Inledning 1(5) Remissvar 22 november

Transkript

1 Remissvar 22 november (5) Samhällsbyggnadsenheten Bengt Dahlgren Finansdepartementet Stockholm Koncentrationsutredningens betänkande: Koncentration av länsstyrelseverksamhet (Ds 2007:28) Länsstyrelsen i Värmland har anmodas yttra sig över rubricerat betänkande och får med anledning härav framföra följande: Inledning Utredningen har haft till uppgift att lämna förslag på verksamheter som skulle kunna koncentreras till en eller flera länsstyrelser. Utredningen har under sitt arbete haft återkommande kontakter med representanter för sammanlagt tio länsstyrelser. Länsstyrelsen i Värmland har varit en av dessa. Länsstyrelsen har därför haft möjligheter att under utredningens gång och inför utredningens slutliga skrivningar när det gäller slutsatser och förslag framföra synpunkter. Länsstyrelsen upprepar i viktiga avseenden de synpunkter som den tidigare framfört. Länsstyrelsen ser utredningens uppdrag som ett bland många uttryck för den rationalisering som pågår inom staten. Inom viktiga områden såsom Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket finns således en utveckling mot en enmyndighetsstruktur med betydande organisatoriska förändringar och konsekvenser när det gäller lokal och regionala närvaro som följd. Utvecklingen har likartade förtecken inom t ex Skatteverket m fl myndigheter. Länsstyrelsen möter i sina kontakter med företrädare för kommuner och organisationer en oro inför utveckling och den utarmning av den lokala arbetsmarknaden som många tycker sig se. Koncentrationsutredningen har på många sätt samma ofta berättigade utgångspunkter om ökad kostnadseffektivisering och möjligen styrningsfördelar som nämnda exempel. Andra exempel på förändringar inom den statliga sektorn är utredningar om en sammanhållen trafik- eller transportmyndighet och förslag till en ny nationell tillsynsmyndighet inom sjukvårds- och socialtjänstens område. Även när det gäller jordbruksadministrationen har en utredning påbörjats. Länsstyrelsen saknar i mycket av det som sker en tydligt sammanhållen idé som tar avstamp från Ansvarskom-mitténs intention om att återsamla staten och den roll som länsstyrelser-na skulle kunna spela i förverkligandet av denna. \\elis\frean$\till ViWi\remissvar - Koncentrationsutredningen.doc Postadress Besöksadress Telefon Telefax Enhetens e-postadress Länsstyrelsen Värmland Våxnäsgatan (växel) planering@s.lst.se KARLSTAD (direkt)

2 2(5) Val av ärendegrupper Länsstyrelsen har i sina synpunkter till utredningen under arbetets gång framfört att den ser möjligheter till koncentration av länsstyrelseverksamhet inom olika ärendeområden. Utgångspunkter för utredningens val av ärendegrupper som möjliga att koncentrera har bl a handlat om att de kräver hög kompetens samtidigt som de är sällan förekommande. Det har således funnits en sårbarhetsaspekt i utredningens val av ärendegrupper. De uppgifter som har valts kan också enligt utredningen av olika anledningar sägas sakna en regional logik. I detta ligger bl a att de valda ärendegrupperna bedöms ha ett begränsat samband med länsstyrelsens övriga uppdrag och länsstyrelsens generella samordningsuppdrag. Hanterandet av uppgifterna skall också vara avståndsoberoende i bemärkelsen låg besöksfrekvens eller begränsat behov av externa besök. De valda verksamheterna kan alla betecknas som typiska myndighetsuppgifter. De skall på ett självklart sätt hanteras rättssäkert och likformigt. Utredningen konstaterar därför genomgående i sina motiv för valet av verksamhetsområden att Behovet av ett likformigt utförande får bedömas vara stort. Några lokala och regionala hänsyn ska inte tas vid länsstyrelsens bedömningar. Länsstyrelsen delar i allt väsentligt ett sådant konstaterande. Länsstyrelsen vill dock ändå framhålla att den verklighet som finns i länen ser olika ut. Länens befolkningsmässiga struktur, deras näringslivsmässiga struktur, deras fysiska förhållanden m m påverkar frekvens och sammanhang för olika ärendegrupper. Länsstyrelsen menar också att utredningens problembeskrivning är överdriven. Länsstyrelsens erfarenheter stödjer inte utredningens beskrivning av stora kompetensproblem när det gäller handläggningen av små ärendegrupper. Länsstyrelsen delar inte heller fullt ut utredningens beskrivning av risk för olikheter i bedömningar länsstyrelserna emellan. Inom många av de områden som utredningen valt ut för koncentration har också länsstyrelserna vidtagit åtgärder mot 24-timmarsmyndighet och e- handläggning. Länsstyrelsen menar också att utredningens analys av besparingsmöjligheter är synnerligen översiktlig och därför också överdriven. I förlängningen av utredningens förslag ser Länsstyrelsen en risk för att underlaget för kvalificerad juridisk kompetens på länsstyrelserna urholkas. När det gäller utredningens urval av ärendegrupper har Länsstyrelsen en tydligt avvikande mening i tre fall, nämligen när det gäller ärendegruppen Stöd till boende, Alkohol- och tobaksärenden samt Körkortsfrågor. Länsstyrelsen menar att länsstyrelseorganisationen rent allmänt har en vana att hantera statliga bidrags- och stödsystem. Länsstyrelserna har visat sig vara en bra organisationsmodell för att på ett effektivt och rättssäkert sätt nå ut med information om, hantera ansökningar om och svara för utbetalning av beviljade medel. Länsstyrelserna är på detta sätt en lämplig organisation för att omsätta nationell politik till konkret aktivitet. Läns-

