Kommunernas programvara. Översiktsplanernas aktualitet. Kommunernas behov av att kommunicera

Transkript

1 SAMMANSTÄLLNING UTKAST Sammanställning över kommunala besök med anledning av Projekt ÖP-GIS Under våren och sommaren 2004 har besök gjorts i åtta kommuner, sju av länets 10 kommuner och dess utom Älvkarleby kommun. För två av kommunerna har det inte gått att finna någon lämplig tid till besök, två kommuner har avstått från att delta i projektet på grund av hög arbetsbelastning samt på grund av brist på resurser. Besöken har gjorts av projektledaren Magnus Blom från Plan- och Bostadsfunktionen samt Ann Nilsson från IT-support. Kommunernas programvara De flesta av kommunerna jobbar med programvaran MapInfo och två med ArcView. En kommun jobbar med annan programvara (kommunen har avstått att delta i projektet). Översiktsplanernas aktualitet Beträffande kommunernas översiktsplaner anses dessa vara aktuella. Två kommuner har helt ersatt första generationens kommuntäckande översiktsplaner och en kommun arbetar med att ta fram en ny kommuntäckande plan. De i projektet deltagande kommunerna som inte ersatt planen från 1990 anser att det är bättre att hålla översiktsplanen aktuell genom att göra fördjupningar. Då kan man upprätta planer för de områden där det kommer att ske förändringar. Två kommuner avser att aktualitetspröva sina översiktsplaner under år Kommunernas behov av att kommunicera Samtliga deltagare i projektet anser att det finns ett behov av att kunna komma i förbindelse med varandra om planeringsunderlag för den översiktliga planeringen. Områden som särskilt lyfts fram som viktiga är bebyggelse, vägar, kraftledningar, jordbruk, skogsbruk och vattenområden samt geografiska områden som Ljusnan. Kommuner

2 som gränsar mot andra län som därmed inte deltar i projektet ser detta som ett allvarligt problem och anser att länen borde arbeta för att gemensam datakommunikation görs möjlig. Allmänt tillgängligt planeringsunderlag Några hinder för att lägga planeringsunderlag på en allmänt tillgänglig websida ser man inte, vilket man däremot gör när det gäller planskisser innan samrådsskedet. Att göra planeringsunderlaget allmänt tillgängligt ser flera kommuner som ett sätt att hålla allmänheten informerad om planeringens aktualitet. Någon kommun säger att man bör via en databas kunna följa planprocessen i länet. Kommunerna är helt eniga om att man kan lägga ut planområdena på en allmänt tillgänglig websida under samråds- och granskningsskedena. Gemensamma planelement och rekommendationer För att länsövergripande kommunicera den geografiska informationen krävs att man lägger information av samma slag på ett gemensamt skikt. Pilotgisstandarden har utvecklats för att likrikta informationen. Kärnan i Projekt ÖP-GIS är att pröva om denna standard är tillämpbar i kommunerna i Gävleborgs län plus Älvkarleby kommun. Då Pilotgisstandarden innehåller ett nära nog oändligt antal planelement och en del av dem är av en noggrannhetsklass som inte är användbar i översiktplanerna i vårt län har projektledningen gjort ett urval som presenterats för kommunerna. Några kommuner har inte full acceptans för Pilotgisstandarden och inte heller för länsstyrelsens urval. Här nedan framgår projektledningens urval av planelement och förslag till rekommendationer samt kommunernas ställningstagande till dessa och deras förslag till ändringar. Gä Sa Ho Oc Sö Hu Ov Lj Äl Kommunikationsanläg Järnväg Flyg O Farled (allmän) O O O O O Terminal Tekniska anläggningar Reningsverk Avfalls Anläggning Ekoyta Kraftledning (stamledning Kraftverk Gasledning O O O Master Bostäder r Bostäder Fritidsbostäder Service Extern handel,

3 Service Arbets-områden Industri Kontor Utvinning Militär anläggning Blandad verksamhet (ej störande industri) Areella näringar Vattenbruk Jordbruk Skogsbruk Fritid och rekreation Rekreations-områden Större rekreations- områden i kommunal regi Koloniområden Camping Gä Sa Ho Oc Sö Hu Ov Lj Äl Golf Idrottsanläggning Motorbana Skjutbana Skidanläggning Leder och spår Småbåtshamn/marina Sportflygplats Grön- och blåområden Tätortsnära grönområde Områden som ger större sammanhängande system Annan markanvändnin Utredningsområde Accepterar Länsstyrelsens förslag Kommunen accepterar inte Länsstyrelsens förslag Kommunen ger nytt förslag till planelement O Kommunen berörs inte av planelementet När det gäller översiktplanens rekommendationer för att tillgodose redovisade riksintressen har projektledningen utarbetat ett förslag till beskrivning som tydligare bygger på markanvändningslagstiftningen än vad som PilotGIS redovisar där rekommendationerna anger en allmängiltig tolkning som görs av respektive planförfattare hur det kommer att regleras i planen. Nedanstående tabell redovisar de lagrum som översiktsplanerna avser ska utnyttjas för att tillgodose riksintressena. Gä Sa Ho Oc Sö Hu Ov Lj Äl Generella rekommendationer 1 3 kap PBL Områdesrekommendationer Bevaranderekommendationer Förordnande enl 7 kap MB - Nationalpark - Naturreservat

4 - Kulturreservat - Naturminne - djur- och växtskydds- - område - DP, OB enl 5 kap PBL - KML - Biotopområden enl SVL? Förändringsrekommendationer Planläggning - FÖP enl 4 kap PBL - DP,OB enl 5 kap PBL kap BanL - 14 a 18 VL Skyddsrekommendationer Förordnande enl 7 kap MB - miljöskyddsområde - vattenskyddsområde Störningsrekommendationer Miljöfarlig verksamhet enl 9 kap MB Övriga rekommendationer Gruppen 506, Plantekniska Markeringar följer PilotGIS-standarden helt och hållet. Markeringarna anger inte direkt kommande mark- och vattenanvändning utan är hänvisningar till tidigare eller kommande beslut som fördjupningar till översiktsplanen, samlad bebyggelse eller områden där kommunen och länsstyrelsen har olika uppfattningar om tillgodoseendet av riksintressena. Gä Sa Ho Oc Sö Hu Ov Lj Äl Fördjupningar av översiktsplanen Mellankommunala intressen Länsstyrelsens granskningsyttrande Samlad bebyggelse Digitaliserat underlagsmaterial hos kommunerna Vad beträffar digitalisering av kommunernas underlagsmaterial är förutsättningarna ganska olika och därmed får man en väldigt heterogen bild av situationen vad beträffar vilka underlagsmaterial man lagrat, klassificerat och bearbetat attributen för. Ockelbo kommun har master, nyckelkodsområden, fibernät och fjärvärme samt adresskarta från arbetsgruppen GÄSTA som digitaliserat underlagsmaterial. Hofors kommun har digitaliserat översiktplanen från Den är lagrad i ett tjugotal skikt där man bland annat kan finna kulturminnesvård, tätortsområden, förorenade områden och skogsområden. Områdena är inte klassificerade i enlighet med PilotGIS-standarden. Gävle kommun har fört in shapefiler från fördjupningarna i sin databas. Dessa har lagts över i PilotGIS-struktur enligt Projekt ÖPGIS. Man lägger upp lager; tre lager för varje ämnesområde ytor,

