REMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan
|
|
- Hanna Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan 1. Detta frågeformulär gäller Sveriges Kristna Råd. Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Befattning Olle Kristenson Telefonnummer Svaret gäller även följande remissinstanser Direktor för ekumenisk teologi 2. Hur har barns och ungas perspektiv tagits tillvara i remissvaret? Det finns förslag på texter som kan vara mer lättillgängliga för barn och unga, men i stort saknas perspektivet barn och unga, vilket förvånar utifrån beslut om barnkonsekvensanalys. Barn och ungas närvaro är mest tydligt i samband med dop. Perspektiv som gör barn och unga till subjekt i gudstjänsten saknas, liksom förslag till familjemässa och inslag i gudstjänst som särskilt inkluderar barn. Man skulle kunna nämna något i anvisningarna om placeringen av barnens stund /söndagsskola i gudstjänsten eftersom denna blir allt vanligare i församlingarna. 3. Vad anser ni om att Den allmänna gudstjänsten utgår från en gemensam struktur? Mycket bra 4. Vad är bra och mindre bra i Högmässa? Bra med många alternativ, som gör att man kan forma gudstjänsten efter den specifika kontexten. Samtidigt kan det vara förvirrande när alternativen liknar varandra för mycket. Bra att ordningen i princip har med samtliga moment i BEM-dokumentets paragraf 27 om Nattvarden som fasta moment i ordningen för Högmässa. Inledningsorden inför trosbekännelsen. Bra att man inte föreslår Låt oss bekänna vår kristna tro utan säger Låt oss stämma in/förenas Ordet han skulle kunna ersättas med Gud på fler ställen än som nu sker Formuleringen Församlingens förbönssvar är olycklig eftersom det är Gud som svarar på bön och inte församlingen; tyvärr har vi inget bra förslag på vad man kan säga istället. Att baka in bön om förlåtelse i förbönen är inte bra eftersom detta kan skapa förvirring om vad som är vad. Låt detta vara moment var för sig även om bönen om förlåtelse med förlåtelseord (med fördel) kan ligga alldeles innan förbönen. Prefationen för trettondedagstiden känns platt. Den speglar knappast den härlighet som uppenbaras i Kristus och som står i centrum under denna tid på kyrkoåret. Här är alternativet i HB 86 att föredra. Visserligen är det bra med många alternativ, men i momenten för inledning och sändning blir de för många, vilket kan medföra att det blir svårt att känna igen sig när man firar gudstjänst någon annan stans än i hemförsamlingen. Alternativen för Bön efter kommunionen är mycket ojämna både språkligt och teologiskt. Vissa av dem saknar t o m referenser helt till nattvarden/måltiden, t ex den för advent och allmän nr Vad är bra och mindre bra i Mässa/Gudstjänst? För många moment är fakultativa; i BEM-dokumentets anda öre t ex i princip samtliga moment i Måltiden i ordningen för Mässa vara fasta. 6. Hur ryms barns och ungas perspektiv i Högmässa, Mässa/Gudstjänst? Ganska dåligt Se svaret på fråga 2.
2 7. Vad anser ni om avvägningen mellan fasta och fakultativa moment i Högmässa? Samling Ordet Måltiden Sändning 8. Vad anser ni om avvägningen mellan fasta och fakultativa moment i Mässa/Gudstjänst? Samling Ordet (Måltiden) Sändning Det bör vara fler fasta moment Det bör vara fler fasta moment Bön om förlåtelse med förlåtelseord bör vara fasta moment liksom samtliga moment i Måltiden. Viktigt att man följer BEM-dokumentet vad gäller fasta moment i ordningen för Mässa. 9. Kyrkohandboken ska uttrycka teologisk mångfald. Hur bedömer ni gudstjänstordningarnas teologi i Den allmänna gudstjänsten (till exempel i böner)? Det är bra att BEM-dokumentet, precis om i HB 86, varit en viktig referenspunkt. Visserligen talas det mycket om Ekumeniska överväganden i Förklaringarna till förslaget, men det finns inte så många nedslag av detta i förslaget. Särskilt efterlyses nedslag från kyrkorna i syd. De ekumeniska översättningarna av trosbekännelserna från 1996 som SKRs styrelse bekräftade senast 2011 borde finnas med som alternativ. 10. Hur bedömer ni gudstjänstordningarnas språk i Den allmänna gudstjänsten (till exempel i böner)? Språket är mycket ojämnt. Ibland är språket lysande, ibland ligger det nära pekoralet. En grundlig genomgång av någon med stilistisk känsla för liturgiska texter innan beslutet tas av ny handbok för Svenska kyrkan rekommenderas. 11a. Vad är bra och mindre bra i musikserierna A? Bra i musikserie A är Fint att man för kontinuitetens skull bygger vidare på HB 86 11b. Vad är bra och mindre bra i musikserierna B? Bra i musikserie B är Spännande med en helt nykomponerad musikserie. 11c. Vad är bra och mindre bra i musikserierna C? Bra i musikserie C är Bra ansats Mindre bra i musikserie C är Det förvånar oss att man inte lyfter fram mer internationellt material här, särskilt material från syd. 11d. Vad är bra och mindre bra i musikserierna D? Bra i musikserie D är Spännande med ny musik av lovsångskaraktär 11e. Vad är bra och mindre bra i musikserierna E?
