Blomväxter i biologi 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blomväxter i biologi 1"

Transkript

1 Lärarutbildningen Fakulteten för Samhälle och Ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Blomväxter i biologi 1 En undersökning gällande elevers vardagsupplevelse och förförståelse kring växtriket med särskilt hänseende till blomväxter Flowering plants in Biology 1 A survey concerning student preknowledge and everyday experience regarding plants with a special outlook upon flowering plants Jakob Davidson Lärarexamen 270hp Lärarutbildning 90hp Examinator: Handledare: Haukur Ange Viggosson handledare Handledare: Elisabeth Söderqvist

2 Maxime in minimis Linné Stort tack till alla de elever och lärare som gjort denna undersökning möjlig. 2

3 Sammanfattning I denna rapport undersöks med kvalitativ enkätundersökning som metod, på naturvetenskapligt program nyblivna gymnasieelevers förförståelse och vardagsupplevelse gällande blomväxter. Undersökningen finner att det föreligger indicier som pekar mot att gruppen har förenklade uppfattningar om växtriket. Vidare finner studien att det även om eleverna är förmögna att korrekt använda termen blomväxt, kan finnas skäl att tro att en förenklad bild av blomman och dess attribut föreligger. I undersökningen som omfattade 141 elever framkom en kärna av 11 arter som anges av mer än 20 procent av respondenterna, varav fyra uppgavs av mer än hälften av respondenterna. Gruppjämförelser mellan kvinnliga och manliga respondenter påvisade signifikanta skillnader i svarsbild utan signifikanta skillnader i svarsfördelning över de faktiskt undersökta kategorierna. Jämförelser mellan grupper indelade efter boställe i kategorierna stadsoch landsbygd påvisade inte några signifikanta skillnader. Nyckelord: blomväxter, biologi, förförståelse, kvalitativ enkätundersökning 3

4 4

5 Innehåll 1. Inledning s.7 2. Bakgrund s.8 3. Syfte & frågeställning s Metod s Metod allmänt s Val av metod s Urval s Genomförande s Enkätundersökning s Lärarintervjuer s Bearbetning s Enkätundersökning s Lärarintervjuer s Validitet och reliabilitet s Etiska överväganden s Litteratur s Tidigare forskning på området s Växter s Växter i landskapet s Växternas indelning s Växter i ekologin s Växter i undersökningen s Pedagogiska perspektiv s Kunskap s Lärande s Förförståelse s Exemplifiering s.26 6 Resultat s Resultat enkätundersökning s.27 5

6 Undersökningsresultat systematisk och ekologisk analys s Framträdande artangivelser s Resultat intervjuer s Tidigare gymnasial skolning gällande växter s Begränsningar i resultaten s Diskussion s Förenklade uppfattningar om växtriket s Hantering av termen blomväxter s Framträdande artangivelser s Undervisningsutsikter s Framtida förbättringar s Vidare forskningsfrågor s Begränsningar i resultaten s Slutdiskussion s Referenser s Bilaga 1. s Bilaga 2. s.45 6

7 1. Inledning Växter intar en naturlig ställning inom biologin och de flestas vardag, vi lever av och omgivna av växtrikets produkter. Växter utgör en absolut nödvändig del av och förutsättning för livet som vi känner det på denna planet. En del av utvecklingen under de senaste århundradena har varit en accelererande urbanisering av befolkningen, en annan mer sentida företeelse; den accelererande teknologiseringen av vardagen, där manicker förefaller tillerkännas alltmer giltiga anspråk på människors tid. Detta torde borga för en allt sparsammare kontakt och tid för kontakt med naturen och därigenom kanske även en förenklad bild av komplexiteten och mångfalden i naturen i allmänhet och växtriket i synnerhet. Denna undersökning syftar dock icke till retrospektiva jämförelser utan föranleds snarare av dessa trender och avser blott utgöra ett nedslag i dagsläget. Dessa trender och observationer kan uppställa utmaningar för undervisningen i gymnasieskolans biologiämne, där växter utgör en naturlig del. Jag anser att undervisningen bör möta eleverna i det att den ta sin utgångspunkt i elevernas förförståelse och vardagsuppfattning, något även läroplanen föreskriver. Jag kommer i min diskussion och framställning utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på lärande, som är det perspektiv genom vilket läsaren får genomleva läsningen av denna rapport. Undersökningens resultat står dock för sig, fritt att använda efter behag och föresatser gällande världen och det som ryms däri. Denna rapport är författad med avsikten och förhoppningen att bidra till mötandet av de utmaningar som samtiden kan tänkas uppställa för undervisning om växter inom ämnet biologi. Mitt intresse att undersöka ungdomars vardagsföreställningar om växtriket är sprunget ur mitt personliga intresse för dels växter, vilket är av framförallt estetisk karaktär och dels den undervisningsverksamhet vari växterna ingå, för vilken jag härigenom förbereda mig att ta del i. En verksamhet där tidigare erfarenhet från bl. a praktikförlagd utbildning, varit en upplevelse av ringa intresse för området bland elever. 7

