Samhällets förändring och gudstjänstens. - en bakgrund till arbetet med våra gudstjänstböcker
|
|
- Göran Leif Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samhällets förändring och gudstjänstens - en bakgrund till arbetet med våra gudstjänstböcker
2
3 Gudstjänsten består av en brokig skara människor med samma hunger
4 Sikahällen utanför Norrtälje, c:a år 1000, äldsta bilden av gudstjänst i Sverige.
5 Enhetssamhället fr 1600-talet: Ett folk och en kyrka En typ av gudstjänst förrättad av en person (prästen) Församlingen mottagare av undervisning
6 1960-talet Ungdomsrörelse Musikrörelse Internationell Solidaritetsrörelse Ekumenisk liturgisk rörelse Kvinnorörelse
7 Uppsala 68 Sekularisering positivt som människans myndighet negativt som tron på ett liv utan Gud Gudstjänstens kris
8 Tre grundläggande förskjutningar i utövandet av makt och auktoritet de senaste 50 åren
9 Från centrum i Europa till dominans för globala syd En tredjedel av världens befolkning nu som för 100 år sedan Då 2/3 i Europa nu 3/4 utanför Europa
10 Från manlig hierarki till könsinklusivt ledarskap Feministisk kritik Nya modeller av kyrka Från kön till hbtq
11 Från yttre auktoriteter till inre Från institution till individ the goal is not to defer to higher authority, but to have the courage to become one s own authority (Woodhead/Heelas) En värld utan Gud
12
13 Svenska kyrkans gudstjänst Från enhetlighet till lokal variation Från prästcentrering till delaktighet för många i både förberedelse och genomförande Från undervisning till gestaltning
14 För den som blivit verksam i kyrkan under senare år kan det vara svårt att föreställa sig hur revolutionerande det var när bundenheten till ett fast ritual började luckras upp. Statskyrka. Handbokskommittén tillsatt av regeringen. Lagändring krävdes för försök. Försökssamlingar av nya psalmer och visor prövades parallellt. HB 86 integrerade möjligheterna till variation mellan olika gudstjänsttyper i handboken många olika former, möjlighet till temagudstjänst och temamässa. Många valfria moment möjliggjorde lokal utformning. Församlingarna positiva men det ställde också nya krav. Särskilt för dem som inte aktivt deltagit i försöksverksamheten var omställningen stor. Variationen finns i mångfalden av olika typer gudstjänster - i sättet att fira dessa gudstjänster. Å andra sidan är det viktigt att hålla i minnet att mångfalden också innebär en öppenhet för att allt kan förbli vid det gamla. Det är fortfarande möjligt att år 2008 fira gudstjänst i princip så som det gick till med HB 42. Också detta ryms i variationen. Tema tradition Karakteristiskt för utvecklingen efter HB 86 var ett oräkneligt antal nya former för mässfirande. Redan den liturgiska försöksverksamheten i början av 1970-talet hade lett till en stor produktion av nya gudstjänstmaterial, ny musik och nya typer av mässor. Produktionen av färdiga mässor fortsatte. För att uppmuntra lokal anpassning producerades inspirationsmaterial. Tony Guldbrandzén och Martin Modéus gav exempelvis i början av 1990-talet ut fyra tjocka volymer med gudstjänstmaterial, avsett att användas lokalt vid specifika dagar under kyrkoåret.internationella influenser. Taizé Iona. Taizémässor 2002 i 68 procent av församlingarna. Sinnesrogudstjänster procent av församlingarna. Från prästcentrerad gudstjänst till gemensamt firad I kyrkomötet var på 1940-talet tanken att församlingen skulle be med i Herrens bön var djupt kontroversiell. Det vore att ställa för stora troskrav på församlingen, menade exempelvis biskop Manfred Björkquist i kyrkomötets debatt. Under och 1970-talet förändrades debatten. Vid antagandet av HB 86 självklart att lekfolket inte bara skulle läsa med, utan också själva läsa texter, leda och formulera böner och medverka vid nattvardsutdelandet. Delaktighet ett nyckelord. Prästens och musikerns roll försköts till att bli mer av ledare av det gemensamma. Förskjutningen från bara manliga präster till kvinnor och män Rörelsen från enhet till mångfald har ibland inneburit en maktförskjutning från kyrkosamfundet till den enskilda prästen, snarare än till lokalförsamlingen.
15 Nils-Arvid Bringéus, folklivsforskare: - Jag vill berätta om ett kyrkoliv där en förskjutning ägt rum från ordet till handling och upplevelse, från ortodoxi till liturgi och mystik, där sakramenten på nytt blivit centrala. En utveckling där skådemomenten i gudstjänsten, som försvagades med reformationen, på nytt lyfts fram och där prästen fått fler medagerande, ofta hela kyrkomenigheten.
16 Fördubbling av antalet gudstjänster med nattvard Fördubbling av antalet kommunioner Fördubbling av antalet deltagare i dopgudstjänster
17 1960-talet Enhetligheten började luckras upp underifrån 1970-talet Officiellt sanktionerad experimentverksamhet 1980-talet Ny handbok och psalmbok 1990-talet Experimenten fortsatte med handboken som bas 2000-talet Reaktion - behov av fördjupning och gemenskap
18 Bakom de genomgripande förändringsprocesserna fanns en växande upplevelse av att gudstjänsten var ett problem, eftersom människor inte tog del i den på samma sätt som tidigare. En förhoppning om att ett ökat gudstjänstutbud skulle öka gudstjänstdeltagandet, en tes som också fått starkt stöd från religionssociologer som inspirerats av marknadsorienterade teorier från USA. Tydligare profilering av gudstjänstlivet, särskilt i större städer, vilket kan motivera människor att fira söndagens gudstjänst i en annan kyrka än den egna församlingskyrkan eller alternera mellan olika kyrkor. Målgruppsinriktning tanke att människor är olika och har olika behov och gudstjänsten måste anpassas till detta. Nils-Henrik Nilsson 1996 i Gudstjänst från grunden Vi kan inte vänta oss att alla kan delta tillsammans i en gudstjänst som är till för alla. Så till vida har gudstjänstlivet präglats av samma utbudsökning och valfrihet som många andra delar av samhället. Kombineras ofta med producentinriktning. Gudstjänster utformas av någon eller några personer för en viss grupp utifrån en övertygelse om denna grupps behov. Större utrymme för individens behov och preferenser MEN tenderar att likställa gudstjänsten med andra evenemang i konsumtionssamhällets utbud. Gudstjänstliv karakteriserat av variation snarare än upprepning, nyskapande snarare än igenkänning, individuella val snarare än gemensam tradition, men ofta upprepning, igenkänning och växande in i en gemensam tradition som ger möjlighet till fördjupning. Skapat reaktion. Meditiation. Retreat. Kommunitet. Gemenskapsbygge kring söndagens gudstjänst. Samtidigt är det i de kyrklig handlingarna som vi återfinner majoriteten. Motsättning? Frågan om deltagarnas tro avspeglar spänning mellan folkkyrka och bekännelsekyrka Synen på dem som deltar i de kyrkliga handlingarna rymmer två relaterade aspekter. Den ena handlar om självförståelsen hos dem som deltar, huruvida de själva ser sig som gudstjänstfirare och som församling. Den andra handlar om prästernas och andra anställdas syn på dessa deltagare.
19 Den mest generella förändringen är att allt blivit mer olika! och vi är allt mer obenägna att följa handboken
20
21 Ordo det ekumeniskt igenkännbara sammanhang som innebär att människor samlas på uppståndelsedagen för att med dopet som grund och i kyrkoårets rytm med påsken som centrum lyssna till och tolka bibelordet, lovsjunga och i bönen både tacka och bönfalla, dela en nattvardsmåltid, för att därefter sändas till tjänst i världen.
22 Ordo kan tillämpas som ett grundläggande handlingsmönster för gudstjänsten, som tas emot och gestaltas på varje plats på det sätt som de lokala förutsättningarna gör möjliga
23 Grundordning byggd på strukturen: Samling Ordet Måltiden Sändning
24 Handboken en resurs för Individ Församling Samfund Världsvid kyrka
25 Kyrkohandboksförslaget Två grundordningar för gemensam gudstjänst, utifrån samma struktur. Samling, Ordet, Måltiden, Sändning. Högmässa: fler fasta moment Mässa/Gudstjänst: fler fakultativa moment. Många alternativ i böner och texter. Nya musikaliska alternativ i tillägg till de gamla. En grundordning för varje kyrklig handling
26
1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48)
1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Ingela Sjögren Befattning 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet till lokal gestaltning
Läs merREMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan
REMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan 1. Detta frågeformulär gäller Sveriges Kristna Råd. Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Befattning Olle Kristenson Telefonnummer 08-453
Läs merFörslag till ny kyrkohandbok 4. Några principiella synpunkter
Förslag till ny kyrkohandbok 4. Några principiella synpunkter MIKAEL LÖWEGREN OCH MIKAEL ISACSON Förslaget till ny kyrkohandbok och ordningen för Högmässa och Mässa har tidigare redovisats och kommenterats
Läs mer1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: :33:33)
1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: 2016-04-29 10:33:33) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) tania cea Befattning assistent 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet till lokal
Läs merNattvardsfirande utanför kyrkorummet
Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.
Läs merKyrkliga förrättningar
Kyrkohandbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland III Kyrkliga förrättningar Förslag utarbetat av den av kyrkomötet år 1988 tillsatta handbokskommittén Den evangelisk-lutherska kyrkans i Finland
Läs merGrunddokument för Kyrkan i Enebyberg
Kyrkan i Enebyberg I originaldokumentet användes det dåvarande samfundsnamnet Svenska Missionskyrkan, men i denna webbversion har detta ersatts med det nya namnet Equmeniakyrkan. På samma sätt användes
Läs merFör nästan två tusen år sedan delade en man lite bröd och vin med sina vänner under en måltid i samband med det judiska påskfirandet.
Inledning För nästan två tusen år sedan delade en man lite bröd och vin med sina vänner under en måltid i samband med det judiska påskfirandet. Vännernas berättelser om händelsen varierar något, men alla
Läs merMässans grundordning. Samling. Ordet
Mässans grundordning Den söndagliga gudstjänsten den vi kommit att kalla högmässa har ett grundläggande skeende, ordo, som kan kännas igen i kyrkor över hela världen och i kyrkohistorien. Skeendet återfinns
Läs merHuvudgudstjänsten. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionernas förslag. Yttrande från Läronämnden
Kyrkomötet Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2016:5 Huvudgudstjänsten Sammanfattning I detta betänkande behandlas två motioner kring huvudgudstjänsten. I motion 2016:27 föreslås att huvudgudstjänst
Läs merFörsamlingsinstruktion. Antagen
Församlingsinstruktion Antagen 2014-08-13 Programförklaring Identitet Församlingen har med sina 9 000 medlemmar en kyrkotillhörighet på ca 78 % av invånarna (2013). I arbetslaget finns 30 anställda varav
Läs merRekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING. Lemmar i en och samma kropp, där Kristus är huvudet för kyrkan (1 Kor. 12:12-26)
Rekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING 1. FÖRSAMLINGENS IDENTITET Församlingen är Guds skapelse. Gud kallar människor till gemenskap med sig själv och till en gemenskap med dem som blivit lemmar i Kristi
Läs merMed öppet hjärta. Församlingsinstruktion för Varbergs församling
Med öppet hjärta Församlingsinstruktion för Varbergs församling Innehåll Vision...3 Sammanhang och prioriteringar...3 Omvärldsfaktorer att ta fasta på...4 Övergripande prioriteringar...5 Strategiska prioriteringar...5
Läs merFörsamlingsinstruktion för. Angereds församling. Göteborgs stift 2016
Församlingsinstruktion för Angereds församling Göteborgs stift 2016 1 Innehåll Angered - en del av världen Att vara kyrka i Angered Mission - ett fredsarbete Gudstjänster som berör Lärande undervisning
Läs merKonfirmationsgudstjänsten en reflektionsrapport
1 Konfirmationsgudstjänsten en reflektionsrapport I enlighet med uppdraget redovisas nedan en rapport från de samtal som förts i gruppen kring konfirmationsgudstjänsten. Rapporten rymmer tre huvudrubriker:
Läs merVÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG
TA GÄRNA MED MIG HEM! VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG EN GUIDE TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG Fr.o.m. september 2016 Jesus talade åter till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:
Läs merKonfirmationen riten som söker sin teologi
Ledare SPT nr 8 2012 Konfirmationen riten som söker sin teologi Även om konfirmationsfrekvensen de senaste decennierna har dalat, möter Svenska kyrkans församlingar genom ansvariga ledare fortsatt ett
Läs merBehandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och
Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är
Läs merPilgrimsfärd för tillit Taizéhelg för unga vuxna april TAIZÉ. Jönköping april
Pilgrimsfärd för tillit Taizéhelg för unga vuxna 20-22 april www.taize2018.se TAIZÉ Jönköping 20 20-22 april 18 Lämna vardagen ett slag. Gör ett avsteg från krav och stress. Träffa människor med olika
Läs merM E D I A I N M O T I O N
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Andliga Ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs mer210/ Ändring av högmässotider i församlingen. Kyrkoherde Stefan Forsén
210/2016 22 Ändring av högmässotider i församlingen Beslutsförslag Kyrkoherde Stefan Forsén Behandling Församlingsrådet besluter att Matteus församlings gudstjänstliv ändras räknat från och med Första
Läs merKatekumenatet och kyrkoåret Gruppens sammansättning Innehåll Erfarenheter Rötter Ekumenik Finländskt nätverk
Katekumenatet och kyrkoåret Gruppens sammansättning Innehåll Erfarenheter Rötter Ekumenik Finländskt nätverk KATEKUMENATET SOM VUXENVÄG TILL TRO Katekumenatet är ett sätt för församlingarna att visa vägen
Läs merRemiss svar Ny gemensam kyrka.
Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen
Läs merHar en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden
Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden Jesus föddes i Nasaret i Palestina omkring år 1. De fyra
Läs merSAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD
SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera
Läs merDoppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby
Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens
Läs merFörsamlingsinstruktion för Ransbergs församling
Församlingsinstruktion för Ransbergs församling Vad är vi? Att vara församling är att dela en tro. Vi tror på Gud som skapat världen och att hela skapelsen därför är viktig: natur, miljö, människor och
Läs merYttrande över förslaget till kyrkohandbok Svenska kyrkans utredningar 2012:1-3
Yttrande över förslaget till kyrkohandbok Svenska kyrkans utredningar 2012:1-3 Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse (akf) har beretts tillfälle att yttra sig över förslaget till ny kyrkohandbok för Svenska
Läs merRemiss svar: Ny gemensam kyrka.
20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några
Läs merReligion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.
Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. 2 saker religioner håller på med: Existentiella frågor = Livsfrågor, t.ex. meningen med livet, vad händer när man dör, hur började
Läs merEnligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.
Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som
Läs merFörsamlingsordning för Uppsala Missionsförsamling
Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och
Läs merCentrumkyrkan - i hjärtat av Dalarna
Centrumkyrkan - i hjärtat av Dalarna Icke genom någon människas styrka På 1700-talet växer en ny tankeströmning fram. I kölvattnet av kyrklig reformation och världsliga revolutioner formulerar filosofer
Läs merFörsamlingsinstruktion för Hortlax församling
Församlingsinstruktion för Hortlax församling En församlingsinstruktion fungerar som grund för målarbetet i församlingen och denna är antagen under 2014 och kommer att revideras vid nästa kyrkoval. På
Läs merYttrande över kyrkohandbokens grunddokument
ARBETSGEMENSKAPEN KYRKLIG FÖRNYELSE Yttrande över kyrkohandbokens grunddokument Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse (akf) hörsammar härmed kyrkohandboksgruppens (KHBG) inbjudan att inkomma med kommentarer,
Läs merKyrkohandboksarbetet. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2015:2
Kyrkomötet Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2015:2 Kyrkohandboksarbetet Sammanfattning I detta betänkande behandlas fyra motioner med relation till kyrkohandboksarbetet. I motion 2015:15 föreslås
Läs merBekännelsen gestaltas i gudstjänst och liv
Vi skall nu fortsätta genom att gå igenom dessa inalles sex nivåer i skrivningen om bekännelsen, och kommentera vad respektive nivå innebär liksom vilka dokument som ingår i respektive nivå och i någon
Läs merTio tumregler för god ekumenik
Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa
Läs merDOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11
DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens
Läs merFörsamlingsinstruktion för Kortedala församling
Församlingsinstruktion för Kortedala församling Illustration: Andreas Karlsson I församlingen finns tre prästbefattningar, en kyrkoherde och två komministrar samt två diakonbefattningar. I församlingen
Läs merDen kristna kyrkans inriktningar
Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,
Läs merFörsamlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,
Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.
