Samordning för socialt företagande

Transkript

1 Samordning för socialt företagande

2 2 Innehållsförteckning Sammanfattning Introduktion Rapportens upplägg Syfte Bakgrund Arbetsintegrerande sociala företag Beskrivning av arbetsintegrerande sociala företag Coompanion Stockholm Samordningsförbund Arbetsförmedlingen, Kommunerna, Försäkringskassan och Stockholms Läns landsting Problemanalys Arbetslöshet, etableringsersättning, ekonomiskt bistånd och sjukskrivningar Arbetsintegrerande sociala företag som rehabiliterande aktör Stöd för arbetsintegrerande sociala företag Omvärldsanalys Riktlinjer och styrdokument Konsortier Socialt ansvarstagande Samarbete mellan arbetsintegrerande sociala företag Hur startar arbetsintegrerande sociala företag Tidigare projekterfarenheter Resursmodellen Explosion Grenverket Sfinx SPRING Dubbelt så bra K Kommunalt stöd Botkyrka kommun Huddinge kommun Värmdö kommun Salem Nacka Haninge Tyresö Nynäshamn Södertälje Transnationella erfarenheter Metod Metoder och arbetssätt Omfattning Intersektionellt perspektiv (statistik)

3 3 4. Data Arbetsintegrerande sociala företag, antal anställda och sysselsatta Samordningsförbunden, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, näringslivet, landstinget och kommunernas perspektiv Befintliga sociala företag i kommunerna samt tänkbara affärsområden Styrdokument, handlingsplaner och mål Svårigheter och möjligheter som kommunala politiker, tjänstemän och näringsliv upplever Prioriterade målgrupper och områden hos kommunerna, politiker, tjänstemän och samordningsförbunden Nuvarande stöd som respondenterna uppgivit Arbetsintegrerande sociala företagens perspektiv Målgrupper de arbetsintegrerande sociala företagen arbetar med Behov och problem arbetsintegrerande sociala företag upplever Transnationella erfarenheter i projektet Analys Arbetsintegrerande sociala företag som möjlighet Behov och utvecklingsmöjligheter för arbetsintegrerande sociala företag inom respektive kommun, samordningsförbunden och dess medlemmar Öka kunskapsnivån genom anpassade informationsinsatser Aktivt nyttjande av styrdokument och handlingsplaner Upphandling Idéburet offentligt partnerskap Finansieringsmöjligheter Rådgivning och affärsutveckling Samverkan Deltagare hos arbetsintegrerande sociala företag och vägar vidare Exempel på förslag till genomförandeprojekt Sammanfattat förslag av ett kommande genomförandeprojekt Föreslagna insatser i ett kommande genomförandeprojekt Förslag på mål i ett kommande genomförandeprojekt Förslag på målgrupp i ett kommande genomförandeprojekt Förslag på projektägare och medfinansiering i ett kommande genomförandeprojekt Intressentanalys Samverkansanalys Källor Bilaga 1. Statistik Bilaga 2. En deltagares resa vid arbetsträning Bilaga 3. Faktorer för framgångsrik samverkan Bilaga 4. Samarbetsavtal i form av idéburet offentligt partnerskap, IOP, mellan parterna Textilmakarna i Södertörn ekonomisk förening och Farsta stadsdelsförvaltning, Avdelning Socialtjänsten

4 4 Sammanfattning Rapporten Samordning för social företagande är resultatet av en ESF-finansierad förstudie mellan fem Samordningsförbund i Stockholms län och Coompanion Stockholm från februari till november år I rapporten beskrivs hur det arbetsintegrerande sociala företagandet kan stödjas i de nio berörda kommunerna. En gemensam behovs- och problemanalys vilken undersökt de lokala förutsättningarna för kommunerna, samordningsförbunden, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting och Arbetsförmedlingen för att utveckla det sociala företagandet genomfördes. Som ett resultat har ett förslag till genomförandeprojekt tagits fram som kan möjliggöra för fler människor att nå egen försörjning. Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet. De har som övergripande mål att arbetsintegrera och skapa arbetstillfällen genom arbetsträning och rehabilitering. De har stort fokus på delaktighet och empowerment, återinvesterar vinsterna och är fristående från offentlig sektor. I de medverkande 9 kommunerna finns idag ca 21 sociala företag som är verksamma inom branscherna: bygg, café, catering, lokalvård, snickeri, second hand, gröna näringar, bemanning, montering med flera. Dessa sociala företag anställer sammanlagt 300 personer och sysselsätter 1000 personer. Det främsta problemet som uppfattades från både tjänstemän och politikers sida var kunskapsbrist, både gällande sociala företag i sig men även kring hur de kan arbeta med upphandlingar med sociala kriterier och liknande modeller för att stödja utvecklingen av det sociala företagandet. De sociala företagen upplever även de en kunskapsbrist hos tjänstemännen och politikerna, inte minst när de eftersöker finansieringslösningar och affärsutvecklingsmodeller. Något som tyder på goda förutsättningar för ett genomförandeprojekt är det faktum att 99 % av representanterna för samordningsförbunden, kommunerna, landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, de arbetsintegrerande sociala företagen och näringslivet som deltagit anser att det sociala företagandet behöver utvecklas. Förstudien har uppmärksammat att det finns lokala skillnader hos förstudiens partners som behöver jämnas ut innan ett gemensamt projekt kan tas an. Förstudien föreslår därför att ett fortsatt strategiskt arbete sker inom partnerskapet med ambitionen att göra en gemensam ansökan till ESF vid ansökningsomgången 1:a kvartalet år Genomförandeprojektet bör bygga vidare på tidigare erfarenheter inom socialfonden och lokalt genomförda projekt. Förstudien föreslår ett genomförandeprojekt med mål att minska utanförskap och arbetslöshet genom arbetsrehabilitering och arbetsträning på sociala företag. Detta ska resultera i att fler individer ökar sin upplevda hälsa, kommer i egen försörjning och går vidare till studier eller praktik. Parallellt ska projektet öka kunskapen om det arbetsintegrerande sociala företagandet och samverkan mellan myndigheter, näringsliv och de sociala företagen. Projektet ska också bidra till att skapa förutsättningar för en ökning av antalet sociala företag. Vidare ska projektet skapa nätverk mellan de sociala företagen, kompetensutveckla handledare, verksamhetsledare samt deltagare i de sociala företagen. 4

