Blomväxter i biologi 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blomväxter i biologi 1"

Transkript

1 Lärarutbildningen Fakulteten för Samhälle och Ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Blomväxter i biologi 1 En undersökning gällande elevers vardagsupplevelse och förförståelse kring växtriket med särskilt hänseende till blomväxter Flowering plants in Biology 1 A survey concerning student preknowledge and everyday experience regarding plants with a special outlook upon flowering plants Jakob Davidson Lärarexamen 270hp Lärarutbildning 90hp Examinator: Handledare: Haukur Ange Viggosson handledare Handledare: Elisabeth Söderqvist

2 Maxime in minimis Linné Stort tack till alla de elever och lärare som gjort denna undersökning möjlig. 2

3 Sammanfattning I denna rapport undersöks med kvalitativ enkätundersökning som metod, på naturvetenskapligt program nyblivna gymnasieelevers förförståelse och vardagsupplevelse gällande blomväxter. Undersökningen finner att det föreligger indicier som pekar mot att gruppen har förenklade uppfattningar om växtriket. Vidare finner studien att det även om eleverna är förmögna att korrekt använda termen blomväxt, kan finnas skäl att tro att en förenklad bild av blomman och dess attribut föreligger. I undersökningen som omfattade 141 elever framkom en kärna av 11 arter som anges av mer än 20 procent av respondenterna, varav fyra uppgavs av mer än hälften av respondenterna. Gruppjämförelser mellan kvinnliga och manliga respondenter påvisade signifikanta skillnader i svarsbild utan signifikanta skillnader i svarsfördelning över de faktiskt undersökta kategorierna. Jämförelser mellan grupper indelade efter boställe i kategorierna stadsoch landsbygd påvisade inte några signifikanta skillnader. Nyckelord: blomväxter, biologi, förförståelse, kvalitativ enkätundersökning 3

4 4

5 Innehåll 1. Inledning s.7 2. Bakgrund s.8 3. Syfte & frågeställning s Metod s Metod allmänt s Val av metod s Urval s Genomförande s Enkätundersökning s Lärarintervjuer s Bearbetning s Enkätundersökning s Lärarintervjuer s Validitet och reliabilitet s Etiska överväganden s Litteratur s Tidigare forskning på området s Växter s Växter i landskapet s Växternas indelning s Växter i ekologin s Växter i undersökningen s Pedagogiska perspektiv s Kunskap s Lärande s Förförståelse s Exemplifiering s.26 6 Resultat s Resultat enkätundersökning s.27 5

6 Undersökningsresultat systematisk och ekologisk analys s Framträdande artangivelser s Resultat intervjuer s Tidigare gymnasial skolning gällande växter s Begränsningar i resultaten s Diskussion s Förenklade uppfattningar om växtriket s Hantering av termen blomväxter s Framträdande artangivelser s Undervisningsutsikter s Framtida förbättringar s Vidare forskningsfrågor s Begränsningar i resultaten s Slutdiskussion s Referenser s Bilaga 1. s Bilaga 2. s.45 6

7 1. Inledning Växter intar en naturlig ställning inom biologin och de flestas vardag, vi lever av och omgivna av växtrikets produkter. Växter utgör en absolut nödvändig del av och förutsättning för livet som vi känner det på denna planet. En del av utvecklingen under de senaste århundradena har varit en accelererande urbanisering av befolkningen, en annan mer sentida företeelse; den accelererande teknologiseringen av vardagen, där manicker förefaller tillerkännas alltmer giltiga anspråk på människors tid. Detta torde borga för en allt sparsammare kontakt och tid för kontakt med naturen och därigenom kanske även en förenklad bild av komplexiteten och mångfalden i naturen i allmänhet och växtriket i synnerhet. Denna undersökning syftar dock icke till retrospektiva jämförelser utan föranleds snarare av dessa trender och avser blott utgöra ett nedslag i dagsläget. Dessa trender och observationer kan uppställa utmaningar för undervisningen i gymnasieskolans biologiämne, där växter utgör en naturlig del. Jag anser att undervisningen bör möta eleverna i det att den ta sin utgångspunkt i elevernas förförståelse och vardagsuppfattning, något även läroplanen föreskriver. Jag kommer i min diskussion och framställning utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på lärande, som är det perspektiv genom vilket läsaren får genomleva läsningen av denna rapport. Undersökningens resultat står dock för sig, fritt att använda efter behag och föresatser gällande världen och det som ryms däri. Denna rapport är författad med avsikten och förhoppningen att bidra till mötandet av de utmaningar som samtiden kan tänkas uppställa för undervisning om växter inom ämnet biologi. Mitt intresse att undersöka ungdomars vardagsföreställningar om växtriket är sprunget ur mitt personliga intresse för dels växter, vilket är av framförallt estetisk karaktär och dels den undervisningsverksamhet vari växterna ingå, för vilken jag härigenom förbereda mig att ta del i. En verksamhet där tidigare erfarenhet från bl. a praktikförlagd utbildning, varit en upplevelse av ringa intresse för området bland elever. 7

8 2. Bakgrund Växter tar plats i gymnasieskolans kursplaner inom två ämnen och fem kurser Naturkunskap 1a1, 1a2 och 1b samt Biologi 1 och 2 (Skolverket, 2011a, 2011b). Som titeln antyder inriktar sig denna undersökning mot nyblivna gymnasielevers förförståelse gällande växtriket. Detta för att tjäna som grund för undervisning inom gymnasieskolans kurs Biologi 1. Ehuru dessa data till yttermera kan förefalla utgöra underlag för undervisning inom gymnasieskolans övriga ovan nämnda kurser, kommer icke denna aspekt vidare behandlas i denna rapport. Då urvalsgruppen är representativ för Biologi 1 men ej övriga kurser. Enligt grundskolans kursplan för biologiämnet skall strävas mot att eleverna utvecklar kunskaper om livets villkor och utveckling och kan se sig själv och andra livsformer i ett evolutionsperspektiv (Skolverket, 2000:1). Vidare ska Frågor om bevarande av naturtyper behandlas (ibid.:2). Eleverna förväntas redan vid slutet av det femte skolåret förvärvat förmågan att känna igen och namnge några vanligt förekommande växter i närmiljön (ibid.:2). Vid slutet av sin grundskoleutbildning förväntas eleverna känna till grunddragen i livets utveckling (ibid.:3) och kunna argumentera gällande bevarandet av naturtyper (ibid.) I gymnasieskolans biologiundervisning intar växterna en naturlig plats, kursplanen anno 2011 ger vid handen att strukturen och dynamiken i ekosystem, principerna för indelningen av organismvärlden, vilka huvudgrupper av organismer som finns och deras evolutionära historia, rikedom och sammansättning av arter i samhällen samt hur identifiering av organismer går till, utgör centralt innehåll i gymnasieskolans kurs Biologi 1 (Skolverket, 2011b). Eleverna ska förmås förvärva förmågan att diskutera koncept som ekosystemtjänster och biologisk mångfald samt förvärva naturvetenskapens arbetsmetoder (ibid.). Vidare postuleras att eleverna skall beredas förutsättningar för utvecklandet av kunskaper, i vid mening, om biologins begrepp, i en undervisning som tar tillvara elevernas upplevelser (Skolverket, 2011b:1). 8

9 En dimension som reser denna rapports spörsmål är läroplanens kunskapssyn, eleverna förväntas inte enkom förvärva fakta, förståelse och färdighet utan även förtrogenhet (Skolverket, 2011a). Vidare uttrycks i läroplanen för gymnasieskolan genom följande skrivning Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (Skolverket, 2011a:10), att vardagsupplevelser och förförståelse skall tas tillvara i undervisningsverksamheten. Denna skrivning föranleder en studie på gruppnivå där indelning baseras efter boendeförhållanden, för att utreda om förkunskapsförutsättningar gällande växter varierar med om man är bosatt i stads- eller lantlig miljö. Olika växtarters utbredning varierar definitivt mellan dessa miljöer (Tyler, 2007a). Yttermera postulerar läroplanen att undervisningen skall bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv (Skolverket, 2011a), vilket föranleder mig att undersöka huruvida skillnader till vilka hänsyn i kraft av läroplanens skrivning bör tas, föreligger på gruppnivå efter indelning baserad på kön. Den läroplan för grundskolan som 2011 trädde i kraft skiljer sig i inom detta område till viss del gentemot den föregående, växtarter och växtrikets indelning emfaseras mer uttryckligt (Skolverket (2011c, 2000)) och det kan därför nu anses vara av intresse att förrätta en undersökning som kan ligga till grund för framtida jämförelser. 9

