Boverket. Yttrande. Havs- och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering Box Il Göteborg

Transkript

1 Boverket Myndigheten för samhällsplanenng, byggande och boende Yttrande Datum Havs- och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering Box Il Göteborg Diarienummer 597/2018 Ert diarienummer Yttrande över samrådsförslag för havsplanerna för Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken, samt tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar och hållbarhetsbedömningar. Boverket lämnar ett samlat yttrande för de tre havsplanerna Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken samt tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar och hållbarhetsbedömningar. Boverkets synpunkter är av generell karaktär då myndighetens roll är att verka för god samhällsutveckling. Sammanfattning Boverket tycker det är mycket positivt med den breda dialog som har föregått arbetet med att ta fram samrådsversion av havsplanerna, men har svårt att utläsa vilket genomslag synpunktema har fått i planeringen. Boverket upplever att förslagen till havsplaner har mer karaktären av att beskriva befintliga förhållanden än av att utgöra ett planeringsdokument. Boverket anser att ställningstagandena är otydliga och att motiven de grundas på behöver utvecklas. Det är svårt att utläsa vilken användning som har företräde framför en annan. Boverket menar att det är svårt att få en bild av vad som är pågående användning och vad som är föreslagen ny användning. Planbeteckningarna är mycket knapphändigt beskrivna och svårtolkade. Boverket anser att användningen Attraktiv livsmiljö inte är en användning utan snarare ett mål att sträva mot. Istället föreslår Boverket att Attraktiv livsmiljö delas upp i användningen friluftslivoch hänsynsområdet kulturmiljö. Boverket anser att Boverkets förslag till begreppsmodell för översiktligoch regional planering (ÖP-modellen) bör tillämpas i första hand även för havsplaneringen. Boverket, Box 534, Karlskrona. Telefon: Fax: E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats:

2 Processen Samrådsversionen av planförslagen till havsplaner för Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken har föregåtts av omfattande dialoger med myndigheter, branscher, kommunala organ, intresseorganisationer, forskningsinstitutioner och grannländer. Under planprocessen sammanställdes först en nulägesbeskrivning, därefter följde ett tematiskt arbete. Innan nuvarande samråd togs det fram ett utkast för havsplanerna som skickades ut för synpunkter under vintern och våren 2016/ (6) Boverket tycker det är mycket positivt med den breda dialog som har skett under processen och som Boverket har deltagit i, men har svårt att utläsa om och vilka synpunkter från dialogen som har fått genomslag i samrådsversionen av havsplanerna. En redogörelse med inkomna synpunkter tillsammans med kommentar om hur synpunkten har beaktats, liknande samrådsredogörelse vid översiktsplanering enligt Plan-och bygglagen, skulle kunna bidra till att tydliggöra processen och förstå vilka avvägningar som har gjorts och på vilka grunder. Vid avvägning mellan olika intressen är konsekvensanalysen (hållbarhetsbedömningen tillsammans med miljöbedömningen) ett viktigt verktyg att ta stöd i. Processen med konsekvensanalysen bör således inledas tidigt, redan vid framtagandet av de första utkasten av planerna. De första havplanerna Boverket upplever att förslagen till havsplaner har mer karaktären av att beskriva befintliga förhållanden än att utgöra planeringsdokument. En möjlig förklaring kan vara att planerna är den första versionen av nationella havsplaner och att arbetet därmed blir mer lärande om hur processen och planerna ska utformas. Förslagen till havsplaner utgör dock en grund att arbeta vidare med för att i nästa version bli mer framåtsyftande planer. Otydliga ställningstaganden Havsplanerna är mycket kortfattade, vilket är en bra ambition, men i det här fallet medför det att information och resonemang saknas. Det är första gången nationella havsplaner tas fram vilket kräver mycket tydliga ställningstaganden och redogörelser för vad ställningstagandena grundas på. Detta behövs för att användare av planerna ska förstå motiven till avvägningarna och för att havsplanerna ska kunna användas i efterföljande planering. Boverket menar att de konflikter och synergieffekter som finns mellan olika intressen bör belysas på ett tydligare sätt. Till exempel kan information i respektive miljöbedömning och hållbarhetsbedömning vävas in i havsplanen för att minska överlappande information. Planförslaget får också på så sätt mer utvecklade resonemang och motiveringar till avvägningar och konsekvenser tydliggörs. I planförslagets kapitel 6 Teman finns beskrivningar av olika användningar som kan vara till hjälp för att öka förståelsen för bedömningen av vilken an-

