena stunden en sugande jazzmelodi där diggarna vippar i takt med fötterna och får något mjukt i blicken. Andra stunden ett gammalt örhänge där åhörarna sjunger med; vissa försiktigt nynnande medan andra tar i med kraft och lust. Succé gör en helt nyskriven låt Ekberg blues om kommunstyrelsens nuvarande ordförande i Halmstad; Bengt Ekberg. Det är en blandad musikalisk kompott som serveras på Karl XI denna dag. Humor och glädje genomsyrar programmet; kryddat med nostalgi och en gnutta allvar. MÅNGÅRIG TRADITION Musikkaféet ska vara en mötesplats för alla. Dels för de boende på Karl XI, dels för pensionärer i hela kommunen. Eftersom många äldre bor hemma ända tills de är så dåliga att de måste flytta, så behövs en mötesplats även för dessa. Här kan man möta gamla vänner och kanske skaffa nya, ta en kopp kaffe och glädjas åt underhållningen för dagen. Här på musikkaféet kan man förenas i musiken. Vikten av att få klä upp sig lite, ha en tid att passa och något att se fram mot kan inte nog understrykas av personalen. Möjligheten att dela en upplevelse med andra är något som alla mår bra av, menar man. Verksamheten med regelbundna musikkaféer på karl XI startade 1993 och ligger nu som då på tisdagar mellan ch Många är de artister som passerat revy. 20

23 PUBLIKRÖSTER: Det är goa gubbar och Man kan ju sjunga med Det är härliga gamla låtar, jag gillar evergreens! när det är lite gammalt. granna bitar. Ekberg blues Jag har själv sjungit i kör. var inte dum heller! 21

24 22

25 PERSONALRÖSTER: Om folk mår bättre så blir det mindre spring. Tidigare stöddes verksamheten av Musik i Halland och kunde då genomföras varje tisdag men nu när man själv står för hela kalaset så blir det mer sällan. Tid, personal och pengar räcker inte till. Nu planerar man att återgå till att ha kafé varje tisdag. Detta ska kunna genomföras med hjälp av pensionärer som hjälper till i högre grad än tidigare. Det kan gälla assistens med placering och servering och kanske även att själva hålla i något av kaféerna. På så sätt minskar man personalens insats och man kan därför kosta på sig fler kaféer. Vården och omsorgen funkar bra.men det själsligadet är en bristvara. Vi ser vad kraften människor emellan kan göra. Det finns en väldig kraft i pensionärerna själva. Vi måste stödja den kraften. Medmänsklighet är aldrig fel. Det är viktigt att känna sig behövd och bekräftad. Hur hade det sett ut om inte alla dessa pigga pensionärer hade ställt upp? Frivilligverksamheten ska vara ett komplement. Inte ersättning för annan verksamhet. 23

26 24

27 NÄR ORDEN TAR SLUT -TAR SÅNGEN VID: SLOTTSPARKEN I HALMSTAD Redan vid första låten börjar någon sjunga. Orden finns någonstans, långt därinne. Flera andra känner igen melodin och nynnar med. Leendet sprider sig över läpparna hos någon där musiken känns bekant; som om musiken fanns där i kroppen sedan tidigare. För somliga tar det lite tid. De sitter länge tysta, men så går en musikslinga in och man kan se att något händer; en blick, en rörelse, en ny skärpa och uppmärksamhet. Det är musikstund för personer med demenssjukdomar på Slottsparken i Halmstad. En grupp män och kvinnor har samlats för att lyssna och kanske sjunga, nynna, minnas... Sven-Eric Gissbol, som varit musiker i hela sitt liv, har tillfälligtvis anställts av Hallands bildningsförbund just för detta uppdrag; att sjunga för och med människor med demenssjukdomar. Sven-Eric har ett späckat schema och rör sig över hela Halland. En gång i månaden kommer han till varje plats och hans besök är efterlängtade bland personalen. De ser och uppskattar nyttan med hans visstunder. Det händer att boende blir lugnare i flera dagar efter att ha mött 25 musiken; sånger de känner igen. När Sven-Eric säger namnet på den sång han ska sjunga får han inga igenkännande nickar, snarare uttryckslösa och väntande blickar. Titeln säger inget längre, även om man en gång i tiden var bekant med sången. Men när han börjar sjunga då kommer orden! Melodin är en väg fram till orden. Sven-Eric serverar den ena gamla godingen efter varandra; repertoaren är anpassad efter publiken: Min älskling du är som en ros, I natt jag drömde, Julkväll på Hawaii Någon minnns texterna och sjunger med, någon nynnar, någon blundar och njuter... MUSIK GER LIV Sedan urminnes tider har musiken funnits i människans liv. Musiken ingår som en natturlig del i livets olika skeden: vaggvisor och ramsor, tonårstidens sökande, deltagande i körer och orkestrar, ritualer i glädje och sorg... Vi har alla starka kopplingar till musik och berörs därför på olika sätt av musik och rytmer. Vi har alla våra minnen och upplevelser.