3 Bra i musikserie E är Bra att knyta an till vis- och folkmusiktradition 13. Vad är bra och mindre bra i Julotta, Långfredagsgudstjänst och Sjukkommunion? Det är bra med ordningar för julotta och långfredagsgudstjänst, men också en ordning för påsknattmässa med tydlig ordning för förnyelse av doplöftena bör finnas med; det är oklart vilken tyngd förslagen på sid i Förklaringar till förslaget har. Det är bra att det finns en särskild ordning för sjukkommunion, vilket är viktigt inte minst för sjukhuskyrkan. Inledningsord och Bibelläsning kan vara fakultativa moment, men att det är bra om Bön om förlåtelse/överlåtelsebön och Förlåtelse/Löftesord är fasta moment, liksom Bön efter kommunionen. Bra att det är möjligt att infoga förbönsämnen här. Man behöver också precisera hur utdelandet kan gå till (t ex i övergripande anvisningar sid 12); det är inte alltid bröd och vin kan delas ut till den sjuke. 15. Vad är er generella åsikt om ordningarna för Den allmänna gudstjänsten? Positiv, men förslaget har vissa brister En språklig genomgång är nödvändig. Ett bredare ekumeniskt perspektiv samt fler nedslag från den världsvida kyrkan efterlyses. 16. Vad anser ni om förslaget att endast ha en gudstjänstordning för respektive kyrklig handling? (inte olika till exempel för dop av barn eller dop av unga och vuxna) Positivt, men förslaget har vissa brister 17. Vad är bra och mindre bra i dopgudstjänsten? Tydningsorden före bibelläsning. Bra med många föreslagna bibelord. Dessa kan kompletteras med några av dem som BEM-dokumentet refererar till i Dopavsnittet, nr Bra att det finns alternativ till befrielsebönen. Ett bredare ekumeniskt perspektiv saknas. Samstämmighet i formuleringar mellan olika kyrkotraditioner vore önskvärd, inte minst eftersom det både dels därför att det både i familjen och bland dopgästerna kan finnas olika kyrkotraditioner. Igenkänningsgraden är väsentlig. Det bör finnas en ordning för dop i krissituation liknande den i HB 86. Anvisningarna på sid 99 är inte tillräckliga särskilt om man betänker att dop i krissituation kan förrättas av döpt lekman (ofta barnmorska, sjuksköterska eller läkare) eller av pastor eller diakon i annat samfund. 18. Vad är bra och mindre bra i ordning för bikt? Anvisningarna för bikt är mycket knapphändiga. Här är skrivningarna i HB 86 föredömligt tydliga. 19. Vad är bra och mindre bra i konfirmationsmässan/gudstjänsten? Bra med föreslagna bibelord. Bara ett alternativ finns efter trosbekännelsen. I HB 86 finns tre, varav ett är den direkta frågan Vill ni med Guds hjälp leva i denna tro? En liknande fråga bör finnas med i den nya handboken också, inte minst med tanke på att konfirmationen är en bekräftelse av dopet. Resonemanget på sid 112 i Förklaringar till förslaget övertygar inte. Ett bredare ekumeniskt perspektiv vore önskvärt. Konfirmander och familj kommer ibland från andra kyrkotraditioner och ibland sker konfirmationsläsningen gemensamt mellan olika kyrkor. Man skulle kunna tänka sig
4 moment i konfirmationsgudstjänsten där ungdomar som deltagit i undervisningen, men av konfessionella skäl inte kan/vill konfirmeras i Svenska kyrkans ordning ändå kan vara delaktiga i gudstjänsten. 20. Vad är bra och mindre bra i vigselgudstjänsten? Det vore önskvärt med fler bibelord. Här är ett bredare ekumeniskt perspektiv nödvändigt. Många par tillhör olika kyrkotraditioner och då är det nödvändigt att arbeta med gemensamma formuleringar mellan kyrkotraditionerna. Det bör stå i anvisningarna hur man kan samverka i vigselgudstjänsten med andra kyrkotraditioner. Av särskild vikt är det om en av parterna tillhör Katolska eller Ortodoxa kyrkan eftersom äktenskapet är sakrament i dessa kyrkotraditioner. Formuleringarna viktiga för igenkänningsfaktorn. Det är inte ovanligt med vigsel på sjukhus eller i hemmiljö där den ena parten är svårt sjuk eller döende. Här är en särskild vigselordning önskvärd, eller åtminstone tydliga anvisningar, för att inte oklarheter om vad som konstituerar vigseln ska uppstå. 