Logopedi via skärm för vård på lika villkor

Transkript

1 Logopedi via skärm för vård på lika villkor Den som har drabbats av afasi efter en stroke eller har problem med röst eller tal på grund av sjukdom eller skada i röst- och talorganen har stor hjälp av en logoped. Men hur gör vi när en del patienter har 30 mil till närmaste logopedmottagning? Hur ger vi patienter i glesbygd regelbunden behandling så att de kan förbättra sitt tal, språk eller röst? Långa och tröttsamma resor till något av länets tre sjukhus gör att många patienter, speciellt äldre, har svårt att tacka ja till den rehabilitering de både önskar och behöver. Ett EU-finansierat projekt gav logopedin i Västerbottens läns landsting förmånen att utveckla teknik, metoder och rutiner för interaktiv vård och behandling. Den videokonferensteknik som blev resultatet är sedan dess ett arbetssätt i den ordinarie verksamheten. Positiv utvärdering Utvärderingen av projektets cirka 800 distansbesök visade att tekniken fungerar väldigt bra. 97 procent av patienterna var nöjda, 80 procent av besöken bedömdes som helt lyckade och 93 procent som godtagbara av logopederna. Idag behandlar logopederna både vuxna och barn på distans antingen vid sitt hemsjukhus eller sin hälsocentral. Diagnoserna kan handla om afasi och röststörningar men också om avvikande talutveckling och stamning. En del får några veckors intensivbehandling via en mindre utrustning i det egna hemmet. Distansöverbryggande teknik har minskat resandet och fört med sig tidsvinster både för patienter och personal. Tekniken gör också att landstinget kan erbjuda en mer rättvist fördelad specialiserad logopedi i länet. Patienter som tidigare var tvungna att resa är piggare och har mer ork att delta i vård och behandling. Många som tidigare inte hade ork resa överhuvudtaget får idag tillgång till rehabilitering. Dessutom minskar landstingets kostnader för sjukresor väsentligt. Framtiden Vår vision är att utveckla bättre och enklare lösningar för träning i hemmet, nå ut till fler patientgrupper samt utveckla webbaserade och/eller interaktiva träningsprogram. Käte Alrutz, leg. logoped och vårdutvecklare Logopedi Västerbotten, Norrlands universitetssjukhus Telefon: E-post: kate.alrutz@vll.se

2 Hjärtundersökning med ultraljudsrobot För att fastställa eller utesluta hjärtsjukdom krävs i regel ultraljudsundersökning av hjärtat, så kallad ekokardiografi, EKO. Denna görs bara på sjukhus varför metoden underanvänds både i Sverige och internationellt. För patienter med långt till sjukhus ökar därmed risken för skada påtagligt. Utan EKO blir diagnosen hjärtsvikt fel i minst hälften av fallen och kan innebära en direkt fara för patientens liv. Vi har därför utvecklat ett koncept Cardista där vi med modern it-teknik och en distansstyrd robotarm kan göra specialistkonsultation och undersöka patienten med ultraljud i realtid. Patienten finns med vårdpersonal på hälsocentralen, medan ultraljudsoperatören som fjärrstyr robotarm och ultraljudsapparat finns med specialisten på sjukhuset. Kommunikationen mellan patient och undersökare/specialist sker med hjälp av kameror och mikrofoner. När undersökningen är klar följs den av konsultation med specialist, operatör, patient och allmänläkare närvarande. Metoden förbättrar tillgängligheten till EKO och kortar tiden till specialistkonsultation sparar tid genom samtidig diagnostik och val av behandling förbättrar kommunikationen och ger mer uttömmande svar mellan specialist, ultraljudsoperatör, patient och allmänläkare ökar trygghet och kontinuitet för patienten minskar antalet resor för patienten och sparar både pengar och miljö minskar tidsåtgången för specialist. Framtiden I en framtidsvision används Cardista-konceptet för till exempel screening av bukaorta samt ultraljud av buk och andra lämpliga organ. Metoden används också på akutmottagningar, där man har behov av kardiologkompetens och ekokardiografi och i för människan farliga miljöer, till exempel strålningsmiljöer. Cardista-konceptet testas i dagsläget i en randomiserad studie i samarbete mellan sjukstugan i Storuman och Forskningsenheten vid medicinsk-geriatriska kliniken vid Skellefteå lasarett. Mona Olofsson, biomedicinsk analytiker, telefon: , e-post: mona.olofsson@vll.se Kurt Boman, överläkare och professor, telefon: , , e-post: kurt.boman@vll.se

