För nästan två tusen år sedan delade en man lite bröd och vin med sina vänner under en måltid i samband med det judiska påskfirandet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För nästan två tusen år sedan delade en man lite bröd och vin med sina vänner under en måltid i samband med det judiska påskfirandet."

Transkript

1 Inledning För nästan två tusen år sedan delade en man lite bröd och vin med sina vänner under en måltid i samband med det judiska påskfirandet. Vännernas berättelser om händelsen varierar något, men alla berättar de om hur han identifierade brödet och vinet med sig själv och ville att de skulle fortsätta gemenskapen med varandra och med honom genom att upprepa denna enkla ritual. Att detta skulle vara ett sätt att minnas honom, det han sagt och det han gjort med dem och för dem. Och så sjöng de lovsång tillsammans. Sedan dess har den ritualiserade måltiden firats om och om igen. Ibland med få, andra gånger med många deltagare. På en plats under enkla förhållanden, på andra håll med omfattande ceremonier. I en tid runt det enkla bordet, andra perioder i storslagna hus, byggda just för denna ritual. Det gemensamma för alla tider är att måltiden firas för levandegöra minnet och närvaron av Jesus Kristus, att det förekommer någon form av bröd och dryck, oftast vin, och att lovsången fortfarande ljuder vid de flesta tillfällen. Det förekommer en rad benämningar på ritualen: Herrens måltid, eukaristi, brödsbrytelse, mässa och nattvard liksom det uttryck som har gett rubrik till denna bok: Kärlekens måltid. Boken är ett resultat av min forskning och samtidigt är syftet att den ska kunna vara ett redskap för alla som är involverade i församlingens arbete med gudstjänstliv och gudstjänstutveckling. Ambitionen är inte att ge en heltäckande bild av gudstjänstutveckling i historia och nutid utan att fokusera på nattvardsgudstjänsten och församlingens (hög)mässor. Bokens fyra första kapitel är därför 9

2 inriktade på områden som aktualiseras av reflektion och arbete med nattvardsgudstjänsten: den liturgiska utvecklingen av mässan i allmänhet och i Svenska kyrkan i synnerhet (kapitel 1), Svenska kyrkans nattvardsteologi (kapitel 2), relationen mellan teologi och musik (kapitel 3) samt högmässans liturgiska sånger (kapitel 4). Därefter följer två kapitel som presenterar en granskning av nya mässliturgier, först mer översiktligt (kapitel 5) och därefter som en fördjupad musikalisk och teologisk studie av ett mindre urval mässor (kapitel 6). I kapitel 7 avslutas boken med reflektion över de tendenser som synliggjorts i de nya mässorna och i anslutning till detta presenteras några utmaningar för det fortsatta arbetet med gudstjänstförnyelse. Utvecklingen i de nya mässorna relateras såväl till teologisk och musikalisk litteratur som till kyrkohandboken 1986 och kyrkohandboksförslaget Boken innehåller även ett register över nya mässliturgier. Upplägget av boken gör det möjligt att läsa de olika delarna som självständiga avsnitt och i annan ordning än kapitlens nummerföljd. För att möjliggöra detta upprepas ibland vissa fakta. Den enskilda församlingens gudstjänster är viktiga uttryck för kyrkans tro och självförståelse. I inledningen till kapitlet om gudstjänstliv i Svenska kyrkans kyrkoordning betonas gudstjänstens ställning i första meningen:»gudstjänsten är kyrkolivets centrum, där församlingen möter Gud i Ordet och sakramenten.» 1 Gudstjänsten är det som framför allt annat konstituerar inte enbart Svenska kyrkan utan kyrkan överhuvudtaget. Utan gudstjänst varken församlingar eller kyrka. En särställning i kristet gudstjänstliv har nattvardsgudstjänsten, mässan. Där samlas vi för att möta varandra i bön och lovsång och för att ta emot Kristus i Ordet och i nattvarden. Därefter sänds vi ut till tjänst i vardagen, till medmänniskan i vår närhet och långt borta, till hela Guds skapelse. I kyrkoordningen synliggörs också dynamiken i att gudstjänsten å ena sidan är ett uttryck för kyrkans gemensamma tro och att alla i kyrkan å andra sidan är kallade att delta i utvecklingen av denna 10

