Remissvar från Domkapitlet i Linköping
|
|
- Andreas Lundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Remissvar från Domkapitlet i Linköping Gudstjänstens ordo anges i dokumentet som en bärande princip som ska möjliggöra igenkännande samtidigt som det ges möjlighet till en lokal gestaltning. Anser domkapitlet att denna bärande princip kan följas och att balansen mellan det gemensamma och det lokala kommer till uttryck på ett bra sätt i de förslag kyrkohandboksgruppen anger? Vi tror att ordo som en igenkännande bärande princip kan komma att fungera men det är viktigt när man kommer till alternativen att de verkligen blir olika alternativ, attt de är få och genomtänkta. Det är mycket bättre med sex genomarbetade alternativ än att försöka få fram så många alternativ som möjligt. Vi vill också särskilt trycka på det som sägs i de Teologiska grundprinciperna att centrala delar av text- och böneskatten bör vara gemensamma för hela kyrkan. Detta gäller till exempel trosbekännelsen, Herrens bön, den aronitiska välsignelsens formuleringar samt centrala delar av nattvardsbönerna. Det bör vara frihet kring hur många texter som ska läsas i gudstjänsten. Vid den gemensamma gudstjänsten ska alltid evangeliet läsas. Dokumentet innehåller resonemang om hur karakteristiska moment i Svenska kyrkans tradition bör hanteras idag. Hur ser Domkapitlet på diskussionen om förkunnelsens traditionella envägs kommunikation och förlåtelsens innebörd och ställning? Vi tycker att det mesta som sägs om förkunnelsen är bra. Det sammanfattas också bra under punkt 8 under slutsatser för handboksarbetet. 8. Huvudmomentet Ordet bör utformas med dialogisk utgångspunkt, eftersom både tilltal, reflektion och svar är delar av alla våra relationer. Detta gäller också i gudstjänstens relationer med Gud, medmänniskan och oss själva. Detta kan göras till exempel genom att: a. kyrkohandboken noterar i anvisningarna att predikan kan få lokal förankring genom att den förbereds i dialog med flera i församlingen. b. momentet predikan kan åtföljas av rum för eftertanke. Dock borde man tydligare lyfta fram möjligheten, att någon annan än prästen kan predika (naturligtvis under kyrkoherdens ansvar). Vi tror att detta skulle kunna vara utvecklande för församlingen. Överhuvudtaget är det viktigt att det under gudstjänsten får höras fler röster när det gäller delande av erfarenheter. Vad det gäller förlåtelsen är det mera komplicerat. På sidan 19 läser vi I den försonade relationen kan människan be om och ta emot förlåtelse, när hon behöver det. Förlåtelsen är då inte ett återupprättande av en förstörd relation utan en bekräftelse på att den goda relationen från Guds sida består. Denna trygghet i relationen med Gud behöver få komma till uttryck i gudstjänsten. Att möta det behovet bör vara vägledande för hur momenten bön om förlåtelse och förlåtelseord hanteras och placeras i Gudstjänsten Samtidigt som vi ställer oss bakom detta resonemang så undrar vi hur man formulerar en Bön om förlåtelse utifrån dessa tankar? Vad är det vi får förlåtelse för? 1
2 Beredelsen tycks vara det mest diskuterade inslaget i gudstjänsten, dess plats dess utformning och om den ska vara med överhuvudtaget. Hur förlåtelsen ska komma in tycks handboksgruppen själva grubbla över. Det är vidare en mycket spridd känsla bland folk att kyrkan bara skuldbelägger: Det första man får höra är Jag fattig syndig människa. Strukturell synd Skulden uppfattades och uppfattas i nuvarande syndabekännelser mestadels individualistiskt. Men den svåra arvsynden eller i varje fall arvsansvaret idag är strukturellt. Det består av världsvid orättvisa och ekonomism; mammon som Jesus varnade för är själva drivkraften för vårt samhälle. Svårigheten är att organisera sig och påverka strukturerna, m a o politik, som inte betraktas som andligt nog. reflektera över vilken bild av Gud gudstjänstordningen förmedlar Orden förlåtelse och försoning förutsätter (oftast) en individuell förseelse. Talet om försoning och förlåtelse innebär ytterst för den tilltalade: du duger inte som du är, (fastän Gud har skapat dig). Du måste bli annorlunda. Även om man kallar försoningen och offret för gåva, mysterium etc, ligger i botten tolkningen av Jesu död som ett försoningsoffer. Det är en tolkning som gjordes efteråt i en miljö som dominerades av tanken på skuld och straff och försoningsoffer. Men Jesus själv villkorade inte syndaförlåtelse med sin offerdöd. Han sa: Var inte rädd. Din tro har hjälpt dig. Sammanfattningsvis Handboksgruppen kan tänka sig att det bör var möjligt att ta bort Beredelsen, vilket vi bejakar. Beredelsen bör dock vara huvudalternativet och man måste ha klart för sig vari beredelsen bör bestå för att formulera den. Vad är problem för en människa idag? Det råder osäkerhet kring betydelsen av och skillnaden mellan Kyrie, Bön om förlåtelsen och Överlåtelsebönen och inte så sällan sammanblandas de. Viktigt att bearbeta detta vidare. Vi vill behålla prästens direkta tillsägelse om förlåtelse, då vi tror att detta för