Yttrande över kyrkohandbokens grunddokument

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande över kyrkohandbokens grunddokument"

Transkript

1 ARBETSGEMENSKAPEN KYRKLIG FÖRNYELSE Yttrande över kyrkohandbokens grunddokument Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse (akf) hörsammar härmed kyrkohandboksgruppens (KHBG) inbjudan att inkomma med kommentarer, synpunkter och idéer på dels Teologiska grundprinciper för arbetet i 2006 års kyrkohandboksgrupp, dels Mässans grundordning. Denna första fas av arbetet med en mer genomgripande revision av kyrkohandboken har bestått dels i utformandet av en grundordning för mässan/gudstjänsten, dels en teologisk text vad det innebär att fira gudstjänst i Svenska kyrkan i dag. Så vitt arbetsgemenskapen förstår kommer denna text att ligga till grund för det fortsatta revisionsarbetet. På detta stadium finns alltså inte konkreta liturgiska texter att ta ställning till. Arbetsgemenskapen menar att detta är en god arbetsgång, att redovisa de teologiska utgångspunkterna och mässans huvudstruktur före arbetet med de faktiska liturgiska texterna. En kommande kyrkohandbok bör ha ett liknande perspektiv även i upplägget, dvs. den bör ha en inledande del där mässans/gudstjänstens teologiska, liturgiska och pastorala grundtankar belyses, medan en andra del innehåller de faktiska liturgiska rubrikerna och texterna. Så var ju också handboksförslaget från 2000 utformat och så har också de senaste missalena som akf gett ut varit utformade (t.ex. Missale, Skellefteå: Artos 2008; Missale, Klockrike: Noteria 1988). De framlagda dokumenten har många förtjänster men också brister som är så stora, att arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse av skäl som kommer att utvecklas nedan menar att de framlagda grunddokumenten bör omarbetas om de ska kunna tjäna som utgångspunkt för en ny kyrkohandbok. 1. Dokumenten i sig De framlagda dokumenten har många förtjänster, samtidigt är de dåligt genomarbetade och visar sinsemellan bristande koherens. Många formuleringar framstår som oprecisa och behöver en större stringens. I en mässa finns det saker som, enligt KHBG, alltid ska vara med i en mässa. Dit hör t.ex. textläsning, normalt med förkunnelse, Nattvardsbön med instiftelseord (Mässans grundordning) och att mässan alltid är offentlig (Grundprinciper, s. 23). Men det framgår också att gudstjänstens centrala moment alltid ska tecknas (Grundprinciper, s. 25). Med det förstår vi att det ska finnas någon som tolkar de centrala momenten till teckenspråk och att detta ska ske i varje mässa, i princip utan undantag (det torde vara den normala betydelsen av alltid ). Naturligtvis är det bra att man uppmärksammar denna fråga och sätter ljuset på dem som inte har möjlighet att audiellt följa med i mässan. Samtidigt är det orimligt att varje arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse Box 2014, UPPSALA Tel postgiro

2 mässa ska teckentolkas, oavsett om det behövs eller inte. Och framför allt är detta ett exempel på att det behövs en större stringens i dokumenten. Vidare framgår det i de teologiska grundprinciperna att en evangelietext alltid bör finnas med i den gemensamma gudstjänsten (s. 20) medan det senare heter att en evangelietext alltid ska läsas (s. 23). Skillnaden mellan bör och ska är av avsevärd betydelse. I förslaget till mässans grundordning är situationen en helt annan. Där är förslaget reducerat till att varje mässa ska innehålla en textläsning, normalt med predikan. En annan diskrepans är att mässans grundordning ger uttryck för att en eller två textläsningar ska läsas förutom evangeliet i mässan på söndagen; i de teologiska grundprinciperna står det däremot att församlingen själv bör få välja hur många läsningar, inkl. evangeliet, mässan ska innehålla: en, två eller tre. Hur många läsningar Ordets gudstjänst bör innehålla och vilken plats evangeliet egentligen har i mässan är inte lätt att ta ställning till utifrån dessa skrivningar. I de framlagda dokumenten saknas också väsentliga saker av grundläggande karaktär för gudstjänstfirandet. Det finns t.ex. ingen reflektion över gudstjänstrummets betydelse och inverkan på gudstjänsten. Varje gudstjänstfirare vet att det är skillnad på en gudstjänst firad i en stor katedral jämfört med ett litet landsbygdskapell. Upplevelserna av en mässa firad enligt identisk mässordning, samma psalmer, samma präst och samma predikan kan vara helt skilda enbart beroende på i vilket gudstjänstrum mässan firas. Det är också en grundläggande skillnad i den liturgiska symboliken mellan ett kyrkorum där mässan firas versus populum respektive ad orientem. Svenska kyrkan behöver även föra en fördjupad diskussion kring de kyrkorum som är alltför stora för den församling som firar sin gudstjänst däri. Om KHBG avser ge ett konstruktivt bidrag till vad det innebär att fira gudstjänst idag, så kan man inte frångå en så väsentlig frågeställning. Redan så här långt menar arbetsgemenskapen att de utsända dokumenten bör återremitteras till revisionsgruppen för ytterligare bearbetning och komplettering. 2. Principiella frågor Utgångspunkten i de framlagda dokumenten tar KHBG i vad man kallar gudstjänstens ordo, definierat som det ekumeniskt igenkännbara sammanhang att människor samlas på uppståndelsedagen för att med dopet som grund lyssna till och tolka bibelordet, lovsjunga och i bönen både tacka och bönfalla. Gemensamt delar vi en nattvardsmåltid, för att därefter sändas till tjänst i världen. Detta sker i kyrkoårets rytm med påsken som centrum. (Grundprinciper s. 7) Arbetsgemenskapen bejakar till fullo tanken på att det finns ett grundläggande mönster som är igenkännbart i gudstjänster genom tiden och över världen. Däremot menar arbetsgemenskapen att det ordo som KHBG har beskrivit inte fått genomslag fullt ut vare sig i de teologiska grundprinciperna eller i förslaget till mässans grundordning. A. Ekumenik och inklusivt språk Till ordo hör, enligt den ovan citerade definitionen, att Svenska kyrkans gudstjänst ska vara ett ekumeniskt igenkännbart sammanhang. Med det måste avses inte endast att vår gudstjänst ska vara igenkännbar för andra kyrkor geografiskt spridda över jorden, utan också att det finns en historisk dimension där Svenska kyrkans gudstjänst är präglad av kontinuitet med trogna i alla tider. Svenska kyrkans gudstjänstböcker är med andra ord uttryck för kyrkans tro, bekännelse och lära. Därav följer att gudstjänsten och en kommande kyrkohandbok måste uttrycka den allmänkyrkliga kristna tro, som överallt, alltid och av alla blivit trodd. Inte minst måste detta gälla det trinitariska och kristologiska dogmat såsom det fastslagits av de

