Kristinehamns kommuns arbete med översiktsplan och Boverkets ÖP-modell. Hanna Åsander projektledare ÖP

Transkript

1 Kristinehamns kommuns arbete med översiktsplan och Boverkets ÖP-modell Hanna Åsander projektledare ÖP

2 Detta kommer jag att prata om Uppstart av översiktsplanearbete i Kristinehamns kommun Boverkets ÖP-modell och pilot-kommuner Vår tolkning av ÖP-modellen en GIS-modell Kristinehamns kommun

3 Kommunen i korthet Kristinehamn är en skärgårdskommun med cirka invånare. Kristinehamn är den största tätorten i kommunen med ca invånare. Övriga tätorter är Ölme, Björneborg, Bäckhammar och Nybble. Ligger mittemellan Stockholm, Oslo och Göteborg Den totala ytan för kommunen är kvadratkilometer, men bara 748 av dem består av land resten är vatten och då framför allt Vänern.

4 Hur ser vår gällande ÖP ut och vad vill vi nu? Gå från tryckt dokument/karta till rullande digital ÖP Kort koncist med tydliga ställningstaganden Mer visionsbilder tätorterna och landsbygden Skapa en välförankrad ÖP som blir användarvänlig

5 Kristinehamns kommuns arbete med ny ÖP Nuvarande ÖP antagen Ej aktualitetsprövad varje mandatperiod. September KF beslut om revidering av ÖP. Januari 2015 Beslut projektplan, information i nämnder och förvaltningar. Mars Kick-on för alla inblandade tjänstepersoner och politiker. Maj-juni 2015 Dialogturné Tyck om Kristinehamn September-april 2016 Arbete med underlag såsom riktlinjer för bostadsförsörjning, trafikpolicy, översvämningspolicy, grönstrukurpolicy + ÖP-modellen (kartfunderingar och GIS-arbete)

6 Tyck om Kristinehamn en medborgardialog Syftet var att informera om översiktsplanen och lyssna in vad medborgarna tycker och tänker i ett tidigt skede. Dialogturnén pågick maj-juli 11 stopp, evenemang och träffpunkter/mötesplatser Joel och Hanna från planeringsavdelningen höll ihop Politiker medverkade som demokratiarbetare Mellan lämnade synpunkter Totalt ca 1000 synpunkter

7 Vad tycktes under turnén? Alla synpunkter sorterades in i Excel och kategoriserades. Vardagslivsfrågor, tätort/centrum/parker samt infrastrukturfrågor var de kategorier som stack ut Diagram över samtliga synpunkter

8 Utvärdering och sammanställning Sammanställning av synpunkter från dialogturnén planeringsunderlag

9 Landsbygdsprocess + översiktsplaneprocess För femte året i rad landsbygdsträffar i mars månad. Workshop/kartövning på varje träff (6 olika platser)

10 Boverkets ÖP-modell en genomgång Hur bör en bra översiktsplan vara? Det här anser Boverket: Kort och koncis Innehålla tydliga ställningstaganden - ta stöd i konsekvensbedömningen Underlag och bakgrundsbeskrivningar vid sidan om Tvärsektoriell - avvägningar Fysisk/rumslig En ÖP inte ett bibliotek av FÖP och TÖP eller andra utredningar med otydlig status Lätt att följa upp och ändra

11 ÖPs innehåll och ÖP-modellen Utmaningar Målbild/Framtidsbild - Mål för den fysiska miljön Utvecklingsstrategi/ Utvecklingsprinciper Grunddragen i mark och vattenanvändningen Hänsyn till allmänna intressen K O N S E K V E N S E R

12 Varför ÖP-modell? Många ÖP är tjocka, oöverskådliga och svårlästa. Begreppsförvirring Mer enhetliga i utformningen utan att inskränka på friheten att utforma efter behov Underlätta samordning med rumslig regional planering Ökat behov av att kunna jämföra ÖP:ar, och att se en regional bild av kommunernas intentioner Bra för lokaliserare, överprövare och allmänhet En modell har efterfrågats Hjälp för kommuner med små resurser

13 Tre aspekter: 1. Utvecklingsstrategi 2. Användning 3. Hänsyn

14 Utvecklingsstrategi Tema Bebyggelse Transporter och teknisk försörjning Natur och rekreation Objektstyper Kärna Nod Värdekärna Viktig funktion Utvecklingsstråk Transportsamband Natur- och rekreationssamband Utvecklingsområde Natur och rekreationsområde Nivå Regional Kommunal Lokal Vägledning Fri text

15 Användning Områdestyp Stadsbygd Verksamheter Grönområde Landsbygd Natur Vatten Avsikt Ny/Ändrad Oförändrad Vägledning Fri text Tidshorisont Kort sikt Medellång sikt Lång sikt Täthet (stadsbygd, landsbygd) Tät Gles

16 Preciserad användning HJ 1 = Dominerande användning (här: handel och lätt industri) HJ 1 /KB /KB = Annan betydande användning (här kontor och bostäder (S) = Viktig verksamhet (här utbildning) H/KB B/H (S) JH Områdestyperna markeras med färg, där kulörens nyans anger avsiktstyp. Notera att flertalet områden inte har någon preciserad användning. Preciserad användning används bara där områdestypen inte räcker till för att beskriva vad kommunen avser. B BHK B/H JE B L 2 E 1