10 3. Syfte & Frågeställning Denna undersökning syftar till att bidra med kunskaper som kan främja arbetet med att i gymnasieskolans biologiundervisning möta såväl elever som de av läro- och kursplaner uppställda kraven på undervisningen. Genom sitt bidrag till ökad insikt i de ringa utredda frågeställningarna om gymnasielevers vardags- och förförståelse gällande växtriket med särskilt hänseende till blomväxter är min förhoppning att en förbättrad undervisningsverksamhet härigenom kan främjas. Uttrycker nyblivna gymnasieelever förenklade uppfattningar om växtriket? Som mått på detta undersöks dels om tillfrågade elever i sina svar uppger namn på blomväxter, dels på vilken systematisk nivå de inkomna svaren ligger, alltså om respondenterna svarar med artnamn eller med svar på mer inkluderande systematiska nivåer som exempelvis släkte och familj. Hur hanterar nyblivna gymnasieelever termen blomväxter, utgörs svaren av namn på blomväxter, vilka typer av växter framkommer och finns det några signifikanta grupper som inte framträder i respondenternas svar? Finns det växter som lyfts fram i stor utsträckning bland nyblivna gymnasielever då de ombeds nämna tio blomväxtarter, vilka är dessa eventuella gemensamma referenser och var återfinns dessa? Föreligger skillnader på gruppnivå mellan elever av manligt och kvinnligt kön och mellan elever som bor i stads- och landsbygd, gällande ovanstående frågeställningar? Resultaten av ovanstående frågeställningar kommer att diskuteras i relation till växternas plats i undervisningen och undersökningens övergripande syfte. 10

11 4. Metod 4.1. Metod allmänt Inom den samhällsvetenskapliga forskningen framhålls två framträdande metodologiska inriktningar, kvalitativ och kvantitativ metod (Bryman, 2011). Den senare anses lämpad för undersökningar av mer mätande karaktär, där verkligheten kan reduceras till enklare enheter skickade för statistisk analys, det är även en metod som sammankopplas med testandet av hypoteser (ibid.). Den förstnämnda metodologiska ansatsen anses skickad för undersökningar av bl. a människors upplevelser av världen och sammankopplas mer med teorigenerering än prövning av dylika (ibid.). Det är självfallet så att den kvalitativa forskningen även den tar sin utgångspunkt i teori, såväl upplevelser och observationer som tolkningen av insamlade data förutsätter begagnandet av teorier (Chalmers, 1994), enkelt uttryckt är även observationen teoriberoende. En strikt uppdelning mellan de båda metodologiska ansatserna kan rimligtvis spåras i den västerländska tanketraditionen, som av Capra (1975) beskrivs som präglad av ett många gånger ogrundat dikotomt tänkande. Uppdelningen kan spåras åtminstone till Descartes uppdelning res extensa och res cogitans d. v. s. det som kan mätas och det som tänker (Schmidtz et al., 2007). Det är ett felslut att införa vattentäta skott mellan dessa kategorier, kvalitativ forskning kan många gånger innehålla kvantitativa inslag och det motsatta förhållandet är även det fullt möjligt (Bryman, 2011). Slutligen bör införas att kanske ingen metodologisk eller vetenskapsteoretisk strömning kan göra anspråk på att vara ett värdigare instrument än något annat för att nå kunskap eller bedriva vetenskap, en ståndpunkt Feyerabend (2000) övertygande argumenterat för. 11

12 4.2. Val av metod Denna undersökning inriktar sig mot elevers förförståelse och vardagsupplevelse av växtriket. Den inriktar sig alltså mot att klarlägga förhållanden i undersökningsgruppens världsuppfattning och förståelse, vilket i kraft av ovanmälda beskrivning kan betraktas som ett område lämpat för kvalitativ forskningsmetod. Metoden i denna undersökning är kvalitativ enkätundersökning men undersökningen innefattar även element som kan betraktas som kvantitativa inslag, statistisk bearbetning av relativt enkla data. Att valet faller på just enkätens form utgår från ett antal föresatser. Enkätundersökningar är till sin form sådana att de lånar sig till relativt snabb hantering och genomförande (Bryman, 2011). Detta möjliggör att uppfattningar hos ett betydligt större antal svarande kan undersökas inom ramen för detta arbete, vilket har positiv återbäring på undersökningens realibilitet (ibid.). I kraft av undersökningens frågeställningar anser jag det vara av stor vikt att ett så stort underlag som möjligt insamlas, då det framstår som svårt att på reliabelt vis undersöka gemensamma referenser och göra gruppjämförelser utifrån ett begränsat antal respondenter. Intervjuer som är en för undersökningen övervägd design, medför ett enligt mig alltför tidsödande arbete vilket skulle begränsa omfattningen av undersökningens underlag i allt för stor utsträckning. Att intervjuer tar lång tid att genomföra, bearbeta och tolka finner stöd i metodologisk litteratur som exempelvis Bryman (ibid.). En annan invändning mot intervju som metod, är den negativa inverkan på resultatens vetenskapliga tillförlitlighet som bemäls intervjuareffekt (ibid.). Att respondentens svar påverkas av intervjuaren eller det blotta faktum att intresse för området lyfts på ett sådant sätt att svarande påverkas i sina svarsmål (ibid.). Dessa invändningar till trots har inom undersökningen intervjuer förrättats. Enkätundersökningen har kompletterats med det Bryman (ibid.) benämner semistrukturerade intervjuer, dessa har varit av kortare slag och riktats till elevernas biologi och naturkunskapslärare, valet av metod för denna kunskapsinhämtning är av praktisk karaktär. Att intervjuernas syfte var att klarlägga enklare sakförhållanden anser jag borga för en minimering av risken för skevhet i svaren grundad i diskuterad intervjuareffekt. 12

