Processinriktat arbete

Transkript

1 Yttrande 1(8) Samhällsbyggnadsenheten Region Värmland Bengt Dahlgren Box Karlstad 26 september Regionalt utvecklingsprogram Värmland växer och känner inga gränser Länsstyrelsen, som har getts möjligheter att inkomma med yttrande gällande Region Värmlands förslag till regionalt utvecklingsprogram Värmland växer och känner inga gränser får med anledning härav framföra följande; Länsstyrelsen synpunkter bygger på ett självklart sätt i många avseenden på de erfarenheter som Länsstyrelsen har av att fram till den 31 december 2006 ha haft ansvaret för att ta initiativ till, driva, samordna och följa upp det regionala utvecklingsarbetet i länet. En viktig del i detta arbete är att utarbeta program för att skapa förankring, prioriteringsgrunder och möjligheter till uppföljning och utvärdering av arbetet. Dokumentet Värmland växer och känner inga gränser är således ett viktigt dokument. Regionala utvecklingsprogram är också ett sätt att i ett regionalt perspektiv tolka och tydliggöra den nationella regionala tillväxtpolitiken. Enligt Länsstyrelsens bedömning fyller Region Värmlands förslag till RUP detta syfte. Förslaget förhåller sig således på ett tydligt sätt till den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Processinriktat arbete Enligt Länsstyrelsens mening är det regionala utvecklingsarbetet processinriktat både i övergripande bemärkelse och när det gäller genomförandet inom programmets olika delar (insatsområden och strategier). Förslaget till RUP bygger enligt Länsstyrelsens bedömning i väsentliga delar på det tidigare regionala tillväxtprogrammet. I förordet till RUP-förslaget framhålls att vi har lärt mycket av det tidigare programmet. Men sedan det skrevs har mycket hänt i Värmland och omvärlden förändrats. I förslaget framförs också mycket höga ambitioner när det gäller uppföljning och utvärdering. Det borde utifrån dessa ambitioner ha varit möjligt att tydliggöra lärandet av det tidigare programmet och vad som har förändrats. Länsstyrelsen menar också att ett framlyftande av de ambitioner som fanns att fortlöpande följa upp och tydliggöra genomförandet av RTP- Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-postadress Länsstyrelsen Värmland Våxnäsgatan (växel) lansstyrelsen@s.lst.se KARLSTAD (direkt)

2 2(8) arbetet skulle ha ökat förståelsen för det regionala utvecklingsarbetets komplexitet när det gäller genomförandets praktik. En sådan beskrivning skulle ha vidgat insikten om den roll som ett regionalt utvecklingsprogram spelar som styrinstrument och för ett läns regionala utveckling. En sådan beskrivning skulle också ha kunnat förklara den centrala roll som insatsområdet Ledarskapet tillmäts i RUP-förslaget. Det finns i RUPförslaget en tydlig tro på möjligheterna att planera ett läns utveckling och styra dess utvecklingsarbete samtidigt som medvetenheten om att omvärlden sätter viktiga spelregler är stor. Tilltron till ledarskapets betydelse skulle enligt Länsstyrelsens mening ha ökat om beskrivningen i RUP-förslaget rörande prioriteringar, nedprioriteringar, kraftsamlingar etc. hade konkretiserats eller exemplifierats. Framtagande av RUP-förslaget bygger i allt väsentligt på en arbetsprocess som tillämpades vid utarbetandet av det tidigare RTP-dokumentet. Region Värmland spelade en viktig roll för att denna kom att tillämpas i RTParbetet. Enligt Länsstyrelsens mening har ambitionerna från Region Värmlands sida att också i framtagandet av RUP-dokumentet arbeta i former som ger möjligheter till delaktighet och dialog med viktiga aktörer och grupper varit höga. Länsstyrelsen menar att arbetssättet har varit framgångsrikt. Länsstyrelsen har haft en ambition att på ett aktivt sätt följa och delta i arbetet med RUP-dokumentet när möjligheter har getts. Särskilda informationer har t ex skett från Region Värmlands sida om arbetet i Länsstyrelsens så kallade HRU-grupp (HRU = Hållbar Regional Utveckling) och i andra särskilda sammanhang. Länsstyrelsen har också utifrån sin roll när det gäller miljömålsarbetet tagit särskilda initiativ för att miljödimensionen i idén om hållbar utveckling skulle uppmärksammas i programmet. Enligt Länsstyrelsens mening har så också skett såväl i beskrivningen av uppdraget som i trendanalyser och i olika insatsområden. Enligt RUP-förslaget skall programarbetet drivas vidare i form av utarbetandet av särskilda handlingsprogram för programmets olika strategier. Länsstyrelsen tar för givet att den ges möjligheter att delta i detta arbete. Länsstyrelsen utgår därför ifrån att möjligheter då kommer att ges att framföra mer detaljerade eller konkreta synpunkter på vad strategierna rymmer i form av pågående och tänkbara initiativ och aktiviteter. Länsstyrelsens synpunkter är därför i detta sammanhang av övergripande slag. Statens roll Länsstyrelsen spelar en väsentlig roll för länets utveckling i en bred eller hel tolkning av begreppet hållbar utveckling. Det är enligt Länsstyrelsens mening viktigt att detta görs tydligt i en mer konkret beskrivning av programmets genomförande d v s i hur stegen från ord till handling tas på olika sätt. Länsstyrelsen ansvarar för viktiga samverkansgrupper i länet