17 Preciserad användning B. Bostäder H. Handel G. Drivmedelsförsäljning O. Tillfällig vistelse K. Kontor J. Industri U. Brytning A. Energiproduktion E. Teknisk anläggning X. Ledningar T. Transporter D. Vård S. Skola R. Besöksanläggning M. Begravning N. Friluftsliv L. Areella näringar Y. Vattentäkt Ö. Övnings- och testområde

18 Grönstråk och vattenstråk Stråktyp Grönstråk Vattenstråk Avsiktstyp Ny/Ändrad Oförändrad Vägledning Fri text Tidshorisont Kort sikt Medellång sikt Lång sikt

19 Transportsystem Transportslag (kan preciseras med användningsslag) Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik Biltrafik Järnvägstrafik Flyg Sjöfart Trafikzoner Fotgängarzon Lågfartszon Avsikt Ny/Ändrad Oförändrad Vägledning Fri text Tidshorisont Kort sikt Medellång sikt Lång sikt

20 Precisering av transportslag Kollektivtrafik Regional tågtrafik Stomlinje för buss Annan busslinje Tunnelbana Spårväg Båtlinje Resecentrum Bytespunkt Gång- och cykeltrafik Gågata Huvudcykelled Cykelväg Cykelparkering Järnvägstrafik Järnväg Godsterminal Biltrafik Flyg Väg Huvudgata Anslutning Parkering Bilfärja Flygplats Sjöfart Hamn Farled

21 Hänsyn Hänsynskategorier Natur- och kulturmiljövärden Areella näringar Råvarutillgångar och samhällsviktiga verksamheter Miljö, hälsa och säkerhet Hänsynstyper Urval beroende på hänsynskategori Riksintressen Ja/Nej Vägledning Fri text

22 Hänsynskategorier och hänsynstyper Natur- och kulturmiljövård Naturvård (MB 3:6) Kulturmiljövård (MB 3:6) Friluftsliv (MB 3:6) Ekologi (MB 3:3) Opåverkat (MB 3:2) Rörligt friluftsliv (MB 4:1+4:2) Obruten kust (MB 4:1+4:3) Högexploaterad kust (MB 4:1+4:4) Obrutet fjäll (MB 4:1+4:5) Skyddade vattendrag (MB 4:1+4:6) Nationalstadspark (MB 4:1+4:7) Natura 2000 (MB 4:1+4:8) Areella näringar Jordbruk (MB 3:4) Skogsbruk (MB 3:4) Rennäring (MB 3:5) Fiske (MB 3:5) Vattenbruk (MB 3:5) Råvarutillgångar och samhällsviktiga verksamheter Utvinning (MB 3:7) Industri (MB 3:8) Energiproduktion (MB 3:8) Energidistribution (MB 3:8) Kommunikationer (MB 3:8) Vattenförsörjning (MB 3:8) Avfallshantering (MB 3:8) Försvar (MB 3:9) Miljö, hälsa, säkerhet Buller Luftkvalitet Vattenkvalitet Olycksrisk Översvämning Erosion Förorenad mark Dåliga grundförhållanden VA-problem

23 Synpunkter & frågor till Boverket Synpunkter lämnas via hemsidan: Frågor besvaras av: Pål Karlsson Jon Resmark

24 Pilot-kommun i Boverkets ÖP-modell Kristinehamns kommun är pilotkommun tillsammans med Uppsala, Sala, Örebro, Bergslagens bygg- och miljöförvaltning, Motala, Ronneby, Båstad och även region Örebro i testet av ÖP-modellen 2-3 träffar/år Månadsvisa avstämningar via Lync Nästa träff i Stockholm den 25 april

25 Kristinehamns implementering av ÖP-modellen Byggt en egen databasmodell i Arc GIS utifrån Boverkets begreppsmodell

26 Kristinehamns implementering av ÖP-modellen Byggt en egen databasmodell i Arc GIS utifrån Boverkets begreppsmodell

27 Kristinehamns implementering av ÖP-modellen Byggt en egen databasmodell i Arc GIS utifrån Boverkets begreppsmodell Rektifierat och lagt in gamla ÖP som ett GIS-lager

28 Kristinehamns implementering av ÖP-modellen Byggt en egen databasmodell i Arc GIS utifrån Boverkets begreppsmodell Rektifierat och lagt in gamla ÖP som ett GIS-lager Lägga till preciserad Användning för tätorterna och LIS-områden

29 Kristinehamns implementering av ÖP-modellen Börjat jobba i GIS-kartan med att lägga in grönområden och grönstråk som ska fungera både för Grönstrukturpolicyn och ÖP-kartan

30 Kristinehamns implementering av ÖP-modellen Allt som editeras läggs in och sparas ner i databasen som är konstruerad efter ÖP-modellen Nu återstår att testa och se om modellen håller måttet

31 Tack! Kontaktuppgifter: Hanna Åsander (projektledare) Tel: