Plan- och bostadsdagarna 2015

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plan- och bostadsdagarna 2015"

Transkript

1 Plan- och bostadsdagarna 2015 Varberg

2 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl Antal experter: 36

3 Uppdrag enligt direktivet Utredaren ska - utvärdera hur bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken och i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden tillämpas i fråga om utpekande och angivande av områden liksom hur dessa bestämmelser och bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken tillämpas i mål och ärenden liksom i planering och beslut enligt plan- och bygglagen och annan relevant lagstiftning - identifiera och analysera bristerna i denna tillämpning och bedöma i vilken utsträckning dessa beror på lagreglernas utformning eller på deras tillämpning, - överväga de förändringar i 3 kap. miljöbalken som är nödvändiga och bedöma om dessa går att göra med bestämmelsernas nuvarande struktur och utformning eller om en annan lösning är mer lämplig Utredaren ska vidare lämna förslag till lösningar.

4 Utredarens förslag till lösningar ska ge ett system för hushållning med mark- och vattenområden och särskilt områden av riksintresse som - på ett bättre sätt än i dag uppfyller syftet att ta till vara vissa nationellt viktiga intressen - motsvarar såväl lagstiftarens intentioner som dagens krav - är ändamålsenligt och fokuserat på väsentliga och aktuella skyddsbehov och tar hänsyn till samhällets övriga behov - är anpassat efter de behov och krav som följer av EU-lagstiftning eller internationell lagstiftning och internationella överenskommelser - är anpassbart över tiden - inte leder till onödiga inskränkningar i användningen av mark- och vattenområden eller för planeringen av hur områdena ska användas Systemet ska vara rättssäkert, enkelt, överskådligt och begripligt samt underlätta en enhetlig tillämpning i hela landet.

5 ÖVERSYN AV HUSHÅLLNINGSBESTÄMMELSERNA 3 kap. och relevanta delar av 4 kap. MB Lagstiftarens intentioner Behoven då (1987) Lagstiftning då Vad har förändrats sedan dess? Behovet i dag (2015)? Utvärdering av tillämpningen - vid utpekande och angivande av områden - i planering och beslut - i mål och ärenden - Förbättring av befintligt system? - Annat system? - Kombination?

6 Utvärdering av tillämpningen

7 Sammanlagt omfattar områden av riksintresse enligt 3 och 4 kap. MB (netto) i dag drygt hälften av Sveriges totala land- och vattenareal inom länsgränserna. Områden av riksintresse enligt 4 kap. MB omfattar ca 1/3 av totala arealen 3 kap. MB utanför 4 kap områden omfattar ca 1/5 av totala arealen Samtliga kommuner i landet berörs av områden av riksintresse enligt 3 kap. Källa: SCB 2015

8 Geografisk fördelning av områden av riksintresse enl. 3 (grön) och 4 (rosa) kap. MB Av landarealen (netto) för områden enl 3 och 4 kap. MB finns ca 70 % i de fyra nordligaste länen 8 % i storstadslänen Av landarealen (netto) för områden enl 3 kap. MB finns ca 76 % i de fyra nordligaste länen 7 % i storstadslänen Störst omfattning (landareal, brutto) har områden av riksintresse enl. 3 kap MB för friluftsliv (ca 8,1 milj. ha) naturvård (ca 7,9 milj. ha) rennäring (ca 7,1 milj. ha) kulturmiljövård (ca 1,7 milj. ha) (Landareal för hela riket är ca 41 milj ha.) Källa: SCB 2015

9 Utredningen har bett länsstyrelserna bedöma vilka intressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken som har hamnat i konflikt sinsemellan eller med andra allmänna eller enskilda intressen i länet de senaste 5 åren. Mest förekommande är konflikter som rör Bostäder/stadsutveckling Vindbruk Kulturmiljövård Naturvård Transporter Försvar 4 kap Mineral Källa: Utredningens länsstyrelseenkät (Svar saknas från C, W län)

10 Översiktsplaneringen är av central betydelse för tillämpningen av hushållningsbestämmelserna. Den bedrivs inte alltid på det sätt lagstiftaren avsåg. (Innehåll, aktualitet, dialog etc.) Översiktsplaneläget 2014 Källa: SKL 2014