3 3(8) som på olika sätt har bäring på RUP:ens genomförande. Det gäller t e x råd för jämställdhet, samverkansgrupp för integrationsfrågor, samverkansgrupperingar inom ramen för miljömålsarbetet, råd för landsbygdsutveckling, regionalt kompetensråd, referensgrupp för arbetet med regional energistrategi etc. Enligt Länsstyrelsens mening fyller dessa grupper en viktig roll för en fortlöpande och öppen dialog och därmed bättre kännedom om och förankring av olika initiativ och aktiviteter inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Länsstyrelsen har också utifrån sitt statliga samordningsuppdrag under arbetet med sitt remissvar bjudit in ett stort antal statliga myndigheter till en dialog om Region Värmlands förslag till RUP. Gensvaret på Länsstyrelsens inbjudan blev relativt tillfredsställande. Det kunskapsunderlag ( Staten och Värmland, publikation nr 2008:17) som Länsstyrelsen hade tagit fram inför dialogen med de statliga myndig-heterna och för sin interna diskussion om sitt samordningsuppdrag visar att detta i sig är synnerligen komplext. Tydliga utvecklingsdrag inom den statliga sektorn handlar bland annat om rationaliseringar och effektiviseringar bland de statliga myndigheterna. På ett mycket övergripande plan kan man nog därför, enligt Länsstyrelsens mening, dra slutsatsen att statens ansvar för regionernas utveckling minskar. Detta ställer krav på mobiliseringar av resurser och ansvarstagande lokalt och regionalt. I den meningen blir en konkret diskussion om insatsområdet Ledarskapet särskilt viktig. Dialogen visade att bilden av vad ett regionalt utvecklingsprogram är som dokument och process (både för att ta fram och genomföra) och av vilken roll det spelar varierar påtagligt. Dialogen visade att staten och dess myndigheter spelar en betydande roll för möjligheterna att genomföra RUP:ens intentioner och ambitioner. Det framhölls att det rent generellt var för lite spänst i dialogen när det gäller samspelet mellan regionerna och de statliga myndigheterna. Det framhölls att fler konkreta krav borde ha kunnat ställas på den nationella nivån i RUP:förslaget. Man framhöll också att Värmlands roll i ett omvärldsperspektiv borde ha kunnat varit tydligare och att Värmlands ambitioner att samverka med andra regioner borde ha kunnat markerats ytterligare i programförslaget. Detta gäller även Värmlands närhet till Norge och Oslo-regionen (se även nedan). Länsstyrelsens kunskapsunderlag visar också på en allt mer splittrad struktur när det gäller statliga myndigheters regionala indelningar. Utvecklingen går enligt Länsstyrelsens bedömning inte i linje med t ex Ansvarskommitténs intentioner om att återsamla staten. De statliga myndigheternas regionala indelningar pekar också på att Värmlands storregionala sammanhang är problematiskt. Enligt Länsstyrelsens mening borde detta förhållande på ett tydligare sätt ha kunnat diskuteras i förslaget till RUP. Länsstyrelsen förordade i sitt remissvar på Ansvarskommitténs betänkande en väst östlig dimension för Värmlands del i diskussionen om eventuellt framtida storregioner. Länsstyrelsen saknar i RUP-förslaget ett fullföljande av de intentioner som fanns i idén