13 4.3. Urval Undersökningens syfte är att bidra med kunskaper om elevers förförståelse och vardagsupplevelser gällande blomväxter, till stöd för undervisning i gymnasieskolans biologi kurs 1. Biologi är ett ämne som ingår i de naturvetenskapliga programmen varför urvalsgruppen valts att utgöras av gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet. Urvalsgruppen består av elever från fem klasser som studerat knappa terminen på meramälda program, respondenterna studerar på en och samma gymnasieskola, en skola belägen centralt i en av södra Sveriges större städer. De har studerat sina år i grundskolan efter läroplanen från 1994 och kursplanen för biologi från år 2000 har stipulerat innehållet i den biologiundervisning eleverna erhållit före sin gymnasietid. Respondenterna i undersökningen var 141 till antalet, vilket vid jämförelse med statistik från skolverket gällande elever på det naturvetenskapliga programmet under läsåret 2010 till 2011 motsvarar 0,89 procent av det totala genomsnittliga elevantalet på naturvetenskapsprogrammet per årskurs (Skolverket, 2012). Undersökningsgruppen fördelar sig tämligen jämnt över undersökningsgrupper grupperade efter kön, 67 kvinnor och 60 män, 14 uppgav annat. Gruppering efter boställe gav en ojämn fördelning med klar övervikt mot stad som hemmiljö 114 respondenter mot landsbygdens 15, 12 uppgav annat, det ringa underlaget i svarsgruppen bosatta på landsbygden har gjort att jag valt att avstå korsvisa gruppjämförelser. Lärarna som intervjuades valdes ut på grundval av att de undervisar och har undervisat respondenterna i enkätundersökningen i naturkunskaps- och biologiämnet under respondenternas gymnasietid. 13

14 4.4. Genomförande Enkätundersökning En enkät utformades för att lägga grunden till besvarandet av undersökningens frågeställningar. Denna utformades i enlighet med Dillmans rekommendationer för tillgänglig layout, med de två slutna frågorna längst upp på sidan och den öppna flersvarsfrågan nedom (Bryman, 2011). Enkäten utgjordes i sin helhet av tre frågor; fråga om kön, fråga om boställe och fråga om vilka, i Sverige förekommande, blomväxtarter respondenterna kom att tänka på, då de ombads tänka på växter. I denna fråga ombads eleverna nedteckna de tio första arterna de kom att tänka på. Att valet föll på terminologin i Sverige förekommande, föranleddes av det faktum att undersökningen delvis intresserar sig för undersökningsgruppens vardagsupplevelse av växter, det kan inte förutsättas att dessa återfinns i den svenska floran, som utgjort en begrundad alternativ formulering. För att undvika missriktade svar grundade i semantiska förbistringar förtydligades begreppet blomväxter med det parantetiska tillägget blommande växter. I enkäten förtydligas med understruken text att det är svar på den systematiska nivån arter som efterfrågas, detta underströks ytterligare av mig vid presentation av enkäten. Att valet fallit på en begränsning vid tio arter utgår dels från praktiska överväganden, dels tjänar det genom sin begränsning av svaren till att möjliggöra en framvaskning av en kärna av eventuella gemensamma referenser, samtidigt som jag antog att eleverna skulle vara förmögna att nämna tio växter. Enkäten i sin helhet presenteras i Bilaga 1. Enkätsvaren har analyserats i tre parallella spår, ett systematiskt, ett växtekologiskt och ett artanalysspår för besvarande av undersökningens tre huvudfrågeställningar, gruppjämförelsefrågan undersöks genom jämförelser över de kategorier som ingår i de tre analysspåren. Det systematiska spåret tjänar främst till att besvara frågeställningen gällande förenklade uppfattningar, det jag benämner det växtekologiska syftar primärt till att vidga förståelsen av elevernas hanterande av termen blomväxter och artanalysspåret avser besvara frågeställningen om eventuella gemensamma referenser och utgör även underlag för diskussion av resultaten av de föregående två frågeställningarna i relation till undersökningens övergripande 14