5 5 1. Introduktion För att skapa ett inkluderande samhälle och en välmående befolkning finns det behov av hållbar stadsdelsutveckling och en arbetsmarknad där alla får plats. En sysselsättning är ofta navet i en individs liv och avgörande för dess välmående och utveckling. Dessvärre är arbetslösheten i stora delar av Stockholms län historiskt sett hög, detta trots att regionen kan sägas vara en motor för landets ekonomiska utveckling. Ända sedan industrialismen har antalet arbeten utan krav på utbildning eller erfarenhet minskat i Sverige. I samband med produktivitetsökningar på grund av digitalisering, outsourcing med mera har antalet okvalificerade arbetstillfällen minskat kraftigt. En stor del av Stockholms arbetskraft är förvisso högutbildad och kan konkurrera om de kvalificerade jobben men det finns samtidigt grupper av människor som står utanför den delen av både samhället och arbetsmarknaden. Individer som många gånger kan ha varit sjukskrivna eller arbetslösa en längre tid, som inte fått eller har de möjligheter vilka andra gynnats med. Hit räknas bland annat personer som är unga, utrikesfödda, har låg utbildnings nivå, har bristande arbetslivserfarenhet, är språksvaga, har lämnat Kriminalvården, är eller har varit långtidssjukskrivna samt personer som är psykiskt och/eller fysiskt funktionsnedsatta. För dessa personer finns behov av ett utökat stöd. Individerna har ofta behov av arbetsplatser som kan erbjuda tydligt avgränsade arbetsuppgifter, tillgång till handledarstöd, fasta rutiner och uppföljning för att möjliggöra en återgång till arbetsmarknaden eller för anställning på ett anpassat arbete. För dessa personer är arbetsmarknaden idag väldigt smal. För att vidga och finna nya vägar till arbetsmarknaden, bidra till en hållbar stadsutveckling och möjliggöra ett samordnat stöd till rehabilitering för dessa individer har flera offentliga parter gått samman och bildat samordningsförbund. Samordningsförbundens uppdrag är att finansiellt samverka kring förebyggande och rehabiliterande insatser mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstinget och kommuner. Finansiella samordningsförbund i Sverige har med tiden börjat intressera sig allt mer för att stödja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag. Arbetsintegrerande sociala företag arbetar med att skapa delaktighet, arbetsintegrera och rehabilitera personer som står långt från arbetsmarknaden. Med delaktighet och ansvarstagande i företaget ökar också individens delaktighet i samhället. De arbetsintegrerande sociala företagen drivs med huvudändamålet att skapa arbete för dessa målgrupper, med företagandet som verktyg. De arbetsintegrerande sociala företagen har just som syfte att vidga arbetsmarknaden, skapa en hållbar stadsdel och på det sättet skapa jobb, utveckling samt sysselsättning för personer som idag står utanför arbetslivet. Arbetsintegrerande sociala företag har visat sig vara en bra plattform då de skapar arbetsplatser som fungerar utifrån varje individs förmåga. Behoven av fler arbetsintegrerande sociala företag är stora men kan med den nuvarande tillväxttakten inte svara emot det behov som finns. För att på allvar kunna bidra till att minska arbetslösheten, främja den lokala och regionala ekonomiska tillväxten så måste de bli fler, starkare, växande, mer expansiva och utveckla en större samverkan utifrån sina egna förutsättningar. Nu finns en vilja hos flera kommuner, samordningsförbund och myndigheter att på ett helt nytt sätt skala upp och utveckla 5

6 6 detta stöd på ett sätt som skulle kunna göra stor skillnad vad gäller skapande av ny sysselsättning och anställningar i de arbetsintegrerande sociala företagen. Förstudien är resultatet av en samverkan mellan Samordningsförbund i Stockholms län 1. Studien har skapat förutsättningarna till att driva ett gemensamt genomförandeprojekt för personer inom målgruppen. Genom utvecklad samverkan och samordning mellan samordningsförbunden, kommunerna, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstinget, det privata näringslivet, civilsamhället och de befintliga sociala företagen försöker vi i denna rapport att ta ett helhetsgrepp för personer inom målgruppen. Rapporten beskriver de behov som de sociala företagen, liksom individerna som verkar inom dem samt de ovan nämnda myndigheterna, har och påvisar möjligheterna för framtida utveckling. 1.1 Rapportens upplägg Begreppen och de parter som behandlas i förstudien presenteras i bakgrunden som sedan övergår till en fördjupad problemanalys. I problemanalysen beskrivs individernas, de arbetsintegrerande sociala företagens och de inbegripna myndigheternas behov och förutsättningar. Vidare presenteras en omvärldsanalys vilken inbegriper tidigare forskning och projekt som bedrivits på ämnet vartefter metoden för själva studien presenteras tillsammans med avgränsning. Därefter diskuteras en avgränsning, omvärldsanalys, intressent- och samverkanskartläggning för ett eventuellt framtida projekt. Avslutningsvis presenteras hur en eventuell medfinansiering skulle kunna se ut samt hur ett projekt skulle kunna utvärderas och implementeras. Genomgående i rapporten hänvisas till aktuell forskning på området. Aktuell statistik kring kön och kommuner finns också presenterad under målgruppsanalys 1.2 Syfte Förstudien har haft som syfte att utreda och ta fram en plan för att utveckla det sociala företagandet i nio kommuner tillhörande fem samordningsförbund i Stockholm. Förstudien har undersökt och tagit fram en gemensam behovs- och problemanalys för att undersöka de lokala förutsättningarna för utvecklandet av socialt företagande. Förstudiens mål är att: Identifiera behov och utvecklingsmöjligheter för det sociala företagandet inom respektive kommun, Samordningsförbunden och dess medlemmar. Definiera gemensamma mål inför ett kommande genomförandeprojekt. Definiera möjliga samverkansparter. Utse projektägare inför kommande genomförandeprojekt Identifiera prioriterade målgrupper och särskilt utsatta områden. 1 Samordningsförbunden Nacka, Värmdö, Huddinge-Botkyrka-Salem, Östra Södertörn och Södertälje. 6