4 4(8) om den så kallade tillväxtkorridoren Oslo Stockholm. Länsstyrelsen menade dock i sitt remissvar också att Värmlands storregionala sammanhang har med antalet storregioner att göra. RUP:ens innehåll och form Utifrån informationer och konstakter under programarbetet delgav Länsstyrelsen Region Värmland i informella former och utifrån egna diskussioner ett antal övergripande tankar om RUP:ens innehåll och form. Synpunkterna tog bland annat avstamp från diskussioner som hade förevarit i det så kallade Partnerskap Värmland. Synpunkterna handlade om att RUP:en i förhållande RTP:en borde kunna ha; En tydligare geografi. Ett tydligare möte mellan RUP-arbetet och miljömålsarbetet (både som dokument och i genomförandeprocesser) Ett tydligare framlyftande av den sociala dimensionen. I idén om en tydligare geografi skulle kunna ligga ett framlyftande av länets regionala fysiska struktur (den så kallade hand- eller fingerstrukturen), en diskussion om markanvändningsfrågor och om den fysiska samhällsplaneringens roll och betydelse. Enligt Länsstyrelsens bedömning är betydelsen av denna för länets utveckling underskattad i RUP-förslaget. Länsstyrelsen skulle således ha önskat en tydligare diskussion om t ex den kommunala översiktsplaneringens roll för länets utveckling. Enligt Länsstyrelsens mening finns det säkerligen tydligare kopplingar mellan insatsområdet Livskvalitet och insatsområdet Innovativa miljöer än vad som framkommer i RUP-förslaget. På samma sätt torde på ett självklart sätt också den kommunala fysiska planeringen ha ett avgörande inflytande på insatsområdet Tillgänglighet. Nya viktiga samhällsplaneringsfrågor som måste tacklas i bland annat den kommunala översiktsplaneringen handlar t ex om det ökade intresset för vindkraft, om förväntade nya regler när det gäller strandskydd m m. Den fysiska planeringen spelar också en avgörande roll för ett tillgodoseende av näringslivets markanspråk och för t ex delar av den så kallade upplevelseindustrins och handelns utveckling. Enligt Länsstyrelsens mening finns det i dessa nya förutsättningar allt fler eller tydligare behov av mellankommunal samverkan när det gäller den fysiska planeringen. Även denna eller genomförandet av insatsområdet Livsmiljön ställer således nya krav på ett regionalt ledarskap. Länsstyrelsen har för sin del och utifrån sitt uppdrag om regionala planeringsunderlag en avsikt att ägna frågan om småstadens roll i länets fysiska struktur uppmärksamhet. Detta skulle vara ett sätt att öka geografin i RUP-arbetet.

5 5(8) Länsstyrelsen har uppdraget att regionalt anpassa de nationella miljömålen. Länsstyrelsen skall också medverka till och följa upp deras genomslag i samhällsplaneringen och länets utveckling. I uppdraget ligger således också att fortlöpande följa upp miljötillståndet i länet. Länsstyrelsen skall stödja kommunerna i deras lokala miljö(måls)arbete. I det syftet har Länsstyrelsen besökt samtliga kommuner i länet. Enligt Länsstyrelsens mening finns en allt större närhet mellan aktiviteter och initiativ inom miljöarbetet och det lokala utvecklingsarbetet. Länsstyrelsen tolkar detta som att miljödimensionen i hållbar utveckling får ett allt tydligare genomslag i arbete för lokal utveckling och tillväxt. Länsstyrelsen menar också (se ovan) att miljödimensionen på ett tydligt sätt uppmärksammas i förslaget till RUP-dokument. Länsstyrelsen vill dock understryka att miljödimensionen är horisontell. Den kan således inte till fullo eller fullt ut tacklas bara i särskilda strategier. Tydliga möten mellan det regionala utvecklingsarbetet i bred mening och miljödimen-sionen finns enligt Länsstyrelsens mening särskilt i arbetet med en regional klimat- och energistrategi. Denna strategi kommer således att ha bäring på flera insatsområden och strategier i förslaget till RUP-dokument. Även när det gäller Landsbygdsprogrammet finns en tydlig koppling mellan näringslivsutveckling och lokal utveckling å ena sidan och miljömålsarbetet å den andra. Centrum för forskning om regional utveckling, Cerut kommer också att för Länsstyrelsens räkning ta fram ett underlag för bland annat Länsstyrelsens återrapportering till Näringsdepar-tementet på temat tillväxt och miljö näringslivsutveckling. Ett framlyftande av den sociala dimensionen skulle enligt Länsstyrelsens mening bland annat kunna ta sig uttryck i en ambition om ett tydligare deltagande från den så kallade sociala sektorn i RUP-arbetet och på det sättet ett framlyftande av de sociala frågorna i detta. Dessa frågor eller områden rymmer enligt Länsstyrelsens mening stora planeringsutmaningar. Uttryck för detta är dels en förstärkt tillsynsverksamhet från Länsstyrelsens sida inom det sociala området, dels en utökat samordningsroll när det gäller t ex det alkohol- och drogförebyggande arbetet liksom inom kvinnofridsområdet. Enligt Länsstyrelsens mening fångar den sociala dimensionen i hållbarhetsbegreppet förutom genus- och integrationsperspektivet också frågor som utanförskap och klass(klyfts)- perspektiv. De sistnämnda har liksom frågor om delaktighet och demokrati enligt Länsstyrelsens bedömning fått ökat aktualitet. I RUP-dokumentet kan den sociala dimensionen, enligt Länsstyrelsen tolkning, utläsas i intentioner som har med utbildning och kompetens att göra (fler skall gå längre i utbildningsstegen), om ett friskare Värmland / hälsa som resurs, om att öka nyttan av mångfald och möjligen om kreativ kultur. Enligt Länsstyrelsens mening är synen på nämnda frågor på ett tydligt sätt instrumentell. Egenvärdet av dessa betonas inte utan de skall i stället enligt beskrivningarna i RUP-förslaget tjäna syftet att gynna tillväxten. Länsstyrelsen kan delvis dela en sådan argumentation, men vill

6 6(8) samtidigt betona att folkhälsa, etnisk och annan mångfald och kultur har genuina egenvärden. Att bara lyfta deras mervärden för tillväxt och utveckling kan, enligt Länsstyrelsens mening, begränsa perspektiven på den sociala dimensionen i hållbar utveckling. Omvärlden och samarbete med andra En central utgångspunkt för förslaget till RUP och när det gäller utgångspunkterna för det regionala utvecklingsarbetet är att omvärlden sätter viktiga spelregler. Länsstyrelsen delar helt det synsättet. En konsekvens av detta var i det tidigare RTP-dokumentet en diskussion om betydelsen av gränsregional samverkan och strategiska allianser. Enligt Länsstyrelsens tolkning av RUP-förslaget har betydelsen av dessa intentioner tonats ned. De finns således inte längre framlyfta som särskilda strategier. I stället sammanfattas de i konstaterande om att Värmland måste ha fler starka samarbetspartners runt om i världen som bidrar till att stärka vår konkurrenskraft. Länsstyrelsen menar att detta är en alldeles för snäv och i delar felaktig utgångspunkt för samverkan med andra. Utgångspunkten ger också uttryck för en självbild på Värmland som bara delvis känns riktig eller relevant. Länsstyrelsen skulle därför önska en mycket öppnare attityd till samverkan med andra regioner. Länsstyrelsens erfarenhet är att Värmland har mycket att lära av andra regioner och också viktiga erfarenheter att föra vidare till andra. Enligt Länsstyrelsens mening bör Värmlands ambitioner när det gäller t ex deltagandet i EU:s Interregprogram gällande Nordsjön och Östersjön liksom dess program för transnationellt samarbete i övrigt kunna vara högre än vad som är fallet. Länsstyrelsen menar också att den Norge-dimension som har varit tydlig i RTP-dokumentet inte spelar en lika framskjuten roll RUP-förslaget. Länsstyrelsen skulle ha önskat mot-satsen d v s att relationerna till och samarbeten med Osloregionen och gränsfylkena skulle ha lyfts fram än mer. Enligt Länsstyrelsens bedömning skulle det kunna finnas potentialer i sådant samarbete när det också gäller att göra sin röst hörd i EU-sammanhanget. Frågan om hur Värmland har gjort och gör sin röst hörd i detta belyses inom ett särskilt forsknings-projekt vid Karlstads universitet och dess Centrum för forskning om regional utveckling. I studien jämförs Värmland med just Hedmarks fylke och Egentliga Finland med Åbo som huvudort. Uppföljning och lärande Förslaget till RUP avslutas med en diskussion på temat Uppföljning och lärande. I detta uttrycks höga ambitioner. Enligt Länsstyrelsens mening ökar trovärdigheten av RUP-arbetet - både vad gäller utarbetande av dokument och att få sådana att spela en roll för det som görs och allt det som det regionala utvecklingsarbetet rymmer - om tydliga tankar finns när