3 fornkyrkliga, ekumeniska koncilierna och som kommer till uttryck i de tre gammalkyrkliga symbola, vilka utgör en del av Svenska kyrkans bekännelse. akf bejakar till fullo att det inklusiva språket är föremål för ett omfattande arbete och noggrann teologisk reflektion inom Svenska kyrkan, samt att denna inklusivitet måste gälla alla de grupper som kan vara berörda av ett resonemang kring språkligt utanförskap. Detta innebär emellertid inte att ett ur genusperspektiv inklusivt språk går att införa på alla plan; det är inte möjligt att använda för att beskriva Guds uppenbarade väsen. En kristen kyrka saknar per definition mandat att göra detta. Att bruka många bibliska metaforer för att belysa vem Gud, Fadern och Sonen och den helige Ande, är, är naturligtvis möjligt. Men dessa namn kan aldrig ersättas av något annat, t.ex. alternativa treenighetsformler, ett bruk av ordet Gud utan närmare precisering och utan att Fadern åsyftas, eller att Gud benämns som hon i de liturgiska texterna, såsom föreslås i de teologiska grundprinciperna. Kyrkans bön i gudstjänsten måste med nödvändighet utan att nödvändigtvis vara rena citat ur den för tillfället aktuella översättningen vara en reflektion av och stå i samklang med bibelns språk, så som bibeln faktiskt föreligger. Det är härur som kyrkans språk vuxit fram. Arbetet med det inklusiva språket pekar också på en annan viktig faktor, att gudstjänsten är till för och firas av alla människor. Att somliga människor är osedda i gudstjänsten är dock inte ett problem man kommer till rätta med genom att i första hand förändra gudstjänstspråket, det handlar snarare om gudstjänstens sociala dimension och ordets förkunnelse. Sedan helgonen försvann ur Svenska kyrkans trostradition som medvetna förebilder och inte fick omtalas som våra förebedjare, har det blivit en slagsida åt män i svensk spiritualitet. Det är därför viktigt att i förkunnelsen, och i kyrkoåret, lyfta fram kvinnliga helgon i Skriften och kyrkans historia främst bland dem förstås Maria, moderlighetens ikon och genom att undervisa predikanter om vikten av ett inklusivt språk i församlingen. I slutänden handlar frågan om gudstjänstspråket om att kyrkans liturgi måste uttrycka enhet. Den måste vara ekumenisk i ordets djupaste betydelse. Allt liturgiskt arbete måste därför vara förankrat i såväl forskning som ekumenisk konsensus. Den viktigaste ekumeniken är trots allt inte den som bedrivs över världen, utan den som bedrivs över tiden. I den mån Svenska kyrkans gudstjänst ska återspegla ett ordo som är igenkännbart även i ett ekumeniskt perspektiv kan ett handboksarbete inte ta en av sina utgångspunkter i att beskriva Guds uppenbarade väsen utifrån ett ur genusperspektiv inklusivt språk. B. Synd, förlåtelse och nåd KHBG menar att försoningen alltid måste vara utgångspunkten i bönen om förlåtelse. Detta är en formulering som akf kan ställa sig bakom. Den tolkning som ges försoningen, att människans relation till Gud inte är bruten, så att det skulle vara förlåtelsehandlingen som återupprättar relationen, ligger däremot utanför den ekumeniska dimension som omtalas i definitionen av ordo. Förlåtelsebönen bes inte, enligt KHBG, för att Gud ska återuppta gemenskapen utan för att påminna oss själva om att den från Guds sida aldrig har varit bruten. Detta kan inte betyda någonting annat än att synden, enligt KHBG, aldrig kan skilja människan från Gud och att vi människor inte behöver be Gud om förlåtelse. En sådan tolkning av försoningen står inte i samklang vare sig med Jesus och Nya testamentets vittnesbörd, med Svenska kyrkans bekännelseskrifter eller med allmänkyrklig tro. I den mån Svenska kyrkans gudstjänst ska återspegla ett ordo som är igenkännbart även i ett ekumeniskt perspektiv kan detta inte vara en av de teologiska utgångspunkterna för ett handboksarbete. När vi i Lukasevangeliet läser att Jesus lär sina lärjungar att be förlåt oss våra synder, ty

4 också vi förlåter var och en som står i skuld till oss, kan man inte annat än dra slutsatsen att det för lärjungarna finns något som de behöver be Gud om förlåtelse för; inte att det skulle vara en påminnelse om att de redan var förlåtna. Revisionsgruppens resonemang ställer också frågan hur gruppen ser på liturgiska texter och dess formuleringar. I nuvarande handbok finns både syndabekännelser där vi ber Gud om förlåtelse, t.ex. Vi bekänner inför dig att vi har syndat i tankar ord och gärningar. Förlåt oss för Jesu Kristi skull, och absolutionsord där prästen tillsäger syndernas förlåtelse, t.ex. Begär du dina synders förlåtelse för Jesu Kristi skull så är i kraft av Guds ord och löfte fast och visst att Gud av nåd förlåter dig alla synder. Och denna förlåtelse tillsäger jag dig på vår Herres Jesu Kristi befallning i Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Den tolkning KHBG ger dessa texter är uppenbarligen att de är en påminnelse om en redan given förlåtelse, inte att gudstjänstbesökare behöver be om förlåtelse eller att prästen förmedlar någon avlösning. En sådan tolkning går stick i stäv mot de formuleringar dessa texter ger uttryck för. Menar revisionsgruppen verkligen att liturgiska texter i sin ordalydelse kan uttrycka en sak, medan de till sin funktion ska uttrycka någonting helt annat? Om KHBG har rätt och syndabekännelsen endast är en påminnelse om Guds redan givna nåd en ståndpunkt som akf starkt ifrågasätter och inte kan dela bör de liturgiska texterna rimligen också formuleras så att detta kommer till uttryck. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: utifrån revisionsgruppens resonemang borde såväl syndabekännelse som absolutions- och löftesord strykas ur beredelsen; det skulle räcka med någon av de nuvarande tackbönerna för att påminna sig om Guds förlåtelse. Ur detta perspektiv är det notabelt att såväl syndabekännelse som förlåtelseord finns kvar i grundordningen för mässan, medan just tackbönen inte nämns. Arbetsgemenskapen menar att ett fortsatt handboksarbete vare sig kan bedrivas utifrån KHBG:s resonemang kring synd och förlåtelse, eller bedrivas utifrån ett perspektiv där liturgiska texter säger en sak, men egentligen borde betyda någonting helt annat. Principen om lex orandi, lex credendi est som också citeras av revisionsgruppen bör gälla även frågan om mässans syndabekännelse. C. Ekumenik och dopets ställning I den ovan citerade definitionen av ordo förutsätts att gudstjänsten firas på dopets grund. I sak är detta en självklarhet, men det är förtjänstfullt att det kommer till uttryck. Vad det däremot betyder i de framlagda dokumenten är dock högst oklart. Revisionsgruppen för visserligen resonemang kring själva dopgudstjänsten, men vad gäller den gudstjänst som gemensamt firas på uppståndelsedagen verkar gruppen inte ha några reflektioner kring vad det innebär att med dopet som grund dels lyssna till och tolka bibelordet, dels lovsjunga och i bönen både tacka och bönfalla, dels gemensamt (dela) en nattvardsmåltid, för att därefter sändas till tjänst i världen. Dopet lyser här med sin frånvaro och det finns snarare tendenser till att revisionsgruppen vill nedvärdera dopet. Dopet är porten in i kyrkans gemenskap. Oss veterligt är det praxis i alla kyrkor, utom möjligen Svenska Missionskyrkan. Det är genom dopet som en människa inlemmas i Kristi kropp, som hon förenas med Kristus i hans död och uppståndelse, som hon får Andens gåva och barnaskap hos Gud. Mot den bakgrunden ter sig den allmänkyrkliga praxis, som kommer till uttryck i KO 20 kap. 2, att Var och en som är döpt får ta emot nattvardsgåvorna mycket naturlig. KHBG noterar helt korrekt att det inte ingår i uppdraget att reflektera kring denna teologiska fråga, samtidigt som man vill aktualisera dess pastorala och liturgiska konsekvenser. Även om det inte direkt uttrycks, innebär väl detta att dopet, enligt revisionsgruppen, inte bör betraktas som en förutsättning för att få ta emot nattvardsgåvorna.