3 vändning som har fcireträde framför en annan. Infonnationen i kapitel 6 kan med fcirdel användas i planförslagets kapitel 5 om havsområdena för att tydligare redovisa avvägningarna och underlätta fcir användare av planen att hitta infonnationen. 3(6) Den geografiska avgränsningen för en eller flera samexisterande användningar i havplanerna betecknas med en versaloch tre siffror, till exempel V302 fcir ett geografiskt område i havsplanen fcir Västerhavet. I havsplanerna bör information om specifika geografiska områden kopplas direkt till områdena istället fcir att redovisas i generella avsnitt som till exempel informationen i kapitel 4 Vägledning om mest lämplig användning/samexistens. Den nuvarande dispositionen fcirutsätter att användaren av havsplanema avsätter tid för att fcirstå upplägget. Detta innebär att det finns risk fcir att viktig information fcirbises. Enbart de områden där bedömningen är att en användning har företräde framfcir andra användningar är redovisade i planförslaget. Boverket anser att alla geografiska delområden bör beskrivas fcir att prioriteringen inom varje område tydligt ska kunna utläsas. Även om bedömningen är att användningarna kan samexistera bör det redovisas hur de kan samexistera. Ä ven fcir de geografiska områden som är redovisade i planfcirslagen är det i många fall svårt att utläsa vilken användning som har företräde framfcir en annan användning. Bedömningarna som legat till grund till ställningstagandena bör utvecklas. Användningar Boverket anser att det är svårt att få en bild av vad som är pågående användning och vad som är fcireslagen ny användning. I planfcirslaget för Östersjön finns utredningsområde fcir användningen Sjöfart, men det är inte tydligt varfcir just det området redovisas som utredningsområde. Med den definition som gäller för användningen Sjöfart menar Boverket att fler användningar kan presenteras som utredningsområden, t.ex. område fcir koldioxidlagring i Östersjön och områden fcir sandutvinning. Även de områden för energi som tagits fram under havsplaneringsprocessen bör redovisas som utredningsområden. Om användningarna presenteras som utredningsområden ökar förståelsen fcir att det råder osäkerhet kring användningens geografiska utbredning men markerar att det kan finnas intressen som bör tas hänsyn till. Information om vad som saknas i form av planeringsunderlag eller liknande är också viktigt att lyfta fram. Planbeteckningarna är mycket knapphändigt beskrivna och svårtolkade. Beteckningarna är delvis nya i planeringssammanhang och bör beskrivas utfcirligt fcir att underlätta tolkning av planfcirslagen. Särskilt bör skillnaden mellan användningen N för natur och särskild hänsyn till höga naturvärden, betecknad med n, beskrivas mer ingående. Likaså fcir skillnaden mellan användningen F fcir fcirsvarsverksamhet och särskild hänsyn till totalförsvarets intressen, betecknad med f. Ingressen fcir varje temaområde i kapitel 6 Teman underlättar

4 förståelsen får varje användning och bör kopplas tiii kapitel 4 Vågledningfor mest lämplig användning där de olika användningama presenteras. 4(6) Attraktiv livsmiljö Användningen Attraktiva livsmiljöer grundas på riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken tiiisammans med riksintresseanspråk får friluftslivet. Boverket anser att användningen Attraktiv livsmiljö inte är en användning utan snarare ett mål att sträva mot. Det är dessutom inte lämpligt att lägga samman så olika intressen som inrymmer inbördes konflikter, tiii exempel friluftslivoch kultunniljö. Istället föreslår Boverket att Attraktiv livsmiljö delas upp i användningen friluftslivoch hänsynsområdet kulturmiljö. Kulturmiljöer har ett egenvärde som ska hanteras i planläggningen och inte bara som ett värde får upplevelser. I planfårslagen får havsplanema framhålls att kunskapen inte är tillräcklig får att definiera kulturhistoriskt värdefuiia havsmiljöer. Boverket anser emeiiertid att den information som finns om framförallt submarina landskap är tillräcklig får att planlägga utredningsområde får kulturmiljö. På så vis kan det undvikas att kulturmiljöer och fomlämningar förbises vid en avvägning mellan olika intressen, något som kan innebära stora kostnader eller omöjligöra en exploatering. I hushållningsförordningen anges vilket ansvar olika myndigheter har får riksintressena enligt 3 kap. miljöbalken. Något motsvarande finns inte får bestämmelsema i 4 kap. miljöbalken. Av fårarbetena tiii lagstiftningen framgår att tanken var att den närmare avgränsningen av områdena och innebörden av bestämmelsema skulle konkretiseras i en samrådsprocess mellan länsstyrelsema och kommunema i samband med den kommunala fysiska planeringen. Många områden är ännu inte precist avgränsade och flera saknar aktuella värdebeskrivningar. Detta leder till ologiska avgränsningar i länsgränser som vidarefårs till havsplanema. Om 4 kap. miljöbalken ska användas som planeringsunderlag behöver riksintresseområdena tydligt avgränsas eller bör det göras en bedömning av hur användning friluftslivoch hänsynsområde kulturmiljö bör avgränsas utifrån det underlag som finns idag. Generell användning Beskrivningen av användningen Generell användning är motsägelsefull då det anges att ingen särskild användning är mest lämplig när ändå sjöfart, yrkesfiske och attraktiva livsmiljöer anses ha företräde framfår andra. Boverket ifrågasätter om en Generell användning behövs. Lagring och utvinning av material Sandutvinning Planeringsunderlaget får område som föreslås användas får sandutvinning är en utredning från SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) från Av texten att döma handlar det om utredningsområden får sandutvinning och borde då följaktligen markeras som just utredningsområden.