3 3(5) styrelseorganisationen har också visat på en hög grad av flexibilitet när det gäller att spela en sådan roll. Koncentrationsutredningen lyfter i sin argumentation för att ärendegrupp Stöd till boende ska koncentreras fram kritik som Boverket har riktigt mot länsstyrelsernas hantering av ärendegruppen utifrån brist på enhetlighet. Länsstyrelsen delar inte slutsatsen att problemet skulle ligga i själva valet av länsstyrelserna för att implementera riksdagens och regeringens intentioner med stödformerna. Problemet kan i lika hög grad sökas i bristande riktlinjer och tydlighet när det gäller formerna för och utgångspunkter för bidragen. Länsstyrelsen menar också att såväl stödet till äldreboende och till energikonvertering kan ses i större sammanhang som den nationella äldrepolitiken respektive energipolitiken. Stödformerna har därför bredare sammanhang som i hög grad handlar om vad som skulle kunna kallas regionalt olika förutsättningar eller regional logik. Båda verksamheterna rymmer också ett tydligt uppföljnings- och tillsynsuppdrag. Detta underlättas i hög grad av regional närhet till kommuner, organisationer och enskilda stödmottagare. Länsstyrelsen menar också att ärendeområdet Alkolhol- och tobaksärenden har ett sådant bredare sammanhang i ett länsstyrelseperspektiv. Ärendegruppen har således påtagliga samband med Länsstyrelsens uppdrag inom verksamhetsgrenen Social Tillsyn. Sedan många år och som ett led i de nationella handlingsplanerna för alkohol- och narkotikapolitiken pågår ett omfattande samordningsarbete i länen. Arbetet med tillsyn enligt alkohol- och tobakslagarna och det uppdrag som länsstyrelserna har att implementera metoden Ansvarsfull Alkoholservering är viktiga delar i ett samordnat förebyggande arbete såväl lokalt och regionalt. Länsstyrelsen menar också att utvecklingen inom alkohol- och drogområdet oroar. Inte minst gäller detta konsumtionsmönster inom alkoholområdet. Detta kan förklara det faktum att länsstyrelserna, enligt utredningens konstaterande, samlat har lagt mer tid på ärendegruppen under 2006 än tidigare. Utredningen lyfter också själv fram att Statens Folkhälsoinstitut har föreslagit att länsstyrelsernas roll inom folkhälsoområdet ska stärkas. Länsstyrelsen menar att ärendegruppen Körkortfrågor också är en ärendegrupp som inte passar in i utredningens urval av uppgifter som kan koncentreras. Ärendegruppen är sett till verksamhetens volym ingen liten ärendegrupp. Länsstyrelsen anser också att ärendegruppen i mycket hanteras på ett sätt som kännetecknas av storskalighetslösning. Utredningen nämner själv om gemensam elektronisk tjänst för körkort, den Körkortsportal som har sjösatts och den körkortssupport som har placerats vid Länsstyrelsen i Örebro. Ärendegruppen föreslås också i annan ordning överflyttas till en ny inspektionsmyndighet inom trafikområdet. Utredningens förslag saknar därför, enligt Länsstyrelsens bedömning, relevans vad gäller koncentration av länsstyrelseverksamhet.