5 Som skäl för en förändrad praxis lyfts fram att detta är ett pastoralt problem i samband med konfirmationsundervisningen, att kyrkans gudstjänstfirande gemenskaper i allt större utsträckning i framtiden kommer att bestå av personer som inte är döpta samt att det skulle vara problematiskt om dopet används som en gränslinje mellan innanför och utanför. En förändrad praxis vad gäller dop och nattvardsgång stärker inte dopets ställning, utan försvagar snarast dopet och ger uttryck för att dopet i sig saknar betydelse. Om dopet verkligen är en performativ akt, som bl.a. innebär ett inlemmande i Kristi kropp, och inte endast en religiös rit där människovärdet bekräftas innebär det att det finns ett innanför och ett utanför denna kropp, samt att det finns vissa rättigheter och skyldigheter knutna till de döpta. Skulle KHBG:s argument att dopet inte skall ses som ett krav, utan en gåva dras ut till sin spets bör man också fråga sig varför förtroendevalda, dopfaddrar och de som vigs till kyrkans ämbete måste vara döpta. Förslaget ger inte uttryck för att gudstjänsten firas på dopets grund eller uttrycker det ordo som KHBG principiellt utgår ifrån. Enligt akf:s förmenande måste en pastoral verklighet där odöpta deltar i såväl konfirmandundervisning som gudstjänstliv hanteras genom undervisning om dop och nattvard. Rätt hanterat föder detta en längtan efter både dop och nattvard för den som inte är döpt. I Christina Grenholms följebrev till domkapitlen, efterfrågas specifikt synpunkter om mässans Samling såsom doperinran. Något sådant finns inte omnämnt vare sig i de teologiska grundprinciperna eller i mässans grundordning. Detta kan endast tas som tecken på att ett sådant förslag funnits med i slutskedet, när Grenholm skrev sitt följebrev, men plockats bort därefter, innan texterna skickades ut på remiss. Med tanke på de stora intryck som KHBG har tagit av ELCA (Evangelical Lutheran Church in America) och deras handbok Worship finner vi det närmast förvånande att deras ena ingång i mässan Thanksgiving for baptism inte finns med. Att det föreligger diskrepans mellan de utsända texterna och ett följebrev är i sig en sak, likaså att en ordning som skulle fungera mycket väl i Svenska kyrkans gudstjänstliv saknas. Vad som däremot är allvarligt är att detta rimligen bara kan tas som intäkt för att KHBG är rädd att profilera gudstjänsten genom att dopet uppmärksammas liturgiskt på annat sätt än att en människa döps i den gemensamma gudstjänsten. Enligt akf:s förmenande skulle en ordning för doperinran i mässans inledning vara en mycket positiv ordning, som definitivt skulle uppmärksamma och stärka dopets ställning i gudstjänstlivet och för gudstjänstfirarna. Därför finns ett förslag på en ordning med doperinran under mässans Samling också i det av akf:s utgivna missalet. D. Ordots funktion Såväl de teologiska grundprinciperna som mässans grundordning har sin utgångspunkt i tanken kring ordo och därmed bärande element som är gemensamma för gudstjänsten över tid och rum. Detta ordo omsätts sedan i en konkret mässordning med fyra huvuddelar: Samling, Ordet, Måltiden och Sändningen. I sak bejakar akf såväl tanken på ordot, som att Svenska kyrkans mässa bör beskrivas utifrån ovannämnda huvuddelar. Vi bejakar också att den första och sista huvuddelen bättre benämns med Samling resp. Sändning än Inledning resp. Avslutning. De föreslagna benämningarna är ju också samma överskrifter som används i det av akf utgivna Artos missale. Genom att strukturera mässan utifrån de fyra huvuddelarna Samling, Ordet, Måltiden och Sändningen och tydliggöra ordot skulle man, enligt KHBG, säkerställa ett igenkännande från söndag till söndag i den lokala församlingen och geografiskt över landet från kyrka till kyrka (Grundprinciper s. 9). I princip delar vi KHBG:s uppfattning: om man tydliggör ordot finns utrymme för att mässan har en stark lokal prägel i t.ex. musik och liturgiska uttrycksformer