3 Hudnära kontakt trots avstånd Metoden infördes 1996 från Norrlands universitetssjukhus, Nus, mot vissa sjukstugor i länets inland. Utvärderingen blev start för en storskalig expansion. Idag håller hudspecialist från Hud och STD Västerbotten regelbundna konsultationer mot lasaretten i Skellefteå och Lycksele. Varje vecka görs 2 3 konsultationer med vardera 3 4 patienter direkt via bildskärm. Sammanlagt omfattar denna verksamhet cirka 330 patienter per år. Därutöver bedömer hudspecialisten remisser direkt via bild. Besparing, telekonsultation Ett mottagningsbesök på Nus tar minst sex timmar för en patient som bor långt från Umeå. Undersökning av dessa 330 patienter på Nus skulle därför för patienternas del medföra ett produktionsbortfall på 247,5 dagar. Med konsultation på distans blir deras produktionsbortfall i stället 37,2 dagar. De uteblivna resorna innebär dessutom en besparing för landstinget på cirka kronor per år. Besparing, remiss med bild Med telemedicin konsekvent genomförd skulle var tredje hudremiss kunna hanteras utan besök på hudklinik. Ett projekt som omfattade cirka 400 remisser med bild visade att man med bedömning på distans sparade kronor i minskade resekostnader. Produktivitetsvinsten beräknades till kronor. Med huddiagnostik på distans använder Västerbottens läns landsting sina läkarresurser bättre och ökar tillgängligheten. Produktiviteten ökar, medan administration och påverkan på miljön minskar. Verksamheten går med vinst. Kvalitet Diagnoserna överensstämmer till 90 procent med diagnoser som ställts på traditionellt vis. Patienterna är nöjda! Berndt Stenberg, professor och överläkare Hud och STD Västerbotten, Norrlands universitetssjukhus Telefon: E-post: berndt.stenberg@vll.se

4 Multidisciplinära ronder ger mervärde till vården Multidisciplinära ronder, MDR, gör det möjligt att erbjuda en god och jämlik vård för patienter som har svåra och komplicerade sjukdomar oberoende av var de bor och av deras socioekonomiska status. MDR spelar särskilt stor roll för norra regionen med dess demografi och långa avstånd. Multidisciplinära ronder gör att man kan använda befintlig kompetens optimalt och på ett ekonomiskt fördelaktigt vis. Det finns ingen evidens för att ronderna förändrar handläggning eller utfall för patienten men så kallade konsensusgenomgångar visar samstämmigt att arbetsformen ger ett mervärde till vården. I Socialstyrelsens riktlinjer för lungcancervård är MDR en högt prioriterad åtgärd och i andra nationella vårdprogram är metoden en kvalitetsindikator som bör genomföras. Det finns starka önskemål om fler multidisciplinära ronder och allt fler patienter remitteras till varje rond. För Norrlands universitetssjukhus, Nus, innebär det en hög belastning inom bild- och funktionsmedicin. Inom specialiteter med få specialister eller där regionen blir beroende av specialisterna på Nus kommer dessa att drabbas av en alltför hög belastning. Det är därför viktigt att strukturera genomförandet av de multidisciplinära ronderna och att sätta upp kriterier för vilka patienter som ska diskuteras på ronderna. I annat fall riskerar man att minska den medicinska nyttan. Göran Edbom, överläkare och verksamhetschef Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus Telefon: E-post: goran.edbom@vll.se Katrine Åhlström Riklund, professor och överläkare Diagnostisk radiologi, Umeå universitet Bild- och funktionsmedicin Västerbotten, Norrlands universitetssjukhus Telefon: , E-post: katrine.riklund.ahlstrom@diagrad.umu.se