11 Bestämmelser som rör tillämpningen av hushållningsbestämmelserna finns bl.a. i Miljöbalk (1998:808) 1, 2, 3, 4, 6 kap. Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. Plan- och bygglagen 2, 3, 5, 7, 11 kap. Plan- och byggförordning (2011:338) 2, 8 kap. Lagen (1966:314) om kontinentalsockeln Väglagen (1971:948) Lagen (1978:160) om vissa rörledningar Lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn Lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter Minerallagen (1991:45) Lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon Lagen (1995:1649) om byggande av järnväg Ellagen (1997:857) Naturgaslagen (2005:403) Luftfartslagen (2010:500) Ett antal myndighetsinstruktioner

12 Många aktörer ska tillämpa hushållningsbestämmelserna i sina beslut Exempel: Aktörer vid tillämpning av 3 o 4 kap MB i planering och beslut/mål och ärenden enligt övriga anknutna lagar Överklag 2a instans Högsta förvaltnings domstolen Mark- och miljööver domstolen Överklag 1a instans Högsta förvaltnings domstolen Regeringen Allmän förvaltnings domstol Mark- och miljö domstol Besluts mynd Regeringen SGU Trafikverket Sjöfarts verket Läns styrelsen Berg mästaren Transport styrelsen Energi marknads inspektionen Lag/ Lagen om ekonomisk zon (1992:1140) 6 Naturgas lagen (2005:403) 2 kap 7 Rörlednings lagen (1978:160) 4 Kontinental sockellagen (1966:314) 3a Väglagen (1971:948) 3a Järnvägs lagen (1995:1649) 1 kap 3a Farleds lagen (1983:293) 1a Torvlagen (1985:620) 7 Mineral lagen (1991:45) 4 kap 2 Luftfarts lagen (2010:500) 6 kap 6 Ellagen (1997:857) 2 kap 8a Beslut Utnyttja naturtillgångar m.m. Koncession för naturgas ledning eller lager Koncession för rörledning Tillstånd att utvinna naturtillgångar Vägplan Järnvägsplan Inrätta allmän farled och allmän hamn Koncession för torv brytning Bearbetnings koncession Inrätta flygplats Nätkoncession för linje och område

13 Några reflexioner kring tillämpningen av hushållningsbestämmelserna De olika riksintressenas skilda karaktärer har medfört att de ansvariga myndigheterna har utsett områden i olika utsträckning. Avsaknaden av nationell samordning har medfört att de ansvariga myndigheterna har utvecklat sina egna modeller för kriterier och värdebeskrivningar. Lagstiftarens intentioner om en fortsatt dialog har inte fullföljts. Underlaget om områden av riksintresse från de centrala myndigheterna beträffande avgränsning och värdebeskrivning är inte alltid utformat på det sätt som lagstiftaren avsåg. Det försvårar kommunens arbete med att i översiktsplanen redovisa hur riksintressen kommer att tillgodoses. Översiktsplaneringen bedrivs inte heller alltid på det sätt lagstiftaren avsåg. (Innehåll, aktualitet, dialog etc.). Underlaget för tillämpningen i form av översiktsplan och värdebeskrivningar är därför ofta bristfälligt. Det finns inga allmänna anvisningar för bedömning av påtaglig skada. Resurser och kompetens hos länsstyrelser och kommuner kan ibland vara otillräckliga. Det får till följd dels osäkerhet som medför bristande förutsägbarhet, dels krav på kompletterande utredningar som förlänger och fördyrar planeringsprocessen. Tillämpningen kan förutsättas ske på olika sätt i olika delar av landet.