6 och ändå bevara ett igenkännande från söndag till söndag. Däremot menar vi att de uttryck som denna princip fått i Mässans grundordning gör att någon form av igenkännande inte går att skapa från kyrka till kyrka. I de teologiska grundprinciperna redogörs för ett antal kyrkor som valt att arbeta med ordotanken i sina gudstjänster, t.ex. Church of England med Common Worship och ELCA med Worship. Det framhålls att det för många moment i dessa kyrkohandböcker finns alternativa formuleringar eller att formuleringarna är helt öppna för församlingens egen formulering. Vad som däremot utelämnas är att vilka moment som ska finnas med i varje huvudavdelning om man ska följa t.ex. Common Worship eller Worship har ganska liten variation. I revisionsgruppens förslag till grundordning för mässa är det inte endast så att flera moment kan lämnas öppna för fria formuleringar, utan det är också upp till den lokala församlingen att bestämma vilka moment som ska finnas med eller inte. Detta blir tydligast när det gäller Samlingen, som uppvisar så många olika alternativ, att det är svårt att se att det skulle finnas någon möjlighet att känna igen sig från en församling till en annan. Detsamma gäller även Ordet, där det torde vara en väsentlig skillnad om man läser en eller tre bibelläsningar och om man måste läsa ett evangelium eller inte. Möjligheterna att utforma mässan blir så stora att likheterna mellan de svenskkyrkliga församlingarnas gudstjänst riskerar att gå förlorade i allt utom att en mässa inleds samt att det i mässan läses ur bibeln, predikas och firas nattvard. Möjligheten för en gudstjänstfirare att känna igen sig från en kyrka till en annan ter sig starkt begränsade och ordotänkandet framstår mer som en papperstiger än som en levande realitet. 3. Frågor relaterade till mässans Samling Ingången i mässan, samlingen, är den av mässans fyra huvuddelar som framstår mest disparat. I grundordningen för mässa ser det enkelt ut med två alternativ. Det ena skulle vara beredelseord, bön om förlåtelse och förlåtelse; alltså i princip följa dagens ordning för högmässa. Det andra alternativet blir mer luddigt. Det består av ett inledningsord eller bön, eventuellt växelläst/sjunget. Inledningsordet kan till exempel vara en kort introduktion till kyrie, en färdigformulerad text eller ett så kallat delande, d.v.s. en kort berättelse ur livet av någon ur församlingen. Vidare ska kollektbönen (Dagens bön) kunna läggas antingen efter Gloria med Laudamus eller direkt efter inledningsordet. Detta ger åtminstone sju olika sätt att gestalta mässans Samling. Arbetsgemenskapen menar att mässans Samling bör innehålla ett moment som uttrycker människans beroende av Gud; det som kallas botakt i Artos-missalet från Botakten bör kunna se olika ut: en syndabekännelse följt av absolution eller löftesord, en kyrielitania följd av löftesord eller en doperinran. En sådan ordning utesluter inte möjligheten till t.ex. ett delande, men tydliggör att mässans Samling har en dimension som handlar om ett hierarkiskt perspektiv där människor generellt och specifikt är i behov av Guds nåd och förlåtelse. En ordning där mässan har en botakt ansluter också till det av Svenska kyrkan antagna BEMdokumentet, som understryker att det normalt hör till nattvardsfirandet. Vi vill därför understryka att i de fall mässan inte inleds med en traditionell syndabekännelse, bör kyriet utgöra botakten och därmed utformas så att människans behov av Guds nåd kommer till uttryck.

7 Vi noterar också att Dagens bön kollektbönen läggs under Samlingen i enlighet med internationell praxis och att den ordning som akf förespråkat i sina missalen också blir den ordning som kommer till uttryck i en kommande kyrkohandbok. 4. Frågor relaterade till Ordets gudstjänst Vi har ovan pekat på en diskrepans mellan de teologiska grundprinciperna och mässans grundordning vad gäller antalet läsningar i mässan. Arbetsgemenskapen menar att det normala i en mässa är att det läses ett evangelium som föregåtts av en eller två läsningar och att denna princip normalt även bör gälla vardagsmässan (rimligen en läsning förutom evangeliet, även om det kan finnas särskilda tillfällen och sammanhang då det kan vara försvarbart att endast läsa ett evangelium i en vardagsmässa). Vi noterar också att förslaget tar ett viktigt steg genom att det förutsätts att även vardagsmässor ska ha riktiga bibelläsningar. Enligt dagens ordning behövs ju inte det; endast någon form av förkunnelseinslag förutsätts. I revisionsgruppens texter är det också svårt att se hur de uppfattar förhållandet mellan bibelordet och predikan. I de framlagda dokumenten framstår det som om textläsningarna endast skulle tjäna som underlag för predikan. Man kan fråga sig vad som är viktigast: läsningarna i sig eller utläggningen av dem. Vi anser självfallet att bibelläsningarna hör hemma i mässan i sin egen rätt, oavsett om de utlägges eller inte. De kan inte reduceras till att endast tjäna som en utgångspunkt för en utläggning. Samtidigt måste naturligtvis framhållas att predikan är en mycket väsentlig del i mässan. Det är ett tillfälle för undervisning och en möjlighet för trons växt och fördjupning utifrån bibelordet. Konstigt nog saknas detta undervisande perspektiv på predikan i de framlagda dokumenten. När revisionsgruppen talar om predikan används många positivt värdeladdade ord om att predikan är dialog och att det finns en samtalets dimension, där Guds tilltal möter lyssnarens gensvar. Samtidigt står det att i Ordets liturgi lyssnar vi till de många vittnesbörden om Guds nåd och om Guds utmaningar till samhälle och liv, om lag och evangelium. Därför ställs många texter och röster sida vid sida, både från Bibel och från vår egen tid. Och vi bereds rum att lyssna till våra egna inre röster. (Mässans grundordning, s. 1) Handboksgruppen tycks fokusera på gudstjänstdeltagarnas reaktion på predikan men missar att Guds ord bör tas emot i tro och utelämnar därmed predikans dimension av undervisning om den Gud som kallar oss till tro genom Jesus Kristus. Fokuseringen på reaktionen är kanske anledningen till att bibelordet, predikan och de inre rösterna i citat ovan tycks vara likställda och ha samma dignitet. Men bibelordet och de egna inre rösterna kan knappast ges samma dignitet i ett dokument som ska ge teologiska grundprinciper för gudstjänstfirandet samt skissa på en grundordning för mässan. Bibelordet är ju för kyrkan grunden för vad den tror, bekänner och lär och i bibelläsningarna möter människorna Guds ord som genom den heliga Anden blir levande varje gång någon hör det i gudstjänsten och tar emot det i tro. I och genom detta ord möter den uppståndne Jesus Kristus sin kyrka. (KO kap. 18) Att predikan kan följas av en stunds tystnad för eftertanke menar vi är positivt. Så är också förslaget till mässordning i Artos-missalet utformat. Vad gäller Trosbekännelsens plats i den gemensamma gudstjänsten på sön- och helgdagar, ser vi inga skäl att ändra nuvarande ordning. Vi menar alltså att trosbekännelsen även i fortsättningen bör vara en obligatorisk del i dessa gudstjänster. Dels finns det en ekumenisk aspekt som också KHBG berör kring bl.a. trosbekännelsen och Herrens bön. Det är texter som delas av alla kristna över jorden, vilket också måste vara tydligt i Svenska kyrkan. Inte minst eftersom svenskkyrklig gudstjänstliv ser mycket olika ut, blir de texter som har en enhetlig