3 tro och dess uttrycksformer. Kyrkoordningens allra första paragraf beskriver Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, och som en inledande bestämning konstateras att denna»gestaltas i gudstjänst och liv». Först därefter följer en uppräkning av en rad dokument av bekännelsekaraktär. 2 Samtidigt betonas att det är»en uppgift för enskilda kristna och för kyrkan att i varje tid på nytt leva sig in i trons djup och klargöra dess innebörd», en uppgift som bland mycket annat handlar om hur tron gestaltas i gudstjänsten. 3 Ett annat uttryck för detta är den evangelisk-lutherska sentensen»ecclesia semper reformanda est» (kyrkan behöver alltid reformeras). Det gäller även kyrkans gudstjänst, som kontinuerligt måste förnyas för att kunna uttrycka kyrkans tro för nya tiders människor. Svenska kyrkan väntas 2015 anta sin fjärde kyrkohandbok inom loppet av hundra år. Förutom de direkta förändringarna i liturgin är dessa fyra handboksprocesser tydliga exempel på hur ansvaret för gudstjänstens utformning i betydande grad har förskjutits från central till lokal nivå. Högmässogudstjänsten i handboken från 1917 angav två eller tre alternativa böner vid ett par tillfällen i liturgin medan det i 1942 års handbok gavs möjlighet att välja vid flera moment. För övrigt reglerades liturgin i båda dessa handböcker strängt, inte endast i ordningar och texter utan även när det gällde hur prästen och församlingen skulle agera (gå, stå, sitta, knäfalla). De fritt utformade inslagen stod prästen för i skriftetal och predikan och kyrkomusikern i preludium och postludium. Psalm valet var också fritt, dock med vissa rekommendationer, i 1942 års evangeliebok både i fråga om ingångspsalm och gradualpsalm. I handboken från 1986 hade regianvisningarna minimerats. Valmöjligheterna hade ökat både i fråga om olika gudstjänstord ningar och antalet alternativ för olika moment. Enligt anvis ningarna kunde lekmän, företrädesvis kyrkvärdar, delta i planeringen och som medhjälpare biträda prästen i vissa angivna uppgifter. Med särskilt tillstånd kunde de hjälpa till att dela ut nattvarden. Sedan 2000 är det, enligt kyrkoordningen, möjligt för alla döpta kyrkomedlemmar att biträda vid utdelandet av nattvarden och det be 11

4 tonas att alla ska bidra med sina erfarenheter till gudstjänsten. Utvecklingen efter 1986 har bland annat inneburit att det i en del församlingar bildats särskilda gudstjänstgrupper där många fler än kyrk värdarna ingår. Sedan 2000 är det också möjligt att byta ut flera psalmer i Den svenska psalmboken mot andra psalmer och sånger, och under vissa förutsättningar kan annan liturgisk musik än den officiellt antagna användas. 4 I det förslag till reviderad kyrkohandbok som presenterats 2012 har antalet gudstjänstordningar minskat medan alternativen för gudstjänstens olika moment blivit fler och möjligheten att fritt formulera vissa moment utökats. Den allmänna gudstjänsten bygger på en grundform som är utformad i två varianter: en mer reglerad högmässa och en mer flexibel form för mässa eller gudstjänst. Gudstjänstens liturgiska sånger har kompletterats och förnyats. Utöver de gregorianskt präglade liturgiska sångerna samt merparten av de tillägg som gjordes 1986 innehåller förslaget fyra serier med liturgiska sånger i annan musikalisk stil. Förutom att musiken i dessa serier är ny i handboken (en del sånger har tidigare varit publicerade i Gudstjänstsång) är även texterna till vissa av de liturgiska sångerna justerade eller nyformulerade. 5 När högmässa firas ska handbokens musikserier användas, men i gudstjänster som följer ordningen för mässa eller gudstjänst kan dessa musikserier ersättas av andra, till exempel andra serier ur Gudstjänstsång. 6 En effekt av de allt större variationsmöjligheterna är att det skett en förflyttning av ansvaret för gudstjänstens gestaltning och därmed dess teologi och musik. Fram till första halvan av 1900-talet vila de ansvaret för att gudstjänsterna i Svenska kyrkans församlingar gav uttryck för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära på biskopar, handbokskommittéer och kyrkomöten, och ytterst på Konungen som stadfäste handboken, eftersom det mesta var reglerat när handboken väl var antagen. I och med att handboken på flera punkter ger möjlighet både till val mellan ett stort antal alternativ och till lokalt utformade moment har ansvaret kommit att bitvis förflyttas till för 12