15 syfte. Efter statistisk bearbetning har de växter som angetts av mer än 20 procent av undersökningsdeltagarna analyserats utifrån tillämplig botanisk litteratur. Detta för att framställa relevant information till diskussionen av dessa framträdande exempels användning i undervisningsverksamhet och för att undersöka eventuella geografiska begränsningar i studiens tillämplighet. Enkäterna presenterades inför samt distribuerades till och insamlades från respondenterna av mig under biologilektioner. Under presentationen av enkäten förklarades undersökningens syfte och hur besvarade enkäter skulle komma att användas och hanteras. Emfas lades vid att deltagande var frivilligt, att eleverna ingenstans på enkäten skulle uppge namn och att det som intresserade mig var de svarandes egna tankar och att det därför var viktigt att inte ta svar från eller diskutera svar eller frågeställningen med klasskamrater innan enkäterna insamlats. Eleverna bereddes 10 minuter att besvara enkäten. Undersökningen genomfördes under vinterhalvåret innan växtsäsongens inledning Lärarintervjuer De intervjuer med enkätundersökningsrespondenternas lärare som genomfördes syftade till att klarlägga vilken skolning gällande växtriket eleverna erhållit under sin gymnasiala utbildningstid och tog sig uttryck som samtal, vilka utgick från denna tydligt redogjorda avsikt Bearbetning Enkätundersökning I det systematiska analysspåret har de insamlade svaren kategoriserats i enlighet med den taxonomi som återfinns i Mossberg och Stenbergs (2003) Den nya nordiska floran. Denna behandling har inneburit en kodning i termer av om svaret är ett svar på art-, släkt- eller 15

16 familjenivå, utgör en pseudoart eller är ett utelämnat svar samt om svaret, om det är ett växtsvar, utpekar en blomväxt eller en ickeblomväxt. För kategorisering av inkomna svar över den systematiska nivån familj, följs den systematiska indelning som presenteras av Widén och Widén (2008). Svar som uttrycker en konflation av artepitet som exempelvis tusenstjärna och därmed ej utpekar något taxa inom växtriket eller utgör missriktade artpreciseringar som exempelvis röd nejlika eller helt enkelt inte är namn på växter, är de som har kategoriserats som pseudoarter. Dessa svar har även kontrollerats mot verket Våra kulturväxters namn ursprung och användning (Aldén, Rydman, 2009), för att utesluta att de utgör kommersiella sortnamn. Ett undantag har gjorts från all denna nomenklatur i analys av de inkomna svaren. Jag har valt att betrakta svar där förledet vanlig ingår i det egentliga artepitetet men utelämnats i respondentens svar som utpekande den så tolkat aktuella arten, exempelvis har svar av typen smörblomma tolkats som utpekande arten vanlig smörblomma (Ranunculus acris ssp. acris). I det analysspår som benämnts det växtekologiska har de inkomna svaren har kodats efter växtsätt, i vid bemärkelse, i kategorierna ört, buske och träd samt huruvida svaret avser en vindpollinerad växt eller en växt med skyltande blommor, utifrån Mossberg och Stenberg (2003). Svaren har för denna analys även kodats som kultur- eller icke kulturväxt utifrån vad som återfinns i grönsaks och fruktavdelningen i en normalsorterad matbutik samt i kommersiell odling på svenska åkrar, prydnadsväxter har ställts utanför denna kategori, de svar som klassats som kulturväxter, återfinns i bilaga 2. Kategorierna vindpollinerad och kulturväxt överlappar med svarskategorierna ört, buske och träd. Ett par kategorier av svar har ställts utanför kodning gällande växtsätt, dels pseudoarterna för att undvika diffusa indelningskriterier, dels svar som inte lånar sig till denna typ av kategorisering i kraft av variationen inom det angivna svarets konnotationer ett exempel på detta är artangivelsen rosväxter. För det analysspår som benämnts artanalys, har de artangivelser som framkommit i undersökningen inledningsvis bearbetats genom att synonymer homogeniserats varefter artangivelserna kodats i löpande nummerserie. Statistisk bearbetning är gjord i mjukvaran SPSS Lärarintervjuer De intervjuer som genomfördes nedtecknades i sin helhet. 16