8 formulering inom Svenska kyrkan ett klart och tydligt sammanhållande band. Dels finns det en pedagogisk dimension, där trosbekännelsens fasta plats blir en påminnelse om kyrkans grundläggande bekännelse för gudstjänstfirare och en del av det intuitiva inövandet i kyrkans tro som regelbundet gudstjänstfirande för med sig. Under Ordet menar vi att det finns för många rubriker. Inte minst ställer vi oss frågande till vad Musik efter trosbekännelsen egentligen ska vara till för. Att sjunga en psalm fyller naturligtvis en funktion, möjligen också någon form av körsång. Att däremot endast ha ett orgelstycke finner vi svårt att motivera. Om det ska finnas någon form av moment så bör detta inte vara obligatoriskt. I många församlingar har man funnit en god rytm när trosbekännelsen direkt följs av Kyrkans förbön. 5. Frågor relaterade till mässans Måltiden Vi noterar med stor tillfredsställelse att nattvardsbönen åtminstone på vissa ställen i de framlagda dokumenten betraktas som en helhet. Åtminstone ges det intrycket när man använder termen nattvardsbönens fortsättning (som väl är ett lån från akf:s Noteriamissale). På så viss bejakar revisionsgruppen den internationella och ekumeniska utveckling som skett under 1900-talet där konsekrationens fokus har förskjutits från instiftelseorden till nattvardsbönens helhet. Om man betraktar nattvardsbönen som en helhet från det inledande Sursum Corda till det avslutande amen, framstår det dock som oklart varför man i vissa mässor skulle utlämna Sursum Corda och prefation. Även om det finns särskilda tillfällen då det kan kännas naturligt att på detta sätt förenkla nattvardsbönen, bör en församlings mässa, även på vardagar, firas med en fullständig nattvardsbön. Likaså framstår det som mycket diskutabelt att tjänstgörande präst endast måste läsa instiftelseorden och att därmed, underförstått, någon annan skulle kunna läsa resten av nattvardsbönen. Inte ens i den nuvarande handboken finns möjligheten för någon annan än prästen att läsa någon del av nattvardsbönen. En ordning där inte prästen läser nattvardsbönen ger signaler om att Svenska kyrkan egentligen inte ser nattvardsbönen som en helhet, utan endast som instiftelseord med inramning. Att prästen leder nattvardsbönen i sin helhet torde också vara en rimlig konsekvens av ordot. I de teologiska uttrycken för eukaristin saknar vi begreppen åkallan och åminnelse. Vi noterar också att det inte står någonting om nattvardselementens status vare sig före eller efter konsekrationen, eller om dess materia att mässa ska firas med bröd och vin. Vad gäller tackbönen menar vi att denna bön bör ha ett vidare spektrum än tacksägelsen för att ha fått del av Kristi kropp och blod. Mer rimligt är att kalla den bön efter kommunionen för att ge möjlighet till andra aspekter, t.ex. att sakramentet ska bära frukt i våra liv och därmed bli en brygga till vardagen. Vi menar också att det vore olyckligt om tackbönen skulle kunna uteslutas ur mässan. 6. Frågor relaterade till mässans Sändning Vi noterar med tillfredsställelse att meddelanden som rör församlingens angelägenheter kan lämnas under mässans Sändning. Revisionsgruppen ansluter sig därmed till de förslag som finns i Artos missale. Vi vill också understryka att den egentliga sändningen i mässan sker genom välsignelsen. De sändningsord som i dagens handbok kan följa bör i en kommande dels vara fakultativa, dels alltid ligga i anslutning till välsignelsen.

9 I resonemangen kring mässans Sändning saknar vi också ett eskatologiskt perspektiv, som inte får komma bort. Det kan ske genom att sista psalmen med fördel kan få ha ett himmelskt perspektivet. 7. Övriga synpunkter Vi noterar att de kortare formerna för mässa är bättre den nuvarande ordningen för vardagsmässan. Vad gäller musiken noterar vi att handboken fortsatt bör innehålla förslag på gregorianska serier, men även annan användbar! musik. Vi finner det nödvändigt att det är texten som är reglerad i handboken, men att musiken är fri för församlingen att använda som man finner bäst i det lokala sammanhanget. Vad gäller prästens funktion i mässan, menar vi att de framlagda dokumenten reducerar prästen till att vara någon form av gumma ur lådan som endast måste yttra vissa ord (absolutionen, instiftelseorden och välsignelsen). Prästen måste vara mer i mässan, nämligen gudstjänstens ledare. Det innebär ju inte att prästen måste säga och göra allting själv det finns många saker prästen inte ska göra eftersom det är lekfolkets uppgifter, men självklart ska prästen vara den som leder mässan och för mässan framåt. Det engelska uttrycket presiding sammanfattar på ett bra sätt prästens funktion. Vi noterar med glädje att revisionsgruppen förstår det pastoralt okloka att ändra i fasta formuleringar som har satt sig eller börjar sätta sig i de gudstjänstfirande församlingarna. 8. Avslutning Som inledningsvis framhållits och som här har utvecklats menar alltså arbetsgemenskapen att de framlagda grunddokumenten bör omarbetas om de ska kunna tjäna som utgångspunkt för en ny kyrkohandbok. För ARBETSGEMENSKAPEN KYRKLIG FÖRNYELSE Ove Lundin ordförande Björn Fyrlund vice ordförande Henrik Glamsjö Mikael Löwegren Mikael Isacson ledamöter av den liturgiska kommissionen

Mässans grundordning. Samling. Ordet

Mässans grundordning. Samling. Ordet Mässans grundordning Den söndagliga gudstjänsten den vi kommit att kalla högmässa har ett grundläggande skeende, ordo, som kan kännas igen i kyrkor över hela världen och i kyrkohistorien. Skeendet återfinns

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Förslag till ny kyrkohandbok 4. Några principiella synpunkter

Förslag till ny kyrkohandbok 4. Några principiella synpunkter Förslag till ny kyrkohandbok 4. Några principiella synpunkter MIKAEL LÖWEGREN OCH MIKAEL ISACSON Förslaget till ny kyrkohandbok och ordningen för Högmässa och Mässa har tidigare redovisats och kommenterats

Läs mer

2. Inledande välsignelse och växelhälsning

2. Inledande välsignelse och växelhälsning Mässa på askonsdagen Man kan också fira gudstjänst utan nattvard. I detta fall kan moment 5 (Kyrie) i askonsdagens mässa utelämnas. Askkorset tecknas med fin aska som blandats i vatten. I Inledning 1.