14 Lagstiftarens intentioner och dagens behov

15 Före och efter PBL/NRL Byggnadsstadga-1874 Stadsplanelag-08 Stadsplanelag-31 Byggnadslag-47 Strandlag-52 Naturvårdslag-64 FRP start Prop Bostadspolitik-67 (Bostadspolitiskt mål m.m.) Miljöskyddslag-69 Prop FRP 1-72 (Plan för den regionala strukturen) Prop Rekreation och turism-75 (Primära rekreationsomr.) Prop FRP 2-75 Generellt strandskydd-75 Prop FRP 3-79 Prop FRP 4-81 PBL/NRL-87 NRL + MKB-91 NRL + Nationalstadspark-94 Miljöbalk-99 Miljökvalitetsmål-99 MB4+ Natura Ny PBL-11 MB4+ CO2lagring-12 MB4+ Havsplanering Endast stadsplanering - Professionell planering - Problem med planlöshet och utspridd bebyggelse, spontan etablering, otillräcklig styrning - Behov av att kunna reglera bebyggelse utanför tätorterna 1930-, 40- och 50-talen Kommunerna får alltfler verktyg att styra byggandet mha planmonopolet generalplan vissa markåtkomstmöjl. Staten fastställer planer - Strukturomvandling - Urbanisering - Ökad efterfrågan rekreation/fritidshus - Industrilokalisering - Miljöproblem - Naturvärden/friluftsliv - Ekologiska hänsyn Planering av mark och vatten Konflikt om natur resurser talen Planhushållningsdebatten: Maktfördelning marknad det allmänna - Bostadspolitik - Lokaliseringspolitik - Jordbrukspolitik - Arbetsmarknadspol itik - Näringspolitik - Ekonomisk politik Miljonprogrammet FRP styrs från Regeringskansliet Mål för FRP: ekonomisk tillväxt, mål för regionalpolitik, miljövårdspolitik Metod för FRP: inventering, riktlinjer Total hela kommunen Anpassningsbar Beslutsförberedande Politisk/demokratisk beslutsprocess 1960-, 70- och 80-talen Kommunerna styr byggandet mha planmonopolet, förmedlingen av bostadslån, egna investeringar en aktiv kommunal markpolitik förköpsrätt, tomträttslån markförvärvslån expropriationslagstiftningen markvillkoret Staten fastställer planer Syfte med FRP: forma ett mönster för hushållning med viktiga naturresurser så att målen främjas och handlingsfrihet betr. resursanvändningen bevaras åt kommande generationer PBL/NRL FRP styrs av myndigheterna FRP bevakas i RK EUmedlemskap Globalisering 1990-, 00- och 10-talen Kommunerna styr byggandet mha planmonopolet, (förhandlingsplanering) förmedlingen av bostadslån egna investeringar (en aktiv kommunal markpolitik?) förköpsrätt, tomträttslån markförvärvslån expropriationslagstiftningen markvillkoret Kommunerna fastställer planer Staten kan upphäva av vissa skäl Överprövning i mark- och miljödomstolar Miljö planparadigmen Hög marknadsorientering i markanvändningsplaneringen Låg marknadsorientering i markanvändningsplaneringen Marknadspåverkad markanvändningsplanering

16 Den fysiska riksplaneringens syfte var att forma ett mönster för hushållning med viktiga naturresurser så att målen för ekonomisk tillväxt, regionalpolitik och miljövård främjas och handlingsfrihet betr. resursanvändningen bevaras åt kommande generationer Lagstiftarens intentioner med hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. MB - En arealhushållningslag om avvägning mellan olika intressen i mark- och vattenanvändningen 1. Skydd av områden: stora opåverkade ekologiskt känsliga naturvärden kulturvärden friluftsliv 2. Ökad hänsyn till/skydd av areella näringar: jordbruk skogsbruk rennäring yrkesfiske vattenbruk 3. Skydd av fyndigheter: ämnen och mineral 4. Skydd av plats för anläggningar: industriell produktion energiproduktion energidistribution kommunikationer vattenförsörjning avfallshantering 5. Skydd av områden och plats för anläggningar: totalförsvar 6. Konfliktlösning: för vissa geografiska områden mellan riksintressen Hushållningsbestämmelserna operationaliseras genom översiktsplanering enligt PBL och ger gemensamma utgångspunkter för beslut om mark- och vattenanvändning enligt anknuten lagstiftning