5 linjer,punkter i mån av behov. Förnärvarande har man dryggt 15 lager men antalet kommer att växa. Fem fördjupningar har levererats fram till jul. Plan för tätorten upprättas och läggs direkt i databasen i PilotGIS-struktur. PilotGIS-strukturen stämmer inte helt med kommunens planering men kan klaras med hjälp av att utnyttja en högre sifferkod (sjusiffernivån). Attribut anges för orginalid, namn, tillkomstdatum, antagande datum detaljområde och objekttyp. Ovanåkers kommun har digtaliserat hela innehållet i sin översiktsplan från 2000 men någon klassificering enligt PilotGIS-standarden har man inte gjort. Hela planeringsunderlaget till Söderhamns översiktsplan är lagrat enligt PilotGIS-standarden. Översiktplanen som sådan är däremot inte lagrad i PilotGIS-standarden. Planeringsunderlaget anpassas/förändras efter påverkan i planprocessen, vilket innebär en löpandeuppdatering av planeringsunderlaget. Översiktsplanen är en handlingsplan för framtida markanvändning och som anger att fakta gäller i sin uppdaterade form. ÖP-GIS: GIS-skikten från kommunerna till sammanslaget skikt på datadistributionswebben eller annan plats Då man skall slå samman flera GIS-skikt till ett finns det ett antal faktorer som är avgörande. Attributstrukturen och definitionen för attributen Geometrin Skalan Att samtliga leverantörer levererar sina data, där sådana finns. Om det finns hål i data kommer frågor uppstå om huruvida hålen beror på att den typen av data inte finns i området eller om det beror på att man inte orkat/kunnat leverera dessa data digitalt för sammanslagning. Attribut För att kunna slå samman skikt från flera kommuner till ett länsgemensamt skikt krävs att respektive attribut har samma datatyp, storlek och namn. PilotGIS attribut bör nyttjas så långt det är möjligt. Rekommendation attribut Några attribut kan för en enskild kommun komma att ha samma värde för alla objekt, men är nödvändiga att ha med då man slår samman 11 kommuners respektive data till ett skikt. Dessa attribut är t.ex. Tillkomstdatum som motsvarar antagandedatum för ÖP:n, Ansvarig som motsvarar ansvarig organisationsenhet eller person på kommunen som kan svara på frågor rörande ÖP:ns objekt, Referens som kan motsvara rapporten till ÖP:n samt Länk som kan motsvara en URL-länk till en digital version av ÖP:n på respektive kommuns hemsida. Behöver man ange till vilken ÖP, FÖP objekten hör? Vilket attribut bör innehålla denna information i så fall? Attribut (populärnamn) Fältnamn Datatyp och Förklaring av attributets innehåll storlek Ursprungsidentitet ORIGINALID Text 15 Grafikens objektsid t.ex. NVs id för naturreservat Namn NAMN Text 70 Avser objektets egennamn i den utsträckning sådana förekommer, t.ex.

6 Tillkomstdatum/Beslutsdatum/ Startdatum Revideringsdatum???????????????? naturreservatet Svartåmynningen eller Riksintresset Linköpings stadskärna TILLKDATUM Text 10 Avser objektets tillkomstdatum som förekomst, inte som digital geometri. Exempel kan vara inventeringsdatum, antagandedatum för ÖP. REVDATUM Text 10 Används i de fall tillägg eller ändringar görs för ett objekt som tidigare funnits inom ämnesområdet. Beskrivning BESKRIVNIN Text 254 Avser en kortfattad beskrivning av objektets karaktär och preciserar förekomstens värde som planeringsunderlag. Denna beskrivning motsvarar exempelvis ÖPs beskrivning av objektet, eller en sammanfattning av densamma. Inom vissa ämnesområden kan denna göras enhetlig för många objekt. Ansvarig person ANSVARIG Text 25 Uppgift om den person och/eller enhet/avdelning som ansvarar för den specifika informationen som hör till objektet och som användaren kan kontakta för att få närmare upplysningar. Referens REFERENS Text 254 Hänvisar till t.ex. utredningsrapporter eller myndighetsbeslut. Detta kan behöva användas när närmare förklaringar till det utpekade objektet inte kan inrymmas i attributet beskrivning. Här kan även hänvisningar göras till andra objekt eller ämnesområden som på något sätt har anknytning till objektet. Detaljområde DETALJOMR Text 50 Avser aktuellt detaljområde i klartext. Namnets exakta lydelse är givet i ämneslistan och relaterar till detaljområdeskoden. Objekttyp OBJTP Text 254 Kan användas för att från saklig utgångspunkt typ- eller kategoriindela objekten inom detaljormrådet. För t.ex. planerade kommunikationsanläggningar väg kan denna typindelning bestå av motorväg, riksväg, huvudgata osv. Lagrum????????????? LAGRUM För att precisera det lagrum som beslutet grundar sig på. Länk LINK Text 254 URL-länk eller sökväg till bild, beslut, rapport eller dylikt. Geometri För att kunna slå samman skikt från flera kommuner till ett länsgemensamt skikt är det bra om respektive kommun använder samma geometri (yta, linje eller punkt). För kommuner som använder *.tab-filer ryms alla sorters geometri i samma fil, medan det i *.shp-filer bara går att ha en geometri per fil. Om kommunerna använder olika geometri kan detta resultera i att det länsgemensamma skiktet i praktiken består av en *.tab-fil men tre *.shp-filer.