21. Vad är bra och mindre bra i begravningsgudstjänsten? Också här är det ekumeniska perspektivet nödvändigt. Till skillnad från vigselgudstjänsten är ekumenisk samverkan över kyrkogränserna mycket enklare vad gäller begravningsgudstjänsten. Något om detta bör skrivas i anvisningarna. Här är samstämmigheten i formuleringarna från olika kyrkotraditioner ännu viktigare. Det kan vara regel, snarare än undantag att deltagare från olika kyrkotraditioner sitter med bland gästerna/gudstjänstdeltagarna. Fler böner än de åtta som finns i förslaget efterfrågas. Bönerna kan med fördel förses med rubriker liknande dem i HB 86. Det behövs tydliga anvisningar för barnbegravning. Frågan om avskedsandakt för dödfödda eller barn som dött under eller strax efter förlossningen bör tas upp i anvisningarna. Här kan man hänvisa till de riktlinjer som arbetats fram för ändamålet. Bra att ordning för gravsättning och urnnedsättning finns med, men också en ordning för utfärdsbön/bisättning bör finnas med. 22. Vad anser ni om avvägningen mellan fasta och fakultativa moment i... Dopgudstjänsten Ordning för bikt Konfirmationsmässa-/gudstjänsten Vigselgudstjänsten Begravningsgudstjänsten 23. Kyrkohandboken ska uttrycka teologisk mångfald. Hur bedömer ni gudstjänstordningarnas teologi i De kyrkliga handlingarna (till exempel i böner)? Mångfalden behöver förstärkas, t ex med böner från den världsvida kyrkan, inte minst från syd. 24. Hur bedömer ni gudstjänstordningarnas språk i De kyrkliga handlingarna (till exempel i böner)? Precis som i frågan om högmässa, mässa, gudstjänst behövs en språklig bearbetning. 25. Hur ryms barns och ungas perspektiv i gudstjänst vid dop, konfirmation, vigsel och begravning? Samma synpunkter som det övergripande svaret på fråga 2 kan anföras. 27. Vad är er generella bedömning av de föreslagna ordningarna för De kyrkliga handlingarna? Positiv, men förslaget har vissa brister 29. Uttrycker kyrkohandboksförslaget ett inkluderande gudstjänstspråk? I ganska hög grad 30. Hur bedömer ni de språkliga förändringar som gjorts i kyrkohandboksförslaget i relation till bibelöversättningen från år 2000.
5 Ganska bra 31. Ger kyrkohandboksförslaget utrymme för den gudstjänstfirande församlingens delaktighet? I ganska hög grad 33. Är Kyrkohandbok för Svenska kyrkan en bra benämning för en ny kyrkohandbok? Ja Tack för att ni besvarat enkäten! Finns det något ytterligare som ni vill ta upp kan ni göra det här: SKR vill peka på behovet av ett vidare ekumeniskt perspektiv. Eftersom det blir allt vanligare att människor från andra kyrkotraditioner deltar i Svenska kyrkans gudstjänster (inte bara i de kyrkliga handlingarna) är igenkänningsfaktorn viktig. Det vore därför önskvärt att man efter remissomgången och i samband med den slutgiltiga utformningen av kyrkohandboken konsulterar andra kyrkor för större samstämmighet i vissa av formuleringarna. Detta gäller särskilt för de kyrkliga handlingarna. Ett särskilt viktigt område för det ekumeniska perspektivet gäller dopet. Här har de baptistiska samfunden kommit väldigt långt när det gäller erkännandet av barndopet. I detta sammanhang skulle vi vilja lyfta fram värdet av att gemensamt, t ex i SKRs regi, arbeta fram en ordning för dopbekräftelse som skulle kunna ingå i Svenska kyrkans nya kyrkohandbok. Detta skulle sannolikt stärka dopets ställning i svensk kristenhet och minska de spänningar som fortfarande finns kvar vad gäller olika doppraxis i Sverige. Med tanke på förändringar i samhälle och kyrkogeografi uppmuntras Svenska kyrkan att påbörja ett samtal om barnvälsigelse, inte som en kyrklig handling eller ett alternativ till dop, utan som en vilja att inkludera barn och familjer som skriver in barn i Svenska kyrkan i väntan på dop. Det finns bibliska texter och kyrkliga traditioner, t ex Luk 2:22-40 med Symeons lovsång, och ortodox gammal tradition för kyrktagning, eller, ytterligare ett exempel kunde vara Te Deum som kan förekomma vid vissa barns födelse, som skulle kunna vara inspirerande utgångspunkt för ett samtal om hur familjer där tradition eller önskan om att vänta med dop kan inkluderas i kyrkans liv. Det finns stora förtjänster med de olika musikserierna, men det är anmärkningsvärt att så lite finns med från syd; det enda som är med är den gamla och fina zulu-laudamus i musikserie A, som fanns med redan i HB 86. De internationella bidragen i förslaget kommer från främst fornkyrkan, östkyrkan, Taizé och Iona och det tycker vi är magert. Här finns massor av material att hämta som t ex Kyrkornas världsråd har tagit fram och bearbetat, material som