17 Förutsättningarna har förändrats sedan Exempel: Hushållningsbestämmelserna har förts in i miljöbalken. Bestämmelserna i PBL om översiktsplanens roll vid tillämpningen av hushållningsbestämmelserna har förtydligats. Instanser och instansordning för överprövning av beslut om mark- och vattenanvändning har ändrats. Sveriges inträde i EU 1995 har medfört nya krav som genomförts i plan- och bygglagstiftningen och miljölagstiftningen. Ett stort antal nationella mål med betydelse för markanvändningen har beslutats, bl.a. miljökvalitetsmålen Sverige har ratificerat att antal internationella konventioner med åtaganden som berör mark- och vattenanvändningen. Vissa av länsstyrelsens uppgifter har överförts till befintliga och nybildade regionala organ. Flera berörda centrala myndigheter har bildats eller ombildats. Kommunernas fysiska planering är i dag betydligt mer marknadspåverkad än den var Den fortgående urbaniseringen medför ett starkt tryck på bostadsförsörjningen i tillväxtregioner. Areal skyddad enligt 7 kap. MB har mer än tredubblats mellan 1987 och 2013 (ca 2,2 resp. ca 7,2 miljoner ha).

18 Utredningens bedömning är att både lagreglernas utformning och deras tillämpning behöver förtydligas och förbättras. Utredningen arbetar nu med förslag till ändringar i systemet för hushållning med mark- och vattenområden som rör I Tydliggörande av systemets tillämpning II Lagreglernas utformning

19 Behovet i dag Tillämpningen undersökning Analys/bedömning Förslag Projekt- och tidplan Betänkandet helt färdigt Redovisning Utformning betänkande Expertmöten X X X X Hearing (?) X? X 22 okt jan april juli okt nov dec 2015

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering Uppsala 2015-01-20 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN Stockholm 2015-03-19 M 2014:01 dir. 2013:126 Utredare: Elisabet Falemo Huvudsekreterare: Bengt Arwidsson Utredningssekreterare: Sara Bergdahl

Läs mer

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Riksintressen Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier Peter Åkerhammar Enheten för mineralinformation och gruvnäring

Läs mer

Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering

Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun Pär Persson Vattenstrateg samordnare havsplanering Elisabet Weber Länsarkitekt vägledande Juridiskt bindande Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Förordningen

Läs mer

Boverket och riksintressena. Otto Ryding

Boverket och riksintressena. Otto Ryding Boverket och riksintressena Otto Ryding Boverkets roll Allmän uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden Uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden enligt 4 kap. MB Verka för samordning

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Planering och beslut för hållbar utveckling

Planering och beslut för hållbar utveckling Planering och beslut för hållbar utveckling Miljöbalkens hushållningsbestämmelser Slutbetänkande av Riksintresseutredningen Stockholm 2015 SOU 2015:99 SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice.

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap. miljöbalken

Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap. miljöbalken Promemoria Datum 2017-02-07 3.4.1 Diarienummer 3190/2014 Till Riksintressemyndigheterna Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap.

Läs mer

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet?

Samråd. inför miljöprövning. Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Samråd inför miljöprövning Syftet med samråd? Vad säger lagstiftningen? Hur bedömer prövningsmyndigheten samrådet? Erik Olauson, Miljöprövningsdelegationen 18 februari 2010 Nya regler på gång! Miljödepartementet

Läs mer

5.1 Inledning. Sedan ÄPBL och NRL trädde i kraft har utvärderingar av översiktsplaneringsprocessen

5.1 Inledning. Sedan ÄPBL och NRL trädde i kraft har utvärderingar av översiktsplaneringsprocessen 5 Översiktsplanering Enligt direktivet ska utredaren särskilt utvärdera hur bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken och i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden tillämpas i fråga om utpekande

Läs mer

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö

Läs mer

Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden.

Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Uppföljning av vissa bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden. PM 1(11) Datum 2012-05-29 Diarienummer 10111-951/2012 Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av uppdrag 3 i Boverkets regleringsbrev för budgetåret 2012. Uppföljning av vissa

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen 2 juni 2014 Jan Persson, Länsarkitekt, En mängd reformer på gång inom PBL-området En enklare planprocess (prop. 2013/14:126) Nya åtgärder som kan utföras

Läs mer

Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)

Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) Kommunstyrelsen 2017-02-28 Dnr KS 2016-925 Miljö- och energidepartementet Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) Sammanfattning Linköpings