17 4.6. Validitet och reliabilitet Centralt för all undersökande verksamhet är huruvida eller i vilken utsträckning undersökningen faktiskt undersöker det den avser göra, alltså om de datainsamlingar som genomförs kan besvara de frågeställningar som uppställts (Bryman, 2011), kort sagt om undersökningen uppbär validitet. Jag finner att frågeställningarna genom undersökningens utformning kan besvaras på ett sätt som har validitet, respondenterna besvarar en relativt enkel fråga vars svar har en direkt koppling till de undersökta fenomenen. Ansatsen med ett stort underlag och en enkel tolkningspraktik som redovisats tydligt borgar för reliabilitet i undersökningen. Det är i princip omöjligt att avgöra vad som utgör teoretisk mättnad i undersökningar av kvalitativt slag (Bryman, 2011), ett underlag på knappt en procentenhet av det totala genomsnittliga elevantalet per årskurs föregående läsår på det aktuella programmet, anser jag får betraktas som satisfierande reliabilitetskravet Etiska överväganden Undersökningens utformning gör att den i väldigt liten mån kan betraktas som inträngande eller känslig, detta till trots är det inte uteslutet att svar av känslig typ inkommer i en undersökning som denna. Presentationen av enkäten innefattade påbjuden information om frivillighet, undersökningens avsikter och den insamlade datans hantering samt uppmaning om anonymitet. Data har vid inmatning kodats. För att ytterligare säkra de svarandes anonymitet har jag valt att utelämna exakt ort och skola där eleverna studerar. Jag upplever dock att miljön och den geografiska zon där undersökningen utformats kan vara av vikt för förståelsen och tolknigen av resultaten och att denna information kan medtagas utan att äventyra respondenternas anonymitet. Genom den försorg som tagits kan de av vetenskapsrådet uppställda kraven på forskningsetik inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002) anses uppfyllda. 17

18 5. Litteratur 5.1. Tidigare forskning på området Tidigare forskning inom det aktuella området föreligger i egentlig mening inte, studier gällande skolelevers relation till växtriket i skolvärlden har tidigare behandlat attityder till eller intresse för olika ämnesområden så som skett i exempelvis SAS undersökningen 1996 (Sjöberg, 2000), vilken visade på ett ringa intresse för naturen i den nära omgivningen. Eller likt Näs (2010) behandlat förståelse av fotosyntes och ekologiska samband. Näs (ibid.) forskning gäller framförallt elever i grundskolans tidigare år och intresserade sig bl. a för exemplet i undervisning gällande dessa områden, i förhållande till attityd och intresse, exemplet här konkretiserat som verkligt växtmaterialmaterial. Studien visade på positiva samband om än över mer begränsat underlag, med intervju och observation som metoder samt med en yngre urvalsgrupp (ibid.). Satt i större perspektiv harmonierar dock detta utfall med annan forskning på området, praktiskt arbete och laborationer framstår som den del i NO undervisningen som till stor del bidrar till det intresse området åtnjuter bland högstadieelever, vilket Lindahl (2003) visat i en longitudinell kvalitativ undersökning med intervju och observation som metoder, en undersökning med närmare 80 respondenter. Samma resultat fanns av Wallin m.fl. (2000) i en studie gällande elever i grundskolans senare år som även visade på ringa intresse för växtarter, samt att eleverna upplevde att intresset hade bärighet på lärandet, detta i en kvalitativ intervjustudie med totalt 37 respondenter. 18

19 5.2. Växter Växter i landskapet Växters utbredning determineras som regel av konkurrens, spridningsvägar och abiotiska faktorer som markförhållanden med avseende på jordart, fukt, ph, salinitet, temperatur, och soloch vindförhållanden och de störningar som förekommer (Tyler, 2007b). Vilka växter vi finner i naturen varierar därför med var i landet och landskapet vi befinner oss. Diversiteten är stor, bara i Skåne där denna undersökning är utförd, har med start i Linnés skånska resa år 1749, 3614 olika, till spridning och antal extremt variabla vilt förekommande taxa rapporterats (Tyler, Olsson, 2007). Växternas ovannämnda utbredningsbegränsningar gör dem till ett viktigt verktyg i analysen av naturen, många arter är i sin ekologiska amplitud begränsade till specifika utbredningsområden (Tyler, 2007a). Därför tjänar de som definierande för olika naturtyper (Snogerup, 2003). Växtarter betraktas alltså både som karakteristiska för och definierande av olika naturtyper (ibid.). Växter grupperas även i växtsamhällen, alltså uppsättningar av arter som frekvent förekommer tillsammans på skilda platser med likartade växtförutsättningar, dessa växtsamhällen är karakteristiska för de vegetationstyper som förekommer och har definierats av Nordiska ministerrådet (Påhlsson, 1998). Dessa vegetationstyper återspeglas i de naturtyper som ingår i art- och habitatdirektivet (Naturvårdsverket, 2011) och utgör därigenom det mått, som tillsammans med hotade arters bevarandestatus undersöks vid utvärdering av biologisk mångfald (Sohlman, 2007) Växters indelning De landlevande kärlväxterna indelas vanligen två evolutionärt och morfologiskt distinkta huvudkategorier, sporbärande kärlväxter uppdelade i två fylum (Lycopodophyta, Pteridiophyta) samt fröbärande kärlväxter (Spermatophyta) (Engstrand, 2008a). Den senare av de två indelas i 19