5 samlingens präster och kyrkomusiker tillsammans med kyrkoråd och kyrkvärdar, och i samband med den nya kyrkoordningen även till en vidare krets av församlingens gudstjänstfirare. Möjligheten att använda texter och sånger utöver dem som antagits av kyrkomötet har förmodligen påverkat den gudstjänstutveckling som skett vid sidan av kyrkans officiella handboksrevisioner. Under senare delen av 1900-talet har det pågått ett stort förnyelsearbete både i församlingar och i andra sammanhang. Ett exempel på detta är den mängd nya mässor som vuxit fram med musik i olika stilar, en del byggda på kyrkohandbokens texter, andra med nyformulerade texter till mässans sånger och böner. I min forskning har jag gjort en inventering av nya mässor och granskat dem utifrån olika teologiska och musikaliska aspekter. Dessa undersökningar har i sin tur legat till grund för en vidare reflektion över gudstjänstförnyelse: om förnyelsens villkor och möjligheter, om nattvardens teologi, om relationen mellan musik och teologi och om de liturgiska sångernas historia och betydelse. I detta sammanhang och även annars är det viktigt att minnas att gudstjänst är mycket mer än ritual och material i form av texter, musik och anvisningar. Gudstjänst är framför allt ett möte, mellan människor och mellan Gud och människor, ett möte vars yttersta utgångspunkt är Guds kallelse och som bygger på den gemenskap av människor som samlats för att fira gudstjänst. Mötesplatsen gestaltas med utgångspunkt i de förutsättningar som vi bär med oss och i de gudstjänstböcker och annat material som antagits för bruk i Svenska kyrkan. Grundläggande är den gemensamma bönen och lovsången tillsammans med Ordet som förkunnas och nattvarden som delas. Därutöver kan de som samlats bidra till gudstjänsten på olika sätt utifrån vars och ens uppdrag, erfarenheter och kunskaper. Metoder och tolkning Bokens kapitel 5, 6 och 7 bygger på tolkningar av texter och musik. Texttolkning innebär alltid kritiska överväganden. När det gäl 13

6 ler litur giska texter, där språket är poetiskt och ofta beledsagat av musik, utökas antalet faktorer att ta hänsyn till. 7 Liturgiska texter tolkas på olika sätt av olika personer. Teologen Werner Jeanrond argumenterar till exempel för att man bör skilja mellan texters möjliga mening och deras verkliga mening när han skriver:»den möjliga meningen i texten består av en omfattande betydelsepotential ur vilken läsaren i läsakten utvecklar en verklig mening.» 8 Vilka möjligheter som förverkligas beror till viss del på texten själv och på författarens intention med texten, men tolkningen påverkas också av läsaren eller lyssnaren, situationen när texten läses och vilken funktion texten har. Texten ingår i ett sammanhang, en kontext, inte bara då den skrivs utan också då den läses. En rad faktorer påverkar tolkningsprocessen, till exempel ideologier hos författare och läsare, textens språk, vilka referens ramar och kunskaper den som läser har, andra texter i anslutning till den aktuella texten etc. 9 Att tolka liturgisk text innebär dessutom speciella svårigheter (som visserligen inte är unika, det kan lika väl gälla texter till kärlekssånger) eftersom språket i sådana texter är så rikt på symboler, metaforer och bilder. En avgörande faktor i tolkningen av liturgisk text är att texternas kontext är gudstjänsten. I gudstjänsten har texterna (inklusive de tonsatta texterna) dubbla funktioner: de ger oss en glimt av Guds uppenbarelse samtidigt som de ger ord och ton åt människans relation till Gud och i förlängningen till andra människor och till världen i stort. När någon får läsa eller sjunga texten högt, ensam eller tillsammans med andra, ökar möjligheten att tillägna sig den. Den som tolkar befinner sig oftast i en tolkningsgemenskap, i en församling eller en grupp i en församling, vilket har betydelse för den mening han eller hon uppfattar i texten. Tolkning av musik är en minst lika omfattande och invecklad process som tolkningen av text. Tolkningen av liturgisk sång kompliceras ytterligare eftersom det handlar om en kombination av text och musik i ett visst givet sammanhang. De studier jag har gjort bygger på deltagande i mässor där så har 14