Läs mer

SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER

SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER Yttrande 1 (9) e-post till: Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se liisa.viinamaki@regeringskansliet.se RIKSINTRESSEUTREDNINGENS BETÄNKANDE PLANERING OCH BESLUT FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Riksintressen. nationella värden och möjligheter

Riksintressen. nationella värden och möjligheter Riksintressen nationella värden och möjligheter Riksintressen en tillgång och resurs i arbetet för en hållbar utveckling Fysisk planering sätter spår och anger ramarna för hur samhället förändras i tid

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-05-17 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Anita Saldén Enérus och Svante O. Johansson. Miljöbedömningar Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Boverket; SFS 2012:546 Utkom från trycket den 28 augusti 2012 utfärdad den 16 augusti 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Boverket

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184 Särskild utredare - Ulf Anderson Utredningssekreterare

Läs mer

Välkommen! Riksantikvarieämbetets seminarium om kulturmiljövårdens riksintressen (Riksintressehandboken, del C)

Välkommen! Riksantikvarieämbetets seminarium om kulturmiljövårdens riksintressen (Riksintressehandboken, del C) Välkommen! Riksantikvarieämbetets seminarium om kulturmiljövårdens riksintressen (Riksintressehandboken, del C) Program Dag 1 10.00 Välkommen till Hallands kulturhistorisk museum! Presentationsrunda 10.25

Läs mer

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner

Läs mer

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Varför ny PBL? - Förenkling och effektivisering av processerna - Ökad förutsägbarhet, bättre tillämpning -

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson

Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra. Anette Johansson Så kopplar havsplanerna och kommunernas översiktsplanering till varandra Anette Johansson anette.johansson@boverket.se HaV:s åtgärder i åtgärdsprogrammet för havsmiljön 2015-12-14 Åtgärdsprogrammet för

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan

Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan 18 november 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Exempel på regional och lokal planering - Skåne Arbete

Läs mer

Vind dialogen Bengt Larsén, Ted Kransby

Vind dialogen Bengt Larsén, Ted Kransby Vind dialogen 2011 Bengt Larsén, Ted Kransby Innehåll Politiken bakom satsningen Planeringsstödet Vad har planerats? Nya PBL, begrepp och definitioner Elnät och nationell havsplanering Vad händer under

Läs mer

Strandskydd och detaljplanearbete

Strandskydd och detaljplanearbete Strandskydd och detaljplanearbete 5 kap. 7 a PBL I detaljplanen får det bestämmas att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs för ett område, om det finns särskilda skäl och intresset av att ta området

Läs mer

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1

Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens

Läs mer

Bostadsförsörjning och riksintressen

Bostadsförsörjning och riksintressen Bostadsförsörjning och riksintressen Delbetänkande av Riksintresseutredningen Stockholm 2014 SOU 2014:59 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Lagrådsremiss. Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Åtgärdsprogram och tillämpningen av miljökvalitetsnormer Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 25 februari 2010 Åsa Torstensson Egon Abresparr (Miljödepartementet)

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Vaxholms stad

Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Vaxholms stad FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (9) Enligt sändlista bilaga 4 Förslag till beslut om utvidgat strandskydd för Vaxholms stad Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 7 kap. 14 andra stycket miljöbalken (MB) att

Läs mer

Boverket och vindkraften

Boverket och vindkraften Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att

Läs mer

Hushållning med landets mark- och vattenresurser

Hushållning med landets mark- och vattenresurser Hushållning med landets mark- och vattenresurser - ett led i Sveriges arbete för långsiktigt hållbart samhällsbyggande. Boverkets ansvar och uppgifter i ett framtidsperspektiv. Inspel till Utredningen

Läs mer

Så blir riksintressena en del av kommunens vision?

Så blir riksintressena en del av kommunens vision? Så blir riksintressena en del av kommunens vision? Vad händer? Bengt Larsén, Boverket Hur blir riksintresse kulturmiljö en tillgång för kommunen? Ulf Lindberg, RAÄ Hur har Järfälla integrerat riksintressena

Läs mer

Planering? samhällsplanering. Svårigheter med. Planering = styrning = maktutövande. Planering handlar om att premiera särintressen.

Planering? samhällsplanering. Svårigheter med. Planering = styrning = maktutövande. Planering handlar om att premiera särintressen. Samhällsplanering Introduktion till samhällsplanering och översiktsplanering Planering? Planering = styrning = maktutövande Planering handlar om att premiera särintressen. Planering är en omöjlighet! Premisser?

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

Kulturmiljövårdens riksintressen i Stockholms län

Kulturmiljövårdens riksintressen i Stockholms län Kulturmiljövårdens riksintressen i Stockholms län 2016-09-20 Riksintressen i Stockholm län I Stockholm finns 120 områden av riksintresse för kulturmiljövården De täcker mellan 14 och 17 % av länets yta.

Läs mer

Qemensara deklaration. Älvdalens kommuns fjällvärld

Qemensara deklaration. Älvdalens kommuns fjällvärld / lidyd L i n uveräiklspian nivuaibmä IMJIIIIIUII 93-06- 3 0 *5 Qemensara deklaration om Älvdalens kommuns fjällvärld i Mot bakgrund av - fjällvärldens stora betydelse för naturvård, friluftsliv, turism

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Strandskydd - ett områdesskydd

Strandskydd - ett områdesskydd Strandskydd - ett områdesskydd Det generella strandskyddet 7 kap. 14 Strandskyddets syfte, 7 kap 13 Strandskyddet syftar till att långsiktigt: trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till

Läs mer

Miljöbedömningar. Ett planeringsverktyg för att främja en hållbar utveckling. Miljö- och energidepartementet 1

Miljöbedömningar. Ett planeringsverktyg för att främja en hållbar utveckling. Miljö- och energidepartementet 1 Miljöbedömningar Ett planeringsverktyg för att främja en hållbar utveckling Miljö- och energidepartementet 1 Miljöbedömning varför? Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

Minerallag. Minerallagen

Minerallag. Minerallagen Minerallag Minerallagen Reglerar formerna och förutsättningarna för undersökning och utvinning av mineral oavsett vem som äger marken Mineraler som omfattas av lagen finns i 1 kap 1, ex guld, järn, diamant,

Läs mer

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION

Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Statens hantering av riksintressen

Statens hantering av riksintressen riksrevisionen granskar: medborgarna och förvaltningen Statens hantering av riksintressen de ett hinder för bostadsbyggan rir 2013:21 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska

Läs mer

Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25)

Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) YTTRANDE 2016-10-10 Dnr: 2016/641 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remiss Promemorian Miljöbedömningar (Ds 2016:25) Mark- och miljööverdomstolen

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande

BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt

Läs mer

Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt promemorians disposition.

Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt promemorians disposition. Institutionen för fastigheter och byggande YTTRANDE 2008-05-26 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Stranden en värdefull miljö (Ds 2008:21) Efter sammanfattningen återfinns våra synpunkter ordnade enligt

Läs mer

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun

Riktlinjer och åtgärder. Lunds kommun Riktlinjer och åtgärder för att öka bostadsbyggandet i Lunds kommun Kommunfullmäktige 2013-11-28 Innehåll Inledning...1 Effektiva processer...1 Enkla och flexibla regler...4 Ökad konkurrens...4 Ökad samverkan

Läs mer

Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö?

Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö? Buller i planeringen Hur kan kommuner och länsstyrelse verka för en god bebyggd miljö? Plan-, bygg och bostadsdagar i Norrbottens län 21-22 november 2012 Karin Kallioniemi plansamordnare Länsstyrelsen

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HYBO 1:28, 12:1, 2:63 MED FLERA UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR HYBO STATIONSSAMHÄLLE LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum: 2014-10-29

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-22 Närvarande: F.d. regeringsrådet Leif Lindstam, f.d. justitierådet Lars Dahllöf och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Mark- och miljödomstolar

Läs mer

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län

Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Förslag till ändring av detaljplan för del av Getterö Lilla 2:2, Gryt, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län GRANSKNINGSHANDLING 2014-09-10 P L A N B E S K R I N N I N G HANDLINGAR

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillhörande ändring av detaljplan 496 för VOKALEN 3 Vallås, HALMSTADS KOMMUN Enkelt förfarande KS 2012/0346 Kommunstyrelsen 2012-11-27 Plan Ä 49 K Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