7 7 2. Bakgrund I bakgrunden presenteras begreppet arbetsintegrerande sociala företag och samordningsförbund samt problemformuleringen, syftet och en omvärldsanalys som påvisar tidigare studiers resultat. 2.1 Arbetsintegrerande sociala företag Arbetsintegrerande sociala företag är företag som möjliggör för personer vilka står långt från arbetsmarknaden att få ett arbete. Huvudändamålet är att stötta människor på vägen mot arbete och egen försörjning, helt eller delvis. Detta genom att möjliggöra delaktighet, egenmakt och välbefinnande för deltagarna. Arbetsintegrerande sociala företag har en dubbel affärsidé vilket innebär att de både säljer arbetsrehabilitering till offentlig sektor och varor och tjänster på den öppna marknaden. Deltagarna i arbetsintegrerande sociala företag står långt från arbetsmarknaden, till exempel på grund av funktionsnedsättning, sjukdom, språksvaghet, missbruk, kriminalitet eller inlärningssvårigheter. Arbetsintegrerande sociala företag tar genom upphandling emot deltagare från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården eller kommunen. De personer som kommer till ett arbetsintegrerande sociala företag genom insatser från det offentliga kan sedan göra karriär inom företaget och få en anställning 2 där eller hitta arbete på en annan arbetsplats (Berghamre et al, 2012) Beskrivning av arbetsintegrerande sociala företag Det finns i dagsläget inget regelverk eller förordning som beskriver eller fastställer vad ett arbetsintegrerande socialt företag är. Dock beslutade regeringen i sin Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag, 2010, att ge en beskrivning av arbetsintegrerande sociala företag. Arbetsintegrerande företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknade verksamhet som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet (Regeringen, 2010) Den nuvarande definitionen av arbetsintegrerande sociala företag ger utrymme för tolkning av vilka företag som verkligen är arbetsintegrerande sociala företag. Tillväxtverket har därför valt att upprätta en lista över de arbetsintegrerande sociala företag som anses ingå i denna definition för att bättre kunna bevaka utvecklingen av 2 Ofta sker de initiala anställningarna i arbetsintegrerande sociala företag via olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder som till exempel anställning med lönebidrag. 7

8 8 dessa (Tillväxtverket, 2011). I dagsläget finns det cirka 310 registrerade arbetsintegrerande sociala företag på Tillväxtverkets lista. Många arbetsintegrerande sociala företag är sociala arbetskooperativ där de anställda även har möjlighet att bli medlemmar och därmed delägare i företaget. Men ett arbetsintegrerande socialt företag kan vara organiserat som ekonomisk förening, aktiebolag, stiftelse eller ideell förening. Den formella associationsformen spelar ingen roll för definitionen (Levander, 2011) Coompanion Stockholm Coompanion Stockholm 3 startade år 1987 och är en ideell förening med ca 140 st kooperativa-, medarbetarägda- och sociala företag som medlemmar. Coompanion Stockholm arbetar med regional utveckling, att stödja den sociala ekonomin och att tillhandahålla kostnadsfri rådgivning till de som vill starta kooperativa och liknande företag. Coompanion Stockholm har som uppdrag av Tillväxtverket och Stockholms stad att stärka det kooperativa företagandet och den sociala ekonomin i länet. Som en del av detta arbetar stödjer Coompanion Stockholm arbetsintegrerande sociala företag genom rådgivning samt via uppdrag från t.ex. Arbetsförmedling, Samordningförbund, kommuner samt genom bl.a. ESF- och Arvsfondsprojekt Samordningsförbund Samordningsförbund är en fristående organisation som ägs av fyra myndigheter: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landsting och kommun/er. Samordningsförbundens uppdrag utgår från SFS 2003:1210; lag om finansiell samordning som beskriver hur kommuner, landsting, Arbetsförmedling och Försäkringskassa kan samverka kring personer med samordnade rehabiliteringsbehov. Den finansiella samordningen mellan olika huvudmän inom rehabiliteringsområdet ska underlätta en effektiv resursanvändning och har två övergripande uppdrag: 1) Metodutveckling och strukturpåverkan inom myndigheterna i syfte att öka samverkanseffekterna mellan de fyra myndigheterna, men också inom myndigheterna minska effekten av stuprörsorganisation. 2) Finansiera och stödja operativ samverkan mellan parterna i syfte att individer med samordnade rehabiliteringsbehov ska kunna förbättra sin hälsa och sin förmåga till förvärvsarbete och/eller studier. Samordningsförbunden leds av en partsammansatt styrelse av tjänstemän och politiker vilken förvaltar en budget med medel från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, region eller landsting/region och kommun. Samtliga parter ska i styrelsen vara representerade. Samordningsförbunden organiseras på frivillig basis. Idag finns det 84 samordningsförbund. 230 kommuner samverkar med landsting eller region, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan genom denna samverkansform (Sveriges kommuner och landsting, ) Samordningsförbundet Östra Södertörn Samordningsförbundet Östra Södertörn bildades den 1 april 2010 med kommunerna Haninge, Nynäshamn och Tyresö. Samordningsförbundet Haninge utgjorde grunden för det nya förbundet. 3 Läs mer på 8