4 4(5) Val av koncentrationsmodell Utredningen för i sitt betänkande ett resonemang om olika modeller för hur verksamheterna kan koncentreras till färre länsstyrelser. Utredningen fastnar för den modell som innebär Konsekvent koncentration till ett bestämt antal länsstyrelser. Bland argumenten för valet av denna modell anger utredningen överskådlighet och anpassning till Ansvarskommitténs förslag. Utredningen konstaterar samtidigt att den i sin analys av befintlig och föreslagen koncentration har sett att den modell som oftast har tillämpas innebär att koncentrationslösningen har avgjorts av varje verksamhets karaktär för sig. Det har således funnits en utveckling mot en ökad asym-metri när det gäller länsstyrelsernas uppdrag och roll. Enligt Länsstyrel-sens uppfattning har acceptansen för sådana lösningar varit stor. Länssty-relsen menar därför att en koncentration av ärendegrupper bör ske inom ramen för den gällande 21-organisationen. Länsstyrelsen har i sitt remissvar på Ansvarskommitténs slutbetänkande ställt sig positiv till kommitténs övergripande förslag och till den framtida roll som skisseras för länsstyrelserna som tydliga företrädare för staten och utifrån en övergripande intention om att återsamla staten. Länsstyrelsen delar också i sitt yttrande behovet av större regioner och färre län. Det sistnämnda innebär inte att länsstyrelsernas verksamhet bara kan koncent-reras till någon enstaka ort i de nya och större länen. Erfarenheterna från såväl Västra Götaland som Skåne visar att det går att bedriva en samman-hållen och effektiv länsstyrelseverksamhet i en geografiskt utspridd modell och utifrån en i vissa avseenden geografisk arbetsfördelning inom länsstyrelsen. Utredningens förslag till verksamheter som kan koncentreras handlar om vissa och som utredningen menar i många falla tämligen små ärendegrupper och ärendegrupper som saknar regional logik. Länsstyrelsen delar därför inte utredningens sätt att motivera sitt förslag till konsekvent koncentration till bestämt antal och vissa länsstyrelser. Länsstyrelsen känner i stället stor oro för att utredningen anknyter till intentioner som har den regionala logiken som princip för en koncentrationsmodell som enligt utredningen självt handlar om ärenden som just saknar en sådan logik. Länsstyrelsen motsätter sig såldes utredningens förslag till geografisk områdesindelning och också till utredningens val av länsstyrelse till vilken ärendegrupperna skulle kunna koncentreras. Länsstyrelsen förordar därför att den modell som hittills har tillämpats för att koncentrera olika verk-samhetsområden inom och fördela verksamhetsområden mellan länsstyrel-serna används också när det gäller utredningens förslag. En sådan lösning skulle på ett helt annat sätt än utredningens förslag skapa öppenhet för framtida anpassningar till indelningen av Sverige i större regioner och färre län. Länsstyrelsen menar också att utredningens konstaterande att Länsstyrelsen i Dalarnas län är den mest centralt placerade i området Norra Mellansverige saknar all förankring i modern

5 5(5) lokaliseringsteori och de mest elementära kunskaper om områdets kommunikationsstrukturer och befolkningsmässiga tyngdpunkter. Sammanfattningsvis vill Länsstyrelsen framhålla; att den i allmänna ordalag kan instämma i utredningens utgångspunkter och förslag om att mindre ärendegrupper kan koncentreras länsstyrelserna emellan. Länsstyrelsen menar dock att utredningens problembeskrivning av bl a stora kompetensproblem och risk för olikheter i bedömningar länsstyrelserna emellan är överdriven. Länsstyrelsen menar också att utredningens bedömning av besparingsmöjligheterna är överskattade. Länsstyrelsen motsätter sig en koncentration av ärendegrupperna Stöd till boende, Alkohol- och tobaksärenden samt Körkortsfrågor. att den inte delar utredningens förslag till koncentrationsmodell. En koncentration av ärendegrupper bör i stället kunna ske inom ramen för den gällande 21-organsisationen. Enligt Länsstyrelsens mening inne-bär utredningens förslag snarare en låsning än en öppenhet inför fram-tida lösningar när det gäller Ansvarskommitténs tankar om större regioner och färre län. att den anser att ett eventuellt genomförande av utredningens förslag till koncentration av ärendegrupper förutsätter ytterligare underlag och mer precisa bedömningar utifrån de övergripande målsättningarna om ökat kostnadseffektivitet och högre rättssäkerhet. Beslut i detta ärende har fattats av landshövding Eva Eriksson efter föredragning av planeringsdirektör Bengt Dahlgren. I den slutliga handläggningen har även deltagit länsrådet Björn Sandborgh och avdelningscheferna Ingrid Tilly och Torben Ericson samt chefsjuristen Lars-Ove Ohlsson. Eva Eriksson Landshövding Bengt Dahlgren Planeringsdirektör