28 Musikterapi för gamla, sjuka eller dementa används på olika platser i landet som ett medvetet terapeutiskt verktyg. Musikterapi är en behandlingsform och ett alternativ eller komplement till övrig behandling. Man menar i dessa sammanhang att behovet av musik, liksom alla andra behov, är fundamentalt för oss alla oavsett ålder eller handikapp. Musiken stimulerar det som fungerar hos patienten eller den gamla, och blir en brygga mellan den inre och den yttre världen. Man ser också att musiken har en läkande kraft på sinnet. Men även om man, i brist på tid, kraft, lust och pengar, inte vill sätta igång ett musikterapeutiskt arbete så kan man sjunga och spela med och för de äldre. Om inte annat så för glädjen i musiken! Alla människor kan sjunga, om de över huvud taget har en röst, men somliga sjunger bättre än andra. Sjunga på sitt vis kan alla, och man behöver inte vara utbildad musikterapeut för att använda sig av sång och musik i arbetet. Birgitta Andersson, musikterapeut Människan kan dö av sinnessvält. inom äldrevården. Kanske själen dör före kroppen, kanske på grund av sinnessvält. Synnöve Frii- Larsen, musikterapeut Musik letar sig in genom huden och finner den kortaste vägen till hjärtat. Eva Dahlgren, sångerska och musiker 26

29 27

30 KULTURKOMPETENS Kultur måste få kosta. Det är helt klart. Och inte känner att man har tid, så kan man inte klart är också att beslutsfattarna måste ta det övergripande ansvaret och ge både ekonomiska och praktiska möjligheter till kulturverksamhet. Men beslut och slantar skapar i sig ingen kultur. En förutsättning för att kulturverksamheten ska fungera är att personalen inom äldreomsorgen arrangera kulturaktiviter med någon större lust och glädje. Inte heller kan man då inspirera de äldre att delta i aktiviteterna. Fortbildning för personal måste ske regelbundet och det gäller alla kategorier, även arbetsledare och chefer. Detta menar kulturrådet och får möjlighet att förstå och inse vad kultur för framhåller även kulturaktörernas behov. äldre innebär. Det är personalen på boendena som kan göra kulturevenemangen möjliga.utan deras hjälp kan inte kulturutbudet öka. Därför måste medarbetarna inom vård och omsorg få fortbildning och utbildning inom kulturområdet. För att kunna inspirera och intressera andra måste man själv få uppleva musik, teater, film och föreläsningar. Man måste praktiskt få prova på att dansa, spela teater, måla, skriva Man måste också få tid att ventilera svårigheter och problemställningar, få tid att upptäcka kulturens betydelse för den egna arbetsplatsen få tid att planera för kulturevenemang. Det handlar om tid och åter tid, inspiration och åter inspiration. Kultur ska lyfta, inte tynga. Personalens arbetsbörda ska inte öka. Men om man inte känner sig motiverad, om man Artister måste förberedas för den verklighet de kommer att möta. Göteborgs kommun blir först i landet med att starta en kulturutbildning för vårdpersonal inom äldreboendet. Hösten 2006 startar en treårig utbildning för att motivera personalen att arbeta med kultur. Utbildningen varvar storföreläsningar med arbeten i mindre grupper där man ser på vad som kan göras på den egna arbetsplatsen. Kulturutvecklingschefen i Göteborg menar att kultur skapar livslust och välbefinnande och anser att vi måste samarbeta över förvaltningsgränserna för att kunna erbjuda kultur inom äldreomsorgen. Det finns ett stort intresse för utbildningen och detta, påpekar kulturutvecklingschefen, tyder på att attityderna till kultur håller på att förändras. 28

31 Det är nödvändigt att förbättra kunskapen och öka kompetensen om kulturområdet hos olika personalgrupper inom vård och omsorg. Statens kulturråd Kultur i vården står och faller med vårdpersonalens attityder. Utan deras positiva medverkan kommer kultur i vården aldrig att vara en del av omvårdnadens innehåll. Landstingsförbundet: Kultur är vård 29