5 Mobilt laboratorium utvecklar primärvården Med en väska mätinstrument som kollar parametrar som är viktiga för hälsan kan man flytta en del av vården till hemmet eller hälsocentralen. Mätresultaten skickas direkt till en databas där läkare tar del av dem. Med denna nya teknik kräver rutinkontroller av främst kroniskt sjuka väsentligt mindre tid och frigör på så vis personalresurser. Många patienter kan göra provtagningen själva. Fördelarna är flera patienten tar prover på tider som passar, utan stress och så ofta som behövs för att följa hälsa och medicinering. Den tekniska lösningen består av en väska med en integrerad dator som överför mätvärden till en databas på sjukhuset via mobilnätet. Ett patientkort med RFID placeras i en ficka på väskan, och sen är det bara att mäta. Alla mätinstrument är trådlösa och i princip helautomatiska. Med Checkup kan man följa ett antal olika fysiologiska parametrar: blodtryck, puls, EKG, vikt, blodsocker, Hb, syresättning, PEF, FEV1 samt PK(INR). I Västerbottens läns landsting fungerar systemet Checkup mycket bra för blodtryckskontroller, där patienter tar sitt eget blodtryck på hälsocentralen. Läkaren tar sedan kontakt för att följa upp och justera medicineringen. Några hälsocentraler använder också Checkup för att följa patienter som behandlas med det blodförtunnande medlet Waran (se särskilt informationsblad). Nyttan är särskilt stor i inlandet där avstånden till laboratorium är stora. Vi ser även på möjligheten att patienten sköter provtagningen själv i hemmet. Tekniken finns, men vi behöver säkerställa att det kan göras utan att patientsäkerheten äventyras. Systemet Checkup har utvecklats av företaget Explizit i samarbete med forskningsenheten på medicinsk-geriatriska kliniken på Skellefteå lasarett samt Medicinsk teknik FoU vid Norrlands universitetssjukhus. Johan Skönevik, sjukhusingenjör, MT-FoU Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik, Norrlands universitetssjukhus Telefon: , e-post: johan.skonevik@vll.se Kurt Boman, professor och överläkare, medicinsk-geriatriska kliniken, Skellefteå lasarett Telefon: , , e-post: kurt.boman@vll.se

6 Snabbare kontroll av waranbehandling Antalet patienter som behandlas med blodförtunnande medel för att minska risken för blodpropp ökar stadigt. Läkemedlet waran, som är den vanligaste behandlingen, kräver regelbundna kontroller, oftast på medicinklinik. I Västerbottens län behandlas över personer med waran. Behandlingen är i sin nuvarande form tidskrävande och emellanåt praktiskt besvärlig. Behovet av att förenkla kontrollen av doseringen är därför stort. Med modern teknik mäter man numera enkelt och tillförlitligt blodets levringsförmåga det så kallade INR-värdet med ett enkelt stick i fingret. Det görs med en lätthanterlig mätare CoaguChek på hälsocentralen eller i patientens eget hem. Från mätaren går provsvaret elektroniskt till medicinsk-geriatriska-kliniken vid Skellefteå lasarett, där sköterskor eller läkare direkt avläser provsvaret och ordinerar ny dos till patienten. Vanligen går patienten hem direkt efter provtagningen eller får besked till hemmet. Metoden underlättar provtagning snabbar på warankontrollen sparar resurser för direkttransport till laboratoriet förenklar kommunikationen mellan vårdpersonal och patient. Väntetiden på provsvar minskas rejält, vilket förbättrar patienternas livskvalitet. Processen effektiviseras och pengar kan möjligen sparas för sjukvården. Framtiden Förhoppningen är att modellen ska kunna användas på många hälsocentraler där avståndet till laboratorium är långt. Målet på sikt är att patienten ska kunna sköta provtagningen hemma. Checkup Care-systemet för över mätvärden från patient till sjukhus oavsett var patienten befinner sig. Det kan handla om INR-värden, men även om blodtryck, puls, EKG m.m. Kurt Boman, professor och överläkare, medicinsk-geriatriska kliniken, Skellefteå lasarett Telefon: , , e-post: kurt.boman@vll.se Lars Johansson, överläkare, medicinsk-geriatriska kliniken, Skellefteå lasarett Telefon: Arne Viktorsson, vd, Explizit Telefon: , e-post: arne.viktorsson@explizit.se

7 Hjärt- och lungljud på distans Auskultation att lyssna på ljud i patientens kropp är en vanlig, enkel och billig undersökning som ger en bild av patientens allmänna hälsa. När man behöver ställa diagnos och bedöma en patient på distans vill man även kunna lyssna på hjärta och lungor. För patienten ökar konsultation på distans tillgängligheten till kvalificerad vård utan onödiga resor, med snabbare svar och påbörjad behandling. För personalen gör arbetssättet att man kan bedöma patienter som man förr behövde remittera, samt att man ökar sin egen kompetens. Hälsocentraler som delar på jouren och får stöd av jourdoktor på annan hälsocentral i Västerbotten använder systemet Fjärrkonsulten för att lyssna på hjärt- och lungljud på distans i realtid. När videokonsultationen kompletteras med hjärt- och lungljud får man en bättre bild av patientens hälsotillstånd och underlag för att gå vidare. Barnmottagningen i Skellefteå använder också systemet när man konsulterar barnhjärtmottagningen på Norrlands universitetssjukhus. I det här fallet lagras hjärtljud i en databas och hjärtspecialisten kan lyssna vid senare tillfälle. Sätt att använda metoden: Sjuksköterska/distriktssköterska vid hälsocentral är osäker på sin bedömning av en patient och konsulterar en läkare. Läkaren kan lyssna på distans, i realtid eller genom att öppna en lagrad registrering. Hälsocentraler som saknar egen jourläkare erbjuder doktor på distans. Detta innebär att patienter slipper resa långa sträckor i onödan. Primärvårdens sjuksköterskor får stöd i sina hembesök. Läkare konsulterar specialistläkare för stöd. Johan Skönevik, sjukhusingenjör. MT-FoU Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik, Norrlands universitetssjukhus Telefon: E-post: johan.skonevik@vll.se