8 2. Bakgrund Växter tar plats i gymnasieskolans kursplaner inom två ämnen och fem kurser Naturkunskap 1a1, 1a2 och 1b samt Biologi 1 och 2 (Skolverket, 2011a, 2011b). Som titeln antyder inriktar sig denna undersökning mot nyblivna gymnasielevers förförståelse gällande växtriket. Detta för att tjäna som grund för undervisning inom gymnasieskolans kurs Biologi 1. Ehuru dessa data till yttermera kan förefalla utgöra underlag för undervisning inom gymnasieskolans övriga ovan nämnda kurser, kommer icke denna aspekt vidare behandlas i denna rapport. Då urvalsgruppen är representativ för Biologi 1 men ej övriga kurser. Enligt grundskolans kursplan för biologiämnet skall strävas mot att eleverna utvecklar kunskaper om livets villkor och utveckling och kan se sig själv och andra livsformer i ett evolutionsperspektiv (Skolverket, 2000:1). Vidare ska Frågor om bevarande av naturtyper behandlas (ibid.:2). Eleverna förväntas redan vid slutet av det femte skolåret förvärvat förmågan att känna igen och namnge några vanligt förekommande växter i närmiljön (ibid.:2). Vid slutet av sin grundskoleutbildning förväntas eleverna känna till grunddragen i livets utveckling (ibid.:3) och kunna argumentera gällande bevarandet av naturtyper (ibid.) I gymnasieskolans biologiundervisning intar växterna en naturlig plats, kursplanen anno 2011 ger vid handen att strukturen och dynamiken i ekosystem, principerna för indelningen av organismvärlden, vilka huvudgrupper av organismer som finns och deras evolutionära historia, rikedom och sammansättning av arter i samhällen samt hur identifiering av organismer går till, utgör centralt innehåll i gymnasieskolans kurs Biologi 1 (Skolverket, 2011b). Eleverna ska förmås förvärva förmågan att diskutera koncept som ekosystemtjänster och biologisk mångfald samt förvärva naturvetenskapens arbetsmetoder (ibid.). Vidare postuleras att eleverna skall beredas förutsättningar för utvecklandet av kunskaper, i vid mening, om biologins begrepp, i en undervisning som tar tillvara elevernas upplevelser (Skolverket, 2011b:1). 8

9 En dimension som reser denna rapports spörsmål är läroplanens kunskapssyn, eleverna förväntas inte enkom förvärva fakta, förståelse och färdighet utan även förtrogenhet (Skolverket, 2011a). Vidare uttrycks i läroplanen för gymnasieskolan genom följande skrivning Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (Skolverket, 2011a:10), att vardagsupplevelser och förförståelse skall tas tillvara i undervisningsverksamheten. Denna skrivning föranleder en studie på gruppnivå där indelning baseras efter boendeförhållanden, för att utreda om förkunskapsförutsättningar gällande växter varierar med om man är bosatt i stads- eller lantlig miljö. Olika växtarters utbredning varierar definitivt mellan dessa miljöer (Tyler, 2007a). Yttermera postulerar läroplanen att undervisningen skall bedrivas utifrån ett jämställdhetsperspektiv (Skolverket, 2011a), vilket föranleder mig att undersöka huruvida skillnader till vilka hänsyn i kraft av läroplanens skrivning bör tas, föreligger på gruppnivå efter indelning baserad på kön. Den läroplan för grundskolan som 2011 trädde i kraft skiljer sig i inom detta område till viss del gentemot den föregående, växtarter och växtrikets indelning emfaseras mer uttryckligt (Skolverket (2011c, 2000)) och det kan därför nu anses vara av intresse att förrätta en undersökning som kan ligga till grund för framtida jämförelser. 9

10 3. Syfte & Frågeställning Denna undersökning syftar till att bidra med kunskaper som kan främja arbetet med att i gymnasieskolans biologiundervisning möta såväl elever som de av läro- och kursplaner uppställda kraven på undervisningen. Genom sitt bidrag till ökad insikt i de ringa utredda frågeställningarna om gymnasielevers vardags- och förförståelse gällande växtriket med särskilt hänseende till blomväxter är min förhoppning att en förbättrad undervisningsverksamhet härigenom kan främjas. Uttrycker nyblivna gymnasieelever förenklade uppfattningar om växtriket? Som mått på detta undersöks dels om tillfrågade elever i sina svar uppger namn på blomväxter, dels på vilken systematisk nivå de inkomna svaren ligger, alltså om respondenterna svarar med artnamn eller med svar på mer inkluderande systematiska nivåer som exempelvis släkte och familj. Hur hanterar nyblivna gymnasieelever termen blomväxter, utgörs svaren av namn på blomväxter, vilka typer av växter framkommer och finns det några signifikanta grupper som inte framträder i respondenternas svar? Finns det växter som lyfts fram i stor utsträckning bland nyblivna gymnasielever då de ombeds nämna tio blomväxtarter, vilka är dessa eventuella gemensamma referenser och var återfinns dessa? Föreligger skillnader på gruppnivå mellan elever av manligt och kvinnligt kön och mellan elever som bor i stads- och landsbygd, gällande ovanstående frågeställningar? Resultaten av ovanstående frågeställningar kommer att diskuteras i relation till växternas plats i undervisningen och undersökningens övergripande syfte. 10

11 4. Metod 4.1. Metod allmänt Inom den samhällsvetenskapliga forskningen framhålls två framträdande metodologiska inriktningar, kvalitativ och kvantitativ metod (Bryman, 2011). Den senare anses lämpad för undersökningar av mer mätande karaktär, där verkligheten kan reduceras till enklare enheter skickade för statistisk analys, det är även en metod som sammankopplas med testandet av hypoteser (ibid.). Den förstnämnda metodologiska ansatsen anses skickad för undersökningar av bl. a människors upplevelser av världen och sammankopplas mer med teorigenerering än prövning av dylika (ibid.). Det är självfallet så att den kvalitativa forskningen även den tar sin utgångspunkt i teori, såväl upplevelser och observationer som tolkningen av insamlade data förutsätter begagnandet av teorier (Chalmers, 1994), enkelt uttryckt är även observationen teoriberoende. En strikt uppdelning mellan de båda metodologiska ansatserna kan rimligtvis spåras i den västerländska tanketraditionen, som av Capra (1975) beskrivs som präglad av ett många gånger ogrundat dikotomt tänkande. Uppdelningen kan spåras åtminstone till Descartes uppdelning res extensa och res cogitans d. v. s. det som kan mätas och det som tänker (Schmidtz et al., 2007). Det är ett felslut att införa vattentäta skott mellan dessa kategorier, kvalitativ forskning kan många gånger innehålla kvantitativa inslag och det motsatta förhållandet är även det fullt möjligt (Bryman, 2011). Slutligen bör införas att kanske ingen metodologisk eller vetenskapsteoretisk strömning kan göra anspråk på att vara ett värdigare instrument än något annat för att nå kunskap eller bedriva vetenskap, en ståndpunkt Feyerabend (2000) övertygande argumenterat för. 11