20 två grupper, de nakenfröiga växterna där bland annat barrväxter (Pinophytina) ingår (Engstrand, 2008b). Blomväxter, subfylum (Angiophytina) utgör den evolutionärt sett mest utvecklade och senast uppståndna gruppen av växter och skiljer sig i många avseenden från de nakenfröiga växterna (Hedrén, 2008). Av jordens växter utgör blomväxter den absoluta merparten av arterna (ibid.), av de 3250 arter som behandlas i den nya nordiska floran är det enkom 131 arter och underarter som är sporbärande kärlväxter eller nakenfröiga växter, motsvarande cirka fyra procent av det totala artantalet (Mossberg, Stenberg, 2003). Växter utgör en oförneklig del av organismvärlden och som fallet är med denna del av verkligheten, har den för och genom människans tänkande indelats och systematiserats enligt principer som syftar till en systematik och taxonomi som återspeglar arternas evolutionära släktskap (Engstrand, 2008c). Systematiken och taxonomin utgår från den grundläggande enheten art, ett typexemplar (holotyp) med sina karaktärsdrag, definierar karaktärerna för en art, släkten definieras utifrån en typart och familjer utifrån typsläkte (ibid.). Skillnaden mellan ett artnamn och ett släktnamn utgörs i svenska språket inte sällan av en pluraländelse på typartens namn för ett utpekande av det släkte arten typifierar, så är exempelvis fallet för arten snödroppe (Galanthus nivalis) och släktet snödroppar (Galanthus) (Mossberg, Stenberg, 2003). Växter kan vid sidan av indelning baserad på släktskap även indelas i växtekologiska kategorier utifrån växtsätt i kategorierna örter, buskar och träd, där örter utgör fältskiktet från marknivå och cirka en meter uppåt och saknar förvedad stam, buskar är vanligen vedartade perenna växter som är mellan metern och tre meter höga medan träd utgör perenna vedartade växter som är över tre meter höga (Waldemarsson, Nihlgård, 1999). Vid sidan av denna kategorisering, kan blomväxterna indelas utifrån blomdelarnas konstruktion (Widén, 2008). Vindpollinerade växter är begåvade med kraftigt reducerade blomdelar och saknar skyltande kronblad, pollen sprids med vind snarare än med de insekter som skyltande blommor vanligen avser attrahera (ibid.). 20

21 Växter i ekologin Växterna är centrala i praktiskt taget alla ekosystem, de utgör det som i litteraturen benämns producenter, energin och materian flödar genom växtriket och vidare till övriga organismvärlden som förenklat uttryckt livnär sig på att bryta ner växter, ett antal symbiotiska svampar och kemoautotrofa mikroorganismer undantaget (Townsend, et al., 2008). Vid sidan av det interagerar de med och påverkar varandra, funga och fauna, marken och luften i många komplexa samspel (ibid.) Genom den grundläggande position som växterna intar i näringsvävarna utgör växtsammansättningen i naturtyper ett delinstrument för att utvärdera förutsättningarna för biologisk mångfald även inom andra riken (Nilsson, 2005). Vidare utför växter vattenrening och utgör underlag för viktiga pollinerande insikters populationer, exempel som sentida har lyfts fram som viktiga ekosystemtjänster (Europeiska miljöbyrån, 2010) Växter i undersökningen Fyra av de nedan presenterade artangivelserna (fig. 3) kan inte analyseras i växtekologiska termer med avseende på växtförutsättningar då svaren utpekar släkten eller familjer som omfattar representanter med allt för bred variation i ekologisk amplitud för att möjliggöra en sådan kategorisering. Så är fallet för släktena rosor (Rosa), maskrosor (Taraxacum), blåklockor (Campanula) samt familjen rosväxter (Rosaceae), dessa kommer i det nedanstående enkom behandlas i det kortaste. Rosor är ett släkte buskar som förekommer med ett antal arter i den svenska floran, släktet har representanter med spridning i stort sett hela landet (Mossberg, Stenberg, 2003). Vid sidan av detta förekommer rosor som trädgårds- och snittväxt (Aldén, Ryman, 2009). Familjen rosväxter som tillhör en av de artrikare representeras av mer än 130 arter i landet (Hedrén, 2008). Familjen är även nominatart för en av de högre växternas huvudutvecklingslinjer, rosiderna (ibid.). Maskrosor är ett släkte tillhörande den sent framsprungna och mest artrika familjen korgblommiga växter (Asteraceae) (Hedrén, 2008). De korgblommiga växternas familj har gett namn åt den andra huvudutvecklingslinjen bland de högre växterna, asteriderna (ibid.). 21

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi. "Ekologi år 7-8" Eleverna arbetar med de begrepp som tas upp i området Ekologi. De ska få kunskap om några vanliga ekosystem. Vi kommer också att genomföra enklare laborationer och fältstudier samt dokumentera