9 9 Sedan 2009 har Samordningsförbundet varit projektägare för tre Socialfondsprojekt, Grenverket Södertörn, Grenverket Tyresö och Nynäshamn samt Resursmodellen Södertörn. Samordningsförbundet Östra Södertörn inledde den 1 juni 2011 en satsning på arbetsintegrerande sociala företagande som bidragit till en mycket positiv utveckling. Satsningen startades tillsammans med Haninge kommun som sedan tidigare hade en policy för arbetsintegrerande sociala företagande. Som ett första steg i satsningen anställdes en verksamhetsutvecklare för arbetsintegrerande sociala företag. Rollen som verksamhetsutvecklare har gått ut på att försöka fånga upp de idéer till sociala företag som haft utvecklingspotential, sammanföra aktörer och ta till vara eldsjälar. Som nästa steg i satsningen bjöd förbundet befintliga och potentiella sociala företag att ingå som partners i ESF-projektet Resursmodellen Södertörn. Detta var starten till utvecklingen som sticker ut i Sverige och skälet till att det finns många starka sociala företag i Haninge, Nynäshamn och Tyresö. Den strategiska satsningen med delfinansiering från Europeiska Socialfonden har gjort att det sociala företagandet i området tredubblats under tre år. På de nio sociala företag som hittills etablerats finns drygt 240 verksamma inom arbetsträning, praktik, sysselsättning eller daglig verksamhet. Av dessa har 65 personer anställning Samordningsförbundet Nacka (Välfärd i Nacka) Välfärd i Nacka 4 grundades 2009 och arbetar med målgrupperna Psykisk ohälsa och sjukfrånvaro Ungdomar utan utbildning Personer med funktionsnedsättning Långtidsarbetslösa Utrikes födda Kvinnor Välfärd i Nacka har begränsad erfarenhet av att arbeta med sociala företag. Det finns ett intresse från förbundets intressenter att verka för att det skapas fler platser för arbetsträning, exempelvis inom sociala företag Samordningsförbundet Värmdö (Värmsam) Samordningsförbundet i Värmdö 5 bildades i april Målgrupperna just nu är unga vuxna som varken arbetar eller studerar i kombination med något av följande: funktionsnedsättning, ofullständiga gymnasiebetyg, aktivitetsersättning, behov av stöd och vägledning samt träning i sociala färdigheter. Vuxna med funktionsnedsättning som behöver samordnat stöd för att komma i arbete eller studier samt personer i behov av förrehabilitering. I Värmdö kommun finns i nuläget inga arbetsintegrerande sociala företag, däremot ett antal kommunala sociala verksamheter som kan, med rätt stöd, knoppa av från kommunen och starta upp fristående arbetsintegrerande sociala företag. För att möjliggöra det scenariot krävs olika former av insatser på olika organisatoriska nivåer. 4 Läs mer på 5 Läs mer på 9

10 Samordningsförbundet Södertälje (Sfris) Samordningsförbundet i Södertälje 6 bildades den 30 november Det ägs och finansieras av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting och Södertälje kommun. I verksamhetsplanerna för 2013 och -14 har förbundets styrelse slagit fast att förbundet ska främja och stödja utvecklingen av arbetsintegrerande sociala företag. Förbundets processtödjare har sedan mars 2013 haft uppdraget att arbeta med denna fråga på del av sin arbetstid. I detta har bl.a. ingått att inventera befintliga arbetsintegrerande sociala företag för att hämta in erfarenheter samt att delta i nätverk, både regionalt och nationellt. Förbundet har även, i samarbete med utomstående konsulter (bl.a. Coompanion) anordnat utbildningar till beslutsfattare. Konsultationer/utbildningar till befintliga arbetsintegrerande sociala företag och idébärare, som är intresserade av att starta arbetsintegrerande sociala företag i olika former, har erbjudits. Frukostmöten med information om arbetsintegrerande sociala företag har arrangerats och samlat många intresserade deltagare. I juni 2013 anordnade förbundet i samverkan med Coompanion en workshop på temat arbetsintegrerande sociala företag. Ett nätverk med befintliga arbetsintegrerande sociala företag har startats i syfte att dela erfarenheter och knyta kontakter Samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka, Salem Samordningsförbundet Botkyrka, Huddinge och Salem 7 startade sin verksamhet den 1 januari Sedan tidigare har det funnits samordningsförbund i Botkyrka (sedan år 2006) respektive Huddinge (sedan år 2007). Medlemmar är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Stockholms läns landsting samt kommunerna Botkyrka, Huddinge och Salem. Förbundet finansierar både insatser i projektform och som mer långsiktig integrerad samverkan. Under 2013 deltog ca individer i kortare samverkansinsatser och 500 personer fick ett fördjupat individuellt stöd. En viktig del i arbetet är att stärka samverkan mellan olika aktörer, vilket ger resultat för individen och bidrar till samhällets sociala hållbarhet. Prioriterade målgrupper är unga vuxna, föräldrar med försörjningsansvar för minderåriga barn samt personer med psykisk ohälsa. Samordningsförbundet finansierar idag flera insatser som rustar och förbereder individen för inträde på arbetsmarknaden, knappt hälften av de män och kvinnor som deltar i dessa insatser påbörjar ett arbete eller studier vid avslut. Ytterligare ca 20 % är redo att ta ett arbete, men lyckas inte få in en fot på arbetsmarknaden. För dessa individer behövs nya vägar till arbetsmarknaden, där sociala företag kan vara en möjlighet att bli självförsörjande. För närvarande finansierar dock inte samordningsförbundet några insatser som har till syfte att utveckla arbetsintegrerande sociala företag. Dock har förbundet en kontinuerlig dialog med kommunerna i frågan. 6 Läs mer på 7 Läs mer på 10