RIKSINTRESSE TOTALFÖRSVAR

RIKSINTRESSE TOTALFÖRSVAR RIKSINTRESSE TOTALFÖRSVAR Enligt Försvarsmaktens beslut 2010-02-17 Anspråk på riksintresse från central myndighet Försvarsmaktens beslut om riksintressen för försvaret daterat 2010-02-17. Mer information

Läs mer

Stora opåverkade områden

Stora opåverkade områden Stora opåverkade områden enligt 3 kap. 2 miljöbalken PM Länsstyrelsen i Hallands län 24 juni 2010 Emilie Shami 1 1 Inledning I 3 kap. miljöbalken (MB, SFS 1998:808) finns grundläggande bestämmelser för

Läs mer

Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning. Marie Sand

Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning. Marie Sand Boverkets handbok om kommunernas bostadsförsörjning Marie Sand 2017-05-02 Målet för bostadspolitiken Målet för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader, där konsumenternas efterfrågan

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken; NFS 2001:15 Utkom från trycket den 3 augusti 2001 beslutade den 21

Läs mer

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35

Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 Förslag till beslut Nämnden ger bygglov med stöd av 9 kap. 31

Läs mer

Blixtlåset samordning av planeringen enligt PBL med väg- och järnvägsplanering

Blixtlåset samordning av planeringen enligt PBL med väg- och järnvägsplanering Blixtlåset samordning av planeringen enligt PBL med väg- och järnvägsplanering Magnus Jacobsson, Boverket Susann Sass-Jonsson, Länsstyrelsen i Stockholm Anki Ingelström, Trafikverket Samordnad transport-

Läs mer

Planeringens nivåer. Kommunen har planmonopol. Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF

Planeringens nivåer. Kommunen har planmonopol. Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF Planeringens nivåer Kommunen har planmonopol Översiktsplan (KS) Aktualitetsförklaring Antagande KF Fördjupad översiktsplan Tematiskt tillägg Detaljplan (MBN) Normalt planförfarande Enkelt planförfarande

Läs mer

Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012

Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012 Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012 Inledande ord om Översiktsplanering Planbesked Program Den nya typen av enkelt planförfarande Ändring av detaljplan Den kommunala planprocessen Översiktsplaneprocessen

Läs mer

Utredning om ekologisk kompensation

Utredning om ekologisk kompensation Utredning om ekologisk Kommittédirektiv 2016:23 Utredare: Håkan Wåhlstedt Utredningssekreterare: Karolina Ardesjö Lundén och Jim Nilsson Expertgrupp (24 st) Uppdraget Identifiera och föreslå åtgärder för

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

Yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14)

Yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14) REMISSYTTRANDE 1 (5) Mark- och miljööverdomstolen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14) Regeringskansliets diarienummer S2014/2509/PBB

Läs mer

Kommittédirektiv. Bostadsbyggande på statens fastigheter. Dir. 2017:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017

Kommittédirektiv. Bostadsbyggande på statens fastigheter. Dir. 2017:7. Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017 Kommittédirektiv Bostadsbyggande på statens fastigheter Beslut vid regeringssammanträde den 26 januari 2017 Dir. 2017:7 Sammanfattning En särskild utredare en samordnare som ska fungera som en förhandlingsperson,

Läs mer

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET REMISSVAR. Remiss angående Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) 1(5)

UPPSALA UNIVERSITET REMISSVAR. Remiss angående Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) 1(5) REMISSVAR 1(5) 2017-02-28 Dm UFV 2016/1783 Box 256 SE-751 05 Uppsala Miljö- och energidepaiiementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna

Läs mer

Utstallningsutlatande_Vindkraft.doc. Utställningsutlåtande Tillägg till Översiktsplan - vindkraft Vingåker

Utstallningsutlatande_Vindkraft.doc. Utställningsutlåtande Tillägg till Översiktsplan - vindkraft Vingåker Utstallningsutlatande_Vindkraft.doc Utställningsutlåtande Tillägg till Översiktsplan - vindkraft Vingåker Innehållsförteckning Utställningsutlåtande vad är det?... 2 Hur har utställningen gått till?...