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Remissvar från Domkapitlet i Linköping

Remissvar från Domkapitlet i Linköping Remissvar från Domkapitlet i Linköping Gudstjänstens ordo anges i dokumentet som en bärande princip som ska möjliggöra igenkännande samtidigt som det ges möjlighet till en lokal gestaltning. Anser domkapitlet

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Gudstjänst på julaftonen

Gudstjänst på julaftonen Gudstjänst på julaftonen Julaftonens gudstjänst firas på eftermiddagen. Om julaftonen är en söndag kan gudstjänsten firas som församlingens huvudgudstjänst. I Inledning 1. Ingångspsalm Psalmen kan ersättas

Läs mer

Sång. Guds ord Här läses bibeltexten som användes vid samlingens början. Stillhet. Bön Här används samlingens inledningsbön igen.

Sång. Guds ord Här läses bibeltexten som användes vid samlingens början. Stillhet. Bön Här används samlingens inledningsbön igen. Spår Aftonbön Ingång Ledare Kom till oss ikväll, vår Gud. Kom till oss med ljus. Ledare Tala till oss ikväll, vår Gud. Visa oss din sanning. Ledare Bli kvar hos oss ikväll, vår Gud. Bli kvar hos oss med

Läs mer

E. Dop i församlingens gudstjänst

E. Dop i församlingens gudstjänst E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

2. Inledande välsignelse och växelhälsning. Se Gudstjänstboken s. 17, 51, 81 eller 101 enligt den serie som används.

2. Inledande välsignelse och växelhälsning. Se Gudstjänstboken s. 17, 51, 81 eller 101 enligt den serie som används. B. Brudmässa Om vigsel och förberedelse för vigsel, se formuläret för vigsel (4 A). De som skall vigas kommer under inledningsmusiken fram till altaret, knäböjer och intar därefter de platser som reserverats

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Dopgudstjänst så här går det till

Dopgudstjänst så här går det till Dopgudstjänst så här går det till Ni har bokat tid för dop i vår kyrka. Här kan ni inför dopsamtalet gå igenom hur en dopgudstjänst brukar gå till. Psalmer samtalar vi om på dopsamtalet, där vi kommer

Läs mer

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Psalm Inledningsord Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att rädda oss från det onda. Genom dopet föder han

Läs mer

16 Välsignelse till missionsuppdrag

16 Välsignelse till missionsuppdrag 16 Välsignelse till missionsuppdrag VÄSIGNESE TI MISSIONSUPPDRAG 345 Biskopen eller av biskopen förordnad präst välsignar till missionsuppdrag (KO 18:1). Om välsignelsen inte sker i samband med en högmässa

Läs mer

Författaren är professor emeritus i Gamla testamentets exegetik

Författaren är professor emeritus i Gamla testamentets exegetik Synpunkter på förslaget till ny kyrkohandbok BO JOHNSON Författaren är professor emeritus i Gamla testamentets exegetik Till en levande kyrka hör att också liturgin lever. Det betyder inte att den måste

Läs mer

Gudstjänst GUDSTJÄNST

Gudstjänst GUDSTJÄNST Gudstjänst Detta är formuläret för predikogudstjänst (fi. sanajumalanpalvelus). Det kan användas vid huvudgudstjänst på sön- och helgdagar, vid veckogudstjänst och vid särskilda tillfällen (t.ex. vid ungdomsgudstjänster,

Läs mer

Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. L = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare

Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. L = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare Högmässa i fastan Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare I Inledning Inledande musik (preludium

Läs mer

Ny kyrkohandbok, 2. Mässans samling och Ordet

Ny kyrkohandbok, 2. Mässans samling och Ordet Ny kyrkohandbok, 2. Mässans samling och Ordet MIKAEL ISACSON OCH MIKAEL LÖWEGREN I den andra granskande artikeln i en serie på fyra närläser prästerna Mikael Isacson, Lilla Edet och Mikael Löwegren, Ryssby,

Läs mer

Konfirmationsmässa B

Konfirmationsmässa B Konfirmationsmässa B ör att kunna delta i konfirmationen bör man vara medlem i kyrkan och berättigad att konfirmeras på grund av konfirmandundervisningen. I konfirmationen bekänner sig de unga till kyrkans

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Kvällsgudstjänst på alla helgons dag

Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Vid kvällsgudstjänsten på alla helgons dag minns man under förbönen dem som dött i tron på Kristus och särskilt de församlingsmedlemmar som har avlidit under året.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Dopbekräftelse Anvisningar Ordning

Dopbekräftelse Anvisningar Ordning Dopbekräftelse Anvisningar När vi döps till Kristus blir vi en del av Kristi kyrka, i gemenskap och i ömsesidig omsorg med hans folk. I dopet tar vi emot den heliga Anden och det nya livet. Även om vi

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

1. Psalm 2. Inledande välsignelse

1. Psalm 2. Inledande välsignelse 6 Bikt 191 I den enskilda bikten kan man bekänna sin skuld eller någon särskild synd och få avlösning. Bikten kan tas emot av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. Om bikt och själavård

Läs mer

Inledning. *1. Ingångspsalm. 2. Inledande välsignelse och växelhälsning. Välsignelse. Växelhälsning

Inledning. *1. Ingångspsalm. 2. Inledande välsignelse och växelhälsning. Välsignelse. Växelhälsning Församlingsarbetare eller tjänsteinnehavare, som inte är vigda till kyrkans ämbete, välsignas till tjänst av församlingens kyrkoherde. Även församlingens frivilligarbetare och förtroendevalda kan välsignas

Läs mer

GRATTIS TILL DITT BARN

GRATTIS TILL DITT BARN GRATTIS TILL DITT BARN Information till er föräldrar inför ert barns dop från Vänersborg och Väne-Ryrs församling Jag vill lyckönska till ert barn och inbjuda till dop När vi står med ett nyfött barn i

Läs mer

Yttrande över förslaget till kyrkohandbok Svenska kyrkans utredningar 2016:1-3

Yttrande över förslaget till kyrkohandbok Svenska kyrkans utredningar 2016:1-3 arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse Yttrande över förslaget till kyrkohandbok Svenska kyrkans utredningar 2016:1-3 Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse (akf) har beretts tillfälle att yttra sig över förslaget

Läs mer

1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: :33:33)

1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: :33:33) 1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: 2016-04-29 10:33:33) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) tania cea Befattning assistent 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet till lokal

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG TA GÄRNA MED MIG HEM! VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG EN GUIDE TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG Fr.o.m. september 2016 Jesus talade åter till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall

Läs mer

Ordning för begravningsgudstjänst

Ordning för begravningsgudstjänst Ordning för begravningsgudstjänst Klockringning Musik Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan ske. Annan instrumental- och/ eller vokalmusik kan utföras. Därefter kan prästen säga följande eller

Läs mer

REMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan

REMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan REMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan 1. Detta frågeformulär gäller Sveriges Kristna Råd. Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Befattning Olle Kristenson Telefonnummer 08-453

Läs mer

DOMKAPITLET Skara domkapitel får härmed anföra följande synpunkter på de två remitterade dokumenten.