11 Arbetsförmedlingen, Kommunerna, Försäkringskassan och Stockholms Läns landsting Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna och andra myndigheter samverkar och samarbetar på flera sätt för att underlätta för människor att ta tillvara och utveckla sin arbetsförmåga. Detta sker till exempel genom: samordningsförbunden, fördjupat samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, hemsidan 8, Socialfondsprojekt med mera. I denna sektion beskrivs dessa parters uppdrag i relation till arbetsintegrerande sociala företag Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingens uppdrag handlar i grunden om att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad både för arbetssökande och för arbetsgivare. En viktig uppgift är att rusta de individer som står lite längre från arbetsmarknaden. På så sätt kan det bidra till att förhindra utslagning och öka sysselsättningen på lång sikt. En framgångsfaktor och möjliggörande insats från Arbetsförmedlingen var insatsen RESA (rehabilitering, sysselsättning och arbete) för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning. Mellan år 2012 och 2013 upphandlade Arbetsförmedlingen på uppdrag av regeringen 750 sysselsättningsplatser hos arbetsintegrerande sociala företag inom RESA. Den 9 september 2014 beslutade generaldirektören för Arbetsförmedlingen att anta Arbetsförmedlingens plan för arbetsintegrerande sociala företag vilken innebär att: Fler personer i de s.k. utsatta grupperna bör kunna omfattas av vad arbetsintegrerande sociala företag kan erbjuda i samarbete med Arbetsförmedlingen. Det gäller både i rollen som arbetsgivare och som anordnare av arbetsmarknadspolitiska program. Arbetsförmedlingen lade även fram ett förslag till 8-punktsprogram innehållande både utbildning och informationsinsatser, upphandlingar och förlängda ersättningsperioder. (Di.nr: Af-2014/439613) Försäkringskassan När det gäller sjukskrivna har Försäkringskassan uppdraget att samordna resurser för att hjälpa den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetslivet. I ett arbetsintegrerande socialt företag kan personer med olika bakgrund få rehabilitering och sysselsättning: personer som har beviljats sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning med eller utan anställning, personer med funktionsnedsättningar, kort sagt alla som av Försäkringskassan bedöms kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Placeringen av deltagare i sociala företag som en del av rehabilitering/sysselsättning sker dock alltid i samarbete med Arbetsförmedlingen (Försäkringskassan har inte själva möjligheten att upphandla rehabiliteringstjänster). Försäkringskassans roll vad 8 Försäkringskassan, Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen i samarbete med Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Sociala Arbetskooperativens Intresseorganisation (SKOOPI) tagit fram hemsidan för att myndigheter lättare ska kunna få tillgång till den informationen som behövs för att bättre kunna samarbeta med arbetsintegrerande sociala företag. 11

12 12 gäller enskilda individers försörjning under en rehabilitering/arbetsträning är dock mycket viktig. Försäkringskassan har inga policys kring sociala företag Kommunerna I Socialtjänstlagen (SoL) (2001:453) står det att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver". Kommunens ansvar regleras i Socialtjänstlagen 9 och enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Grundsynen i SoL, stämmer väl överens med det som präglar de arbetsintegrerande sociala företagen. Sociala företag uppmärksammas alltmer som en resurs för jobb, välfärd och demokrati. Det är inte bara den enskilda människan som har mycket att vinna på att skapa sig ett arbete. Ur kommunernas synvinkel är det en stor vinst om människor erbjuds en plattform för arbete istället för att individen under en kortare, eller längre tid behöver ekonomiskt bistånd. Samtidigt stimulerar kommunerna näringslivstillväxt där möjliggörandet för arbetsintegrerande sociala företag kan innebära minskade kostnader och ökade skatteintäkter. Därför är kommuner ofta med och stödjer arbetsintegrerande sociala företag på olika sätt, bland annat genom upphandling, samarbetsavtal, idéburet offentligt partnerskap, arbetsledning, upplåtande av lokaler och tecknande av avtal i LSS och SoL etc Landstinget Stockholms läns landsting (SLL) ska verka för en god hälsa i hela befolkningen. Det övergripande målet är en god och jämlik hälsa för alla i länet. SLL lyfter fram flera hälsorelaterade åtgärder där landstinget ska verka; goda livsvillkor där ojämlikhet i hälsa ska minska, goda arbetsförhållanden vilket syftar till att den arbetsrelaterade hälsan ska förbättras, hälsosamma levnadsvanor där förutsättningarna för goda levnadsvanor ska förbättras. Vidare ska ohälsa på grund av livsstil minskas liksom den psykiska ohälsan. Deltagarna hos arbetsintegrerande sociala företag lider ofta av fysisk eller psykisk ohälsa och en avgörande del i deras rehabilitering utgörs av hälsofrämjande åtgärder. 9 Av 1 kap. 1 SoL framgår att socialtjänsten bland annat ska inriktas på att frigöra och utveckla enskilda och gruppers egna resurser och främja människors aktiva deltagande i samhället. Verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Kommunernas insatser ska grundas på att frigöra människors egna resurser och att främja deras aktiva deltagande i samhällslivet och kommunerna har, med vissa få undantag, "det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver". 12

13 Problemanalys I detta avsnitt beskriver vi de regionala förhållandena och behoven Arbetslöshet, etableringsersättning, ekonomiskt bistånd och sjukskrivningar I Sverige har antalet individer vilka varit arbetslösa i mer än ett år ökat från knappt personer januari 2007 till personer januari 2014 (Arbetsförmedlingen, ). Samma period har långtidsarbetslösheten i relation till den totala arbetslösa arbetskraften ökat från 25 % till 30 % (Ekonomifakta, ). Detta återspeglas också på lokal nivå vilket har resulterat i att allt fler personer får del av de aktivitetsstöd 10 som tillhandahålls av Arbetsförmedlingen. (Arbetsförmedlingen, ) Figur 1 återspeglar antalet öppet arbetslösa i aktivitetsstöd totalt av den registrerade arbetskraften år 2013 i de nio studerade kommunerna. Inom samtliga kommuner har antalet arbetslösa ökat sedan den ekonomiska krisen år 2009 och framförallt de kommuner vilka har högre andel socioekonomiskt svaga grupper. Till dessa hör till exempel Södertälje, Botkyrka, Nynäshamn och Haninge vilket också återspeglas i figur Aktivitetsstöd tilldelas en individ som är del av ett arbetsmarknadspolitiskt program. Till exempel: jobb- och utvecklingsgarantin, arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, arbetslivsintroduktion eller projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. 13

14 14 (Socialstyrelsen, ekonomisk bistånd, ) Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) är det begrepp som täcker all ekonomisk hjälp enligt socialtjänstlagen. Försörjningsstöd är en del av det ekonomiska biståndet och avser de vanligaste och regelbundet återkommande levnadskostnaderna. Figur 2 följer ett likartat mönster som figur 1. Detta skulle kunna innebär att andelen öppet arbetslösa i aktivitetsstöd också följer antal som mottager ekonomiskt bistånd. Observera att Botkyrkas siffror inte presenteras i denna figur, detta eftersom Botkyrkas statistik saknas. Snittet i Stockholms län på antal individer som mottager ekonomiskt bistånd i relation till befolkningen är ca 2,5 % och över 40 % av det som betalas är på grund av arbetslöshet. (Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 2012, ). (Försäkringskassan, ) 14