12 4.2. Val av metod Denna undersökning inriktar sig mot elevers förförståelse och vardagsupplevelse av växtriket. Den inriktar sig alltså mot att klarlägga förhållanden i undersökningsgruppens världsuppfattning och förståelse, vilket i kraft av ovanmälda beskrivning kan betraktas som ett område lämpat för kvalitativ forskningsmetod. Metoden i denna undersökning är kvalitativ enkätundersökning men undersökningen innefattar även element som kan betraktas som kvantitativa inslag, statistisk bearbetning av relativt enkla data. Att valet faller på just enkätens form utgår från ett antal föresatser. Enkätundersökningar är till sin form sådana att de lånar sig till relativt snabb hantering och genomförande (Bryman, 2011). Detta möjliggör att uppfattningar hos ett betydligt större antal svarande kan undersökas inom ramen för detta arbete, vilket har positiv återbäring på undersökningens realibilitet (ibid.). I kraft av undersökningens frågeställningar anser jag det vara av stor vikt att ett så stort underlag som möjligt insamlas, då det framstår som svårt att på reliabelt vis undersöka gemensamma referenser och göra gruppjämförelser utifrån ett begränsat antal respondenter. Intervjuer som är en för undersökningen övervägd design, medför ett enligt mig alltför tidsödande arbete vilket skulle begränsa omfattningen av undersökningens underlag i allt för stor utsträckning. Att intervjuer tar lång tid att genomföra, bearbeta och tolka finner stöd i metodologisk litteratur som exempelvis Bryman (ibid.). En annan invändning mot intervju som metod, är den negativa inverkan på resultatens vetenskapliga tillförlitlighet som bemäls intervjuareffekt (ibid.). Att respondentens svar påverkas av intervjuaren eller det blotta faktum att intresse för området lyfts på ett sådant sätt att svarande påverkas i sina svarsmål (ibid.). Dessa invändningar till trots har inom undersökningen intervjuer förrättats. Enkätundersökningen har kompletterats med det Bryman (ibid.) benämner semistrukturerade intervjuer, dessa har varit av kortare slag och riktats till elevernas biologi och naturkunskapslärare, valet av metod för denna kunskapsinhämtning är av praktisk karaktär. Att intervjuernas syfte var att klarlägga enklare sakförhållanden anser jag borga för en minimering av risken för skevhet i svaren grundad i diskuterad intervjuareffekt. 12

13 4.3. Urval Undersökningens syfte är att bidra med kunskaper om elevers förförståelse och vardagsupplevelser gällande blomväxter, till stöd för undervisning i gymnasieskolans biologi kurs 1. Biologi är ett ämne som ingår i de naturvetenskapliga programmen varför urvalsgruppen valts att utgöras av gymnasieelever på det naturvetenskapliga programmet. Urvalsgruppen består av elever från fem klasser som studerat knappa terminen på meramälda program, respondenterna studerar på en och samma gymnasieskola, en skola belägen centralt i en av södra Sveriges större städer. De har studerat sina år i grundskolan efter läroplanen från 1994 och kursplanen för biologi från år 2000 har stipulerat innehållet i den biologiundervisning eleverna erhållit före sin gymnasietid. Respondenterna i undersökningen var 141 till antalet, vilket vid jämförelse med statistik från skolverket gällande elever på det naturvetenskapliga programmet under läsåret 2010 till 2011 motsvarar 0,89 procent av det totala genomsnittliga elevantalet på naturvetenskapsprogrammet per årskurs (Skolverket, 2012). Undersökningsgruppen fördelar sig tämligen jämnt över undersökningsgrupper grupperade efter kön, 67 kvinnor och 60 män, 14 uppgav annat. Gruppering efter boställe gav en ojämn fördelning med klar övervikt mot stad som hemmiljö 114 respondenter mot landsbygdens 15, 12 uppgav annat, det ringa underlaget i svarsgruppen bosatta på landsbygden har gjort att jag valt att avstå korsvisa gruppjämförelser. Lärarna som intervjuades valdes ut på grundval av att de undervisar och har undervisat respondenterna i enkätundersökningen i naturkunskaps- och biologiämnet under respondenternas gymnasietid. 13

14 4.4. Genomförande Enkätundersökning En enkät utformades för att lägga grunden till besvarandet av undersökningens frågeställningar. Denna utformades i enlighet med Dillmans rekommendationer för tillgänglig layout, med de två slutna frågorna längst upp på sidan och den öppna flersvarsfrågan nedom (Bryman, 2011). Enkäten utgjordes i sin helhet av tre frågor; fråga om kön, fråga om boställe och fråga om vilka, i Sverige förekommande, blomväxtarter respondenterna kom att tänka på, då de ombads tänka på växter. I denna fråga ombads eleverna nedteckna de tio första arterna de kom att tänka på. Att valet föll på terminologin i Sverige förekommande, föranleddes av det faktum att undersökningen delvis intresserar sig för undersökningsgruppens vardagsupplevelse av växter, det kan inte förutsättas att dessa återfinns i den svenska floran, som utgjort en begrundad alternativ formulering. För att undvika missriktade svar grundade i semantiska förbistringar förtydligades begreppet blomväxter med det parantetiska tillägget blommande växter. I enkäten förtydligas med understruken text att det är svar på den systematiska nivån arter som efterfrågas, detta underströks ytterligare av mig vid presentation av enkäten. Att valet fallit på en begränsning vid tio arter utgår dels från praktiska överväganden, dels tjänar det genom sin begränsning av svaren till att möjliggöra en framvaskning av en kärna av eventuella gemensamma referenser, samtidigt som jag antog att eleverna skulle vara förmögna att nämna tio växter. Enkäten i sin helhet presenteras i Bilaga 1. Enkätsvaren har analyserats i tre parallella spår, ett systematiskt, ett växtekologiskt och ett artanalysspår för besvarande av undersökningens tre huvudfrågeställningar, gruppjämförelsefrågan undersöks genom jämförelser över de kategorier som ingår i de tre analysspåren. Det systematiska spåret tjänar främst till att besvara frågeställningen gällande förenklade uppfattningar, det jag benämner det växtekologiska syftar primärt till att vidga förståelsen av elevernas hanterande av termen blomväxter och artanalysspåret avser besvara frågeställningen om eventuella gemensamma referenser och utgör även underlag för diskussion av resultaten av de föregående två frågeställningarna i relation till undersökningens övergripande 14