torde passa både Musikserie C och Musikserie E. Det finns intressanta kompletterande förslag på sid i Förklaringar, som bör lyftas fram som reella förslag i den nya kyrkohandboken. Förslaget till veckmässa 2 på sid 133 bör dock ha fler fasta moment (se resonemang om fasta/fakultativa moment i resonemanget om mässa i fråga 5 och 8 ovan). För pastorala synpunkter på de kyrkliga handlingarna men också för nattvardsfirandet hänvisas till skriften Att möta människor i högtidens glädje och sorg Pastorala råd för det mångkulturella lokala sammanhanget i SKRs skriftserie (Nr 19). Här finns tankar som kan vara användbara i arbetet med att färdigställa den nya kyrkohandboken, inte minst i de anvisningar som blir nödvändiga.
1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48)
1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Ingela Sjögren Befattning 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet till lokal gestaltning
Läs mer1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: :33:33)
1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: 2016-04-29 10:33:33) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) tania cea Befattning assistent 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet till lokal
Läs merFörsamlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)
Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit
Läs merRekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING. Lemmar i en och samma kropp, där Kristus är huvudet för kyrkan (1 Kor. 12:12-26)
Rekommendation till FÖRSAMLINGSORDNING 1. FÖRSAMLINGENS IDENTITET Församlingen är Guds skapelse. Gud kallar människor till gemenskap med sig själv och till en gemenskap med dem som blivit lemmar i Kristi
Läs merREVISION: KYRKOHANDBOKENS PROVUTGÅVA REVISION. Utgångspunkt: Kyrkohandbokens provutgåva MAJ 2018
REVISION Utgångspunkt: Kyrkohandbokens provutgåva MAJ 2018 1 Kyrkohandbokens provutgåva har mottagits av Kyrkokonferensen. Den bygger på Equmeniakyrkans vision, reviderad för sitt ändamål: En gudstjänst
Läs mer1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.
Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6
Läs merSammanställning av dina svar
Sammanställning av dina svar 1. Detta frågeformulär gäller Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Svaret är avgivet av EFS styrelse som utsåg en arbetsgrupp bestående av Mattias Sundqvist, Erik Johansson,
Läs mer1: Växjö stift, stiftsstyrelsen (registrerat: :09:43)
1: Växjö stift, stiftsstyrelsen (registrerat: 2016-04-26 12:09:43) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Patrik Sassersson Befattning Stiftskonsulent 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet
Läs merMed öppet hjärta. Församlingsinstruktion för Varbergs församling
Med öppet hjärta Församlingsinstruktion för Varbergs församling Innehåll Vision...3 Sammanhang och prioriteringar...3 Omvärldsfaktorer att ta fasta på...4 Övergripande prioriteringar...5 Strategiska prioriteringar...5
Läs merFÖRSAMLINGSORDNING FÖR ENEBYKYRKANS FÖRSAMLING. Version
1 Teologisk grund för Equmeniakyrkan är en bibelteologisk inledning till församlingens konstitution. Församlingsordning, antagna av Enebykyrkans församling 2015-02-14. Församlingsstadgar, antagna av Enebykyrkans
Läs merBehandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och
Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är
Läs merFörsamlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,
Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.
Läs merFÖRSAMLINGS ORDNING. Förslag till församlingsordning i Equmeniakyrkan
FÖRSAMLINGS ORDNING Förslag till församlingsordning i Equmeniakyrkan FÖRSAMLINGSORDNING 2014 Utgångspunkter och identitet Equmeniakyrkan är både ny och gammal. Vår identitet präglas av att tre kyrkosamfund
Läs merFörsamlingsordning för Uppsala Missionsförsamling
Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och
Läs mersvenska kyrkans utredningar 2012:2 FÖRSLAG
svenska kyrkans utredningar 2012:2 FÖRSLAG Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del Förslag Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 1 FÖRSLAG KYRKOHANDBOK FÖR SVENSKA KYRKAN DEL Svenska kyrkans utredningar 2012:2
Läs merNattvardsfirande utanför kyrkorummet
Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.