15 15 Figur 3 som visar antalet pågående sjukfall 11 år 2013 i relation till befolkningen i respektive kommun som procentuellt sett är relativt likvärdigt i samtliga kommuner. Det är svårt att jämföra antalet sjukfall med tidigare år då regelsystemet för bedömning av sjukskrivning har förändrats. (Försäkringskassan, ) Spridningen mellan de olika kommunerna av antal individer som mottager etableringsstöd är stor. Det är tydligt att Södertälje kommun har långt fler individer som mottager etableringsstöd än andra kommuner. Ovan har redogjorts för de individer vilka finns registrerade hos någon av myndigheterna. Däremot vet vi att det finns ett bortfall, framförallt bland unga så kallade NEET vilka varken studerar, praktiserar eller arbetar. Givet denna kännedom är det tydligt att det finns ett stort behov för samordningsförbunden och dess medlemmar att minska arbetslösheten i allmänhet och den långvariga arbetslösheten och sjukskrivningen i synnerhet. Både på grund av individens välmående men också med vetskapen om de stora samhällsekonomiska vinningarna som går att göra Arbetsintegrerande sociala företag som rehabiliterande aktör Antalet arbetsintegrerande sociala företag ökar i Sverige och har sedan första mätningen 2008 ökat från 150 till 310 år Totalt är personer anställda och personer medarbetare/sysselsatta på arbetsintegrerande sociala företag i Sverige. Detta kan jämföras med Samhall som har ca personer anställda. Genom socioekonomiska bokslut har beräkningar gjorts kring de samhällsvinster som de arbetsintegrerande sociala företagen har bidragit till. Det framgår till exempel i rapporten Ur samhällets perspektiv att vinsterna för individer som tidigare varit missbrukare och/eller kriminella som har rehabiliterats via sitt deltagande i de sociala företaget uppgår till 1 miljon kronor per individ (Nilsson & Wadeskog, 2006). I de socioekonomiska boksluten för företagen Hantverkskooperativet UNITS och Beatebergs Hunddagis som bedriver LSS-verksamhet framgår det att varje individs 11 Ett sjukfall är en sammanhängande period av sjukpenning och/eller rehabiliteringspenning. 15

16 16 deltagande har skapat en samhällsvinst på mellan kr och kr per person. (SKOOPI, ) Några av de arbetsintegrerande sociala företagen har gjort analyser av varför deltagarna lämnar verksamheten. Ett exempel kan ses i figur 5 där 44 % av deltagarna gick vidare till anställning eller motsvarande i företaget Hela människan i Botkyrka. Temagruppen för företagande & entreprenörskap har genomfört en studie som syftar till att jämföra arbetsintegrerande sociala företag som arbetsmarknadspolitisk insats med andra insatser. Studien har tittat på 43 arbetsintegrerande sociala företag som fanns mellan år 2003 och 2012 och jämfört dess deltagare med personer i en kontrollgrupp. De har undersökt var dessa personer fått sin huvudsakliga inkomstkälla från och jämfört det med en kontrollgrupp under samma tid. Resultatet är att år 2012 så hade 68 % av de som varit verksamma i ett arbetsintegrerande sociala företag sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete, jämfört med kontrollgruppen där 46 % hade sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete. Detta innebär att 22 % fler av de som arbetat på ett arbetsintegrerande socialt företag hade sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete jämfört mot andra arbetsträningsplatser. (Gör arbetsintegrerande företag en skillnad?, 2014) Stöd för arbetsintegrerande sociala företag Arbetsintegrerande sociala företag kan vara en möjlighet för så väl individ som samhälle men för att de ska kunna växa och stabilisera sig kan de behöva stöd. Arbetsintegrerande sociala företag sysselsätter idag ca personer i Sverige och ca 300 i de 9 kommuner denna studie undersöker, men det finns en allt större potential att expandera (Temagruppen unga i arbetslivet, 2014). För att möjliggöra denna potential kan kommun, landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan stödja de eldsjälar och delar av den sociala ekonomin som vill starta arbetsintegrerande sociala företag samt utvecklingen av de befintliga företagen. Arbetsintegrerande sociala företag har en dubbel affärsidé och organiserar sig ofta i andra företagsformer 12 än det traditionella näringslivet. Detta i kombination med att det finns en låg kunskap om arbetsintegrerande sociala företag gör att de stödstrukturer som finns för entreprenörer i det traditionella näringslivet inte inkluderar arbetsintegrerande sociala företag. Men det finns undantag och framförallt så finns det goda möjligheter att anpassa stödet så att det även riktas till sociala företag. I detta avsnitt går författaren igenom en mängd möjliga stöd för arbetsintegrerande sociala företag och de behov som finns Företagsrådgivning för start av sociala företag, legitimitet och kännedom Generellt i samhället är kunskapen om arbetsintegrerande sociala företag låg. Detsamma gäller för handläggarna på de lokala arbetsförmedlingarna samt majoriteten av de kommunala företagsrådgivarna. Det finns en vanlig missuppfattning 12 arbetsintegrerande sociala företag organiserar sig oftast som ideella eller ekonomiska föreningar. 16