15 syfte. Efter statistisk bearbetning har de växter som angetts av mer än 20 procent av undersökningsdeltagarna analyserats utifrån tillämplig botanisk litteratur. Detta för att framställa relevant information till diskussionen av dessa framträdande exempels användning i undervisningsverksamhet och för att undersöka eventuella geografiska begränsningar i studiens tillämplighet. Enkäterna presenterades inför samt distribuerades till och insamlades från respondenterna av mig under biologilektioner. Under presentationen av enkäten förklarades undersökningens syfte och hur besvarade enkäter skulle komma att användas och hanteras. Emfas lades vid att deltagande var frivilligt, att eleverna ingenstans på enkäten skulle uppge namn och att det som intresserade mig var de svarandes egna tankar och att det därför var viktigt att inte ta svar från eller diskutera svar eller frågeställningen med klasskamrater innan enkäterna insamlats. Eleverna bereddes 10 minuter att besvara enkäten. Undersökningen genomfördes under vinterhalvåret innan växtsäsongens inledning Lärarintervjuer De intervjuer med enkätundersökningsrespondenternas lärare som genomfördes syftade till att klarlägga vilken skolning gällande växtriket eleverna erhållit under sin gymnasiala utbildningstid och tog sig uttryck som samtal, vilka utgick från denna tydligt redogjorda avsikt Bearbetning Enkätundersökning I det systematiska analysspåret har de insamlade svaren kategoriserats i enlighet med den taxonomi som återfinns i Mossberg och Stenbergs (2003) Den nya nordiska floran. Denna behandling har inneburit en kodning i termer av om svaret är ett svar på art-, släkt- eller 15

16 familjenivå, utgör en pseudoart eller är ett utelämnat svar samt om svaret, om det är ett växtsvar, utpekar en blomväxt eller en ickeblomväxt. För kategorisering av inkomna svar över den systematiska nivån familj, följs den systematiska indelning som presenteras av Widén och Widén (2008). Svar som uttrycker en konflation av artepitet som exempelvis tusenstjärna och därmed ej utpekar något taxa inom växtriket eller utgör missriktade artpreciseringar som exempelvis röd nejlika eller helt enkelt inte är namn på växter, är de som har kategoriserats som pseudoarter. Dessa svar har även kontrollerats mot verket Våra kulturväxters namn ursprung och användning (Aldén, Rydman, 2009), för att utesluta att de utgör kommersiella sortnamn. Ett undantag har gjorts från all denna nomenklatur i analys av de inkomna svaren. Jag har valt att betrakta svar där förledet vanlig ingår i det egentliga artepitetet men utelämnats i respondentens svar som utpekande den så tolkat aktuella arten, exempelvis har svar av typen smörblomma tolkats som utpekande arten vanlig smörblomma (Ranunculus acris ssp. acris). I det analysspår som benämnts det växtekologiska har de inkomna svaren har kodats efter växtsätt, i vid bemärkelse, i kategorierna ört, buske och träd samt huruvida svaret avser en vindpollinerad växt eller en växt med skyltande blommor, utifrån Mossberg och Stenberg (2003). Svaren har för denna analys även kodats som kultur- eller icke kulturväxt utifrån vad som återfinns i grönsaks och fruktavdelningen i en normalsorterad matbutik samt i kommersiell odling på svenska åkrar, prydnadsväxter har ställts utanför denna kategori, de svar som klassats som kulturväxter, återfinns i bilaga 2. Kategorierna vindpollinerad och kulturväxt överlappar med svarskategorierna ört, buske och träd. Ett par kategorier av svar har ställts utanför kodning gällande växtsätt, dels pseudoarterna för att undvika diffusa indelningskriterier, dels svar som inte lånar sig till denna typ av kategorisering i kraft av variationen inom det angivna svarets konnotationer ett exempel på detta är artangivelsen rosväxter. För det analysspår som benämnts artanalys, har de artangivelser som framkommit i undersökningen inledningsvis bearbetats genom att synonymer homogeniserats varefter artangivelserna kodats i löpande nummerserie. Statistisk bearbetning är gjord i mjukvaran SPSS Lärarintervjuer De intervjuer som genomfördes nedtecknades i sin helhet. 16