7 varit möjligt och på en granskning av mässorna i den form de publicerats. Mässorna är i samtliga fall avsedda för gudstjänstbruk och merparten av innehållet utgörs av tonsatt liturgisk text. Allt detta har påverkat min tolkning, tillsammans med mina egna sammanhang som präst och musiklärare, forskare och lärare för blivande präster och kyrkomusiker. Källor Jag har haft tillgång till svenska kyrkohandböcker från 1693 och framåt. Vilka tryckta utgåvor jag använt mig av framgår av litteraturlistan. Jag hänvisar också till nya handböcker från några andra kyrkor: Common Worship (2000), Church of England. Evangelical Lutheran Worship (2006), Evangelical Lutheran Church in America. Evangelisches Gottesdienstbuch (2000), Vereinigte Evangelisch-Lutherische Kirche Deutschlands. Gudstjeneste for Den norske kirke (2011). Gudstjänstboken. Handbok för församlingarna i Evangeliska Frikyrkan, Pingströrelsen, Svenska Alliansmissions och Svenska Baptistsamfundet (2005). Gudstjänstboken. Kyrkohandbok för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (2000). Kyrkohandbok för Missionskyrkan (2003), Svenska Missionskyrkan. Romersk-katolska kyrkan i Stockholms katolska stift arbetar via sin liturgiska nämnd med en reviderad översättning av Missale Romanum, tredje upplagan. Jag har i väntan på den använt Allmän introduktion till det romerska missalet, daterad i mars

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48)

1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48) 1: Kyrkomusikernas riksförbund (registrerat: 2016-02-05 14:05:48) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Ingela Sjögren Befattning 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet till lokal gestaltning

Läs mer

REMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan

REMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan REMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan 1. Detta frågeformulär gäller Sveriges Kristna Råd. Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Befattning Olle Kristenson Telefonnummer 08-453

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Förslag till ny kyrkohandbok 4. Några principiella synpunkter

Förslag till ny kyrkohandbok 4. Några principiella synpunkter Förslag till ny kyrkohandbok 4. Några principiella synpunkter MIKAEL LÖWEGREN OCH MIKAEL ISACSON Förslaget till ny kyrkohandbok och ordningen för Högmässa och Mässa har tidigare redovisats och kommenterats

Läs mer

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem!

barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! barnens altarskåp vill du veta mer? ta med mig hem! gudstjänst Kyrkklockorna ringer när det är dags för gudstjänst i kyrkan. Här sjunger vi sånger som kallas psalmer och vi ber till Gud, att Gud ska

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Mässans grundordning. Samling. Ordet

Mässans grundordning. Samling. Ordet Mässans grundordning Den söndagliga gudstjänsten den vi kommit att kalla högmässa har ett grundläggande skeende, ordo, som kan kännas igen i kyrkor över hela världen och i kyrkohistorien. Skeendet återfinns

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG

VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG TA GÄRNA MED MIG HEM! VÄLKOMMEN TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG EN GUIDE TILL EFS-KYRKAN HELSINGBORG Fr.o.m. september 2016 Jesus talade åter till dem och sade: Jag är världens ljus. Den som följer mig skall

Läs mer

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen! DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II Markus Hagberg: Svensk pastoraltidskrift nr 12 2012»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II Detta är den andra delen av Markus Hagbergs artikel om

Läs mer

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling

Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling Församlingsordning för Uppsala Missionsförsamling antagen vid årsmöte 2008-03-01 och församlingsmöte 2008-05-25 samt ändrad vid årsmöte 2009-03-07 och

Läs mer

Samhällets förändring och gudstjänstens. - en bakgrund till arbetet med våra gudstjänstböcker

Samhällets förändring och gudstjänstens. - en bakgrund till arbetet med våra gudstjänstböcker Samhällets förändring och gudstjänstens - en bakgrund till arbetet med våra gudstjänstböcker www.arcusforlag.se Gudstjänsten består av en brokig skara människor med samma hunger Sikahällen utanför Norrtälje,

