Fakta om Självtestning och egenvård vid Waranbehandling

Transkript

1 Fakta om Självtestning och egenvård vid Waranbehandling Innehåll: Sammanfattning Standardrutin för kontroll... 1 Självtestning och egenvård ger ökad frihet och livskvalitet för patienten Utbildning i elva landsting procent aktuella för självtest Nationella riktlinjer rekommenderar självtestning av Waran Ny analys från Cochrane stärker bevisen Om Waran Om CoaguChek Referenser Sammanfattning Självtestning och egenvård vid Waranbehandling kan för många innebära bättre livskvalitet ökad frihet, ökad trygghet och tidsbesparing. Internationella studier visar även på minskad risk för blodpropp och dödsfall för patienter som får möjlighet till egenvård jämfört med traditionella kontroller. Den svenska expertbedömningen i Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är att 10 till 20 procent av alla patienter som tar Waran (eller andra så kallade AVK läkemedel) i Sverige borde vara lämpliga för självtestning och egenvård, vilket idag motsvarar till personer. I Socialstyrelsen nya riktlinjer för hjärtsjukvård och strokesjukvård rekommenderas även självtestning och egenvård för lämpliga patienter. Standardrutin för kontroll Vid rutinsjukvård behöver patienter i regel resa till en vårdinrättning (vårdcentral eller sjukhusmottagning) för blodprovstagning. Blodprovet skickas sedan till laboratorium. Patienten kan inte få provsvar och besked om dosering under sitt provtagningsbesök, utan måste återvända till hemmet för att få resultat och dosering per telefon eller post från laboratoriet via vårdinrättningen vid ett senare tillfälle. Dessa patienter gör i genomsnitt cirka 18 till 20 besök på vårdinrättning för provtagning varje år (1). De många resorna, oron och bundenheten till hemmet i väntan på provsvar kan för många vara en betydande olägenhet och inskränkning i både livskvalitet och arbetsförmåga. Självtestning ger ökad frihet och livskvalitet för patienten För den enskilde patienten innebär självtestning och egenvård ökad frihet och livskvalitet vid Waranbehandling. För att få tillgång till en blodprovsmätare för att sköta Warankontroller i hemmet krävs en remiss av behandlande läkare till en speciell patientutbildning. Utbildningen ges i form av en introduktionskurs och idag erbjuder elva landsting sådana Fakta om självtest och egenvård vid Waranbehandling, november /5

2 kurser under ledning av sjuksköterskor och läkare. Efter utbildningen kan patienten sen börja använda mätaren. Vid självtestning och egenvård tar patienten sitt blodprov i det egna hemmet och får svar direkt. I kontrast till rutinsjukvården framhåller t ex SBU att egenvård ger (2): minskad bundenhet till sjukvården enklare vid resor slippa regelbundna besök till mottagning/laboratorium minskad oro för komplikationer lättare hantering av kostrestriktioner undvikande av upprepad och ibland besvärlig venös provtagning I patienters rapporterade upplevelser vid övergång till självtestning och egenvård, märks ofta frihet, oberoende och egen kontroll över sin behandling och livssituation som viktiga fördelar. Utbildning i 11 landsting I dag finns möjlighet till utbildning i självtestning och egenvård för Waranpatienter i elva landsting. Dessa är Norrbotten (Kiruna, Piteå), Jämtland (Östersund), Falun (Dalarna), Uppsala, Stockholm (Södersjukhuset och Karolinska, Huddinge), Örebro, Södermanland (Eskilstuna), Östergötland (Linköping), Västra Götaland (Borås), Kalmar och Skåne (Landskrona, Malmö). I Stockholm och Uppsala kan man även ta emot remisser från andra landsting procent aktuella för självtest I SBU alertrapporten från 2007 om självtestning och egenvård vid användning av blodproppsförebyggande läkemedel bedömdes att cirka 10 till 20 procent, motsvarande till av de då Waranbehandlade patienterna vara lämpliga för självtestning och egenvård, jämfört med de cirka 800 befintliga användarna 2007 (2). Av de cirka patienter som behandlas med blodproppsförebyggande läkemedel idag (3) är det endast cirka som självtestar i Sverige. Enligt SBUs bedömning (10 20%) borde antalet användare aktuella för egenvård idag omräknat ligga på mellan till personer. Rutinsjukvården i Sverige för Waran håller mycket hög kvalitet vid internationella jämförelser. SBU menar därför att det finns viss osäkerhet om resultaten av de internationella studierna i rapporten är helt överförbara till svenska förhållanden vad gäller de resultat som visar att självtest minskar risk för blodpropp och minskar dödligheten jämfört med rutinsjukvård. SBU menar emellertid att egenvård är ett minst lika säkert alternativ som rutinsjukvård för utvalda patienter. SBU framhäver förbättrad livskvalitet, bl a genom ökad frihet för patienten, som den främsta vinsten med självtestning och egenvård. Egenkontrollerna är vidare kostnadseffektiva ur ett Fakta om självtest och egenvård vid Waranbehandling, november /5

3 samhällsekonomiskt perspektiv enligt SBU, framförallt för patienter som står på behandling under en lång tid. SBU konstaterar även att instrumentet för närvarande inte subventionerat av samhället, utan patienten får själv stå för kostnaden. Därmed har inte alla patienter samma möjlighet till självtestning/egenvård (2). Nationella riktlinjer rekommenderar självtestning av Waran I Socialstyrelsen hjärtriktlinjer från 2008 konstaterar Socialstyrelsen: Warfarinbehandling (Waran) vid förmaksflimmer är effektivt för att förebygga risken för stroke. Detta gäller både patienter med kroniskt och attackvis förekommande flimmer. Det finns en betydande underbehandling, framförallt av den senare gruppen. Vidare skriver Socialstyrelsen: Att systematiskt följa upp och utvärdera effekten av warfarinbehandling är mycket viktigt för att minska risken för komplikationer med behandlingen. Motiverade patienter kan själva administrera sin warfarinbehandling det är lika effektivt som traditionella kontroller. (4). Baserat på SBU rapporten 2007 och andra tidigare systematiska kunskapsöversikter rekommenderar Socialstyrelsen också i sina nya riktlinjer för strokesjukvård 2009 självtestning hos lämpliga, utvalda patienter som står på blodförtunnande behandling som Waran (5). Ny analys från Cochrane stärker bevisen En nyligen publicerad systematisk genomgång (metaanalys) av den vetenskapliga litteraturen från Cochrane i april 2010 visar att risken att dö minskar med en tredjedel vid självtestning och egenvård, jämfört med rutinvård (6). Jämfört med rutinsjukvård av patienter som tar blodförtunnande AVK läkemedel, vanligast är Waran (warfarin), var risken för blodpropp dessutom hälften så stor hos de självtestande och egenvårdande patienterna. De som gick i rutinvård testades via sjukvårdslaboratorier (6). Cochranesamarbetet är ett icke vinstdrivande nätverk av forskare som arbetar för att skapa oberoende medicinsk information för beslutsfattare i sjukvården. Cochranesamarbetet är en av de källor SBU använder för sina utvärderingar. Om Waran Waran är ett så kallat blodförtunnande anti vitamin K läkemedel (AVK läkemedel) som minskar risken för blodproppar i t ex ben, lungor och hjärna. Behandling med Waran räddar därför liv hos patienter med förhöjd risk för blodpropp. Vanligaste indikationen för Waran är förmaksflimmer, följt av blodpropp och klaffel (7). Waran är det vanligaste blodförtunnande läkemedlet i Sverige. Fakta om självtest och egenvård vid Waranbehandling, november /5