Läs merFörfattaren är professor emeritus i Gamla testamentets exegetik
Synpunkter på förslaget till ny kyrkohandbok BO JOHNSON Författaren är professor emeritus i Gamla testamentets exegetik Till en levande kyrka hör att också liturgin lever. Det betyder inte att den måste
Läs mer5 Domkapitlet får besluta om det minsta antal huvudgudstjänster med nattvard som ska firas i varje församling under ett kyrkoår.
Femte avdelningen: Gudstjänst 17 kap. Gudstjänstliv Gudstjänsten är kyrkolivets centrum, där församlingen möter Gud i Ordet och sakramenten. Kyrkans dag för huvudgudstjänster är söndagen, eftersom Jesus
Läs merVälkomnande av nya medlemmar
Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan
Läs merKyrkliga förrättningar
Kyrkohandbok för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland III Kyrkliga förrättningar Förslag utarbetat av den av kyrkomötet år 1988 tillsatta handbokskommittén Den evangelisk-lutherska kyrkans i Finland
Läs merSamhällets förändring och gudstjänstens. - en bakgrund till arbetet med våra gudstjänstböcker
Samhällets förändring och gudstjänstens - en bakgrund till arbetet med våra gudstjänstböcker www.arcusforlag.se Gudstjänsten består av en brokig skara människor med samma hunger Sikahällen utanför Norrtälje,
Läs merSamling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång
Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens
Läs merMikael C. Svensson KRISTENDOMEN
Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor
Läs merFör nästan två tusen år sedan delade en man lite bröd och vin med sina vänner under en måltid i samband med det judiska påskfirandet.
Inledning För nästan två tusen år sedan delade en man lite bröd och vin med sina vänner under en måltid i samband med det judiska påskfirandet. Vännernas berättelser om händelsen varierar något, men alla
Läs merRemiss svar: Ny gemensam kyrka.
20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några
Läs merANSGARIIKYRKANS FÖRSAMLING Jönköping. Församlingsordning
ANSGARIIKYRKANS FÖRSAMLING Jönköping Församlingsordning Ansgariikyrkans församling i Jönköping har antagit följande församlingsordning för att beskriva församlingens uppgift, inriktning och liv. Den har
Läs merBarnvälsignelse Anvisningar Ordning
Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds
Läs merDoppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby
Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens
Läs merKyrkohandbok för Svenska kyrkan del I. Generella synpunkter Inledning. Kyrkomötet Läronämndens yttrande 2017:1y
Kyrkomötet Läronämndens yttrande 2017:1y Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del I Läronämndens yttrande över kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2017:6 Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del I och bilagan med förslaget
Läs merDopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus
Doppastoral Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Grundläggande förutsättningar Så här beskriver Kyrkoordningen (KO) dopet: Dopet är ett sakrament,
Läs merMässans grundordning. Samling. Ordet
Mässans grundordning Den söndagliga gudstjänsten den vi kommit att kalla högmässa har ett grundläggande skeende, ordo, som kan kännas igen i kyrkor över hela världen och i kyrkohistorien. Skeendet återfinns
Läs merFörsamlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet
FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en
Läs merI (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.
VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds
Läs merDEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj
Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,
Läs merKristendomen. Mikael C. Svensson
Kristendomen Mikael C. Svensson Jesus Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Maria och Josef kan inte få barn. Ängeln Gabriel visar sig för Maria och säger att hon ska föda guds son. Jesus
Läs merFörsamlingsblad Julen 2008
Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den
Läs merGrunddokument för Kyrkan i Enebyberg
Kyrkan i Enebyberg I originaldokumentet användes det dåvarande samfundsnamnet Svenska Missionskyrkan, men i denna webbversion har detta ersatts med det nya namnet Equmeniakyrkan. På samma sätt användes
Läs merDOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11
DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens
Läs merI väntan på en ny kyrkohandbok... Råd & anvisningar. för församlingsföreståndare, pastorer och diakoner
I väntan på en ny kyrkohandbok... Råd & anvisningar för församlingsföreståndare, pastorer och diakoner Råd och anvisningar 1 för församlingsföreståndare, pastorer och diakoner 2 i Equmeniakyrkan I Equmeniakyrkans
Läs merKRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner
KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:
Läs merGud, gör ditt ord levande bland oss! några reflektioner utifrån det reviderade kyrkohandboksförslaget
Boel Hössjer Sundman Gud, gör ditt ord levande bland oss! några reflektioner utifrån det reviderade kyrkohandboksförslaget För en tid sedan gick ett reviderat och uppföljande kyrkohandboksförslag ut på
Läs merFörsamlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7
Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,
Läs merGRATTIS TILL DITT BARN
GRATTIS TILL DITT BARN Information till er föräldrar inför ert barns dop från Vänersborg och Väne-Ryrs församling Jag vill lyckönska till ert barn och inbjuda till dop När vi står med ett nyfött barn i
Läs merKvällsgudstjänst på alla helgons dag
Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Vid kvällsgudstjänsten på alla helgons dag minns man under förbönen dem som dött i tron på Kristus och särskilt de församlingsmedlemmar som har avlidit under året.
Läs merDen kristna kyrkans inriktningar
Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,
Läs merBilaga II. Enkätfrågor
Bilaga II. Enkätfrågor Del 1. Nattvardssyn Fråga 1. Enligt dig, vad händer med brödet och vinet under nattvarden? 1. Det förvandlas till Kristi kropp och blod 2. Kristi kropp och blod förenar sig med brödet
Läs merVision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4
Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och
Läs mer2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city
Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling
Läs mersvenska kyrkans utredningar 2012:2 FÖRSLAG
svenska kyrkans utredningar 2012:2 FÖRSLAG Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del Förslag Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 1 FÖRSLAG Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del Svenska kyrkans utredningar 2012:2
Läs merRemiss svar Ny gemensam kyrka.
Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen
Läs merKonfirmandverksamheten skall följa Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete.
INLEDNING Denna församlingsinstruktion har utformats av kyrkoherden, förtroendevalda, anställda samt frivilliga medarbetare. Den skall ge uttryck för församlingens inriktning som sammanfattas i det pastorala
Läs merOrdning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof
Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.
Läs merDopgudstjänst SAMLING
Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att
Läs merETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING
ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INNEHÅLL UPPDRAG, VÄRDERINGAR & STRATEGI Identitet Bibeln Teologi Gudstjänst Organisation 3 4 4 7 14 17 ETT FOLK PÅ VÄG FÖRSAMLINGSORDNING INLEDNING Syftet med vår församlingsordning
Läs merbarnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!
barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska
Läs merKonfirmationsgudstjänst
Konfirmationsgudstjänst Anvisningar I Equmeniakyrkan innehåller konfirmationstiden både en process och en särskild gudstjänst. Konfirmationstiden är en inbjudan till konfirmanderna där de får dela kristen
Läs merEFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN
EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN Vi i Warenbergskyrkan tillhör EFS som är en missionsrörelse i Svenska kyrkan. EFS är en del av den världsvida Kyrkan och en del av Kristi kropp på jorden, vi bekänner därför
Läs merFörslag till ny kyrkohandbok 4. Några principiella synpunkter
Förslag till ny kyrkohandbok 4. Några principiella synpunkter MIKAEL LÖWEGREN OCH MIKAEL ISACSON Förslaget till ny kyrkohandbok och ordningen för Högmässa och Mässa har tidigare redovisats och kommenterats
Läs merTEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN
TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds
Läs merKonfirmationsmässa B
Konfirmationsmässa B ör att kunna delta i konfirmationen bör man vara medlem i kyrkan och berättigad att konfirmeras på grund av konfirmandundervisningen. I konfirmationen bekänner sig de unga till kyrkans
Läs merVigselgudstjänst KLOCKRINGNING
Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD Procession med vigselparet kan förekomma under klockringning inledande musik. Gudstjänsten kan inledas med orgelmusik annan instrumental- vokalmusik. Fast
Läs merBilaga III. Enkätsvar
Bilaga III. Enkätsvar Efter varje svarsalternativ presenteras först antalet svaranden på den frågan, följt av hur många procent det utgör av det totala antalet svar på den frågan. Exempelvis skulle det
Läs merAvskiljning av missionär
Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och
Läs merDOMKAPITLET Skara domkapitel får härmed anföra följande synpunkter på de två remitterade dokumenten.
DOMKAPITLET 2010-04-27 Svenska kyrkan Kyrkostyrelsen 751 71 Uppsala REMISSVAR Översyn av Den svenska kyrkohandboken steg 1 Skara domkapitel får härmed anföra följande synpunkter på de två remitterade dokumenten.
Läs mervälkommen till ORDETS OCH BORDETS GUDSTJÄNST
välkommen till ORDETS OCH BORDETS GUDSTJÄNST VÄLKOMSTHÄLSNING SAMLINGEN KLOCKRINGNING * INGÅNGSPSALM INLEDNINGSORD BÖN OM FÖRLÅTELSE En: Livets Gud, genom din Son, öppnar du din famn för oss. Alla: Du
Läs merSamling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång
Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens
Läs merKonfirmandpastoral. Handlingsplan för konfirmandverksamheten i Munkedals Pastorat
Konfirmandpastoral Handlingsplan för konfirmandverksamheten i Munkedals Pastorat 2014 Inledning I handlingsplanen för konfirmandarbetet beskrivs hur riktlinjerna ska uppfyllas och därigenom skapa förutsättningar
Läs merRemissvar från Domkapitlet i Linköping
Remissvar från Domkapitlet i Linköping Gudstjänstens ordo anges i dokumentet som en bärande princip som ska möjliggöra igenkännande samtidigt som det ges möjlighet till en lokal gestaltning. Anser domkapitlet
Läs merFörsamlingsinstruktion. för. Fässbergs församling
1(6) Församlingsinstruktion för Fässbergs församling Fässbergs församling utgör eget pastorat och ingår i Mölndals kyrkliga samfällighet i Göteborgs stift. I pastoratet finns en befattning som kyrkoherde
Läs merKonfirmationens Sakrament
Information angående Förberedelse inför Konfirmationens Sakrament Höst och vinter 2015 Sankt Franciskus Katolska Församling Jönköping 1 Kära ungdomar, För vissa är förberedelsen inför Konfirmationen ett
Läs merSTUDIEPLAN. till antologin Teologi för församlingsbruk
STUDIEPLAN till antologin Teologi för församlingsbruk Studieplan Boken Teologi för församlingsbruk är en antologi som speglar Equmeniakyrkans teologiska liv. Utmärkande för boken är att den till sitt innehåll
Läs merFörsamlingsordning. * 2 Tim 3:16 17, Apg 15
Församlingsordning Version 2013-11-24 Identitet Vi är en kristen kyrka som bekänner sig till Jesus Kristus och den världsvida allmänna kyrkan, som växte fram under det första århundradet efter Jesus födelse.
Läs merDopbekräftelse Anvisningar Ordning
Dopbekräftelse Anvisningar När vi döps till Kristus blir vi en del av Kristi kyrka, i gemenskap och i ömsesidig omsorg med hans folk. I dopet tar vi emot den heliga Anden och det nya livet. Även om vi
Läs merYttrande över förslaget till kyrkohandbok Svenska kyrkans utredningar 2012:1-3
Yttrande över förslaget till kyrkohandbok Svenska kyrkans utredningar 2012:1-3 Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse (akf) har beretts tillfälle att yttra sig över förslaget till ny kyrkohandbok för Svenska
Läs merVigselgudstjänst. eller. P: Äktenskapet välsignas av Gud, himmelens och jordens skapare. Kärleken är Guds gåva att ta emot och ge vidare.
Vigselgudstjänst MUSIK SAMLINGSORD Gudstjänsten kan inledas med Orgelmusik annan instrumental vokalmusik Fast moment (obligatoriskt) i Guds, den treeniges namn. Samlingsord med föreslagna liknande ord.
Läs merBegravningspastoral. - så här arbetar Svenska kyrkan i Umeå
Begravningspastoral - så här arbetar Svenska kyrkan i Umeå Pastoralens innehåll Svenska kyrkan har fått i uppdrag från staten att sköta begravningsverksamheten för alla i Umeå. Begravningslagen reglerar
Läs merE. Dop i församlingens gudstjänst
E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående
Läs merNy kyrkohandbok, 2. Mässans samling och Ordet
Ny kyrkohandbok, 2. Mässans samling och Ordet MIKAEL ISACSON OCH MIKAEL LÖWEGREN I den andra granskande artikeln i en serie på fyra närläser prästerna Mikael Isacson, Lilla Edet och Mikael Löwegren, Ryssby,
Läs merFörsamlingsordning för Ansgarsförsamlingen i Västerås Antagen vid årsmötet 2017 samt vid församlingsmöte den 27 augusti 2017
Församlingsordning för Ansgarsförsamlingen i Västerås Antagen vid årsmötet 2017 samt vid församlingsmöte den 27 augusti 2017 Församling Församlingen är Kristi kropp, där gudomligt och mänskligt möts. Församlingen
Läs merLiturgi / gudstjänst, kyrkoår
Liturgi / gudstjänst, kyrkoår Sammanfattning konfirmationsundervisning Lena Bergman, Peter Kempi S:t Matteus församling Som inledning till konfirmationsundervisningen ställde vi frågorna: Varför firar
Läs merTillsammans för Livet möte mellan Gud och människor i Uppsala
u p p s al a pa s tor at fö r sa m l i n g s i n s t r u k t i on 2 019 2 02 2 Tillsammans för Livet möte mellan Gud och människor i Uppsala innehåll Inledning 5 Omvärldsbeskrivning och analys Omvärldsbeskrivning
Läs merKonfirmationsgudstjänsten en reflektionsrapport
1 Konfirmationsgudstjänsten en reflektionsrapport I enlighet med uppdraget redovisas nedan en rapport från de samtal som förts i gruppen kring konfirmationsgudstjänsten. Rapporten rymmer tre huvudrubriker:
Läs merA. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.