många är viktigare än själva bönen om förlåtelse. Men hur formulerar man den? Vad får vi förlåtelse för? Varför behöver vi be om förlåtelse? Hur formulerar vi frågorna om skam och skuld? Vad är synd? Vad är ont? Slutsats Vår slutsats utifrån det ovan nämnda är att Bön om förlåtelsen i gudstjänstsammanhanget bör vara allmän och gärna i Vi-form! Den personliga Bönen om förlåtelse hör framförallt hemma i bikten. Vi tror också att det viktigaste vid Bön om förlåtelsen är själva tillsägelsen om Guds förlåtelse. Vi tror också att man om möjligt bör undvika ordet synd (ett ord som nästan alltid associeras med verksynd )Istället för att tala om syndernas förlåtelse borde vi tala om Guds förlåtelse Det borde kanske också tydligare framgå att man kan ha Bön om förlåtelsen vid förbönen och kanske ännu hellre som det sker på några ställen vid offertoriet. Om man har Bön om förlåtelsen vid offertoriet betonas mer att vi bär fram oss själva med allt vad vi har på gott och ont, men också vad vi inte har gjort och hela vår situation med problem som vi inte rår för eller rår på. 2
3 Från en mässa i stiftet finns följande formulering (i huvudsak från Brunnbymässan) OFFERTORIEPSALM Präst Vi kommer här med våra gåvor, förböner, bröd och vin Vid frambärandet säger respektive frambärare (4 st): 1 Kollekten. Herre av det som du gett oss, ger vi tillbaka åt dig: 2 Brödet. Vi ger dig brödet och vårt arbete. 3 Vinet. Vi ger dig vinet och vår kärlek. 4 Förbönerna Vi ger dig våra böner och våra liv. Alla Tag emot oss och våra gåvor för Jesu Kristi skull. Amen BÖN OM FÖRLÅTELSE och FÖRLÅTELSEN Präst Låt oss bedja: Alla Gud åt dig ger vi också det som gått sönder: missbrukade gåvor, förslösade möjligheter. Allt ryms i din kärlek och ömhet. Förlåt oss när vi gör det onda. Ha tålamod med oss när vi glömmer din vilja. Upprätta oss och ge oss ny tro, nytt hopp och ny kärlek. Präst Till dig som ber om förlåtelse säger jag på Jesu Kristi uppdrag: Du är förlåten i Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Alla Amen Dokumentet lyfter fram de kyrkliga handlingarnas betydelse som gudstjänstgemenskap och innebär också ett stärkande av dopets ställning i huvudgudstjänsten, till exempel genom möjlighet till doperinran. Hur ser Domkapitlet på en sådan utveckling? Vi tror inte att man i varje gudstjänst behöver ha en doperinran. Det räcker som det är idag då det ges möjlighet till doperinan mer allmänt och i samband med speciella helgdagar. Vid dop i gudstjänsten då dopet på ett naturligt sätt blir en erinran om vårt dop. Vid Påsknattens mässa med dess möjlighet till doperinran. Vid andra tillfällen under året t.ex. Första söndagen efter trefaldighet. I vissa kyrkor finns alltid vatten i dopfunten eller i en skål vid dörren som en erinran om vårt dop. Genomgående identifierar kyrkohandboksgruppen en dynamik mellan individualitet och gemenskap, liksom mellan aktivitet och vila. Hur ser Domkapitlet på att allas delaktighet måste vägas mot vigningstjänstens ansvar? Vi menar att vigseltjänstens ansvar är att se till att allas delaktighet kommer till utryck. Vi vill också betona att många kan uppleva delaktighet utan att själva ha en särskild uppgift. Däremot är det viktigt att några har uppgifter och dessa ska vara representativa för dem som firar gudstjänst unga och gamla, män och kvinnor, vana och ovana Kyrkohandboksgruppen föreslår en terminologi för olika typer av gudstjänster. Hur ser Domkapitlet på detta? Måste det finnas ett gemensamt begrepp för kyrkliga handlingar? Benämningen den Gemensamma gudstjänsten är inte bra, är inte alla gudstjänster gemensamma? I dokumentet talas om 3
4 söndagens gudstjänst och veckans gudstjänster varför inte kalla dem så. Det säger precis vad det är (även om man skulle vilja fira en söndagens gudstjänst en vardag). Vilka bedömningar gör Domkapitlet i frågan om språket i gudstjänsten? Vad innebär detta för frågan om balansen mellan antalet versioner i kyrkohandboken och möjligheten för den lokala församlingen att göra sina val Det som skrivs om musikens språk tycker vi är mycket bra, inte minst det som står i under Slutsatser för handboksarbetet punkterna Vad det gäller inklusivt språk så är det ibland viktigare att tänka på vad som kan vara exkluderande istället för vad som inkluderar. Liturgiskt språk är ett högspråk och kan ibland upplevas exkluderande. För en ovan kyrkobesökare är det ofta föga begripligt. Dess funktion är inte heller att informera utan att förmedla högtid, gudomlig närvaro och stämning. Gud är stor, ja större. Det finns en kraft i riten som inte får underskattas. Man kan också genom användning av det liturgiska språket uppfatta banden till historien; Kyrie eleison har använts sen biblisk tid och sjungs ofta idag i sin grekiska språkdräkt trots att detta då inte är förståeligt. Men tack vare ritens form så uttrycker den något bakom orden. Med tanke på en återkommande kritik som i bland anförs mot offertanken skulle man kanske kunna tänka sig att även använda Agnus Dei i sin latinska form, som en gammal