17 17 om att arbetsintegrerande sociala företag är någon typ av välgörenhetsorganisationer eller verksamheter bedrivna av kommunen. Legitimiteten för arbetsintegrerande sociala företag behöver därför höjas och kännedomen om dem öka. Ca 140 arbetsintegrerande sociala företag är medlemmar i SKOOPI 13 nationellt (de arbetsintegrerande sociala företagens intresseorganisation) som har till uppgift att förbättra förutsättningarna för arbetsintegrerande sociala företag. I dagsläget erbjuder SKOOPI telefonrådgivning. Tidigare ESF-projekt har påvisat att det är fullt möjligt för arbetslösa att starta arbetsintegrerande sociala företag. Det vanligaste är dock att uppstart sker i samarbete med en annan aktör. För att möjliggöra det finns behov av rådgivnings- och stödinsatser som är avsedda specifikt för målgruppen. Forskning som sammanställts av Tillväxtverket visar nämligen att långtidsarbetslösa har behov av mer tid och tillgång till nätverk för att starta företag. Andra aktuella stöd kan vara gruppbaserad affärsutveckling och coachning samt handledare med kompetens från både företagsrådgivning så väl som socialt kunnande med tillgång till nätverk inom den sociala ekonomin (Tillväxtverket, ). Coompanion arbetar på uppdrag av Tillväxtverket med att rådge personer som vill starta företag tillsammans, i synnerhet inom den sociala ekonomin. Då arbetsintegrerande sociala företag tillhör den sociala ekonomin har Coompanion blivit en naturlig part i utvecklingen av flera arbetsintegrerande sociala företag. Men som beskrivits ovan är dessa entreprenörer ofta i behov av ett mer omfattande stöd än vad som idag är tillgängligt via det uppdrag som Coompanion har. Nyföretagarcentrum 14 och Drivhuset 15 är andra företagsstödjare som finns i hela Sverige, även de rådger nyföretagare och fokuserar på alla typer av företagande Finansiering vid uppstart Finansiering vid utveckling och start av arbetsintegrerande sociala företag är återkommande problematiskt visar flera studier. Som tidigare nämnt finns en problematik kring legitimitet och kännedom om arbetsintegrerande sociala företag, finansinstitut har låg kunskap om affärsverksamheten och företagsformen vilket gör det svårt för dem att göra en relevant kreditbedömning. Ett annat problem är att personerna som startat arbetsintegrerande sociala företag i vissa fall haft en tuff ekonomisk bakgrund på grund av till exempel tidigare missbruk, kriminalitet eller problematisk privatekonomi och därför inte beviljas lån. Till följd av detta har några av de individer som har förutsättningarna fått belåna sina bostäder för att få tillgång till startkapital 16. Även om dessa individer får möjlighet till startkapital kan det finnas en osäkerhet om företaget inte skulle lyckas och individen skulle förlora rätten till bistånd. Vissa kommuner har därför valt att ge garantier för att, vid ett eventuellt tidigt misslyckande, återfå rätten till ekonomiskt bistånd. Detta har minskat tröskeln för en del oroade företagsstartare. 13 Läs mer om SKOOPI på 14 NyföretagarCentrum erbjuder kostnadsfri rådgivning till alla som vill starta eget företag Drivhuset hjälper nya entreprenörer att starta och driva företag eller på andra sätt förverkliga sina idéer Bönorna i Handen fick utöka sina privata bolån för att få tillgång till kapital. 17

18 18 NUTEK (2007) beskriver i rapporten Kapitalförsörjning till sociala företag problematiken för arbetsintegrerande sociala företag att få tillgång till finansiering i etableringsfasen. En diskussion har föregåtts huruvida det finns ett reellt 17 och/eller kontaktbaserat 18 finansieringsgap (Tillväxtanalys, 2011). Utifrån dessa diskussioner har dokument upprättats vilka skall underlätta kontakten mellan finansiär och låntagare. Till exempel har länsstyrelsen författat Så här kan du låna... I den sociala ekonomin (Länsstyrelsen, 2006) och Entrécoop tillsammans med Coompanion Värmland författat Kapitalförsörjning i Ekonomiska Föreningar (Karlsson, 2013). Vidare finns det studier som tyder på att arbetsintegrerande sociala företag sällan beviljas lån från till exempel ALMI eller annan bank då deras möjlighet till att erbjuda säkerheter ofta är begränsade (Tillväxtanalys, 2011., NUTEK, 2007). Ofta finansieras uppstarten istället genom obetalt arbete av deltagarna och/eller via arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Efter den initiala fasen ansöker många arbetsintegrerande sociala företag om finansiering via projekt i till exempel Europeiska socialfonden, kommun, Arbetsförmedling med mera. Dessa projekt måste ofta medfinansieras vilket kan göras via kommun, myndigheter eller ideellt arbete Upphandling Offentlig sektor är i särklass största köparen av de tjänster som arbetsintegrerande sociala företag erbjuder utöver de arbetsintegrerande tjänsterna. De vanligaste branscherna för arbetsintegrerande sociala företag är café/catering, städ, service och arbetsrehabilitering. (Sofisam.se ) Upphandlingen som verktyg är väldigt kraftfullt för att möjliggöra för fler arbetsintegrerande sociala företag. Upphandlingarna är ofta väldigt omfattande och kräver därför mycket resurser både för ansökan och för genomförande. Det är möjligt för kommuner att använda sig av upphandling med sociala kriterier, till exempel att 30 % av de som arbetar inom företaget som svarar på upphandlingen ska vara i en arbetsmarknadsinsats. Något som inte förekommer särskilt ofta Idéburet offentligt partnerskap Idéburet Offentligt Partnerskap, IOP är ett avtal mellan en eller flera idéburna organisationer, det vill säga den sociala ekonomin och den offentliga sektorn. Det är en relativt ny modell av partnerskap som kan användas när varken traditionellt föreningsbidrag eller upphandling är en lämplig form. IOP-avtal skrivs ofta runt en speciell verksamhet, som ägs av den idéburna organisationen, men som den offentliga sektorn vill medverka i. I avtalet bestäms vad partnerskapet gäller, vilka resurser respektive part ska bidra med, hur länge avtalet ska gälla med mera. Ofta skapas idéburna offentliga partnerskap på initiativ av en förening från den sociala ekonomin men det behöver inte vara så. Det viktiga är att båda parter är villiga att skapa ett partnerskap och att IOP är rätt form. När två eller fler parter hittat varandra och vill arbeta vidare är det viktigt att undersöka om ett idéburet offentligt partnerskap är rätt modell för samarbetet. 17 Reellt finansieringsgap innebär att det finns en efterfrågan av kapital men att utbudet är för lågt. 18 Kontaktbaserat finansieringsgap innebär att det finns såväl utbud som efterfrågan av kapital men att aktörerna inte hittar varandra på marknaden. 18