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Fo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling 2012 2015

Fo rsamlingsinstruktion fo r Landeryds fo rsamling 2012 2015 Församlingsbeskrivning och Omvärldsanalys Församlingsbeskrivning Landeryds församling har de senaste 40 åren utvecklats från en landsbygdsförsamling utanför Linköping till en förortsförsamling med den

Läs mer

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus

Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Doppastoral Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus Grundläggande förutsättningar Så här beskriver Kyrkoordningen (KO) dopet: Dopet är ett sakrament,

Läs mer

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor,

Församlingen lever i denna mission genom: evangelisation, att föra glädjebudet om Jesus Kristus till alla människor, Församlingskonstitution Församlingens konstitution består av Teologisk grund för Equmeniakyrkan samt Församlingsordning och Församlingsstadgar antagna av Fristads Missionskyrka 2014 09 29 och 2014 09 --.

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013

- fristående kristen skola i centrala Göteborg. Gäller fr o m höstterminen 2013 Vasaskolan - fristående kristen skola i centrala Göteborg Gäller fr o m höstterminen 2013 Post- och besöksadress: Telefoner: E-post: Stiftelsen för kristna skolor: Viktor Rydbergsgatan 18 031-167 157 -

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Gemenskapens väg. Samlingssång

Gemenskapens väg. Samlingssång Gemenskapens väg En mässa blir till I början hade vi många drömmar och förväntningar och resan fram mot en färdig mässliturgi har varit lång, intressant, lärorik och fantastisk. Samlingssång Idén föddes

Läs mer

TD Jan-Olof Aggedal 2

TD Jan-Olof Aggedal 2 Det första syftet är att undersöka hur Svenska kyrkan som ett evangeliskt-lutherskt trossamfund och som begravningshuvudman förhåller sig till holiness in space and time. TD Jan-Olof Aggedal 2 Det andra

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Bekännelsen gestaltas i gudstjänst och liv

Bekännelsen gestaltas i gudstjänst och liv Vi skall nu fortsätta genom att gå igenom dessa inalles sex nivåer i skrivningen om bekännelsen, och kommentera vad respektive nivå innebär liksom vilka dokument som ingår i respektive nivå och i någon

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Kristen livsstil, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6:

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. L = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare

Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. L = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare Högmässa i fastan Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare I Inledning Inledande musik (preludium

Läs mer

Liturgi / gudstjänst, kyrkoår

Liturgi / gudstjänst, kyrkoår Liturgi / gudstjänst, kyrkoår Sammanfattning konfirmationsundervisning Lena Bergman, Peter Kempi S:t Matteus församling Som inledning till konfirmationsundervisningen ställde vi frågorna: Varför firar

Läs mer

Musiken i kyrkohandboksförslaget

Musiken i kyrkohandboksförslaget Musiken i kyrkohandboksförslaget anna maria böckerman Jag vill börja den här recensionen med att positionera mig själv och min uppgift. Jag är till yrket kyrkomusiker och arbetar i en svenskspråkig församling

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

210/ Ändring av högmässotider i församlingen. Kyrkoherde Stefan Forsén

210/ Ändring av högmässotider i församlingen. Kyrkoherde Stefan Forsén 210/2016 22 Ändring av högmässotider i församlingen Beslutsförslag Kyrkoherde Stefan Forsén Behandling Församlingsrådet besluter att Matteus församlings gudstjänstliv ändras räknat från och med Första

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

Religiös fostran med övningar (2 sp) Practices for Education in Church

Religiös fostran med övningar (2 sp) Practices for Education in Church 580200.0 (2012-2013 version Religiös fostran med övningar (2 sp) Practices for Education in Church - beredskap att i praktiken omsätta kyrkans plan för konfirmandundervisning - beredskap att didaktiskt

Läs mer

Kyrkohandboksarbetet. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2015:2

Kyrkohandboksarbetet. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2015:2 Kyrkomötet Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2015:2 Kyrkohandboksarbetet Sammanfattning I detta betänkande behandlas fyra motioner med relation till kyrkohandboksarbetet. I motion 2015:15 föreslås

Läs mer

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo

FÖRSAMLINGENS VISION. Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT. Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Sammanfattning av predikoserie i tre delar: INÅT UPPÅT -UTÅT Stefan W Sternmo FÖRSAMLINGENS VISION Vad är församlingens vision, väg och värderingar? Enligt vår församlingsordning är