Läs merVision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4
Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och
Läs merBarnvälsignelse Anvisningar Ordning
Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds
Läs meratt grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.
Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet
Läs merLiturgi / gudstjänst, kyrkoår
Liturgi / gudstjänst, kyrkoår Sammanfattning konfirmationsundervisning Lena Bergman, Peter Kempi S:t Matteus församling Som inledning till konfirmationsundervisningen ställde vi frågorna: Varför firar
Läs merSankt Mikaels Katolska Församling Växjö
Sankt Mikaels Katolska Församling Växjö Församlingsbrev Påsken 2010 1 Kyrkoherdens påskhälsning De tre påskdagarna världshistorien förändras Vi närmar oss snabbt kyrkoårets absoluta höjdpunkt som kallas
Läs merFÖRSAMLINGSORDNING FÖR ENEBYKYRKANS FÖRSAMLING. Version
1 Teologisk grund för Equmeniakyrkan är en bibelteologisk inledning till församlingens konstitution. Församlingsordning, antagna av Enebykyrkans församling 2015-02-14. Församlingsstadgar, antagna av Enebykyrkans
Läs merPROTOKOLL 1 /
PROTOKOLL 1 / 6 Plats Skogshöjdens kyrka Tidpunkt Tisdag 15/5 2018 Kl. 17.00 19.25 Beslutande Ersättare Arne Samuelsson, ordf. Anita Berggren Monica Isaksson Christina Kristiansson Lena Simonsson Kerstin
Läs merDEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj
Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,
Läs merAnföranden Måndagen den 16 november 2015
44 Kyrkohandboksarbetet JERKER SCHMIDT: Ordförande! Jag och Peter Nordgren har skrivit en motion, 2015:94, om förbön för konung, regering och riksdag. Jag vill i allra första läget tydliggöra, att detta
Läs merAtt backa in i framtiden
Ledare SPT nr 9 2012 Att backa in i framtiden 2010 GJORDES EN STOR enkätundersökning av Svenska kyrkans medlemmar. Den beskrivs och redovisas av Jonas Bromander i en bok på Verbum: Svenska kyrkans medlemmar
Läs merSvenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017
Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken
Läs merKristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas
Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor
Läs merEFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN
EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför
Läs merBön för vår kyrka och vår värld
Bön för vår kyrka och vår värld Bönen Vår viktigaste uppgift som kristna är att söka Gud, att låta hans kärleks eld tändas och brinna i våra hjärtan. Bön är att befinna sig i den älskande Gudens ansiktes
Läs merLindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N
Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.
Läs merAd fontes! Ledare SPT nr
Ledare SPT nr 1 2012 Ad fontes! SPT GENOMGÅR FRÅN och med detta nummer en lätt yttre förnyelse, med bl.a. ett nytt utseende på omslaget och en ny font för tidningens brödtext, det klassiska svenska typsnittet
Läs merOrdning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof
Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.