A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga
Läs meratt grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.
Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet
Läs merM E D I A I N M O T I O N
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Andliga Ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs merEn kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen.
En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar - mig, dig och världen. Equmeniakyrkan är en ung kyrka i Sverige med en nästan 200-årig historia. Tillsammans med miljarder kristna över hela
Läs merETT FOLK PÅ VÄG... Församlingsordning
ETT FOLK PÅ VÄG... Församlingsordning INLEDNING Syftet med vår församlingsordning är att beskriva det väsentliga i församlingens tro och liv. Som Jesus efterföljare i ett missionsuppdrag och under tillbedjan
Läs merVÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG
TA GÄRNA MED MIG HEM! VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG EN GUIDE TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG Fr.o.m. september 2016 Jesus talade åter till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall
Läs merOrdning för dopgudstjänst
Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att
Läs merFörsamlingsinstruktion
Församlingsinstruktion för Ytterby församling, Kungälvs pastorat Fastställd av Domkapitlet 060916 Inledning Ytterby församling verkar i en bygd med gamla och stolta anor och kännetecknas av att vara ett
Läs merEN STUDIEGUIDE FÖR EQUMENIAKYRKANS TEOLOGISKA GRUND
EN STUDIEGUIDE FÖR EQUMENIAKYRKANS TEOLOGISKA GRUND 1 FÖRSTA SAMLINGEN - INLEDNING Psalmer & Sånger: 794 Jag tror på en Gud 18 Allena Gud i himmelrik Läs igenom texterna från Teologisk grund och Bibeln.
Läs merBegravningsgudstjänsten
Begravningsgudstjänsten Arbetsmaterial 110622 Kyrkans begravningsakt måste vara så vid, att den kan uppfattas som ett svar på även de vaga religiösa förväntningarna, så mänsklig och varm, att den kan kännas
Läs merSAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD
SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera
Läs merGud rör vid oss. Dop och nattvard. Nr 8 i serien Kristusvägen
Gud rör vid oss Dop och nattvard Nr 8 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet Dop och nattvard är heliga handlingar och synliga tecken på att Gud kommer oss till mötes och rör vid oss. DOPET Både barn
Läs merGudstjänst GUDSTJÄNST
Gudstjänst Detta är formuläret för predikogudstjänst (fi. sanajumalanpalvelus). Det kan användas vid huvudgudstjänst på sön- och helgdagar, vid veckogudstjänst och vid särskilda tillfällen (t.ex. vid ungdomsgudstjänster,
Läs merLERKIL. Hälsning från pastorn. Axplock ur innehållet: Varmt och hjärtligt välkommen till kyrkan. Alla samlingar är självklart öppna för alla.
LERKIL Hälsning från pastorn I bibeln i Predikaren kap. 3:11 så står det så här: Allt vad Gud har gjort är skönt i rättan stund. Han låter människor urskilja ett sammanhang, men aldrig kan de fatta Guds
Läs merB. På årsdagen av dopet
B. På årsdagen av dopet På årsdagen av dopet kan man hålla andakt. Detta formulär kan i tillämpad form användas också i sådana situationer, där dopets betydelse betonas, t.ex. på läger vid andra församlingstillställningar.
Läs merKonfirmationen riten som söker sin teologi
Ledare SPT nr 8 2012 Konfirmationen riten som söker sin teologi Även om konfirmationsfrekvensen de senaste decennierna har dalat, möter Svenska kyrkans församlingar genom ansvariga ledare fortsatt ett
Läs merMöta människor i högtidens glädje och sorg
Möta människor i högtidens glädje och sorg Pastorala råd för det mångkulturella lokala sammanhanget Sveriges kristna råds skriftserie Nr 19 Sveriges kristna råds arbetsgrupp i pastoralteologi har bestått
Läs merDen heliga Anden/den helige Ande
Biskopsmötets utlåtande nr 4/2002 till kyrkomötet 1 (5) Som handbokskommittén konstaterar, är förslaget till svenskspråkig Handbok för kyrkliga förrättningar i huvudsak en motsvarighet till den finskspråkiga
Läs mer