Läs mer

Griftetal för Staffan Bergman Hebr. 13:7 Staffan predikade Guds Ord och tjänade Herren till slutet

Griftetal för Staffan Bergman Hebr. 13:7 Staffan predikade Guds Ord och tjänade Herren till slutet Griftetal för Staffan Bergman 2015-11-26. Hebr. 13:7 I Guds + Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Amen. Låt oss bedja. I liv och död min tillflykt bliv, Jag i din hand mig giver. När du, o Jesus,

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

Studiehandledning. Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm. Levande samtal psalmboken 2

Studiehandledning. Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm. Levande samtal psalmboken 2 levande samtal Studiehandledning Anna Davidsson Bremborg Cristina Grenholm Levande samtal psalmboken 2 Studiehandledning för fem träffar om psalmboken 5 1. Att lära känna psalmboken 5 2. Vi upptäcker psalmboken

Läs mer

Kristi återkomst Sankt Pauli kyrka

Kristi återkomst Sankt Pauli kyrka Domsöndagen Kristi återkomst Sankt Pauli kyrka 2013-11-24 Psalmer: 314, 317, 315, 76, 490 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan1569 Det är Söndagsskola för de yngre under predikan i rummen under

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: :33:33)

1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: :33:33) 1: Stockholms stift, domkapitlet (registrerat: 2016-04-29 10:33:33) Namn på kontaktperson (obligatoriskt) tania cea Befattning assistent 2. Kyrkokyrkohandboksförslaget 2016 ska ge möjlighet till lokal

Läs mer

Församlingsinstruktion

Församlingsinstruktion Församlingsinstruktion Glanshammars församling Svenska Kyrkan i Glanshammar Innehåll sid Inledning... 3 1. Reglerna för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

Församlingsinstruktion för Kortedala församling

Församlingsinstruktion för Kortedala församling Församlingsinstruktion för Kortedala församling Illustration: Andreas Karlsson I församlingen finns tre prästbefattningar, en kyrkoherde och två komministrar samt två diakonbefattningar. I församlingen

Läs mer

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II »Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II MARKUS HAGBERG Detta är den andra delen av Markus Hagbergs artikel om de teologiska och pastorala problemen

Läs mer

Kvällsgudstjänst på alla helgons dag

Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Kvällsgudstjänst på alla helgons dag Vid kvällsgudstjänsten på alla helgons dag minns man under förbönen dem som dött i tron på Kristus och särskilt de församlingsmedlemmar som har avlidit under året.

Läs mer

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11

Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Söndag 03 november :11 * Sammanfattning av predikan den 8/9 Vem är den helige Ande? - Tredje personen i Guds treenighet - Är Faderns och Jesu/Kristi ande Tittade på några bilder vi har för Anden: Duva, Eld, Vind, Källa Anden

Läs mer

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj

DEL AV GEMENSKAPEN. Kyrkan är Guds famn och familj Medlemskap DEL AV GEMENSKAPEN Kyrkan är Guds famn och familj Varje år finns en majoritet av kyrkans nära sju miljoner medlemmar med i något av kyrkans sammanhang. Det kan vara i den lilla kören på landet,

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof

Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof Ordning för minnesgudstjänst i samband med olycka eller katastrof När en minnesgudstjänst ordnas i samband med en olycka eller katastrof, har oftast en viss tid, timmar eller dygn, gått efter händelsen.

Läs mer

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION

FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖRSAMLINGSINSTRUKTION TRO, HOPP OCH KÄRLEK Detta är vår församlingsinstruktion. Den beskriver vår vision och våra mål. Församlingsbor, anställda och förtroendevalda har arbetat fram den tillsammans. MÄKTIGA

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

i Centrumkyrkan Tumba händer nr , 2 september 14 oktober

i Centrumkyrkan Tumba händer nr , 2 september 14 oktober i Centrumkyrkan Tumba händer nr 3 2012, 2 september 14 oktober DETTA PROGRAMBLAD är en hälsning till dig från Centrumkyrkan i Tumba. Du hittar den i centrum, Gröndalsvägen 10. Du är varmt välkommen till

Läs mer

Varför bygger vi församlingar?