formel, där var och en kan lägga in sin egen tolkning. Om man även går fram till kommunionen under Agnus Dei förstärks detta? Känslan kan till och med förstärkas om man inte förstår orden. Psalmer fungerar ofta så. Melodin tar där ofta överhand, frammanar minnen och skapar stämning, medan man tänker minimalt på vilka ord man sjunger. Det liturgiska språket har därför sin givna plats i gudstjänsten, men kan inte vara det enda. Där finns andra moment med annan karaktär: texterna, som är informativa och kommer med nyheterna, läses på Bibel 2000s normalprosa liksom predikan självklart likaså. Psalmerna är poesi och ger ord år deltagarnas känslor. Förbönen är väl oftast personlig och bör ha passande stilläge. Här kan det liturgiska fjärrspråket ersättas med närspråk, naturligtvis också beroende på kyrkorummet. Så kan olika stillägen användas för att göra gudstjänsten både varierande och funktionell. Inklusivt språk får mottagarna att känna att det handlar om dem. De fyra evangelierna som riktar sig till olika adressater är ett värdigt föredöme. Det måste utgå från adressaternas verklighet, deras världsbild. För att producera en text som fungerar inklusivt, måste man tänka inklusivt. Det finns inget språk utan språkbrukare. Allt språk emanerar från sina bärare eller brukare och är förankrat ( embodied, inkarnerat) i språkbrukarnas bild av verkligheten. Språket speglar människors uppfattning av verkligheten, mer eller mindre medvetet. Det betyder att det gudstjänstspråk vi använder måste vara relevant och förståeligt för människor i vår tid. Kyrkohandboksgruppen reflekterar kring öppet nattvardsbord avseende de som inte är döpta och föreslår att dess pastorala och liturgiska konsekvenser aktualiseras. Vi tycker att ordningen som vi har idag med att dopet admitterar till nattvarden är en god ordning. Samtidigt har vi ett öppet nattvardsbord vilket innebär att en präst inte får neka någon 4
5 nattvard och heller inte i gudstjänsten fråga den som kommer till kommunionen om han/hon är döpt. En fråga som Kyrkohandboksgruppen direkt frågar om är trosbekännelsens plats i Högmässan. Med motiveringen att trosbekännelsen infördes i den västliga kristna gudstjänsten först på 1000-talet. Om man ska tala om ordo så hör väl trosbekännelsen om något till detta. Vi menar att 1000 år är en lång tid och det dessutom är oklokt att ta bort moment som faktiskt många gudstjänstfirare känner igen sig i och kan. Det finns många andra gudstjänster då man både kan och bör undvika trosbekännelsen. Vi tycker att det räcker med detta. Det är väl också det moment i gudstjänsten som starkast uttrycker dimensionen kyrka (s 23). På domkapitlets uppdrag Per Ingvarsson, stiftsadjunkt Vi har särskilt bett några församlingar i stiftet att lämna in sina synpunkter på remissen. Dessa synpunkter har skickats med som bilagor till detta dokument. Det är synpunkter från Valdemarsviks församling, Linköpings Ryds församling och 5
6 Översyn av Den svenska kyrkohandboken Remiss från Valdemarsviks församling Följande synpunkter är, som framgår tydligt, inget komplett remissvar, utan anteckningar från en medarbetarsamling då materialet diskuterades. Mässans grundordning Tanken att ha en tydlig igenkännbar grundstruktur för den gemensamma gudstjänsten och därutöver stor frihet att utforma de olika momenten efter de lokala förutsättningarna och behoven ser vi mycket positivt på. Kanske bör dock ordet ordo undvikas eftersom det är svårt att förstå för den som inte är van vid latin. Grundordning bör kunna fungera lika bra även som begrepp. Huvuddelarna Samling-Ordet-Måltiden-Sändning bör kunna fungera bra. Särskilt bra att nuvarande termerna Inledning och Avslutning byts ut mot de mer talande (och anvisande) begreppen Samling och Sändning. Trosbekännelsens obligatorium och placering kan diskuteras. Ganska ofta har predikan ett mer öppet slut med frågor att fundera på, snarare än i klargöranden och visshet som naturligt leder över till en trosbekännelse. Å andra sidan finns ju behovet att instämma i kyrkans trosbekännelse, som ett uttryck inte bara för personlig tro utan också för en djup samhörighet med Kristi kyrka över världen och genom tiderna. Det bästa är kanske om den är frivillig, och möjlig att ersätta med ex någon överlåtelsebön, vilket vi prövat, psalm el dyl. En alternativ plats för trosbekännelsen, utan samband med predikan kanske skulle utredas. Teologiska grundprinciper Syndabekännelsens och avlösningens roll och plats har vi diskuterat mycket. Vi har under några år prövat en mässordning som innehåller varken syndabekännelse eller nån form av avlösning. Däremot har vi ett kyrie som i inledningen av mässan påminner om både behov av, och möjlighet till, förlåtelse i stil med det som sägs under punkt 3.5. att Guds förlåtande relation inte är något som måste återupprättas, men ständigt påminnas om. Vissa av församlingens medarbetare saknar dock en ordentlig syndabekännelse och avlösning. Från gudstjänstfirare i övrigt har vi bara hört sådana synpunkter tillfälligt. Vi är överens med gruppen om att det är viktigt att skilja på synd och skam. Vi ska få löfte/tillsägelse om förlåtelse för vår synd, inte för våra brister av typ sjukdom, utanförskap, bristande förmåga och hjälplöshet. Sammanfattningsvis menar vi att det inte ska vara ett obligatoriskt att ha syndabekännelse och avlösning vid varje mässa. Ibland kan dessa eller liknande moment ha sin plats i den gemensamma gudstjänstens men i lika hög grad och lika normalt kan man klara sig utan. 6