8 Rehabilitering, hand- och plastikkirurgi För en patient som tvingats till handkirurgiska ingrepp krävs regelbunden och kvalificerad rehabilitering om man ska lyckas återställa rörelsefunktion och förmåga. Handrehabiliteringen vid Centrum för rekonstruktiv kirurgi vid Norrlands universitetssjukhus erbjuder detta stöd, dels på enheten i Umeå och dels via telemedicin till patienter i länet och regionen. Ingrepp och rehabilitering kan handla om att åtgärda multipla skador efter en olycka vid till exempel en vedkap, men också om diagnoser av så skiftande art som sen-, nerv- eller ligamentskada, artros, underarmsfraktur, smärta, infektion, inflammation, förlamning, stroke, brännskada eller missbildning. Under 2011 gjordes totalt 153 möten eller uppkopplingar mellan patienter och specialister från hand- och plastikkirurgins rehabiliteringsenhet. De flesta handlade om uppföljning och konsultation och gjordes mot enheter i Västerbottens län, men 14 gjordes mot enheter i Norrbotten, 31 mot Västernorrland och fyra mot enheter i Jämtland. Sjukgymnast eller arbetsterapeut deltog vid samtliga och specialistläkare vid 34 av tillfällena. I de flesta fallen använde sig patienten av videokonferensutrustning på den egna hälsocentralen eller sjukstugan. Två av mötena gjordes via patientens egen webkamera och 20 via utrustning som patienten fått låna hem från avdelningen. Sammanställningen visar att uppkopplingarna sparat in 92 bilresor och därmed minskat slitaget på miljön med mil. Den minskade kostnaden för vården slutade på drygt kronor. Enkäter om det telemedicinska stödet visar mycket positiva resultat bland patienterna. Så gott som samtliga tycker att rehabenhetens personal bemött dem med respekt och förståelse och visat stort engagemang för deras situation. Den positiva upplevelsen gäller också kvaliteten på ljud och bild. Slutsatsen blir patienterna utifrån de behov de har haft är mycket nöjda med det telemedicinska mötet. Agneta Carlsson, arbetsterapeut Handrehabilitering, Centrum för rekonstruktiv kirurgi Norrlands universitetssjukhus Telefon: E-post: agneta.carlsson@vll.se

9 Nätbaserat lärande utvecklar vården Att samla medarbetare i grupp för utbildning eller fortbildning kräver vikarier, lokaler och ibland resor. Ett både effektivt och kostnadseffektivt alternativ som används allt mer inom Västerbottens läns landsting är det nätbaserade lärandet. Genom att deltagaren håller koncentrationen bättre vid datorn och lär sig själv genom interaktiva moment anser forskare att 20 minuters nätbaserat lärande motsvarar en hel timmes katederundervisning. Västerbottens läns landsting har inom sitt HR-centrum sedan 2010 en produktionsavdelning för nätbaserad utbildning. Funktionen är unik i landstingsvärlden. Här finns en mediepedagog och en medieproducent som hjälper dem som vill ta fram en utbildning med struktur, pedagogik och visuellt material som video, foto och illustrationer. Alla utbildningar publiceras på som är landstingets lärplattform för nätbaserad utbildning. Idag erbjuds ett 50-tal och flera är under produktion. Tanken är att landsting ska kunna samarbeta kring utbildningar och manus. Därför byggs verksamheten efterhand samman i en nationell organisation via Sveriges kommuner och landsting, SKL. De utbildningar som finns idag är främst medicintekniska där man snabbt kan lära sig hur man hanterar en utrustning, en apparat eller en metod som används i vården. Utbildningarna fungerar också som uppslagsverk så att man kan gå tillbaka och läsa på inför användandet. De handlar också bland annat om hur man hanterar läkemedel, om hotfulla situationer på arbetsplatsen, om strålskydd och om introduktion för nyanställda. Enheten filmar också föreläsningar som ska användas i utbildningssyfte. Thomas Ylvin, mediepedagog Nätbaserat lärande, HR-centrum Telefon: , , e-post: thomas.ylvin@vll.se

10 Glesbygdssjukvård nära och på avstånd Sjukstugorna i Västerbottens inland erbjuder en unik vård nära patienten. Nu utvecklar landstinget konceptet med glesbygdssjukhus i Storuman och Vilhelmina. En förutsättning är spetsteknik med specialiststöd på distans. Målet är minst sagt kaxigt: att utveckla världsledande koncept för glest befolkade områden med många äldre invånare. För hur klarar man annars uppdraget att ge vård och omsorg för en allt äldre befolkning som bor långt från både varandra och specialistsjukvård? Det handlar dels om att motverka överkonsumtion och få en äldrevård som är kostnadseffektiv och på rätt nivå. Och dels om att skapa system som hjälper människor utan att superspecialisten är på plats. Glesbygdssjukhus kan bli en potent framgångsfaktor och sjukstugornas erfarenhet ger ett försprång, menar Peter Berggren, allmänläkare i Storuman och chef för landstingets glesbygdsmedicinska centrum. Dessutom utvecklar vi hela tiden specialiststöd via distansteknik. För utan utveckling blir det avveckling, säger han. Utvecklar tekniken Idag undersöks inlandets hjärtpatienter på distans via en ultraljudsrobot, afasipatienter tränar sitt tal och handkirurgins patienter tränar rörlighet via skärm. Samtidigt skissar Peter Berggren på att förstärka rehabkedjan med smärtspecialister från Norrlands universitetssjukhus. Liknande tankar finns inom den palliativa vården. Distansstödet kompletteras med regelbundna besök av slutenvårdsläkare och blir samtidigt kompetensutveckling för sjukstugans allmänläkare. Glesbygdsmedicin kräver hög kompetens och är bara till för de mest motiverade, de som ska bli Sveriges bästa allmänläkare, säger Peter Berggren. Peter Berggren, allmänläkare, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum Storumans sjukstuga Telefon: , E-post: peter.berggren@vll.se

11 Medicinteknisk FoU från forskning till innovation Medicinsk teknik, forskning och utveckling, MT-FoU, är en avdelning inom Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik Västerbotten. Den är en naturlig partner när Västerbottens läns landsting behöver utveckla utrustning som kan effektivisera vård och omsorg liksom i forskningsprojekt som syftar till att ta fram nya medicinska metoder. Avdelningen har sin akademiska förankring vid institutionen för strålningsvetenskaper och har ett nära samarbete med Centrum för medicinsk teknik och fysik, CMTF, båda vid Umeå universitet. Flera FoU-projekt som haft sitt ursprung i vården har på detta vis gått från innovation till produkter som idag säljs på hälso- och sjukvårdsmarknaden. MT-FoU består av 26 personer, varav 11 är disputerade. Projekten de arbetar med utgår alla från behov i hälso- och sjukvården och utvecklas i team med medarbetare i vården. Finns inga lösningar på marknaden avgör ett FoU-råd om prioritering, projektstart och finansiering. I de flesta fall söks sedan projektmedel från externa bidragsgivare. Då projektet nått tillräcklig mognadsgrad avgörs om det ska vidareutvecklas till en innovation. Vid MT-FoU bedrivs idag ett 80-tal projekt, de flesta med tillämpning inom området e-hälsa. Det handlar framför allt om att utveckla och utvärdera trådlös och mobil teknologi för att ställa diagnos, övervaka och rehabilitera patienter på distans. Exempel på e-hälsoprojekt: Personligt hälsosystem för individer med KOL Utvecklar applikationer och mobila lösningar för multidisciplinär lungrehabilitering och uppföljning av medicinska mätvärden i patientens hem. Rörelseanalys AnyMo Utvecklar och utvärderar bärbar utrustning för att objektivt mäta och analysera rörelsemönster, till exempel fysisk aktivitet och fall. Distansövervakning av vitala parametrar med smarta kläder Ny teknik gör att olika slags givare för att övervaka hälsa och aktivitet kan utformas i textilier, så kallade smarta textilier. Modellen kan användas för att bedöma hjärtfrekvens och andningsmönster på distans. Olof Lindahl, professor, chef för MT-FoU Centrum för medicinsk teknik och strålningsfysik, Norrlands universitetssjukhus Telefon: E-post: olof.lindahl@vll.se