DOMKAPITLET Skara domkapitel får härmed anföra följande synpunkter på de två remitterade dokumenten. DOMKAPITLET 2010-04-27 Svenska kyrkan Kyrkostyrelsen 751 71 Uppsala REMISSVAR Översyn av Den svenska kyrkohandboken steg 1 Skara domkapitel får härmed anföra följande synpunkter på de två remitterade dokumenten.

Läs mer

17 Välsignelse till särskild tjänst i kyrkan

17 Välsignelse till särskild tjänst i kyrkan 17 Välsignelse till särskild tjänst i kyrkan Välsignelse av tjänsteinnehavare inom rikskyrkan eller stiften leds av biskopen eller av en präst som biskopen gett detta uppdrag. Detta formulär kan också

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Julnattsmässa Sankt Pauli kyrka 24 dec 2013

Julnattsmässa Sankt Pauli kyrka 24 dec 2013 julnatten Julnattsmässa Sankt Pauli kyrka 24 dec 2013 Psalmer: 114, 115, 113, 122:4-5 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan 1281 Kollekt: Göteborgs kyrkliga stadsmission INLEDNING Ingångspsalm

Läs mer

Veckomässa VECKOMÄSSA

Veckomässa VECKOMÄSSA Veckomässa Veckomässan innehåller högmässans centrala delar. Den har en flexibel struktur som ger utrymme för stillhet, meditation fri bön. örsamlingsmedlemmarna ges möjlighet till enskild själavård och

Läs mer

Vilket namn har ni gett ert barn? Förälder svarar. Någon av följande böner leds av förälder eller annan anhörig:

Vilket namn har ni gett ert barn? Förälder svarar. Någon av följande böner leds av förälder eller annan anhörig: Dopgudstjänst KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD PSALM INLEDNINGSORD I dopet för Gud oss samman med Jesus Kristus och ett liv tillsammans med honom. Det gör Gud med detta/dessa barn/dig/er som idag ska döpas.

Läs mer

Andra Påsksöndagen - år A Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag

Andra Påsksöndagen - år A Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag 563 Andra Påsksöndagen - år A Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag Ingångsantifon (1 Pet 2:2) Som nyfödda barn skall ni längta efter den rena, andliga mjölken, för att växa genom den och bli räddade.

Läs mer

Liturgi / gudstjänst, kyrkoår

Liturgi / gudstjänst, kyrkoår Liturgi / gudstjänst, kyrkoår Sammanfattning konfirmationsundervisning Lena Bergman, Peter Kempi S:t Matteus församling Som inledning till konfirmationsundervisningen ställde vi frågorna: Varför firar

Läs mer

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen Kors och kärlek Nr 4 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet KORSET När man går in i en kyrka ser man ofta ett kors över altaret eller på något annat ställe i kyrkorummet. Korset är en symbol för Jesu

Läs mer

Ny kyrkohandbok 3. Måltiden och mässans sändning

Ny kyrkohandbok 3. Måltiden och mässans sändning Ny kyrkohandbok 3. Måltiden och mässans sändning MIKAEL LÖWEGREN OCH MIKAEL ISACSON I sin granskning av förslaget till ny kyrkohandbok har Mikael Isacson och Mikael Löwegren kommit till firandet av Herrens

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Bana väg för Herren Sankt Pauli kyrka 15 dec 2013

Bana väg för Herren Sankt Pauli kyrka 15 dec 2013 Tredje söndagen i advent Bana väg för Herren Sankt Pauli kyrka 15 dec 2013 Psalmer: 107:1-2, 423:-, 426:b, 104:4-7, 107:4-5 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan 1274 Söndagsskola för de yngre

Läs mer

S:T JOHANNES EVANGELISK-LUTHERSKA FÖRSAMLING. Högmässa Service. CELC Europe, Lepikko Finland

S:T JOHANNES EVANGELISK-LUTHERSKA FÖRSAMLING. Högmässa Service. CELC Europe, Lepikko Finland S:T JOHANNES EVANGELISK-LUTHERSKA FÖRSAMLING Högmässa Service CELC Europe, Lepikko Finland 29.5.2016 1 INLEDNING Introduction Ingångspsalm 363 Opening Hymn 36 L: I Faderns och Sonens och Den Helige Andes

Läs mer

Kristi återkomst Sankt Pauli kyrka

Kristi återkomst Sankt Pauli kyrka Domsöndagen Kristi återkomst Sankt Pauli kyrka 2013-11-24 Psalmer: 314, 317, 315, 76, 490 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan1569 Det är Söndagsskola för de yngre under predikan i rummen under

Läs mer

Kyrkogångsbok för konfirmander

Kyrkogångsbok för konfirmander Kyrkogångsbok för konfirmander 2008-2009 Datum: Det är vi kyrkobesökare som är kyrkan, byggnaden. Det är vi som är Guds familj. Hälsa på någon kyrkobesökare som du inte känner! Låt gudstjänstens präst

Läs mer

Konfirmationsmässa A

Konfirmationsmässa A Konfirmationsmässa A För att kunna delta i konfirmationen bör man vara medlem i kyrkan och berättigad att konfirmeras på grund av konfirmandundervisningen. I konfirmationen bekänner sig de unga till kyrkans

Läs mer

Bön och bibelläsning 10 oktober februari Matteus Glädjebudskap

Bön och bibelläsning 10 oktober februari Matteus Glädjebudskap Bön och bibelläsning 10 oktober 2016-21 februari 2017 Matteus Glädjebudskap 1 Några tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen Bestämd tidpunkt och plats. Många har svårt att få till bibelläsningen,

Läs mer

14 Kaplansinstallation

14 Kaplansinstallation 14 Kaplansinstallation KAPANSINSTAATION 321 Installation av kaplan förrättas av stiftets biskop eller av en av biskopen förordnad präst (KO 18:1). Detta formulär kan användas i tillämpliga delar vid installation

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

13 Kyrkoherdeinstallation

13 Kyrkoherdeinstallation 13 Kyrkoherdeinstallation Kyrkoherdeinstallationen förrättas av stiftets biskop eller av en av biskopen utsedd präst (KO 18:1). Installator kallar minst fyra assistenter. Installanden bär alba, stola och

Läs mer

Konfirmationsgudstjänst

Konfirmationsgudstjänst Konfirmationsgudstjänst Anvisningar I Equmeniakyrkan innehåller konfirmationstiden både en process och en särskild gudstjänst. Konfirmationstiden är en inbjudan till konfirmanderna där de får dela kristen