Varför bygger vi församlingar? Varför bygger vi församlingar? Finland och världen överlag är full av olika kristna gemenskaper. I vårt land finns det folkkyrkoförsamlingar (Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland), missionsföreningar,

Läs mer

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3. A. Förbön för sjuka Andakten leds av en präst, en församlingsanställd en församlingsmedlem. Materialet kan användas i tillämpliga delar. Det fullständiga formuläret för förbön för sjuka finns i Kyrkliga

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Bana väg för Herren Sankt Pauli kyrka 15 dec 2013

Bana väg för Herren Sankt Pauli kyrka 15 dec 2013 Tredje söndagen i advent Bana väg för Herren Sankt Pauli kyrka 15 dec 2013 Psalmer: 107:1-2, 423:-, 426:b, 104:4-7, 107:4-5 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan 1274 Söndagsskola för de yngre

Läs mer

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds

Läs mer

svenska kyrkans utredningar 2012:2 FÖRSLAG

svenska kyrkans utredningar 2012:2 FÖRSLAG svenska kyrkans utredningar 2012:2 FÖRSLAG Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del Förslag Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 1 FÖRSLAG KYRKOHANDBOK FÖR SVENSKA KYRKAN DEL Svenska kyrkans utredningar 2012:2

Läs mer

Kyrkoår och evangeliebok

Kyrkoår och evangeliebok Introduktion till avsnittet Evangelieboken i Psalmer och Sånger Kyrkoår och evangeliebok Den första kristna församlingen samlades från början till gudstjänst på söndagen, Herrens dag (t.ex. 1 Kor 16:2).

Läs mer

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 EFS stadgar föreskriver att årsmötet tillsammans med rambudget ska fastställa en verksamhetsplan för kommande år. Verksamhetsplanen ska ange inriktningar

Läs mer

Jesu dop Sankt Pauli kyrka 12 januari 2014

Jesu dop Sankt Pauli kyrka 12 januari 2014 1:a sön ef Trettondedagen Jesu dop Sankt Pauli kyrka 12 januari 2014 Psalmer: 350:1-2, 608 ur Cecilia, 348:1-3, 119:2-3, 641:7 Dagens bibeltexter finns i psalmboken på sidan 1312 Söndagsskola för de yngre

Läs mer

som e-bok innehåll förord

som e-bok innehåll förord som e-bok innehåll förord GUDSTJÄNSTBOKEN GUDSTJÄNSTBOKEN Handbok för församlingarna i Evangeliska Frikyrkan, Pingströrelsen, Svenska Alliansmissionen och Svenska Baptistsamfundet Bokförlaget Libris Örebro

Läs mer

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap

STUDIEGUIDE. till läse- och samtalscirkel utifrån boken. Liv i gemenskap STUDIEGUIDE till läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Läse- och samtalscirkel utifrån boken Liv i gemenskap Författare: Dietrich Bonhoeffer Förlag: Libris förlag, 2016 Studieguide: Lina

Läs mer

e-post: johanna.sahlin@equmenia.se telefon: 08-58003214

e-post: johanna.sahlin@equmenia.se telefon: 08-58003214 Equmeniakyrkans insamlingsdag till equmenia infaller på tacksägelsedagen den 13 oktober. Temat för insamlingen är att Växa Tillsammans. I denna kampanjguide har vi försökt samla lite tankar och idéer för

Läs mer

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när Ekumeniken III Nattvarden Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007 När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när stunden var inne (Luk 22:14), tog han ett

Läs mer

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara

Läs mer

Församlingsinstruktion. för. Fässbergs församling

Församlingsinstruktion. för. Fässbergs församling 1(6) Församlingsinstruktion för Fässbergs församling Fässbergs församling utgör eget pastorat och ingår i Mölndals kyrkliga samfällighet i Göteborgs stift. I pastoratet finns en befattning som kyrkoherde

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga.