7 När det gäller nattvardsbönerna ser vi det som positivt att nattvardsbönerna både ges i kompletta alternativ och i alternativ där vissa fasta avsnitt kan kompletteras fritt. Beträffande relationen dopet och tillträde till nattvarden ser vi det stora pastorala problemet i den ordning och praxis som vi har nu. Att i gudstjänsten inbjuda alla till nattvardsdeltagande och inte säga något om dopets betydelse för detta samtidigt som man i andra sammanhang säger att dopet egentligen är förutsättningen för deltagande i nattvardsfirande håller inte. Enda lösningen är då att helt enkelt ta bort dopet som förutsättning för nattvardsfirande vilket vi tycker skulle vara bra: enkelt, entydigt och evangeliskt. Att så medvetet skilja på döpta och odöpta kan inte motiveras bibliskt, och vi tror att det har sitt utsprung i en tid (fornkyrkans) då behovet av rena nattvardsbord var nödvändigt för att motverka heresier och synkretism. Beträffande Livets gudstjänster är vi överens med arbetsgruppen om att ordningarna för dessa behöver bearbetas ordentligt. Grundläggande människosyns- och gudsbildsfrågor behöver bearbetas. Vi måste se alla som vill firar dessa högtider i kyrkans sammanhang som fullvärdiga gudstjänstfirare, inte ifrågasätta deras motiv och deras syn på kyrka och tradition, snarare hitta dom former och ord som svarar såväl mot gudstjänstens innehåll som människors behov. Benämningar Uttrycket Livets gudstjänster ställer vi oss tveksamma till. Som om alla gudstjänster inte är delar av livet. Kyrkliga handlingar är heller inte så bra, inte heller Förrätt-ningar. Det bästa alternativet vi kunde komma på var Livshögtiderna eller Livshög-tidernas gudstjänster. Bikten kanske dock inte kan räknas till denna kategori. Analogt skulle man kunna kalla vigningar, invigningar, mottagningar etc för Kyrkohögtiderna / Kyrkohögtidernas gudstjänster. Valdemarsvik 1 juni Andreas Danielson Kyrkoherde 7
8 Remissvar från Linköpings Ryds församling Jonathan Dahlberg förtroendevald Ang teologiskt dokument inför nya kyrkohandboken På det hela taget så finns det en vettig attityd i dokumenten där man försöker skapa en balans mellan det som ska vara gemensamt för alla samtidigt som man försöker skapa möjlighet för lokala variationer. Det är några saker som jag vill betona och problematisera. Jag vill betona varje församlings möjlighet att fira mässa utan föregående beredelse, som handbokgruppen skriver sist i sitt kapitel om "Förlåtelse på försoningens grund" "Handboksgruppen uttrycker en önskan att "inte blanda ihop synd, skam och svaghet, utan att det som bekännas verkligen är synd och inget annat.... Mänsklig svaghet och mänskligt tillkortakommande är inte synd i denna bemärkelse utan en del av den fallna skapelsen." s 28. Någon tydlig skillnad mellan mänskliga tillkortakommanden och synd finns inte i verkligheten. Det är detta som gör den allmänna syndabekännelsen så problematisk. Det kommer alltid att finnas en risk för att det leder till att människor ber om ursäkt för sin mänsklighet. Detta går inte att komma ifrån helt och hållet. Det är svårt att förstå vad handboksgruppen mer exakt menar med resonemanget, men om det betyder att man inte vill ha med syndabekännelser liknande den som finns idag och börjar med "Barmhärtige Gud" så är jag av precis motsatt åsikt. Om man ska ha syndabekännelse med förlåtelseord är "Barmhärtige Gud" och liknande syndabekännelser att föredra. Personligen tycker jag att syndabekännelsen i möjligaste mån ska ersättas av en överlåtelsebön, men samtidigt så inser jag att det måste vara upp till varje församling att avgöra. Detta i linje med handboksgruppen tanke om lokal anpassning. Jag vill också understryka det som handboksgruppen skriver om inklusivt språk både när det gäller musik och språket i gudstjänstens övriga delar. Det är också positivt att handboksgruppen vill underlätta att olika musikaliska genrer ska kunna komma till uttryck i gudstjänsten. 8
Mässans grundordning. Samling. Ordet
Mässans grundordning Den söndagliga gudstjänsten den vi kommit att kalla högmässa har ett grundläggande skeende, ordo, som kan kännas igen i kyrkor över hela världen och i kyrkohistorien. Skeendet återfinns
Läs mervälkommen till ORDETS OCH BORDETS GUDSTJÄNST
välkommen till ORDETS OCH BORDETS GUDSTJÄNST VÄLKOMSTHÄLSNING SAMLINGEN KLOCKRINGNING * INGÅNGSPSALM INLEDNINGSORD BÖN OM FÖRLÅTELSE En: Livets Gud, genom din Son, öppnar du din famn för oss. Alla: Du
Läs merNattvardsfirande utanför kyrkorummet
Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.
Läs merTecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. L = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare
Högmässa i fastan Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare I Inledning Inledande musik (preludium
Läs merVision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4
Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och
Läs merDOMKAPITLET Skara domkapitel får härmed anföra följande synpunkter på de två remitterade dokumenten.
DOMKAPITLET 2010-04-27 Svenska kyrkan Kyrkostyrelsen 751 71 Uppsala REMISSVAR Översyn av Den svenska kyrkohandboken steg 1 Skara domkapitel får härmed anföra följande synpunkter på de två remitterade dokumenten.
Läs merFörsamlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)
Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit
Läs merAndra söndagen i advent Guds rike är nära Sankt Pauli kyrka 10 december 2017
Andra söndagen i advent Guds rike är nära Sankt Pauli kyrka 10 december 2017 Psalmer: 111, 697:6, 423, 386:1-2, 736,39 (off), 106 Dagens textläsningar finns i psalmboken på sidan 1266. Söndagskola: Lilla
Läs merGRATTIS TILL DITT BARN
GRATTIS TILL DITT BARN Information till er föräldrar inför ert barns dop från Vänersborg och Väne-Ryrs församling Jag vill lyckönska till ert barn och inbjuda till dop När vi står med ett nyfött barn i
Läs merJulnattsmässa Sankt Pauli kyrka 24 dec 2013
julnatten Julnattsmässa Sankt Pauli kyrka 24 dec 2013 Psalmer: 114, 115, 113, 122:4-5 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan 1281 Kollekt: Göteborgs kyrkliga stadsmission INLEDNING Ingångspsalm
Läs merVälkomnande av nya medlemmar
Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan
Läs merMed öppet hjärta. Församlingsinstruktion för Varbergs församling
Med öppet hjärta Församlingsinstruktion för Varbergs församling Innehåll Vision...3 Sammanhang och prioriteringar...3 Omvärldsfaktorer att ta fasta på...4 Övergripande prioriteringar...5 Strategiska prioriteringar...5
Läs merGemenskapens väg. Samlingssång
Gemenskapens väg En mässa blir till I början hade vi många drömmar och förväntningar och resan fram mot en färdig mässliturgi har varit lång, intressant, lärorik och fantastisk. Samlingssång Idén föddes
Läs merSAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD
SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera
Läs merGud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen
Gud rör vid oss Dop och nattvard Nr 8 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet Dop och nattvard är heliga handlingar och synliga tecken på att Gud kommer oss till mötes och rör vid oss. DOPET Både barn
Läs merFörsamlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet
FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en
Läs merSamling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång
Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens
Läs merAvskiljning av missionär
Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och
Läs merE. Dop i församlingens gudstjänst
E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående
Läs merREMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan
REMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan 1. Detta frågeformulär gäller Sveriges Kristna Råd. Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Befattning Olle Kristenson Telefonnummer 08-453
Läs merLiturgi / gudstjänst, kyrkoår
Liturgi / gudstjänst, kyrkoår Sammanfattning konfirmationsundervisning Lena Bergman, Peter Kempi S:t Matteus församling Som inledning till konfirmationsundervisningen ställde vi frågorna: Varför firar
Läs merBana väg för Herren Sankt Pauli kyrka 15 dec 2013
Tredje söndagen i advent Bana väg för Herren Sankt Pauli kyrka 15 dec 2013 Psalmer: 107:1-2, 423:-, 426:b, 104:4-7, 107:4-5 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan 1274 Söndagsskola för de yngre
Läs mer1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: :33:33)
1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: 2016-04-29 10:33:33) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) tania cea Befattning assistent 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet till lokal
Läs merBikt och bot Anvisningar
Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.
Läs meren vägledning för föräldrar
BARNEN OCH NATTVARDEN en vägledning för föräldrar Ibland blir barnen välsignade i samband med nattvarden och ibland tar hela barnfamiljen del av både bröd och vin. Hur ska man som förälder förhålla sig
Läs merSång. Guds ord Här läses bibeltexten som användes vid samlingens början. Stillhet. Bön Här används samlingens inledningsbön igen.
Spår Aftonbön Ingång Ledare Kom till oss ikväll, vår Gud. Kom till oss med ljus. Ledare Tala till oss ikväll, vår Gud. Visa oss din sanning. Ledare Bli kvar hos oss ikväll, vår Gud. Bli kvar hos oss med
Läs merFörfattaren är professor emeritus i Gamla testamentets exegetik
Synpunkter på förslaget till ny kyrkohandbok BO JOHNSON Författaren är professor emeritus i Gamla testamentets exegetik Till en levande kyrka hör att också liturgin lever. Det betyder inte att den måste
Läs merÖversyn av Den svenska kyrkohandboken, remiss på steg 1 Remissammanställning
SVENSKA KYRKAN 1 september 2010 Kyrkokansliet Sekretariatet för teologi och ekumenik Göran Möller Översyn av Den svenska kyrkohandboken, remiss på steg 1 Remissammanställning Kyrkostyrelsen beslöt vid
Läs merAnde och gemenskap. Nr 5 i serien Kristusvägen
Ande och gemenskap Nr 5 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GEMENSKAP Människan är skapad till gemenskap med andra människor och med Gud. Vi är med i många gemenskaper: i familjen, i skolan eller
Läs merDopgudstjänst så här går det till
Dopgudstjänst så här går det till Ni har bokat tid för dop i vår kyrka. Här kan ni inför dopsamtalet gå igenom hur en dopgudstjänst brukar gå till. Psalmer samtalar vi om på dopsamtalet, där vi kommer
Läs mer1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48)
1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Ingela Sjögren Befattning 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet till lokal gestaltning
Läs merB. På årsdagen av dopet
B. På årsdagen av dopet På årsdagen av dopet kan man hålla andakt. Detta formulär kan i tillämpad form användas också i sådana situationer, där dopets betydelse betonas, t.ex. på läger vid andra församlingstillställningar.
Läs merKristi återkomst Sankt Pauli kyrka
Domsöndagen Kristi återkomst Sankt Pauli kyrka 2013-11-24 Psalmer: 314, 317, 315, 76, 490 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan1569 Det är Söndagsskola för de yngre under predikan i rummen under
Läs merGudstjänst GUDSTJÄNST
Gudstjänst Detta är formuläret för predikogudstjänst (fi. sanajumalanpalvelus). Det kan användas vid huvudgudstjänst på sön- och helgdagar, vid veckogudstjänst och vid särskilda tillfällen (t.ex. vid ungdomsgudstjänster,
Läs mer1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.
Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6
Läs merDopbekräftelse Anvisningar Ordning
Dopbekräftelse Anvisningar När vi döps till Kristus blir vi en del av Kristi kyrka, i gemenskap och i ömsesidig omsorg med hans folk. I dopet tar vi emot den heliga Anden och det nya livet. Även om vi
Läs merOrdning för dopgudstjänst
Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att
Läs merJesu dop Sankt Pauli kyrka 12 januari 2014
1:a sön ef Trettondedagen Jesu dop Sankt Pauli kyrka 12 januari 2014 Psalmer: 350:1-2, 608 ur Cecilia, 348:1-3, 119:2-3, 641:7 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan 1312 Söndagsskola för de yngre
Läs mer13 Kyrkoherdeinstallation
13 Kyrkoherdeinstallation Kyrkoherdeinstallationen förrättas av stiftets biskop eller av en av biskopen utsedd präst (KO 18:1). Installator kallar minst fyra assistenter. Installanden bär alba, stola och
Läs merGudstjänst på julaftonen
Gudstjänst på julaftonen Julaftonens gudstjänst firas på eftermiddagen. Om julaftonen är en söndag kan gudstjänsten firas som församlingens huvudgudstjänst. I Inledning 1. Ingångspsalm Psalmen kan ersättas
Läs merPilgrimsBarn. en manual för mässa
PilgrimsBarn en manual för mässa 2 Inledning Mässan är inspirerad av en berättarmetod som heter Godly play. Manualen är till för ledaren och delas inte ut till deltagarna. Det är viktigt att öva ordentligt
Läs mer16 Välsignelse till missionsuppdrag
16 Välsignelse till missionsuppdrag VÄSIGNESE TI MISSIONSUPPDRAG 345 Biskopen eller av biskopen förordnad präst välsignar till missionsuppdrag (KO 18:1). Om välsignelsen inte sker i samband med en högmässa
Läs merEn liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling
En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas
Läs merBilaga II. Enkätfrågor
Bilaga II. Enkätfrågor Del 1. Nattvardssyn Fråga 1. Enligt dig, vad händer med brödet och vinet under nattvarden? 1. Det förvandlas till Kristi kropp och blod 2. Kristi kropp och blod förenar sig med brödet
Läs merOrdning för dopgudstjänst
Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön
Läs merTro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ
Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ Tro och liv Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska Publikationer från Evangelisk-lutherska
Läs merTEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN
TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds
Läs mer2. Inledande välsignelse och växelhälsning
Mässa på askonsdagen Man kan också fira gudstjänst utan nattvard. I detta fall kan moment 5 (Kyrie) i askonsdagens mässa utelämnas. Askkorset tecknas med fin aska som blandats i vatten. I Inledning 1.
Läs merPilgrimsmässa A. Inledningsord. Pax et bonum/frid och allt gott! Psalm. Psaltarläsning
ilgrimsmässa Inledningsord ax et bonum/rid och allt gott! ax et bonum/frid och allt gott! saltarläsning åt oss be i aderns och Sonens och den heliga ndens namn. men. Herren är min herde, ingenting skall
Läs merDopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING
Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Psalm Inledningsord Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att rädda oss från det onda. Genom dopet föder han
Läs merVilket namn har ni gett ert barn? Förälder svarar. Någon av följande böner leds av förälder eller annan anhörig:
Dopgudstjänst KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD PSALM INLEDNINGSORD I dopet för Gud oss samman med Jesus Kristus och ett liv tillsammans med honom. Det gör Gud med detta/dessa barn/dig/er som idag ska döpas.
Läs merDOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11
DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens
Läs merDopgudstjänst SAMLING
Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att
Läs merFörsamlingsordning för Uppsala Missionsförsamling
Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och
Läs merEn körmässa om att hitta hem
En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens
Läs mer14 Kaplansinstallation
14 Kaplansinstallation KAPANSINSTAATION 321 Installation av kaplan förrättas av stiftets biskop eller av en av biskopen förordnad präst (KO 18:1). Detta formulär kan användas i tillämpliga delar vid installation
Läs merA. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.
A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga
Läs merBarnvälsignelse Anvisningar Ordning
Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds
Läs merBilaga III. Enkätsvar
Bilaga III. Enkätsvar Efter varje svarsalternativ presenteras först antalet svaranden på den frågan, följt av hur många procent det utgör av det totala antalet svar på den frågan. Exempelvis skulle det
Läs merMikael C. Svensson KRISTENDOMEN
Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor
Läs merHerrens moder Sankt Pauli kyrka 22 dec 2013
Fjärde söndgen i advent Herrens moder Sankt Pauli kyrka 22 dec 2013 Psalmer: 480:-, 112:-, 481:-, 422:-, 432:3-4 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan 1279 Söndagsskola för de yngre under predikan
Läs merProtokoll fört vid sammanträde med Växjö domkapitel den 10 juni 2010
VÄXJÖ DOMKAPITEL Protokoll fört vid sammanträde med Växjö domkapitel den 10 juni 2010 Närvarande: Sven Thidevall Jan-Olof Johansson Birgitta Priem Haglund Margareta Andersson Birgitta Lindén Björn Hagberg
Läs merNy kyrkohandbok, 2. Mässans samling och Ordet
Ny kyrkohandbok, 2. Mässans samling och Ordet MIKAEL ISACSON OCH MIKAEL LÖWEGREN I den andra granskande artikeln i en serie på fyra närläser prästerna Mikael Isacson, Lilla Edet och Mikael Löwegren, Ryssby,
Läs mer17 Välsignelse till särskild tjänst i kyrkan
17 Välsignelse till särskild tjänst i kyrkan Välsignelse av tjänsteinnehavare inom rikskyrkan eller stiften leds av biskopen eller av en präst som biskopen gett detta uppdrag. Detta formulär kan också
Läs merSamling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång
Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens
Läs merKyrkogångsbok för konfirmander
Kyrkogångsbok för konfirmander 2008-2009 Datum: Det är vi kyrkobesökare som är kyrkan, byggnaden. Det är vi som är Guds familj. Hälsa på någon kyrkobesökare som du inte känner! Låt gudstjänstens präst
Läs merSkrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11
* Sammanfattning av predikan den 8/9 Vem är den helige Ande? - Tredje personen i Guds treenighet - Är Faderns och Jesu/Kristi ande Tittade på några bilder vi har för Anden: Duva, Eld, Vind, Källa Anden
Läs merBegravnings- gudstjänst
Begravnings- gudstjänst P=präst L=annan gudstjänstledare än präst F=alla läser eller sjunger Klockringning Musik Samlingsord P: I Guds, den treeniges, namn.vi är samlade för att ta avsked av NN och för
Läs mer2. Inledande välsignelse och växelhälsning. Se Gudstjänstboken s. 17, 51, 81 eller 101 enligt den serie som används.
B. Brudmässa Om vigsel och förberedelse för vigsel, se formuläret för vigsel (4 A). De som skall vigas kommer under inledningsmusiken fram till altaret, knäböjer och intar därefter de platser som reserverats
Läs merJesus skapar tro Sankt Pauli kyrka 26 januari 2014
3:e sön ef Trettondedagen Jesus skapar tro Sankt Pauli kyrka 26 januari 2014 Psalmer: 15:1-2, 253:-, 230:-, 395:-, 8:- Söndagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan 1319 Söndagsskola för de yngre under
Läs merFamiljemässa AMILJEMÄSSA
amiljemässa amiljemässan är en gemensam församlingsgudstjänst där man särskilt beaktar barnfamiljerna. Den kan också firas som huvudgudstjänst på sön- och helgdagar. I förberedelsen och utformningen av
Läs merDoppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby
Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens
Läs merDärför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):
TAL vid sommarfest i Pörtom kyrka 9.8.2008 Bön Om sakramenten och vi kristna Käre himmelske Fader. Vi tackar dig för att du har sänt oss Jesus Kristus. Vi tackar dig för frälsningen genom hans blod. Öppna
Läs merANSGARIIKYRKANS FÖRSAMLING Jönköping. Församlingsordning
ANSGARIIKYRKANS FÖRSAMLING Jönköping Församlingsordning Ansgariikyrkans församling i Jönköping har antagit följande församlingsordning för att beskriva församlingens uppgift, inriktning och liv. Den har
Läs merKristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas
Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor
Läs merVeckomässa VECKOMÄSSA
Veckomässa Veckomässan innehåller högmässans centrala delar. Den har en flexibel struktur som ger utrymme för stillhet, meditation fri bön. örsamlingsmedlemmarna ges möjlighet till enskild själavård och
Läs merGud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen
Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom
Läs merDen kristna kyrkans inriktningar
Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,
Läs merVår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år B. Ingångsantifon (jfr Heb 7:24,9:15)
733 Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år B Ingångsantifon (jfr Heb 7:24,9:15) Kristus, det nya förbundets Förmedlare, behåller för alltid sitt prästämbete, eftersom han är till i evighet.