19 19 En offentlig myndighet är inte tvingad att upphandla all verksamhet som drivs av externa parter. Enligt EU-kommissionens jurister och den svenska regeringen ska varje regional/lokal myndighet bestämma lämpligt finansieringsverktyg utifrån verksamhets syfte och brukarnas behov. Att ingå ett Idéburet offentligt partnerskap är alltså juridiskt möjligt. Partnerskapsrelationen är möjlig då Verksamheten sker på initiativ av den idéburna organisationen Verksamheten är ett led i att förverkliga ett politiskt program eller plan, där de idéburna organisationerna särskilt nämns. Exempelvis en lokal överenskommelse Verksamheten inte kan ses som en del av det normerade föreningsbidraget Det inte finns en marknad eller en konkurrenssituation att vårda Bägge parterna är med och finansierar verksamheten (via pengar eller andra insatser) Verksamheten inte detaljregleras från kommunen Ett idéburet offentligt partnerskap bör tillämpas när Verksamheten bidrar till lokal utveckling och delaktighet i samhället Varken den offentliga organisationen eller den idéburna organisationen vill göra den idéburna organisationen till underleverantör, utan i stället en fortsatt fri och självständig aktör. (Socialforum, ) IOP ska inte förväxlas med begreppet Public Private Partnerships som är reglerat och beprövat som en marknadsbaserad lösning. IOP ska heller inte förväxlas med de mer generella och multilaterala överenskommelserna som har skapats under de senare åren för att forma relationen mellan det offentliga och idéburna sektorn. IOP ingås oftast mellan en offentlig enhet och en eller möjligen några idéburna organisationer och fokuserar på en specifik verksamhet. (Göteborgs stad, ) Ett exempel på detta är Textilmakarna i Haninge som har slutit ett IOP med Farsta stadsdelsförvaltning för att sköta en del av EMMA:s 19 verksamhet. EMMA köper praktikplatser genom tecknande av individuella praktikavtal med överenskommelse om ekonomisk ersättning. (Bilaga 4) Affärsmässighet och kompetensutveckling Från idé till start möter arbetsintegrerande sociala företag många utmaningar. För att nå ut med sin tjänst eller produkt behövs kompetens kring ekonomi, marknadsföring, service, tillverkning, upphandling, skatter, ledning, styrelsearbete med mera. En del av dessa kompetenser förvärvar företagen genom rekrytering eller genom köp av tjänster. Trots det upplever flera arbetsintegrerande sociala företag att de inte har möjlighet att arbeta med kompetensutveckling och/eller företagsutveckling i och med det behov av stöd som finns i den dagliga verksamheten. De sociala företagen är idag affärsmässiga men behöver utvecklas än mer och att aktivt arbeta med affärsutveckling är en väg att nå dit. 19 EMMA är en verksamhet inom Farsta stadsdelsförvaltnings socialpsykiatri. 19

20 20 Deltagarna som arbetstränar på det sociala företaget arbetar 100 procent av sin egen förmåga. Det innebär att en person ibland kan utebli från arbetet (i högre grad än på andra arbetsplatser) på grund av att hen mår psykiskt eller fysiskt dåligt, får ett återfall eller liknande och kommer således inte till jobbet. Detta innebär att handledarna eller verksamhetsledarna kan behöva täcka upp för de uteblivna deltagarna och därför inte har möjlighet att avvara heldagar av utvecklingsarbete. Trots detta har ca 20 arbetsintegrerande sociala företag gått samman i ett nystartat kompetensutvecklingsnätverk vid namn KSE (kompetent social ekonomi) för att upphandla gemensamma utbildningar för att få gynnsamma priser och anpassade utbildningar Samordning uppföljning, utvärdering och validering På både på makro- och mikronivå finns det idag en bristande uppföljning, utvärdering och validering av arbetsintegrerande sociala företag. Bristen skapar svårigheter vid forskning och jämförelser med andra typer av företag men även för beställare, finansiärer och stödorganisationer. Det finns ett intresse från beställarnas sida att veta vilka insatser som passar vilka målgrupper samt att företagen kan dela med sig till varandra av best practice. Arbetsintegrerande sociala företag behöver påvisa sin kvalité samt de dolda värdena av hög delaktighet och välmående för deltagarna, något som blir allt viktigare till exempel vid upphandlingar. Vissa av företagen har gjort sociala bokslut samt räknat ut den sociala avkastningen på gjorda investeringar (SROI) men i och med att det inte finns några tydliga standarder för hela branschen är det svårt att jämföra. Dessutom tar denna typ av utvärderingar mycket tid från det ordinarie arbetet och är kostsamma. För deltagarna som arbetar på de social företagen är det viktigt att deras kunskap valideras och att de får tillgång till skriftliga intyg. Detta för att påvisa sin inhämtade kunskap till kommande arbetsgivare och för att själva se den utvecklingen de åstadkommit. Valideringen kan däremot inte ske på lokal basis utan behöver vara erkänd i större omfattning Konkurrensneutralitet Enligt kommunallagen är det tillåtet för kommunerna att bedriva näringsverksamhet för speciella syften, för att till exempel skapa meningsfull sysselsättning enligt SoL eller LSS. Enligt konkurrenslagen är det inte tillåtet att missbruka en dominerande ställning på marknaden, detta gäller också för arbetsintegrerande sociala företag. Företag som får stöd eller subventioner från offentlig sektor inskränker inte konkurrenslagen så vida de inte missbrukar sin situation genom att till exempel underprissätta samtidigt som de besitter en dominerande ställning på marknaden (det vill säga innehar över 25 % av marknaden). arbetsintegrerande sociala företag bör undvika priskonkurrens, istället bör de konkurrera med kvalitet. (Att stödja utan att styra, 2012 ). Vad säger då EU? EUF (Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) innebär i princip förbud mot statligt stöd i någon form (skattereduktion, lån, garantier etcetera till förmånliga villkor) till företag. 20