17 4.6. Validitet och reliabilitet Centralt för all undersökande verksamhet är huruvida eller i vilken utsträckning undersökningen faktiskt undersöker det den avser göra, alltså om de datainsamlingar som genomförs kan besvara de frågeställningar som uppställts (Bryman, 2011), kort sagt om undersökningen uppbär validitet. Jag finner att frågeställningarna genom undersökningens utformning kan besvaras på ett sätt som har validitet, respondenterna besvarar en relativt enkel fråga vars svar har en direkt koppling till de undersökta fenomenen. Ansatsen med ett stort underlag och en enkel tolkningspraktik som redovisats tydligt borgar för reliabilitet i undersökningen. Det är i princip omöjligt att avgöra vad som utgör teoretisk mättnad i undersökningar av kvalitativt slag (Bryman, 2011), ett underlag på knappt en procentenhet av det totala genomsnittliga elevantalet per årskurs föregående läsår på det aktuella programmet, anser jag får betraktas som satisfierande reliabilitetskravet Etiska överväganden Undersökningens utformning gör att den i väldigt liten mån kan betraktas som inträngande eller känslig, detta till trots är det inte uteslutet att svar av känslig typ inkommer i en undersökning som denna. Presentationen av enkäten innefattade påbjuden information om frivillighet, undersökningens avsikter och den insamlade datans hantering samt uppmaning om anonymitet. Data har vid inmatning kodats. För att ytterligare säkra de svarandes anonymitet har jag valt att utelämna exakt ort och skola där eleverna studerar. Jag upplever dock att miljön och den geografiska zon där undersökningen utformats kan vara av vikt för förståelsen och tolknigen av resultaten och att denna information kan medtagas utan att äventyra respondenternas anonymitet. Genom den försorg som tagits kan de av vetenskapsrådet uppställda kraven på forskningsetik inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet, 2002) anses uppfyllda. 17

18 5. Litteratur 5.1. Tidigare forskning på området Tidigare forskning inom det aktuella området föreligger i egentlig mening inte, studier gällande skolelevers relation till växtriket i skolvärlden har tidigare behandlat attityder till eller intresse för olika ämnesområden så som skett i exempelvis SAS undersökningen 1996 (Sjöberg, 2000), vilken visade på ett ringa intresse för naturen i den nära omgivningen. Eller likt Näs (2010) behandlat förståelse av fotosyntes och ekologiska samband. Näs (ibid.) forskning gäller framförallt elever i grundskolans tidigare år och intresserade sig bl. a för exemplet i undervisning gällande dessa områden, i förhållande till attityd och intresse, exemplet här konkretiserat som verkligt växtmaterialmaterial. Studien visade på positiva samband om än över mer begränsat underlag, med intervju och observation som metoder samt med en yngre urvalsgrupp (ibid.). Satt i större perspektiv harmonierar dock detta utfall med annan forskning på området, praktiskt arbete och laborationer framstår som den del i NO undervisningen som till stor del bidrar till det intresse området åtnjuter bland högstadieelever, vilket Lindahl (2003) visat i en longitudinell kvalitativ undersökning med intervju och observation som metoder, en undersökning med närmare 80 respondenter. Samma resultat fanns av Wallin m.fl. (2000) i en studie gällande elever i grundskolans senare år som även visade på ringa intresse för växtarter, samt att eleverna upplevde att intresset hade bärighet på lärandet, detta i en kvalitativ intervjustudie med totalt 37 respondenter. 18