7 Rekommendation skiktens namn, geometri, ingående detaljområden samt objektstyper De skikt som enligt förslag skall ingå bland de länsgemensamma skikten finns nedtecknade nedan. För dessa finns specificerat ett namn på filen samt vilka detaljområden som skall redovisas om dessa finns med, liksom vilka objektstyper som är aktuella för respektive detaljområde i de fall detta är tillämpbart. Detta innebär att det finns ett skikt på ämnesområdesnivå (5-siffernivå) och att detaljområde och objektstyp är attribut till skikten. Skikt Namn Geometri Detaljområde Objektstyp Planerade kommunikationsanläggningar Väg Riksväg; regionsammanbindande Järnväg Stamnät, länsjärnväg Flyg Farled (allmän) Terminal Planerade tekniska anläggningar Vatten Reningsverk Avfallsanläggning Kraftledning Kraftverk Gasledning Tele- och radiokommunikation Master Planerade bostäder Bostäder - Fritidsbostäder Planerad service Centrum Handel & Service Utbildning Planerade arbetsområden Industri Kontor Utvinning Planerade areella näringar Vattenbruk Planerad fritid och rekreation Rekreationsområden Koloniområden Camping Golf Idrottsanläggning Motorbana Skjutbana Skidanläggning Leder och spår

8 Småbåtshamn/marina Sportflygplats Planerade grönområden Tätortsnära grönområde Planerad annan markanvändning Utredningsområde Generella rekommendationer Områdesrekommendationer Bevaranderekommendationer Förändringsrekommendationer Skyddsrekommendationer Störningsrekommendationer Vattenrekommendationer Planteknisk markering för Fördjupningar av översiktsplanen Planteknisk markering för Mellankommunala intressen Planteknisk markering för Länsstyrelsens granskningsyttrande Planteknisk markering för Samlad bebyggelse

9 sid 9 (9) Dnr: Rekommenderad skala För att slå samman flera kommuners skikt till ett länsgemensamt skikt bör respektive kommun använda ungefär samma bakgrundskarta vid digitaliseringen. Det blir annars svårt att använda det länsgemensamma skiktet om en kommun använder Fastighetskartan 1: som utgångspunkt för sin digitalisering, medan en annan kommun använder Översiktskartan 1: som utgångspunkt för sin digitalisering. Projektet har rekommenderat att skalan 1: bör användas, detta kan dock spänna från 1: till 1: För fördjupade översiktsplaner bör den rekommenderade skalan dock vara en annan, men vilken? Tillgängliggöra länsgemensamma skikt Att göra respektive kommuns eller det länsgemensamma skiktet tillgängligt för intressenterna kan göras genom att ladda upp skiktet till Länsstyrelsernas datadistributionsweb GIS-data från länsstyrelsen. Ett annat alternativ är att nyttja c-basen vilken byggts upp för de 11 kommunerna. Data på länsstyrelsernas datadistributionsweb Om data skall göras tillgänglig via Länsstyrelsernas datadistributionsweb GIS-data från länsstyrelsen så bör arbetet med att slå samman de 11 kommunernas skikt till ett gemensamt skikt ligga på Samhällsplaneringsenheten på länsstyrelsen, vilken får reda på ändringar då dessa sker. Länsstyrelsens GIS-administratör ser sedan till att data görs tillgängliga på länsstyrelsernas datadistributionsweb. Data i c-basen Om data skall göras tillgänglig via c-basen bör driftansvarig slå samman de 11 kommunernas skikt till ett länsgemensamt skikt. Postadress Besöksadress Telefon Hemsida E-post adress Länsstyrelsen Borgmästarplan lansstyrelsen@x.lst.se Gävle