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information. BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen

ATT LÄRA SIG ARBETA. Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen Studenter vid Göteborgs universitet bedömer arbetslivsanpassningen av undervisningen Daniel Berlin/Enheten för analys och utvärdering RAPPORT: 2014:03 Dnr: V 2014/306 GÖTEBORGS UNIVERSITET Enheten för

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Biologi Kunskapens användning

Biologi Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Biologi Kunskapens användning utvecklar omsorg om naturen och ansvar vid dess nyttjande. utvecklar förmågan att diskutera frågor om hälsa och samlevnad utifrån relevant biologisk

Läs mer

Workshop om kursplaner åk 7 9

Workshop om kursplaner åk 7 9 NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:

Läs mer

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40)

utvärderingsavdelningen 2015-03-17 Dnr 2014:01149 1 (40) PM utvärderingsavdelningen Dnr 2014:01149 1 (40) Beskrivande statistik om elever i försöksverksamhet med riksrekyterande gymnasial spetsutbildning. Förstaårselever i årskullarna 2011/2012, 2012/2013 och

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Biologiprogrammet NGBIO. Biologiprogrammet. 180 högskolepoäng/ects

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Biologiprogrammet NGBIO. Biologiprogrammet. 180 högskolepoäng/ects Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Biologiprogrammet Programkod: Programmets benämning: NGBIO Biologiprogrammet Biology programme Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Skolverkets föreskrifter om kursplaner för kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå; SKOLFS 2012:18 Utkom från trycket den 31 maj 2012 beslutade

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen

Läs mer

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV

ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för

Läs mer

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG INSTITUTIONEN FÖR NATURVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-640/2007 Sida 1 (7) GLOBALA EKOSYSTEM OCH HÄLSA, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Global Ecosystems and Health, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat och

Läs mer

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

BIOLOGI I VATTENMILJÖER BIOLOGI I VATTENMILJÖER Ämnet biologi i vattenmiljöer behandlar den biologi som har betydelse för yrkesmässigt arbete inom fiske och vattenbruk. Kunskaper om vattenlevande organismer, deras livsprocesser

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning

Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning 1 (11) Förstärkt tillsyn av skolors arbete med bedömning och betygssättning Uppdraget Regeringen har i beslut 1 24 november 2011 givit Skolinspektionen i uppdrag att närmare granska hur väl betygssättningen

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakulteten Utbildningsplan för Masterprogram i Biologi, 120 högskolepoäng Master s programme in Biology 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för, masterprogrammet

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2015/2016 Statistics Sweden 2016 Report 2016:2 The

Läs mer

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår

Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22. Umeå Medicinska Studentkår Umeå Medicinska Studentkår Studenternas förhållanden vid verksamhetsförlagd utbildning 2016-02-22 UMEÅ MEDICINSKA ST UD ENTKÅR Adress: Klintvägen 55, 907 37 Umeå Hemsida: www.medicinska.se Tel: 090-786

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p.

Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p. Trädgårdsmästare, ekologi och entreprenörskap YH 400 p. är en unik trädgårdsmästarutbildning, där vi kompletterar den traditionella hantverkskunskapen hos trädgårdsmästaren med ekologi och entreprenörskap.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Arts 3. Poäng

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

HIPPOLOGI. Ämnets syfte

HIPPOLOGI. Ämnets syfte HIPPOLOGI Ämnet hippologi behandlar hästen som biologisk varelse, samspelet mellan häst och människa samt hästens användning inom till exempel hästsport, fritidsverksamhet, rehabilitering och natur- och

Läs mer

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6 Historia åk 6 Inledning Det övergripande målet för all historieundervisning i grundskolan är enligt kursplanen att utveckla elevernas historiemedvetande. En viktig utgångspunkt för denna målsättning är

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Varför lämnar lärarna yrket?

Varför lämnar lärarna yrket? Varför lämnar lärarna yrket? Rapport från Lärarnas Riksförbund augusti 2002 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR LÄMNAR LÄRARNA YRKET?... 3 Inledning och bakgrund... 3 Metod, urval och svarsfrekvens... 3 Varför

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa. ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9 Årskurs 1 Känna igen och namnge några vanliga växter som eleverna möter i sin vardag. Kunna dela in träden i barr- och lövträd. Kunna namnge människans kroppsdelar.

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012

Slutrapport Örebro universitet. Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Slutrapport Örebro universitet Kvalitetsutvärdering av Linje 14. 2011/2012 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och Urval... 4 Svarsfrekvens... 4 Disposition... 4 Resultat... 5 Fråga 1. Vilken skola...

Läs mer

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande

Läs mer