19 5.2. Växter Växter i landskapet Växters utbredning determineras som regel av konkurrens, spridningsvägar och abiotiska faktorer som markförhållanden med avseende på jordart, fukt, ph, salinitet, temperatur, och soloch vindförhållanden och de störningar som förekommer (Tyler, 2007b). Vilka växter vi finner i naturen varierar därför med var i landet och landskapet vi befinner oss. Diversiteten är stor, bara i Skåne där denna undersökning är utförd, har med start i Linnés skånska resa år 1749, 3614 olika, till spridning och antal extremt variabla vilt förekommande taxa rapporterats (Tyler, Olsson, 2007). Växternas ovannämnda utbredningsbegränsningar gör dem till ett viktigt verktyg i analysen av naturen, många arter är i sin ekologiska amplitud begränsade till specifika utbredningsområden (Tyler, 2007a). Därför tjänar de som definierande för olika naturtyper (Snogerup, 2003). Växtarter betraktas alltså både som karakteristiska för och definierande av olika naturtyper (ibid.). Växter grupperas även i växtsamhällen, alltså uppsättningar av arter som frekvent förekommer tillsammans på skilda platser med likartade växtförutsättningar, dessa växtsamhällen är karakteristiska för de vegetationstyper som förekommer och har definierats av Nordiska ministerrådet (Påhlsson, 1998). Dessa vegetationstyper återspeglas i de naturtyper som ingår i art- och habitatdirektivet (Naturvårdsverket, 2011) och utgör därigenom det mått, som tillsammans med hotade arters bevarandestatus undersöks vid utvärdering av biologisk mångfald (Sohlman, 2007) Växters indelning De landlevande kärlväxterna indelas vanligen två evolutionärt och morfologiskt distinkta huvudkategorier, sporbärande kärlväxter uppdelade i två fylum (Lycopodophyta, Pteridiophyta) samt fröbärande kärlväxter (Spermatophyta) (Engstrand, 2008a). Den senare av de två indelas i 19

20 två grupper, de nakenfröiga växterna där bland annat barrväxter (Pinophytina) ingår (Engstrand, 2008b). Blomväxter, subfylum (Angiophytina) utgör den evolutionärt sett mest utvecklade och senast uppståndna gruppen av växter och skiljer sig i många avseenden från de nakenfröiga växterna (Hedrén, 2008). Av jordens växter utgör blomväxter den absoluta merparten av arterna (ibid.), av de 3250 arter som behandlas i den nya nordiska floran är det enkom 131 arter och underarter som är sporbärande kärlväxter eller nakenfröiga växter, motsvarande cirka fyra procent av det totala artantalet (Mossberg, Stenberg, 2003). Växter utgör en oförneklig del av organismvärlden och som fallet är med denna del av verkligheten, har den för och genom människans tänkande indelats och systematiserats enligt principer som syftar till en systematik och taxonomi som återspeglar arternas evolutionära släktskap (Engstrand, 2008c). Systematiken och taxonomin utgår från den grundläggande enheten art, ett typexemplar (holotyp) med sina karaktärsdrag, definierar karaktärerna för en art, släkten definieras utifrån en typart och familjer utifrån typsläkte (ibid.). Skillnaden mellan ett artnamn och ett släktnamn utgörs i svenska språket inte sällan av en pluraländelse på typartens namn för ett utpekande av det släkte arten typifierar, så är exempelvis fallet för arten snödroppe (Galanthus nivalis) och släktet snödroppar (Galanthus) (Mossberg, Stenberg, 2003). Växter kan vid sidan av indelning baserad på släktskap även indelas i växtekologiska kategorier utifrån växtsätt i kategorierna örter, buskar och träd, där örter utgör fältskiktet från marknivå och cirka en meter uppåt och saknar förvedad stam, buskar är vanligen vedartade perenna växter som är mellan metern och tre meter höga medan träd utgör perenna vedartade växter som är över tre meter höga (Waldemarsson, Nihlgård, 1999). Vid sidan av denna kategorisering, kan blomväxterna indelas utifrån blomdelarnas konstruktion (Widén, 2008). Vindpollinerade växter är begåvade med kraftigt reducerade blomdelar och saknar skyltande kronblad, pollen sprids med vind snarare än med de insekter som skyltande blommor vanligen avser attrahera (ibid.). 20

