SÅ GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2013 SÅ GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2013

Transkript

1 Årsredovisning SÅ GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2013 SÅ GICK DET FÖR Kommunens årsredovisning i korthet HÄRJEDALEN 2013 Kommunens årsredovisning i korthet Så gick det ekonomiskt för kommunen Resultatet för 2013 blev ett överskott på 20 miljoner kronor, vilket var drygt 13 miljoner mer än budgeterat. Det stora överskottet beror till stor del på att det även detta år återbetalades sjukförsäkringspremier (12,6 Mkr). Så gick det ekonomiskt för kommunen Andra orsaker var att skatteintäkter och utjämningsbidrag Resultatet för 2013 blev ett överskott på 20 miljoner kronor, blev nästan 4 miljoner högre än beräknat, totalt 637 miljoner. vilket var drygt 13 miljoner mer än budgeterat. Av nämnderna redovisade samhällsbyggnadsnämnden Det stora överskottet beror till stor del på att det även överskott, medan de andra nämnderna redovisade underskott. detta år återbetalades sjukförsäkringspremier (12,6 Mkr). Andra orsaker var att skatteintäkter och utjämningsbidrag blev nästan 4 miljoner högre än beräknat, totalt 637 miljoner. Uppfylldes de ekonomiska målen? Av nämnderna redovisade samhällsbyggnadsnämnden Enligt kommunallagen måste kommunen ha högre intäkter överskott, medan de andra nämnderna redovisade underskott. än kostnader. För Härjedalens kommun uppgick nettokostnaderna 1 till 96,9 procent av skatteintäkter och räntor 2013, vilket var en förbättring jämfört med tidigare år. Uppfylldes de ekonomiska målen? Kommunens mål uppfylldes, att betala alla invest eringar Enligt kommunallagen måste kommunen ha högre intäkter med egna pengar (dvs. utan att behöva låna) och att ha ett än kostnader. För Härjedalens kommun uppgick nettokostnaderna 1 till 96,9 procent av skatteintäkter och årsresultat på minst 6 miljoner kronor. räntor 2013, 1 Nettokostnad vilket var är en verksamhetens förbättring jämfört kostnad med efter tidigare avdrag år. för intäkter. Kommunens Exempel: mål Om uppfylldes, en viss verksamhet att betala i alla en kommun, invest eringar med exempelvis egna pengar förskola, (dvs. kostar utan totalt att behöva 3 miljoner låna) men och samtidigt att ha ett årsresultat får intäkter på minst miljoner kronor från kronor. de taxor som hushållen betalar, blir nettokostnaden 2,8 miljoner. 1 Nettokostnad är verksamhetens kostnad efter avdrag för intäkter. Exempel: Om en viss verksamhet i en kommun, 12 I HärligaHärjedalen exempelvis förskola, kostar totalt 3 miljoner men samtidigt får intäkter på kronor från de taxor som hushållen Hur mycket kan kommunen påverka sin ekonomi? Varje kommun har ganska mycket självständighet när det gäller att besluta om skatter, avgifter och hur den ska orga nisera och bedriva sina verksamheter. Samtidigt är Hur mycket kan kommunen påverka sin det många lagar och regler kommunen måste följa som rör ekonomi? både ekonomi och verksamhet. Kommunen måste givet vis Varje kommun har ganska mycket självständighet när också erbjuda viktiga samhällstjänster som för skola, skola det gäller att besluta om skatter, avgifter och hur den ska och äldreomsorg, sköta vägar och infrastruktur. Det är orga nisera och bedriva sina verksamheter. Samtidigt är dessa verksamheter som större delen av skatten används det många lagar och regler kommunen måste följa som rör till. Skatt tillsammans med utjämningsbidrag är de viktigaste intäkterna tillsammans står de för 73 procent av de både ekonomi och verksamhet. Kommunen måste givet vis också erbjuda viktiga samhällstjänster som för skola, skola pengar kommunen får in. och äldreomsorg, sköta vägar och infrastruktur. Det är dessa RESULTATRÄKNING verksamheter som 2013större delen av skatten används till. (Tkr) Skatt tillsammans med utjämningsbidrag 2013är de 2012 viktigaste Verksamhetens intäkterna intäkter tillsammans står de för procent 206 av 254 de pengar Verksamhetens kommunen kostnader får in Avskrivningar RESULTATRÄKNING Verksamhetens nettokostnader (Tkr) Skatteintäkter Generella Verksamhetens statsbidrag intäkter och utjämning Finansiella Verksamhetens intäkter kostnader Finansiella Avskrivningar kostnader Årets Verksamhetens resultat nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat

2 VIKTIGA HÄNDELSER OCH ARBETEN 2013 Kommunen beslutade att återgå till en egen nämnd och förvaltning för miljö- och byggverksamhet. Flygtrafiken hade en positiv utveckling antalet flygresenärer ökade till över under Avdelningen arbete och aktivitet flyttades över från social förvaltningen till kommunledningsförvaltningen. Den dagliga tågtrafiken mellan Östersund och Stockholm via Härjedalen fortsatte under vintern, och säsongen utökades den med anslutningsförbindelse till Lofsdalen. Härjedalen utsågs till Sveriges tredje bästa ungdomskommun i KFUM:s ungdomskommunrankning. Temat för året var ungas möjlighet till delaktighet och inflytande. Inom projektet Påfart Härjedalen påbörjades utbyggnaden av bredband via fiber i fyra byar. Förhoppningen är att kunna fortsätta utbyggnaden på fler orter de närmaste åren med hjälp av statliga medel. I november och december kom kommunens första asylsökande till Hede och Ytterhogdal, där de fick ett varmt mottagande. Beslutet att erbjuda asylsökande en fristad i Härjedalen är viktigt ur både ett mänskligt perspektiv och för att det berikar kommunen med fler invånare. HärligaHärjedalen I 13

3 Årsredovisning Årets idrottsstipendium tilldelades Elsa Håkansson- Fermbäck, framgångsrik alpinåkare som bland annat tog två guld i Ungdoms-SM under säsongen. Kulturstipendiet gick till Marit Manfredsdotter för arbetet med att möjliggöra översättning till engelska av hennes trilogi Upprättelse baserad på Erik O Lindbloms liv. Många evenemang och aktiviteter inom kultur och hälsa anordnades, bland annat Ett friskare Härjedalen, höstlovsaktiviteter, Alla helgons fest med mera. Kulturpriset tilldelades Happy Minds Studios för dokumentärkonceptet När rocken kom till Sveg som gett fantastisk reklam för Härjedalen genom bland annat att filmen visats i SVT på bästa sändningstid. 14 I HärligaHärjedalen

4 SÅ GICK DET FÖR VERKSAMHETERNA Tabellen nedan visar resultatet för de olika verksam heterna. Budget visar vilka nettokostnader verksam heterna räknat med, resultatet är vad nettokostnaderna blev i verkligheten och avvikelsen är skillnaden mellan resultat och budget (överskott eller underskott). DE OLIKA VERKSAMHETERNAS KOSTNADER OCH RESULTAT (Mkr) Verksamhet Budget Resultat Avvikelse Kommunstyrelse och gemensam verksamhet 74,6 75,8 1,2 Samhällsbyggnad 49,3 46,6 + 2,7 Bildning, fritid och kultur 249,2 251,5 2,3 Socialtjänst 262,0 263,5 1,5 Summa 635,7 637,4 2,3 Att det totalt blev ett plusresultat trots att verksamheterna tillsammans redovisade ett underskott beror på att resultatet även påverkas av många andra delar, bland annat den nämnda återbetalningen av sjukförsäkringspengar, samt skatteintäkter och räntor. Kommunen fungerar precis som ett hushåll. Intäkterna måste vara större än kostnaderna dels för att kunna ha råd med den löpande verksamheten och dels för att ha pengar över till att investera, betala framtida pensioner och kunna betala oförutsedda kostnader. Om kostnaderna är större än intäkterna minskar kassan. Därför är det också viktigt att kostnaderna inte ökar snabbare än intäkterna. HärligaHärjedalen I 15

5 Årsredovisning RESULTAT OCH VIKTIGA HÄNDELSER FÖR NÄMNDERNA KOMMUNSTYRELSEN satsning på integrationssamordnare och landsbygdsutvecklare Kommunstyrelsen redovisade ett underskott på 1,1 miljoner mot budget. Underskottet beror på högre kostnader för vaktmästeri och telefoni inom gemensam administration ( 0,5 Mkr) samt kostnader för byvaktmästare inom arbete och aktivitet ( 0,6 Mkr). Plusresultat gjorde däremot kollektivtrafik och flyg samt arbete och näringsliv. En integrationssamordnare anställdes. Politiker och personal påbörjade tillsammans ett värde grundsarbete utifrån Vision Introduktionsdagar för nyanställda genomfördes och ska bli permanent. En utredning om kollektivtrafiken genomfördes. Som förvaltningskommun för det samiska förvaltningsområdet gjordes översättning av skyltar och språksatsningar för barn och unga. Ett nytt profilprogram antogs och hela Härjedalens webbplats har anpassats för mobiler och surfplattor. En utredning om att införa kundcenter startade. Tanken är att ge snabbare och bättre medborgarservice. Näringslivsveckan och andra aktiviteter stärkte dialogen med näringslivet. En landsbygdsutvecklare anställdes. Samverkan startade kring en länsgemensam e-tjänstplattform som ska införas I projektet Påfart Härjedalen har kommunen hittills beviljats statligt stöd för fiberutbyggnad i Linsell, Ytterhogdal, Hedeviken och Mittådalen. Vid Ungdomsdialogdagen framförde ungdomarna önskemål om främst bättre kollektivtrafik, satsning på utbildning och jobb samt allaktivitetshus i centrala Härjedalen. SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN fiberutbyggnad och fortsatt flygtrafik Samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett överskott på närmare 2,3 miljoner kronor. Det var främst flygplatsen och fastighetsförvaltningen som stod för överskottet. Ändrade regler för statsbidrag till flygplatser gav en extra intäkt på 1,2 miljoner. Den milda vintern medförde lägre uppvärmningskostnader. Räddningstjänsten samt Renhållningsenheten redovisade underskott. Nämnden anställde en projektledare för fiberutbyggnadsprojektet. Organisationen för renhållning förändrades och en enhetschef anställdes. Kommunen beslutade att miljö- och byggavdelningen ska bli en egen nämnd och därmed flyttas från samhällsbyggnadsnämnden. Den statligt upphandlade flygtrafiken fortsätter till och med år Arbetet fortsatte med att utveckla den nya planprocessen och säkerställa att den nya miljö- och byggförvaltningen har den plankompetens som behövs.

6 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR ny fritidsklubb och fler barn i förskolan Nämnden för bildning, fritid och kultur redovisade ett under skott på 2,3 miljoner kronor. Gymnasieskolan redovisade störst underskott ( 5,9 Mkr) och även grundskolan gick med underskott ( 3,0 Mkr). Orsaken är främst höga kostnader för interkommunala ersättningar (då kommunen betalar för elever som går i skola i annan kommun). Att det totala underskottet inte blev större förklaras av överskott inom barnomsorg, administration och lokaler samt fritid och musikskola. Inom barnomsorgen har Härjedalen istället fått mer intäkter av interkommunala ersättningar då fler barn än beräknat från andra kommuner har gått i förskola här. Skolan uppfyllde inte alla mål vad gäller elevernas resultat. Positivt var att det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 ökade något, till 207,6 (rikssnitt 213,1). Andelen som nått målen i alla ämnen i åk 9 var 78,4 procent (rikssnitt 77). Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till högskole studier ökade markant, från 64 procent till över 83 procent (rikssnitt 86,3). Andelen behöriga till nationellt program på gymnasiet var 84,3 procent (rikssnitt 87,6). Nämnden startade en fritidsklubb för barn mellan 10 och 13 år, på Norra skolan i Sveg. Fritidsgården i Vemdalen stängde däremot på grund av för få besökare. På grund av allt fler barn i Svegs förskola öppnades en ny förskola, Lillmon, intill hälsocentralen. I Funäsdalen startades i december försöksverksamhet med barnomsorg kvällar och helger, till och med maj Skolmatens kvalitet har granskats och resultatet visade brister på en del skolor. Andelen ekologisk mat ökade från 12 till 20 procent 2013 och allt mer mat lagas från grunden. Antalet besökare ökade på biblioteken samtidigt som ut låningen minskade. Kulturskolan har förutom musikundervisning erbjudit konserter, museibesök, danskurser, munspelskurser samt konstprojekt. SOCIALNÄMNDEN boendeutredning för äldre och ökat behov av hemtjänst Socialnämnden redovisade ett underskott på 1,5 miljoner kronor trots att nämnden fick sin budget förstärkt med 7 miljoner. Underskottet finns som tidigare främst inom äldre omsorgen ( 4 Mkr) och beror på ett ökat behov av hemtjänst. Även individ- och familjeomsorg redovisade under skott ( 0,4 Mkr) där försörjningsstöd var en stor minus post. Handikappomsorgen redovisade ett större överskott (+2,4 Mkr) på grund av färre elevhems placeringar än beräknat. Äldreomsorgen och handikappomsorgen slogs ihop till en ny gemensam omsorgsavdelning. En boendeutredning gjordes för att kartlägga behovet av bostäder för äldre idag och i framtiden. Socialnämnden har utifrån utredningen börjat omvandla vissa delar av servicehuset Senioren i Sveg till trygghetslägenheter. Nämnden reviderade riktlinjerna för biståndsbedömning och insatser enligt socialtjänstlagen. Nämnden införde verksamhetsbesök av förvaltningsoch omsorgschef. Nämnden beslutade att undersöka möjligheten till en glesbygdsmodell för alternativ (icke kommunal) driftform i Hedeområdet. Demensboendet Nymon flyttade till nya lokaler på Svegsmon och fick samtidigt fler platser. På skyltsöndagen genomfördes en anhörigdag för att informera om anhörigstöd. HärligaHärjedalen I 17

7 Årsredovisning VAD KOSTAR MEST OCH MINST I KOMMUNEN? SÅ HÄR FÖRDELAR SIG NÄMNDERNAS KOSTNADER Socialnämnd 41 % 263 Mkr Samhällsbyggnadsnämnd 7 % 47 Mkr Kommunstyrelse och gemensam verksamhet 12 % 76 Mkr Nämnden för bildning, fritid och kultur 40 % 251 Mkr Totalt 100 % 637 Mkr INVESTERINGAR Årets investeringar uppgick till drygt 71 miljoner, jämfört med 88 miljoner DE STÖRSTA INVESTERINGARNA 2013 VAR (Mkr): Va-anläggningar 19,8 Ombyggnad Funäsdalens skola 16,7 Köp av mark 9,2 Ombyggnad av kök i Sonfjällsskolan 3,3 Exploatering för nya bostäder i Funäsdalen 2,5 18 I HärligaHärjedalen

8 FRAMTIDEN FÖR HÄRJEDALENS KOMMUN En positiv händelse 2013 var att kommunens befolkning ökade för första gången sedan 1989, till invånare vilket är 34 fler än Förhoppningsvis är det ett tecken på att det faktiskt går att vända en minskande befolkningsutveckling även i en glesbygdskommun. Samtidigt har vi fortfarande stora utmaningar i att få fler unga att stanna kvar och flytta hit. Därför är satsningar på bredbandsutbyggnad, kollektivtrafik, näringsliv och delaktighet för unga viktigt för att förbättra förutsättningarna för att hela Härjedalen ska leva och utvecklas. UTVECKLING AV BÅDE NÄRINGSLIV OCH TURISM Turistnäringen fortsätter att vara avgörande för Härjedalens ekonomi och framtidsutsikter, eftersom den bidrar med både intäkter och arbetstillfällen. Men värt att nämna är också att 85 nya företag startades i kommunen under året, vilket gav oss en nionde plats i rankningen av alla Sveriges kommuner när det gäller nystartade företag. En bra dialog med näringslivet är något vi strävar efter för att företag ska ha goda förutsättningar att driva verksamhet här. VALÅR OCH VÄNTAD TILLVÄXT 2014 är valår både i Sverige och till EU-parlamentet. Vilken regering det blir påverkar till viss del den ekonomiska politiken, men oavsett vilket styre kommunen får efter valet gäller det att fortsätta arbetet med att använda skattepengarna så klokt och effektivt som möjligt och inte minst behålla den positiva trenden för befolknings utvecklingen. Ett par nycklar i det arbetet är att dra nytta av ny teknik och samarbeten med grannkommunerna för att göra det attraktivt att både bo och driva företag i Härjedalen. Förhoppningsvis kan den väntade ljusningen i ekonomin ge lite draghjälp till kommunens egna ansträngningar. Med ett riktigt bra resultat i ryggen och fler invånare som trivs, bor i och hjälper till att utveckla Härjedalen, ser vi fram emot att år 2014 fira kommunens 40-årsjubileum med sikte på en ljus framtid! Inger Lagerquist Kommunchef HärligaHärjedalen I 19