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga. S:t Görans Katolska församling Karlskoga Hösten 2009 Församlingsbladet S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga. Välkomna tillbaka! Alla har vi säkert lagt märke till hur dagarna börjar

Läs mer

med söndagsskola. för alla åldrar. 20 oktober GUDSTJÄNST med söndagsskola. * Startar klockan 13:00 med gemensam lunch (ta med egen mat).

med söndagsskola. för alla åldrar. 20 oktober GUDSTJÄNST med söndagsskola. * Startar klockan 13:00 med gemensam lunch (ta med egen mat). GRÄNNA PINGST SÖNDAGAR Varje vecka klockan 16:30 * med församlingsdag 6 oktober 8 september 13 oktober 15 september 20 oktober 1 september 22 september 29 september ** för alla åldrar * Startar klockan

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

FÖRSAMLINGSORDNING FÖRSAMLINGSORDNING, STOCKARYDS FRIKYRKOFÖRSAMLING

FÖRSAMLINGSORDNING FÖRSAMLINGSORDNING, STOCKARYDS FRIKYRKOFÖRSAMLING FÖRSAMLINGSORDNING 1 INNEHÅLL: Sida 3.. Inledning VI ÄR Sida 4.. Vår historia och bakgrund Sida 4 Vår identitet och tro Sida 4. Vår bibelsyn VI VILL Sida 5 Vår vision Sida 5 Vårt uppdrag Sida 5 Vår församlingsinriktning

Läs mer

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk.

Typiskt Johannes! tänker jag när jag läser igenom texten, åter igen uttrycker han sig som i ett filosofiskt symbolspråk. Predikan 2 sön ef Trettondedagen 3 årg. Psalm: 332:1-3, 38b, 259, 15:3-4, 2002 Söderledskyrkan. Psalm: 259, 236, 38b, 785/SvPs 709, 15, Red. 2017 C.ka. Johannes 5:31-36, Livets källa Tidigare var söndagen

Läs mer

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn

Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! Förskolematerial/Ordets liturgi för barn Jesus, nu är du här! är en katekes för förskolebarn. Materialet är också tänkt för de församlingar som har möjlighet att erbjuda barnen en

Läs mer

Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING

Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING Vigselgudstjänst KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD Procession med vigselparet kan förekomma under klockringning inledande musik. Gudstjänsten kan inledas med orgelmusik annan instrumental- vokalmusik. Fast

Läs mer

Psalmboken. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionernas förslag. Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2016:7

Psalmboken. Sammanfattning. Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut. Motionernas förslag. Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2016:7 Kyrkomötet Kyrkomötet Gudstjänstutskottets betänkande 2016:7 Psalmboken Sammanfattning I motionerna 2016:47, 2016:68 och 2016:78 föreslår motionärerna ändringar och revideringar av Den svenska psalmboken.

Läs mer

Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen

Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen Vägledning för arbetet med församlingsinstruktionen Församlingsinstruktionen ett grunddokument Varje församling ska ha en församlingsinstruktion och församlingar som ingår i ett pastorat ska ha en gemensam

Läs mer

Avundsjuk på episkopatet

Avundsjuk på episkopatet Ledare SPT nr 15/16 2012 Avundsjuk på episkopatet STUNDOM TALAR MAN i ekumeniska och interreligiösa sammanhang om att det finns en»helig avundsjuka» mellan olika kristna kyrkor eller t.o.m. mellan olika

Läs mer

Kursplan, Praktisk teologi 1, med verksamhetsförlagd utbildning & mentoring

Kursplan, Praktisk teologi 1, med verksamhetsförlagd utbildning & mentoring Kursplan, Praktisk teologi 1, med verksamhetsförlagd utbildning & mentoring Kurskod: KP 21 Ämnesområde: Kyrko- & missionsvetenskap Kursens benämning: Praktisk teologi 1, med verksamhetsförlagd utbildning

Läs mer

Svenska kyrkans medverkan i Jesusmanifestationen

Svenska kyrkans medverkan i Jesusmanifestationen Kyrkomötet Kyrkomötet Ekumenikutskottets betänkande 2009:4 Svenska kyrkans medverkan i Jesusmanifestationen Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2009:49 av Eva-Maria Munck och Gustaf Bengtsson

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad.

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. Predikotext: Joh 1:1-14 Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. PS 127:2 Jesu födelse omges av mycket

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

Lärobildningens problem

Lärobildningens problem Ledare SPT nr 20 2012 Lärobildningens problem Hur bildas lära i kyrkan? Å ena sidan är lärobildning en pågående process av bön, undervisning av den växande generationen, predikan, bokskrivande och samtal

Läs mer