Läs merBehandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och
Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är
Läs merKvällsgudstjänst på alla helgons dag
Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Vid kvällsgudstjänsten på alla helgons dag minns man under förbönen dem som dött i tron på Kristus och särskilt de församlingsmedlemmar som har avlidit under året.
Läs merGudstjänst i prästs frånvaro
STOCKHOMS KTOSK STIT Gudstjänst i prästs frånvaro Ur Oremus. Katolsk bönbok Sjunde reviderade upplagan (2014) 1 Introduktion Utan eukaristin, instiftad av Jesus kvällen före hans lidande, kan kyr kan och
Läs merPredikan av: Urban Ringbäck Smyrnakyrkan, 30 september 2012
NATTVARD Predikan av: Urban Ringbäck Smyrnakyrkan, 30 september 2012 Heliga vanor för vanliga människor - Nattvard När jag ger denna föreskrift kan jag inte berömma er för era sammankomster, som snarare
Läs merFörsamlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,
Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.
Läs merVi ber under fastan. Bibelläsning och Bön under 8 veckor. 18 feb 12 april 2015 Kyrkan vid Brommaplan
1 Vi ber under fastan Bibelläsning och Bön under 8 veckor 18 feb 12 april 2015 Kyrkan vid Brommaplan Bibelläsning och bön under fastan 2015 2 Fastan en tid för omvändelse bön och eftertanke. Sedan 300-talet
Läs merSjätte Påsksöndagen - år B
651 Sjätte Påsksöndagen - år B Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning Vi är omslutna
Läs merHur blir man kristen? Christian Mölk
Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro
Läs mer23 söndagen "under året"- A
1235 23 söndagen "under året"- A Ingångsantifon (Ps 119:137, 124) Herre, du är rättfärdig, och dina domar är rättvisa. Gör med din tjänare efter din nåd, och lär mig dina stadgar. Inledning Eukaristins
Läs merGrunddokument för Kyrkan i Enebyberg
Kyrkan i Enebyberg I originaldokumentet användes det dåvarande samfundsnamnet Svenska Missionskyrkan, men i denna webbversion har detta ersatts med det nya namnet Equmeniakyrkan. På samma sätt användes
Läs merPredika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller
Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir
Läs merNågra tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen
Första Mosebok 1 Några tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen Bestämd tidpunkt och plats. Många har svårt att få till bibelläsningen, det underlättar om du har en bestämd tid och plats när du
Läs merYttrande över kyrkohandbokens grunddokument
ARBETSGEMENSKAPEN KYRKLIG FÖRNYELSE Yttrande över kyrkohandbokens grunddokument Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse (akf) hörsammar härmed kyrkohandboksgruppens (KHBG) inbjudan att inkomma med kommentarer,
Läs merVÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG
TA GÄRNA MED MIG HEM! VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG EN GUIDE TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG Fr.o.m. september 2016 Jesus talade åter till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall
Läs merOrdning för begravningsgudstjänst
Ordning för begravningsgudstjänst Klockringning Musik Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan ske. Annan instrumental- och/ eller vokalmusik kan utföras. Därefter kan prästen säga följande eller
Läs merKors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen
Kors och kärlek Nr 4 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet KORSET När man går in i en kyrka ser man ofta ett kors över altaret eller på något annat ställe i kyrkorummet. Korset är en symbol för Jesu
Läs merETT ÅR MED KATEKUMENATET
ETT ÅR MED KATEKUMENATET TEXT GÖRAN REHNSTRÖM BILD MATS A SVERKER - 1 - ETT ÅR MED KATEKUMENATET TEXT GÖRAN REHNSTRÖM BILD MATS A SVERKER - 2 - - 3 - innehåll Det börjar med en längtan... 5 Sökaren - en
Läs merB. Förbön för döende
B. Förbön för döende Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar och bör utformas i enlighet med situationens krav. Det fullständiga
Läs mer1. Psalm 2. Inledande välsignelse
6 Bikt 191 I den enskilda bikten kan man bekänna sin skuld eller någon särskild synd och få avlösning. Bikten kan tas emot av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. Om bikt och själavård
Läs merOrdning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof
Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.
Läs mer5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17
1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld
Läs mer