Läs merVisioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde
Visioner for församlings liv och växt Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Språkliga förklaringar Församling=Menighed Bibelordet Jesus säger: Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det
Läs merGRATTIS TILL DITT BARN
GRATTIS TILL DITT BARN Information till er föräldrar inför ert barns dop från Vänersborg och Väne-Ryrs församling Jag vill lyckönska till ert barn och inbjuda till dop När vi står med ett nyfött barn i
Läs mer- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013
Vasaskolan - fristående kristen skola i centrala Göteborg Gäller fr o m höstterminen 2013 Post- och besöksadress: Telefoner: E-post: Stiftelsen för kristna skolor: Viktor Rydbergsgatan 18 031-167 157 -
Läs merVerksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015. Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05
Verksamhetsplan för Starrkärr-Kilanda församling 2015 Antagen av kyrkorådet den 2014-10-14 Fastställd av kyrkofullmäktige 2014-11-05 Innehåll Starrkärr-Kilanda församling... 3 Historik... 3 Nutid... 3
Läs merOrdning för dopgudstjänst
Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön
Läs merGud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen
Gud rör vid oss Dop och nattvard Nr 8 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet Dop och nattvard är heliga handlingar och synliga tecken på att Gud kommer oss till mötes och rör vid oss. DOPET Både barn
Läs merArborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken
Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken - dagen.se (http://www.dagen.se/debatt/arborelius-ochjackelen-ett-viktigt-ekumeniskt-tecken-1.786572) Gemenskap. Vi hoppas att det som nu står för
Läs merFörsamlingsinstruktion
Församlingsinstruktion För Starrkärr-Kilanda församling. Kyrkofullmäktiges godkännande, datum och paragraf: 2018-11-08 24/18. Kyrkoherdens godkännande, datum: 2018-11-05. Församlingsinstruktionen utfärdad
Läs merFörsamlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)
Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit
Läs merFo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling 2012 2015
Församlingsbeskrivning och Omvärldsanalys Församlingsbeskrivning Landeryds församling har de senaste 40 åren utvecklats från en landsbygdsförsamling utanför Linköping till en förortsförsamling med den
Läs merProtokoll fört vid sammanträde med Växjö domkapitel den 10 juni 2010
VÄXJÖ DOMKAPITEL Protokoll fört vid sammanträde med Växjö domkapitel den 10 juni 2010 Närvarande: Sven Thidevall Jan-Olof Johansson Birgitta Priem Haglund Margareta Andersson Birgitta Lindén Björn Hagberg
Läs mermed söndagsskola. för alla åldrar. 20 oktober GUDSTJÄNST med söndagsskola. * Startar klockan 13:00 med gemensam lunch (ta med egen mat).
GRÄNNA PINGST SÖNDAGAR Varje vecka klockan 16:30 * med församlingsdag 6 oktober 8 september 13 oktober 15 september 20 oktober 1 september 22 september 29 september ** för alla åldrar * Startar klockan
Läs mer1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.
Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6
Läs mer2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city
Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling
Läs merSOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK
SOFIA FÖRSAMLINGS TRE FÖRSTA ÅR PÅ FACEBOOK Rapport av David Rutström om Svenska kyrkan Sofia församlings i Stockholm verksamhet på Facebook för perioden 4 februari 2010 till och med 31 januari 2013. Förord
Läs merEFK 2020 EVANGELISKA FRIKYRKANS UTMANINGAR
EFK 2020 EVANGELISKA FRIKYRKANS UTMANINGAR EFK 2020. Hur ser livet ut om 10 år? Ingen av oss vet det. Mycket kan inträffa som radikalt ändrar förutsättningarna både i positiv och negativ bemärkelse för
Läs merB. På årsdagen av dopet
B. På årsdagen av dopet På årsdagen av dopet kan man hålla andakt. Detta formulär kan i tillämpad form användas också i sådana situationer, där dopets betydelse betonas, t.ex. på läger vid andra församlingstillställningar.
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs merAnde och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen
Ande och gemenskap Nr 5 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GEMENSKAP Människan är skapad till gemenskap med andra människor och med Gud. Vi är med i många gemenskaper: i familjen, i skolan eller
Läs merSANKT FRANSISCUS NYTT
Församlingsbladet för Sankt Fransiscus församling, Segeltorp, Stockholm Avslutning Fredag den 19 december i tredje adventsveckan avslutad vi i församlingen årets verksamhet eller om man så vill inledde
Läs merDOMKAPITLET Skara domkapitel får härmed anföra följande synpunkter på de två remitterade dokumenten.
DOMKAPITLET 2010-04-27 Svenska kyrkan Kyrkostyrelsen 751 71 Uppsala REMISSVAR Översyn av Den svenska kyrkohandboken steg 1 Skara domkapitel får härmed anföra följande synpunkter på de två remitterade dokumenten.
Läs mer1: Växjö stift, stiftsstyrelsen (registrerat: :09:43)
1: Växjö stift, stiftsstyrelsen (registrerat: 2016-04-26 12:09:43) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Patrik Sassersson Befattning Stiftskonsulent 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet
Läs merJesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!
DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även
Läs merPredika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller
Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir
Läs merSvenska kyrkans plattform för musik
Prot. bil. 3 Ks 2017-1064, 2018-05-08 09 Svenska kyrkans plattform för musik Inledning Denna plattform syftar till att vara en utgångspunkt för ett aktivt strategiskt kyrkomusikaliskt arbete i olika former.
Läs merFÖR EN KYRKA SOM TAR STÄLLNING
FÖR EN KYRKA SOM TAR STÄLLNING FRAMTIDSPARTIET I OSKARSHAMNS KOMMUN EN ÖPPEN OCH VÄLKOMNADE En öppen folkkyrka ska ha plats för alla, oavsett var man befinner sig på trons väg. Det ska vara enkelt att
Läs merEtt biskopsbrev om församlingens vuxenundervisning
Ett biskopsbrev om församlingens vuxenundervisning Biskopens pastorala brev 2011 till Strängnäs stifts församlingar, dess medarbetare och kyrkoråd. Om församlingens vuxenundervisning Samma dag var två
Läs merKyrklig samverkan i Visby stift
SAMHÄLLSINFORMATION TILL HUSHÅLLEN Kyrklig samverkan i Visby stift Vi värnar om en öppen folkkyrka som tar ansvar i samhället. Kyrkan ska synas, höras och vara tillgänglig för alla. Dess främsta uppgift
Läs merProt. bil. 3 Ks , Svenska kyrkans plattform för musik
Prot. bil. 3 Ks 2017-1064, 2018-05-08 09 Svenska kyrkans plattform för musik Inledning Denna plattform syftar till att vara en utgångspunkt för ett aktivt strategiskt kyrkomusikaliskt arbete i olika former.
Läs merVägledning för arbetet med. församlingsinstruktionen
Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen 1 Säg hissversionen! Det lär finnas tre sätt att berätta en sak på: hissversionen, korridorversionen och kontorsversionen. Hissversionen är varianten
Läs merFörsamlingsinstruktion för Kungälv-Ytterby församling
Församlingsinstruktion för Kungälv-Ytterby församling Inledning Kungälv-Ytterby församling utgörs av centralorten i Kungälvs kommun. Bygden har gamla och stolta anor och kännetecknas av att vara ett gränsland.
Läs merKonfirmandpastoral. Handlingsplan för konfirmandverksamheten i Munkedals Pastorat
Konfirmandpastoral Handlingsplan för konfirmandverksamheten i Munkedals Pastorat 2014 Inledning I handlingsplanen för konfirmandarbetet beskrivs hur riktlinjerna ska uppfyllas och därigenom skapa förutsättningar
Läs merföredrag på THS den 11 oktober vid Equmenias hearing inför arbetet med en ny gudstjänsthandbok
Att gå på möten frikyrklig gudstjänstspiritualitet föredrag på THS den 11 oktober vid Equmenias hearing inför arbetet med en ny gudstjänsthandbok av Eleonore Gustafsson Jag är alltså pastor i Ryttargårdskyrkan
Läs merSÅNG I SVENSK OCH ARABISK TRADITION
SÅNG I SVENSK OCH ARABISK TRADITION Ulrika Melin Lasson Examensarbete inom körpedagogisk kurs, 7,5 hp Vårterminen 2012 Innehållsförteckning Sång i svensk och arabisk tradition sid. 3 Aruruyedch ma ana
Läs merHeliga danser: Att dansa in i Gloriat är underbart
ARTIKLAR UR KYRKANS TIDNING NR 23 2017, 8 JUNI Heliga danser: Att dansa in i Gloriat är underbart Intresset för heliga danser ökar. Fler och fler församlingar tar in dansen i verksamheten. Det händer något
Läs merDET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN
D DET HÄNDER I FÖRSAMLINGEN S:T ANDREAS KATOLSKA FÖRSAMLING 16 januari 2017 5 mars 2017 Bromölla Söndagar Torsdagar S:t Petri katolska kyrka, Köpmansgatan 22, Bromölla 16.30 Rosenkransbön (under fastetiden
Läs merVälkommen till 100% konfirmand
Välkommen! 2016-2017 2 Välkommen till 100% konfirmand Så här fungerar det! Du som konfirmand skall samla ihop minst 100 poäng! Det finns 4 olika block. se sida 5, blocken har mellan 40-50 möjliga poäng
Läs merC. En kyrkas invigningsdag
C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas
Läs merVägledning för arbetet med församlingsinstruktionen
Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen Församlingsinstruktionen ett grunddokument Varje församling ska ha en församlingsinstruktion och församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam
Läs merVälkomnande av nya medlemmar
Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan
Läs mer