4 Användningen av Waran ökar stadigt i Sverige då antalet människor med förhöjd risk för blodpropp blir allt fler, bl a på grund av stigande förekomst av förmaksflimmer. Samtidigt har medvetenheten om fördelarna med blodproppsförebyggande behandling vid t ex förmaksflimmer ökat inom vården. Antalet patienter som behandlas med AVK läkemedel i Sverige uppskattades 2009 till över , en ökning på 4 procent jämfört med 2008 (3). Waran är det absolut vanligaste AVKläkemedlet i Sverige och en etablerad behandling sedan många decennier. Vid internationella jämförelser håller svensk Waranvård mycket hög kvalitet. Det finns givetvis fortfarande utrymme för förbättringar av Waranvården, inte minst förenkling av behandlingskontrollen. Vid Waranbehandling skall läkemedelseffekten kontrolleras regelbundet genom mätning av blodets levringsförmåga, för att säkerställa att rätt dos av läkemedlet ges. För låg dos ökar risken för proppbildning medan för hög dos ökar risken för blödningar. Det vanligaste sättet för att mäta Warans effekt är genom ett venöst blodprov som tas med kanyl från armvecket på vårdcentral eller sjukhus och sedan skickas till laboratorium för analys. Laboratoriets resultat meddelas sedan till sjuksköterskor eller läkare som i sin tur meddelar resultatet och eventuell dosjustering till patienten, t ex per telefon. Om CoaguChek Med modern teknik är det möjligt att enkelt och tillförlitligt mäta blodets levringsförmåga (det så kallade PK(INR) värdet) med ett enkelt stick i fingret. Därefter får man provsvar inom en minut med hjälp av en liten lätthanterlig mätare CoaguChek XS som kan användas på vårdcentralen, av hemsjukvården vid hembesök eller av patienten själv i hemmet. CoaguChek XS är den enda mätaren av detta slag som finns tillgänglig för försäljning i Sverige. För närvarande är inte instrumentet subventionerat av samhället, och patienten får i de allra flesta fall själv stå för kostnaden för mätaren. Den kostar kronor. Tillhörande förbrukningsmaterial, som t ex teststickor, är däremot gratis för patienten då de omfattas av läkemedels och förbrukningsartikelförmånen enligt beslut från Tandvårds och Läkemedelsförmånsverket (TLV). Att underlätta provtagningen, undvika transport till laboratoriet och förenkla kommunikationen mellan sjukvårdspersonal och patient kan spara stora pengar för sjukvården och minska den besvärliga väntetiden på provsvar för patienterna. CoaguChek XS tillverkas och marknadsförs av Roche Diagnostics. Fakta om självtest och egenvård vid Waranbehandling, november /5

5 För mer information kontakta Helen Krut, Head of External Affairs, Roche Diagnostics, , , Se även mer om självtest på Roche Diagnostics pressrum på MyNewsdesk samt Referenser 1. Torstensson I, Bäck SE (2007) Nationellt register behövs för överblick och kvalitetsutveckling. Läkartidningen; 104, 17/18, , samt Svensk Internmedicinsk Förening. Verksamhetsuppföljning 2008 för Internmedicinska kliniker, sid 74, 7.3 Antikoagulations behandling (Per Olof Hansson, Göteborg); 2. Självtestning och egenvård vid användning av blodproppsförebyggande läkemedel, SBU Alert rapport nr , rebyggande_lakemedel_ pdf 3. Läkemedel statistik för år 2009, Socialstyrelsen, se tabell 34, 9 och 10, Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008, Beslutsstöd för prioriteringar _ pdf 5. Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009, Antiokoagulationsbehandling gulationsbehandling 6. Garcia Alamino JM, Ward AM, Alonso Coello P, Perera R, Bankhead C, Fitzmaurice D, Heneghan CJ. Self monitoring and self management of oral anticoagulation. Cochrane Database Syst Rev Apr 14;4:CD Registret Auriculas årsrapport 2008: Fakta om självtest och egenvård vid Waranbehandling, november /5