7 7(8) gäller uppföljning och (ut)värdering av det som görs och händer. Länsstyrelsen menar dock att den beskrivning som ges av intentioner och goda föresatser kunde ha tagit avstamp i de ambitioner och erfarenheter som finns från RTP-arbetet. I förslaget talas också om att effekt-, resultat- och aktivitetsmål kommer att mätas och följas upp. Länsstyrelsen menar att sådana ambitioner inte tar konkret utgångspunkt i det regionala utvecklingsarbetets stora komplexitet. I det tidigare RTP-dokumentet fanns ett drygt 20-tal så kallade effektindikatorer redovisade som ett sätt att på ett övergripande plan spegla eller följa upp om utveckling gick åt rätt håll i förhållande till de ambitioner och goda intentioner som fanns i det dokumentet. Dessa skulle kunna ha legat till grund för en diskussion i RUP-förslaget om en kompletterande uppsättning av sådana indikatorer. I en sådan diskussion skulle också Länsstyrelsens dokument Kort och gott om hållbarhet Att mäta hållbar utveckling kunna ha spelat roll. Frågan om lärandet inom ramen för RUP-arbetet är mångfacetterad. I en rapport från Centrum för forskning om regional utveckling (Cerut) vid Karlstads universitet redovisas eller sammanfattas slutsatser av ett 30-tal rapporter av utvärderingskaraktär som alla på olika sätt kan sägas ha bäring på det regionala utvecklingsarbetets praktik. Enligt Länsstyrelsens mening uttrycker mängden rapporter en sammantaget hög ambition när det gäller vilja att värdera och lära av det som har gjorts. Kännedomen om dessa rapporter är dock begränsad. Det finns således en genuin svårighet att i kollektiv mening lära av det som gjorts. Detta gäller både rent praktiskt men också utifrån det faktum att förutsättningarna för det som görs hela tiden förändras. Länsstyrelsen skulle önska att Region Värmland i en konkretisering av sina ambitioner om uppföljning och lärande uppmärksammade de resurser som finns vid Karlstads universitet i form av centrum- och institutsbildningar med inriktning bland annat mot vad som kallas praktikrelevant forskning. Detta gäller t ex Centrum för tjänsteforskning men också Centrum för forskning om regional utveckling, Centrum för klimat och säkerhet, Centrum för genusforskning samt Institutet för kvalitetsutveckling. Enligt Länsstyrelsens mening finns det stora möjligheter att på ett konkret sätt dra nytta av dessa centrumbildningar som ett slags oberoende - FoU-resurser för det regionala utvecklingsarbetet. Sammanfattningsvis anser Länsstyrelsen; Att förslaget till RUP-dokument förhåller sig på ett tydligt sätt till den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Att förslaget till RUP-dokument har tagits fram i en bred och öppen process. Länsstyrelsen har aktivt deltagit i denna och utgår ifrån att sådana möjligheter kommer att finnas också i det fortsatta arbetet med olika handlingsprogram.

8 8(8) Att Länsstyrelsen spelar en väsentlig roll för länets utveckling i en bred eller hel tolkning av begreppet hållbar utveckling. En mer tillbakadragen stat ställer ökade krav på mobilisering av resurser och ansvarstagande lokalt och regionalt. Att betydelsen av den fysiska samhällsplaneringen för länets utveckling skulle kunna ha lyfts fram. Allt fler frågor som bör tacklas i den kommunala översiktsplaneringen ställer också krav på mellankommunal samverkan och därmed regionalt ledarskap. Att miljö(måls)arbetet och miljödimensionen i hållbar utveckling har fångats i RUP-förslaget. Miljöfrågorna går dock på tvären och kan inte enbart tacklas inom ramen för enskilda strategier i detta. Att de sociala frågorna och den sociala dimensionen rymmer stora planeringsutmaningar. Dessa berörs på olika sätt i RUP-förslaget. Synsättet är dock tydligt instrumentellt. Länsstyrelsen delar bara delvis en sådan argumentation. Att utgångspunkterna för länets samspel med andra regioner borde ha motiverats på ett bredare eller öppnare sätt. Länets ambitioner att delta i t ex EU:s transnationella program och länets förhållningssätt till EU borde också ha kunnat konkretiserats. Att uppföljning och lärande är centrala frågor för att vinna trovärdighet i RUP-arbetet. De mycket höga ambitioner och intentioner som framförs i RUP-förslaget skulle ha kunnat ta konkretare avstamp från erfarenheter från RTP-arbetet. Beslut i detta ärende har fattats av landshövding Eva Eriksson efter föredragning av planeringsdirektör Bengt Dahlgren. Förslag till yttrande har varit föremål för information och dialog i Länsstyrelsens ledningsgrupp. Information och dialog i särskild ordning har också skett i Länsstyrelsens interna samverkansgrupp för Hållbar Regional Utveckling. Eva Eriksson Landshövding Bengt Dahlgren Planeringsdirektör