Läs mer

Gemenskapens väg. Samlingssång

Gemenskapens väg. Samlingssång Gemenskapens väg En mässa blir till I början hade vi många drömmar och förväntningar och resan fram mot en färdig mässliturgi har varit lång, intressant, lärorik och fantastisk. Samlingssång Idén föddes

Läs mer

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds

Läs mer

7 Sjukkommunion SJUKKOMMUINION

7 Sjukkommunion SJUKKOMMUINION 7 Sjukkommunion SJUKKOMMUINION 199 Detta formulär följs helt eller till centrala delar beroende på den sjukas tillstånd. Vid sjukkommunionen kan också övriga närvarande ta emot nattvarden. Nattvardselementen

Läs mer

B. Förbön för döende

B. Förbön för döende B. Förbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar och bör utformas i enlighet med situationens krav. Det fullständiga

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Samhällets förändring och gudstjänstens. - en bakgrund till arbetet med våra gudstjänstböcker

Samhällets förändring och gudstjänstens. - en bakgrund till arbetet med våra gudstjänstböcker Samhällets förändring och gudstjänstens - en bakgrund till arbetet med våra gudstjänstböcker www.arcusforlag.se Gudstjänsten består av en brokig skara människor med samma hunger Sikahällen utanför Norrtälje,

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med Växjö domkapitel den 10 juni 2010

Protokoll fört vid sammanträde med Växjö domkapitel den 10 juni 2010 VÄXJÖ DOMKAPITEL Protokoll fört vid sammanträde med Växjö domkapitel den 10 juni 2010 Närvarande: Sven Thidevall Jan-Olof Johansson Birgitta Priem Haglund Margareta Andersson Birgitta Lindén Björn Hagberg

Läs mer

23 söndagen "under året"- A

23 söndagen under året- A 1235 23 söndagen "under året"- A Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Eukaristins

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

Begravnings- gudstjänst

Begravnings- gudstjänst Begravnings- gudstjänst P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Klockringning Musik Samlingsord P: I Guds, den treeniges, namn.vi är samlade för att ta avsked av NN och för

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

För nästan två tusen år sedan delade en man lite bröd och vin med sina vänner under en måltid i samband med det judiska påskfirandet.

För nästan två tusen år sedan delade en man lite bröd och vin med sina vänner under en måltid i samband med det judiska påskfirandet. Inledning För nästan två tusen år sedan delade en man lite bröd och vin med sina vänner under en måltid i samband med det judiska påskfirandet. Vännernas berättelser om händelsen varierar något, men alla

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

A. När en närstående har dött

A. När en närstående har dött A. När en närstående har dött Andakt när en närstående har dött hålls på begäran av den avlidnas anhöriga. Den kan hållas i sjukhusets kapell, i patientrummet i hemmet. På ett bord, som täckts av en vit

Läs mer

Kristi Himmelsfärdsdag - år A

Kristi Himmelsfärdsdag - år A 667 Kristi Himmelsfärdsdag - år A Ingångsantifon (jfr Apg 1:11) Ni galiléer, varför står ni och ser upp mot himlen? Så som ni har sett honom fara upp till himlen, så skall han komma åter. Halleluja. Inledning

Läs mer

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26

Tunadalskyrkan, Köping Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 1 Tunadalskyrkan, Köping 161204 Lärjungskap del 7, Alla har något att bidra med 1 Kor 14:26 Jag fick ett telefonsamtal häromdagen från någon som höll på med en uppgift i religion och som skulle jämföra

Läs mer

31 söndagen 'under året' - år C

31 söndagen 'under året' - år C 1399 31 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (jfr Ps 38:22-23) Överge mig inte, Herre min Gud, lämna mig inte, skynda dig att hjälpa mig, Herre, du som räddar mig. Inledning Många människor är övertygade

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

E. Vid en grav. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. E. Vid en grav När man t.ex. vid ett släktmöte samlas vid en grav kan man hålla en fri andakt använda detta material i tillämpliga delar. Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem.

Läs mer

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Doppastoral Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Grundläggande förutsättningar Så här beskriver Kyrkoordningen (KO) dopet: Dopet är ett sakrament,

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Femte Påsksöndagen - år A

Femte Påsksöndagen - år A 627 Femte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Ps 98:1-2) Sjung till Herrens ära den nya sången, ty Herren har gjort under. Han har låtit folken få se hans rättfärdighet, halleluja. Inledning Jesus

Läs mer

Man kan sjunga t.ex. en av följande psalmer: 240, 242, 244, 521 eller 522. Inledande välsignelse och växelhälsning

Man kan sjunga t.ex. en av följande psalmer: 240, 242, 244, 521 eller 522. Inledande välsignelse och växelhälsning C. Gravläggning Detta formulär kan användas när gravläggningen inte sker på samma ort som jordfästningen. ormuläret kan användas också vid nedläggning av urna och i tillämpliga delar då man har en välsignelse

Läs mer

A. Förbön för sjuka. 1. Psalm. T.ex. psalm 270:1 5, 390 eller 400. Inledande välsignelse och växelhälsning

A. Förbön för sjuka. 1. Psalm. T.ex. psalm 270:1 5, 390 eller 400. Inledande välsignelse och växelhälsning A. örbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. ormuläret kan följas i tillämpliga delar. Vid smörjelsen används t.ex. olivolja. På ett bord som är täckt

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

3 Upptagande i kyrkans gemenskap

3 Upptagande i kyrkans gemenskap 3 Upptagande i kyrkans gemenskap 93 En person som har uppnått föreskriven ålder, är rätt döpt och inte tillhör någon evangelisk-luthersk kyrka upptas som medlem i kyrkan sålunda att han eller hon efter

Läs mer

Bekännelsen gestaltas i gudstjänst och liv

Bekännelsen gestaltas i gudstjänst och liv Vi skall nu fortsätta genom att gå igenom dessa inalles sex nivåer i skrivningen om bekännelsen, och kommentera vad respektive nivå innebär liksom vilka dokument som ingår i respektive nivå och i någon

Läs mer

Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING

Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD Procession med vigselparet kan förekomma under klockringning inledande musik. Gudstjänsten kan inledas med orgelmusik annan instrumental- vokalmusik. Fast

Läs mer

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern

Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern 231 Herrens Dop - år A Ingångsantifon (jfr Matt 3:16-17) När Herren blivit döpt öppnades himlarna, och Anden vilade över honom som en duva, och Fadern lät höra sin röst: Detta är min älskade Son, han är

Läs mer

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. 805 2 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. Inledning Redan sedan en vecka tillbaka har 'Tiden

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Sammanställning av dina svar

Sammanställning av dina svar Sammanställning av dina svar 1. Detta frågeformulär gäller Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Svaret är avgivet av EFS styrelse som utsåg en arbetsgrupp bestående av Mattias Sundqvist, Erik Johansson,

Läs mer