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Behovsbedömning / Avgränsning sid 3 Planens syfte sid 3 Checklista för miljöbedömning sid 4 Motiverat ställningstagande / Avgränsning sid 9 2(9) Behovsbedömning/ Avgränsning Enligt

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet SOU 2015:43 - Vägar till ett effektivare miljöarbete

Yttrande över slutbetänkandet SOU 2015:43 - Vägar till ett effektivare miljöarbete SVENSK ENERGI Lennart Sandebjer Cecilia Kellberg YTTRANDE 1 (4) Datum 2015-10-12 039/2015 Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM M2015/1539/S Yttrande över slutbetänkandet SOU 2015:43 - Vägar

Läs mer

Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län

Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Skåne län 1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Clas Magnusson Tel: 08-698 12 23 clas.magnusson @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2010-06-03 Dnr 521-4668-07 Rv Till: Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen

Läs mer

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder 4. Näringsliv MÅL det här vill kommunen uppnå Industri, handel och serviceföretag: Välbelägna och attraktiva områden för företag ska kunna erbjudas. Det ska finnas goda förutsättningar för både nyetableringar

Läs mer

Naturvårdsverket STOCKHOLM

Naturvårdsverket STOCKHOLM r REGERINGEN Regeringsbeslut 1 :9 2012-12-20 M2012/3437/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag att göra en utvärdering och översyn av utfall och tillämpning av de nya strandskyddsreglerna

Läs mer

BESLUT. Datum Upphävande ifråga om detaljplan för Södra Silverdal, området Margareteborg, Helenelund i Sollentuna kommun

BESLUT. Datum Upphävande ifråga om detaljplan för Södra Silverdal, området Margareteborg, Helenelund i Sollentuna kommun 1(4) LANSSTYRELSEN 2012-01-20 Avdelningen för planfrågor Klas Klasson 08-785 4427 Sollentuna kommun Kommunstyrelsen 191 86 SOLLENTUNA SOLLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen 2012-01- 2 3.tå Upphävande ifråga

Läs mer

Tilläggsplan för vindkraft

Tilläggsplan för vindkraft Tilläggsplan för vindkraft Storuman och Sorsele kommuner Erika Arklöf Bakgrund Syftet med projektet var att underlätta pågående och kommande etableringar av vindkraft i Storumans och Sorsele kommuner.

Läs mer

Effektivare planering av vägar och järnvägar (SOU 2010:57) Remiss från Näringsdepartementet

Effektivare planering av vägar och järnvägar (SOU 2010:57) Remiss från Näringsdepartementet PM 2010:150 RII (Dnr 001-2102/2010) Effektivare planering av vägar och järnvägar (SOU 2010:57) Remiss från Näringsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Som

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING UPPRÄTTAD: 2012-04-10, reviderad 2016-02-10 BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Tillhörande samrådshandling för: Detaljplan för del av Horn 1:262 m.fl. Västervik kommun, Kalmar

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå

Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå Ert dnr: M2013/2500/Nm Vår ref Dnr: 2013/0029/1 Miljödepartementet, registrator Miljödepartementet, att: M. Löfroth Stockholm 12 december 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till

Läs mer

Bostadsplaneringskommittén

Bostadsplaneringskommittén bengt.nyman@regeringskansliet.se 10 politiskt utsedda ledamöter Ordf. Landshövding Rose-Marie Frebran Riksdagsledamoten Katarina Köhler (s) Riksdagsledamoten Lars Eriksson (s) Förre riksdagsledamoten Oskar

Läs mer

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag?

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag? Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag? Vidsträckta, obebodda områden med få bofasta Totalt ca 1,7 milj ha ovan odlgränsen, varav ca 1,2 på statlig mark (ca

Läs mer

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014

Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli. Arenakonferens den 12 juni 2014 Strandskyddsreglerna på en kvart Eveline Savik och Johanna Ersborg Jurister på Strandskyddsdelegationens kansli Arenakonferens den 12 juni 2014 Strandskyddsreglerna i korthet 7 kap. miljöbalken Historik

Läs mer

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Kommittédirektiv Havsplanering i svenska vatten Dir. 2009:109 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till hur en reformerad fysisk planering

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Boverket Plan- och bygglagen

Boverket Plan- och bygglagen Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med

Läs mer