5 Koldioxidlagring I havsplanen får Östersjön finns ett område utrett av SGU får koldioxidiagring. Boverket menar att om ett område har utretts som lämpligt får ett visst ändamål är det rimligt att det pekas ut som utredningsområde i planen får att skapa beredskap för framtida koldioxidlagring. 5(6) Plankartans begrepp och beteckningar När det finns en etablerad begreppsanvändning i såväl kommunal översiktsplanering som i kommunal detaljplanering vore det olyckligt om Havs- och vattenmyndigheten lanserar nya begrepp i en angränsande mark- och vattenplanering. I havsplanerna används i vissa fall till och med samma beteckning men med en annan betydelse. Boverket anser i fårsta hand att Boverkets fårslag till begreppsmodell får översiktlig- och regional planering (ÖP-modellen) bör tillämpas även får havsplaneringen, då värdet aven gemensam begreppsmodell är större än att utforma en egen för en enskild plan. Den största vinsten är att undvika begreppsförvirring då kommunerna i sin översiktliga planering idag planmässigt möter den nationella havsplaneringen. Men även får att få en enhetlig översättning mot EU:s INSPIRE-direktiv och dess hilucs-koder under området Planned land use. ÖPmodellen har använts av kommuner och regioner under ett par år och modellen utvecklas efterhand. I det arbetet bör de myndigheter som arbetar med samhällsplanering delta. I bilaga l finns en översättningstabell mellan havplanemas användningar och ÖP-modellens beteckningar. Övriga sypunkter För att användare av planerna ska kunna tolka havsplanerna bör texterna i havsplanerna genomgå en redigering. På åtskilliga ställen i havsplanerna finns beskrivningar som är svårbegripliga, etablerade begrepp som används på främmande sätt men också nya begrepp som inte förklaras. I detta ärende har avdelningschef Göran Persson beslutat. Planarkitekt Victoria Nordholm har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också avdelningschef-göran Persson, rättschef Yvonne-S vensson.enhetschef Robert Johannesson, jurist Lars Lennwall, översiktsplanerare Anette Johansson, planarkitekterna Anna Ekman, Ulrika Bensköld, landskapsarkitekt Jon Resmark och expert Cecilia Näslund deltagit. :,r tl;~~,-. Görin P~rsson.: ',_.! ", L /.I avdelningschef Victoria Nordholm planarkitekt { -\_

6 Bilaga 1: 6(6) Översättningstabell mellan havsplanemas användningar och Boverkets ÖPmodell. Havsplan Attraktiva livsmiljöer E: Energiutvinning F: Försvar f: särskild hänsyn försvar G: Generell användning N: Natur n: särskild hänsyn natur Yrkesfiske Sjöfart Sandutvinning ÖP-modell Användning -7 Preciserad användning: N - Friluftsliv Hänsyn-s Natur- och kulturmiljövärden -7 Kulturmiljövård Användning -7 Preciserad användning: A - Energiproduktion Användning -7 Preciserad användning: Ö - Militärt övningsområde Hänsyn -7 Råvarutillgångar och samhällsviktiga verksamheter-s Försvar Områdesanvändning -7 VATTEN Områdesanvändning -7 PARK OCH NATUR Hänsyn-s Natur- och kulturmiljövärden -7 Naturvård Användning Användning Användning -7 Preciserad användning: L - Areella näringar -Yrkesfiske -7 Preciserad användning: T -Transporter-Sjöfart -7 Preciserad användning: U - Brytning -Sandtäkt