21 Växter i ekologin Växterna är centrala i praktiskt taget alla ekosystem, de utgör det som i litteraturen benämns producenter, energin och materian flödar genom växtriket och vidare till övriga organismvärlden som förenklat uttryckt livnär sig på att bryta ner växter, ett antal symbiotiska svampar och kemoautotrofa mikroorganismer undantaget (Townsend, et al., 2008). Vid sidan av det interagerar de med och påverkar varandra, funga och fauna, marken och luften i många komplexa samspel (ibid.) Genom den grundläggande position som växterna intar i näringsvävarna utgör växtsammansättningen i naturtyper ett delinstrument för att utvärdera förutsättningarna för biologisk mångfald även inom andra riken (Nilsson, 2005). Vidare utför växter vattenrening och utgör underlag för viktiga pollinerande insikters populationer, exempel som sentida har lyfts fram som viktiga ekosystemtjänster (Europeiska miljöbyrån, 2010) Växter i undersökningen Fyra av de nedan presenterade artangivelserna (fig. 3) kan inte analyseras i växtekologiska termer med avseende på växtförutsättningar då svaren utpekar släkten eller familjer som omfattar representanter med allt för bred variation i ekologisk amplitud för att möjliggöra en sådan kategorisering. Så är fallet för släktena rosor (Rosa), maskrosor (Taraxacum), blåklockor (Campanula) samt familjen rosväxter (Rosaceae), dessa kommer i det nedanstående enkom behandlas i det kortaste. Rosor är ett släkte buskar som förekommer med ett antal arter i den svenska floran, släktet har representanter med spridning i stort sett hela landet (Mossberg, Stenberg, 2003). Vid sidan av detta förekommer rosor som trädgårds- och snittväxt (Aldén, Ryman, 2009). Familjen rosväxter som tillhör en av de artrikare representeras av mer än 130 arter i landet (Hedrén, 2008). Familjen är även nominatart för en av de högre växternas huvudutvecklingslinjer, rosiderna (ibid.). Maskrosor är ett släkte tillhörande den sent framsprungna och mest artrika familjen korgblommiga växter (Asteraceae) (Hedrén, 2008). De korgblommiga växternas familj har gett namn åt den andra huvudutvecklingslinjen bland de högre växterna, asteriderna (ibid.). 21

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Ämnesproven i grundskolans årskurs 6 Samhällskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013 Inledning Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att ansvara för och införa nationella prov i SO-ämnena (dvs. geografi,

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet biologi naturbruk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: BIOLOGI NATURBRUK Ämnet biologi naturbruk behandlar den biologi som har betydelse för arbete med växter och djur inom naturbruk. I ämnet ingår naturbrukets påverkan på ekosystemen. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021

Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Svenska Agilityklubbens enkätundersökning om storleksindelning regelperioden 2017-2021 Av Regelrevideringsgruppen bestående av Veronica Bache, Dag Brück, Håkan Ericson, Martina Ericsson, Hasse Sundqvist,

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet

Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet Utbildningsplan Naturvetenskaplig fakultet 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Science 3. Poäng

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Konsekvensbeskrivning av handlingsalternativ för Sågmyra skola. Sågmyra Byaråd Skolgruppen

Konsekvensbeskrivning av handlingsalternativ för Sågmyra skola. Sågmyra Byaråd Skolgruppen Konsekvensbeskrivning av handlingsalternativ för Sågmyra skola Sågmyra Byaråd Skolgruppen Inledning Under sommaren-hösten 28 framkom att Falu kommun måste genomföra besparingar på skolförvaltningen. Under

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

14 Utvärdering och kvalitetsarbete

14 Utvärdering och kvalitetsarbete 14 Utvärdering och kvalitetsarbete Vad är en utvärdering och vilken nytta har du som distanslärare av en sådan? I Högskoleförordningen 1 kap 14 finns följande text angående kursutvärderingar: 14 Högskolan

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden www.pwc.se/riskpremiestudien Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2012 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Innehåll Introduktion... 3 Sammanfattning av årets studie... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

Temats innehåll och lärande

Temats innehåll och lärande f l i k 13 Temats innehåll och lärande Temat Matens kemi berör flera innehållsområden i kursplanen för kemi och biologi i Lgr 11. Lgr 11 betonar att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten

Utbildningsplan. Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Masterprogram i biologi med inriktning mot rinnande vatten Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk:

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen Linköpings universitet 2009-05-27 IBL, Psykologi 2 B-uppsats Handledare: Magnus Emilsson Tillsammans är man mindre ensam? En studie om kvinnor och mäns attityd till social interaktion för trivsel på arbetsplatsen

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Dokumentet utvärderas en gång per läsår (vid internatet i juni) och uppdateras vid behov.

Dokumentet utvärderas en gång per läsår (vid internatet i juni) och uppdateras vid behov. Bilaga 1 till Utbildningsplanen Progression i skrivande, muntlig framställning, IKT och statistik i Biologprogrammet med inriktning biologisk mångfald, kommunikation och samhälle 240 hp och Biologprogrammet

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer