Bättre liv för sjuka äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre liv för sjuka äldre"

Transkript

1 Bättre liv för sjuka äldre Ta del av goda exempel, framgångsfaktorer och värdefulla tips! Dokumentation från Kvalitetsregisterkonferensen 10 april 2014 på Parken i Härnösand. 1

2 INNEHÅLL Innehåll Om satsningen Senior alert BPSD Svenska Palliativregistret SveDem Kvalitetsportalen Bilder från dagen Utvärdering Tips till chefer kring resultat Text och layout: Therese Forsberg Bild sidan 1: Alexander Raths Övriga bilder: Anders Engelholm 2

3 Dokumentation från kvalitetsregisterkonferens 10 april 2014 Om satsningen Bättre liv för sjuka äldre Andelen äldre personer i Sverige har ökat och förväntas öka från ungefär 17 procent till 23 procent år Det blir en utmaning för samhället att se till att var och en får en värdig ålderdom med god vård och omsorg. För att uppnå god vård och omsorg för alla äldre behöver hälso- och sjukvården och socialtjänsten bli bättre på att samarbeta för den äldres bästa utifrån bästa tillgängliga kunskap. Det yttersta målet med äldresatsningen är att skapa en utvecklingskultur där ständiga förbättringar är en naturlig del av arbetet kring våra mest sjuka äldre i Västernorrland - med stöd av nya utbildningsformer, kvalitetsregister och mätdata på verksamhetsnivå. 3

4 SENIOR ALERT Senior alert - Att förebygga vårdskador Kicki Malmsten, utvecklingsledare på Qulturum i Jönköping, pratade om kvalitetsregistret Senior alert. Hon pratade också om återkoppling, statistik och vad vi ska använda denna statistik till. Hur ska vi få förståelse för detta ute i verksamheterna? Målet är att minska fall, trycksår, viktminskning och ohälsa i munnen. Gör arbetet skillnad för Lilly 82? Gör det skillnad för Lilly, 82? Det är henne vi ska ha med oss varje dag. Gör vårt arbete någon skillnad för henne? Om inte, vad ska vi göra för att det vi håller på med faktiskt ska ge effekt? Vi gör väldigt mycket men har varit dåliga på att följa upp det vi gör. Vi planerar massa åtgärder, men sätter vi oss aldrig ner och reflekterar om det blev rätt, säger Kicki. Hon visar upp andel risker för fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen i Västernorrland. Dessa risker har sett likadana ut sedan 2009, så detta vet vi om. Ett bra argument för att arbeta systematiskt med problemet. Det är inte antal riskbedömningar och antal vårdtagare med en risk i Västernorrlands olika kommuner som är det viktigaste, utan andel planerade åtgärder, utförda åtgärder och uppföljningen. Det är viktigt att man har koll på hur statistiken ser ut på sin egna enhet och att man följer hur det går, gärna varje vecka helst varje dag. Munhälsa Det har börjat jobbas mer och mer med munhälsan men det har varit en del motstånd hos personalen som undrar om de verkligen ska göra tandvårdens jobb och även hur de ska kunna göra en noggrann riskbedömning. När personalen väl har börjat så upptäcker de att det inte är så svårt och har man börjat att titta så lär man sig ganska snabbt hur det ser ut när det är normalt och framför allt, när är det dax att ta kontakt med tandvården. Processer för förbättring Utföra riskbedömning och registrera i registret, använda sig av preventivt arbetssätt genom teambaserad utredning. Man måste se till de bakomliggande orsakerna för att sedan kunna sätta in rätt åtgärder och därefter följa upp för att kunna reflektera över resultatet och se om det blivit någon förbättring. Man kan arbeta med Senior alert utifrån PGSA-cirkeln planera, göra, studera och agera. Det finns massor av bra idéer ute hos medarbetarna. Kulturen på arbetsplatsen är också en viktig del, alltså hur jobbar man på olika enheter. Men kulturen sitter inte i väggarna, utan i sättet vi bemöter och hanterar varandra, hur tillåtande vi är, säger Kicki Om Senior alert Senior alert är ett kvalitetsregister där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår, munhälsa och den nya modulen blåsdysfunktion. Med hjälp av Senior alert vill kommuner och landsting utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg. 4

5 Dokumentation från kvalitetsregisterkonferens 10 april 2014 Camilla Östling och Andrea Thelin från ortopedavdelning 14 på Sundsvalls sjukhus redogör för sitt kvalitetsarbete. Gott exempel Ortopedavdelning 14 på Sundsvalls sjukhus Andrea Thelin från ortopeden på avdelning 14 i Sundsvall och hennes chef Camilla Östling pratade om hur de arbetar med Senior alert och hur registret har hjälpt dem i deras verksamhet. De har jobbat i både medgångar och motgånger men har hittat ett strukturerat sätt att jobba på. Arbetet på avdelningen De påbörjar riskbedömning på alla patienter över 65 år, inom 24 timmar efter att de kommit in. Då tittar de på fall-, undernäring- och trycksårsrisk. De använder sig av Senior alerts riskbedömningsformulär och bedömer även yngre patienter om risken finns. De ser över hur vilka åtgärder som kan sättas in och agerar utefter detta. Det finns mycket enkla åtgärder att sätta in, till exempel antihalksockor eller näringstillskott. Genom att de har jobbat dagligen med detta så har det blivit ett strukturerat arbetssätt och alla ska kunna göra detta oavsett tidpunkt. Det finns fyra coacher på avdelningen, 2 sjuksköterskor 2 undersköterskor, och de ansvarar för att lära upp kollegor i registrering, hjälpa till med lösenord och de har även haft utbildningar. Det är viktigt att alla ska vara delaktiga. All personal har till exempel bedömningsblanketter tillgängliga, hjälpmanualer och trycksårskort. Arbetet ger resultat I och med detta strukturerade arbete har personalen blivit bättre och snabbare på att sätta in åtgärder till patienterna och det har blivit en del i det dagliga arbetet. Vid mätning av avvikelser på patienter som fallit kan man konstatera att antalet fall minskat med hälften första kvartalet 2014 i jämförelse med första kvartalet 2012 och 2013 då inte avdelningen arbetade strukturerat med Senior Alert. De har även en punkt på avdelningsmötet där de pratar om hur arbetet fungerar. Framgångsfaktorer De har registret som en punkt på APT, möte på morgonen där de till exempel kollar på hur många riskbedömningar som är ogjorda och journalgranskning och återkoppling. Just nu håller de på med ett förbättringsarbete på avdelningen. En grupp jobbar på med checklistan Inför ronden. Den ska hjälpa sjuksköterskor med vad som är viktigt att ta med sig inför ronden. Arbetet blir roligare när man förstår systemet och man ser förbättringar. 5

6 BPSD - Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens BPSD -Ett register för att dämpa symtom vid demens Jenny Bengtsson, sjuksköterska på BPSD-registret kom för att berätta om BPSD. BPSD uppfanns för att personalen kände ett behov av att jobba strukturerat med vårdtagare med BPSDsymtom. Genom BPSD hittade man ett arbetssätt vilket man utifrån detta kunde få goda resultat för vårdtagaren och detta har spritt sig ut på många håll i landet. Snart är alla kommunerna med Registret startade för tre år sedan och nu används det av 270 av Sveriges 290 kommuner. Registret har 3200 anslutna enheter och 8400 administratörer. För att bli administratör går man en tvådagars utbildning som hålls av certifierade utbildare, vilket är en förutsättning för att kunna jobba i registret. Utbildningen ger grundläggande demenskunskaper. Just nu finns det bara 2 certifierade utbildare i länet och det är något som måste förbättras. Det borde finnas minst en i varje kommun, säger Jenny. Genom att jobba med registret så kan man ta fram en plan för hur man ska jobba med varje enskild individ, men för att komma igång så måste vi jobba strukturerat. Var ligger svårigheterna i att komma igång? Finns det till exempel inte tillräckligt med utbildare? Sådant måste man reda ut för att nå framgång. Har registret gett resultat? Jenny berättar att många som hon har träffat, som har kommit igång, har sett vinsterna med att använda registret. På en enhet var det mycket oro och ångest hos vårdtagarna, men genom att öka möjligheterna till utomhusvistelse så minskade oron och det medförde även bättre sömn. En annan enhet hade en utbildningssatsning om musikens betydelse och ytterliggare en enhet hade kollat ljudnivåerna i lokalerna och på så sätt fått en förståelse för boendemiljön och därefter kunnat sätta in åtgärder. Allt detta kostar pengar, men om man tittar på statistiken och det blir bättre för den enskilde vårdtagaren så lönar det sig. Man kan titta i registret om åtgärderna ger resultat eller inte. Detta är inte bara en vinst för individen, utan för hela boendet. Framgångsfaktorer hos enheter som har kommit igång med BPSD De har ofta haft en väldigt bra handlingsplan från början, strukturerat arbete och alla ska gå webbutbildning på hemsidan. Det är viktigt med uppföljningar och tydliga mål, då ser man lättare vad som blir fel och vad man kan förbättra och det är viktigt med en engagerad ledare. Och sist med inte minst så är teamarbete viktigt. Där man jobbar med teamarbete, där lyckas man, vi måste jobba tillsammans, säger Jenny. Fyra faktorer som ger framgång... Ledarskap Handlingsplan Resurser Teamarbete 6

7 Dokumentation från kvalitetsregisterkonferens 10 april 2014 Annica Jonsson och Christina Bergström berättar om hur de har arbetat med registret på Lingården Gott exempel Enhetschef Annica Jonsson och sjuksköterska Christina Bergström kom från Lingården i Örnsköldsviks kommun för att tala om hur de använder sig av BPSD. Lingården är ett vård och omsorgsboende med inriktning mot demens. Innan registret Innan införandet av registret så var det mycket beteenden i stil med oro, vanföreställningar, hallucinationer, depression, sömnproblem och vandringsbeteende. I början var det svårt att komma igång för man visste inte var man skulle börja. Därför satte de upp tydliga mål. De skulle utbilda BPSD administratörer, sjuksköterska och enhetschef, utbilda all personal i BPSD, planera in administration i det dagliga arbetet och alla som bor på Lingården skulle vara registrerade i BPSD innan sommaren Alla som bor på Lingården ska ha en uppdaterad BPSD-skattning minst två gånger per år och all personal arbetar enligt skriven aktivitets- och genomförandeplan. Resultatet med registret Skattning 2 gånger per år på alla. All skattning sitter synligt på kontoret och all ny personal informeras och det finns en stående BPSD-punkt på dagordningen vid APT. I och med registret så har det börjat ett gemensamt arbetssätt och bemötande samt även ökad tolerans för individuellt bemötande. Det har medfört förbättrad personcentrerad omvårdnad i arbetsgruppen och de anhöriga är positiva till resultaten som har medfört minskade BPSD-symtom. Det har även medfört minskad användning av lugnande läkemedel. Framgångsfaktorer De faktorer som har spelat stor roll för resultaten är en engagerad arbetsgrupp och chef, webbutbildningar och andra utbildningar inom kommunen. Checklista som alla kontaktpersoner måste fylla i innan mötet för registrering och de har diskuterat mycket i arbetslaget för att hitta bra lösningar till aktiviteter. Det har även avsatts tid till registreringar för att kunna utveckla vården och göra livet bättre för de äldre. Om BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD, drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. 7

8 SVENSKA PALLIATIVREGISTRET Palliativregistret -Ett register för att förbättra vården i livets slutskede Fältarbetare Maria Nyh och Monica Axelsson representerade Palliativregistret. Monica inleder med att berättar om hur det var att vara sjuksköterska på 80-talet och om hur sjukhusen och den palliativa vården såg ut då så skulle inte hon vilja ha det idag. Den största utvecklingen av den palliativa vården var varit sedan vi började med palliativregistret i Sverige 2005, då några kloka huvuden tyckte det var dax för en förändring. Det är i slutet av livet, de sista dagarna och veckorna, som vi inte kan göra om, därför är det viktigt att det blir bra och enkel palliativ vård kan göra stor skillnad, säger Monica.Vi är ålagda att arbeta evidensbaserat, vilket innebär att följa riktlinjer, använda nationella kvalitetsregister och följa kunskapsutvecklingen. Palliativregistrets spridning över landet Palliativregistret finns i samtliga 290 kommuner i landet. Men i Västernorrland så har vi blivit sämre på att registrera, vilket vi måste bli bättre på för att kunna mäta ordentligt och se hur det verkligen ser ut hos oss för att kunna förbättra. När man tittar på statistiken så inser man att vi måste jobba med förbättringsarbete, men det får ta lite tid, det är inte gjort på en dag, men man får sätta upp olika typer av mål för att annars så kommer vi ingen vart, säger Monica. Tips De visar även upp en film angående vikten av brytpunktssamtal. Filmen går att hitta på hemsidan. Det finns även en del kunskapsstöd på hemsida som man kan ta del av, till exempel informationsdokument för smärtskattning, lathundar för läkare och närståendebroschyrer. Bra att tänka på Patienten och dess närstående ska vara informerade om situationen. Patienten ska även vara smärtlindrad och ordinerad läkemedel vid behov samt få god omvårdnad utifrån just sina egna behov. Patienten ska vårdas där han eller hon vill dö och ska inte behöva dö ensam De ska veta om att närstående får stöd efter bortgången. Om Svenska Palliativregistret När det inte längre finns någon bot för den som är svårt sjuk inriktas behandlingen på att lindra och göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt. I den palliativa vården ingår även att ge anhöriga stöd i deras sorgearbete. Den palliativa vården handlar mycket om att se över och stödja hela livssituationen och omfattar alla personer med sjukdom som inte går att bota. Detta gäller oavsett diagnos eller typ av sjukdom. 8

9 Dokumentation från kvalitetsregisterkonferens 10 april 2014 Anna-Karin Edlund och Jennie Näslund berättade hur de använder sig av Palliativregistret på sina arbetsplatser. Goda exempel Hematologavdelning 2 på Länssjukhuset Anna-Karin Edlund från Hematologavdelning 2 på Länssjukhuset kom för att berätta om deras arbete med registret. På Hematologavdelningen jobbar de mycket med döende och svårt sjuka patientenr, berättar Anna-Karin. När de har en döende patient så försöker de, i den mån de kan, att ha enskilda rum om anhöriga vill stanna kvar och vara till stöd för patienten. Under brytpunktsamtalet försöker man som sjuksköterska vara med för att finnas som stöd för anhöriga och patienter efter att läkaren har gått. Det finns ofta mycket frågor och funderingar. Tips vid registrering av patienter När det kommer till palliativregistret så är det enkla frågor att besvara, det är bara att gå igenom och besvara ja- och nejfrågor. Det är den ansvariga sjuksköterskan för den avlidna patienten som ska registrera in i registret men de ska försöka få undersköterskor att också delta eftersom det är de som oftast möter och ser hur det är med patienterna. Om de inte har tid att registrera direkt så har de en liten låda där de lägger patientens identitet i för att kunna registrera senare så att det blir gjort. Efter att de har börjat registrera så har de blivit bättre på att ta med läkemedelslathunden till doktorerna när de ser att det inte är så långt kvar eller när de haft brytpunktssamtal så att de kan få in rätt medicinering. De har även haft utbildning i munhälsobedömningar. Furubackens äldreboende Ett annat gott exempel var Jennie Näslund från Furubackens äldreboende i Fränsta. Avdelningen gick med i registret Statistiken från 2011 visar att vissa saker var bra, men vissa saker, som till exempel läkarinformation till patienterna, behövde förbättras. Då bestämdes det att alla dödsfall skulle registreras och personalen skulle få regelbunden återkoppling från chefer. Resultatet diskuterades i arbetsgrupp och de påbörjade förbättringsarbetet på enheterna. Påbörjade förbättringsåtgärder De bestämde sig för att göra en bättre planering för patienterna. Det skulle hållas brytpunktsamtal för alla boende och dessa planerade samtal skulle genomföras tidigare än när patienten slutat äta och dricka. Samtalet skulle innehålla information om patientens önskemål, samt hur sjuksköterskorna skulle tänka om patienten blev försämrad. Allt eftersom så hittade de fler förbättringsområden som de måste jobba med. Alla anhöriga till de avlidna skulle få erbjudande om efterlevandesamtal och vid varje besök av sjuksköterska ska en smärtskattning genomföras på patienten. Statistiken från 2013 visar att dessa åtgärder har medfört stora förbättringar. 9

10 SVEDEM - Svenska demensregistret SveDem - Att förbättra demensvården i Sverige Ann-Marie Westerlund från SveDem vill tvätta bort stämpeln att demenssjukdomar är skamfyllt. Utvecklingsledare Ann-Marie Westerlund berättar om SveDem. Syftet med SveDem är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige och målet är en likvärdig, optimerad vård och behandling av patienter med demenssjukdom. Den genomsnittliga personen som får en demensdiagnos i primärvården kvinna, 82 år. Ann-Marie visar en film om en kvinna, Susanne 60 år, som haft sin diagnos i 3 år. Susanne upptäckte sjukdomen tidigt då hon började glömma saker lätt och snabbt. Susanne är liksom Ann-Marie angelägen om att tvätta bort stämpeln att demenssjukdomar är skamfyllt. Vad behövs för en god demensvård? Det krävs kunskap och förståelse hos respektive vårdgivare och närstående. Det finns bra utbildningar, till exempel webbutbildningen Demens ABC på Demenscentrums hemsida. Det är också viktigt att upptäcka sjukdomen i tidigt skede så att den sjuke och dennes närstående kan få så bra hjälp och stöd som möjligt. Efter diagnosen bör man erbjudas de läkemedel som finns för vissa demenssjukdommar, kognitiva hjälpmedel och stöd. Enligt de nationella riktlinjerna för demens skall man erbjudas årliga uppföljningar av sin sjukdomsutveckling. Det är viktigt att reagera snabbt på minnessvikt och att erbjuda en minnesutredning. Man måste ta dessa förändringar på allvar. Ann-Marie uppmanar åhörarna att locka och motivera den behövande till utredning och informera om vinsterna med utredningen. Om SveDem SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som startade Syftet är att samla in data om personer med demenssjukdom för att kunna förbättra och utveckla vården av demenssjuka i Sverige. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer med demenssjukdom. Demenssjukdomar drabbar allt fler i takt med att vår befolkning blir allt äldre. Varje år insjuknar ca svenskar och idag beräknas ca lida av någon typ av demenssjukdom varav alzheimer är den vanligaste. 10

11 Dokumentation från kvalitetsregisterkonferens 10 april 2014 Till vilken nytta? Att använda registret ger struktur, fungerar som checklista vid utredning då man får med alla delar som ingår i en utredning, uppföljning och behandling. Systemet skapar automatiskt en statistik online och därmed kan man mäta, följa, testa, analysera och utvärdera resultaten. Förutsättningar för en god vård För en god vård krävs rutiner och strukturer vem gör vad? Det krävs ett multiprofessionellt teamarbete. Man måste avsätta tid för utredning och registrering i SweDem och det bör ses som en del av demensutredningen. Det krävs kunskap och det är viktigt med chefer som efterfrågar resultat och följer upp. När en demensdiagnos väl är ställd är det viktigt med en obruten vårdkedja så att den drabbade och dennes närstående erhåller stöd och utbildning. Detta ges oftast av kommunens personal. För ökad kunskap så kan man göra utbildningen Demens ABC, finns på Västernorrland är på andra plats i landet med hur många personal som är utbildade med ca en halv utbildad personal per patient och Ånge har flest utbildade i länet. Det finns även material att ta del av på SveDems hemsida. I slutet av varje register så fick konferensdeltagarna en fråga som de skulle diskutera i grupper. De fick sedan skriva ner sina svar på lappar och sätta upp dem på en vägg vid respektive register. 11

12 KVALITETSPORTALEN - Genomgång i kvalitetsportalen Anders Engelholm, utvecklingsledare på Kommunförbundet Västernorrland, hade en genomgång i hur man söker och hittar rapporter och statistik i Kvalitetsportalen. Dessa rapporter visar statistik utifrån lands,läns och kommunnivå samt enskilda enhheter vid inloggning. Anders visade hur deltagarna kunde hitta statistik om sin egen kommun. Portalen innehåller översiktliga rapporter för att snabbt ge betraktaren en uppfattning om utvalda indikatorer och måluppfyllelse. Detaljer/urval i rapporterna ger fler möjligheter till egna fördjupningar. Antalet rapporter utökas fortlöpande. I nederkant i mitten på varje rapport står det datum som underlaget senast uppdaterades. Anders Engelholm visade deltagarna hur de kunde hitta statistik om sin egen kommun på kvalitetsportalen. På kvalitetsportalen kan man ta fram rapporter från hela landet. 12

13 Dokumentation från kvalitetsregisterkonferens 10 april 2014 Bilder från dagen Cirka 100 deltagare kom från länets alla kommuner. Madeleine Blusi, omvårdnadsforskare på Kommunförbundet Västernorrland var moderator under dagen. Alla talare fick ta emot ett gåvokort som tack för att de deltagit i konferensen. Susanne Forsberg, Anders Högström, Maria Nyh, Anders Engelholm och Ann-Marie Westerlund, utvecklingsledare för satsningen Bättre liv för sjuka äldre. 13

14 DELTAGARNAS UTVÄRDERING Utvärdering av dagen I slutet av konferensen så fick deltagarna fylla i en utvärderingslapp, detta är resulatet: De flesta av konferensdeltagarna var nöjd med dagen. Det bästa var: Att lyssna på goda exempel med goda råd och tips. Bra struktur över dagen och bra information. Entusiasmen. Rolig och bra dag! Jag saknade: Det var kallt i lokalen. Mer tid att prata med varandra. Större utrymme för goda exempel. Dragigt, långa sittningar. Se filmen från konferensen med hjälp av QR-koden! Med hjälp av en QR-läsare kan du skanna denna QR-kod och se filmen. QR-läsaren kan laddas ner till din Iphone via App Store eller till din Android via Google Play. 14

15 Dokumentation från kvalitetsregisterkonferens 10 april 2014 Tips till chefer kring resultat Den absolut bästa effekten för ökad kvalitet uppnås i verksamheter som följer sina resultat regelbundet. Det finns inga genvägar. Redovisa resultat på APT (personalmöten), anhörigmöten och diskutera hur de kan bli bättre. Genom att bjuda in alla i arbetet skapas ett kollektivt medansvar för verksamhetens kvalité. Hur ska jag som chef börja? Skapa en mindre grupp i verksamheten som kan diskutera lokala kvalitetsmål Identifiera vilka kvalitetsregister eller andra resultat som ska följas och analyseras Skaffa inloggning till registren eller delegera till underställd att ta fram resultat regelbundet Hitta en eller flera platser i verksamheten där ni kan ha era resultat uppsatta (resultattavla) Se till att ha tillgång till en färgskrivare att skriva ut resultat på Skapa regelbundna rutiner Ta ut resultat, ur exempelvis kvalitetsregister regelbundet Sätt upp dem på resultattavlan Ha en stående punkt på alla APT och anhörigträffar kring resultaten Ta en sak i taget bestäm ett eller max två områden som ni ska utveckla/förbättra under en kortare tid - så de nya rutinerna sätter sig. Välj sedan ett nytt område. Lyssna på personalen vad de vill utveckla. Ta hjälp från MAS, kvalitetsutvecklare eller högre chef om du behöver det. Tips på resultattavlor Två tips på hur resultattavlor kan se ut... 15

16 Vill du veta mer om utvecklingsarbetet för att skapa ett bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland? Kontakta: Anders Engelholm, Utvecklingsledare, Kommunförbundet Västernorrland E-post: Susanne Forsberg, Utvecklingsledare, Kommunförbundet Västernorrland E-post: Ann-Marie Westerlund, Utvecklingsledare, Kommunförbundet Västernorrland & fältarbetare, SveDem E-post: Anders Högström, Utvecklingsledare, Landstinget Västernorrland E-post: Maria Nyh, Fältarbetare, Svenska Palliativregistret E-post: Eva Sjöström, Utvecklingsledare, Landstinget Västernorrland E-post: 16

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Socialdepartementet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet Socialdepartementet Äldresamordning Förbättra vården och omsorgen för de

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 Fastställd av: Datum: 2014-03-24 Författare: Pia Hernerud, Verksamhetschef HSL/MAS Förord Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att

Läs mer

Riktlinje för arbete med BPSD-registret

Riktlinje för arbete med BPSD-registret Riktlinje för arbete med BPSD-registret Dokumenttyp: Riktlinje Giltigt f.r.o.m: 2016-12-01 Befattning: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Utvecklingsledare Sida 1 av 9 Version/D.nr: Upprättad av: Gun Andersson

Läs mer

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun.

Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Implementering av kvalitetsregister inom demensvården i Trelleborgs kommun. Författare Kristina Edvardsson, demenssjuksköterska Trelleborgs kommun Ann-Katrin Edlund, Landskoordinator, SveDem Eva Granvik,

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken

Presentation av BPSD registret. Neuropsykiatriska kliniken Presentation av BPSD registret 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra nationella kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken

www.bpsd.se Neuropsykiatriska kliniken www.bpsd.se 1 Regeringens äldresamordnare 2 Regeringen satsar 3,75 miljarder kronor på bättre vård för de allra mest sjuka äldre. Fyra kvalitetsregister: Senior Alert SveDem BPSD-registret Palliativ registret

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Nyhetsbrev december 2012

Nyhetsbrev december 2012 Nyhetsbrev december 2012 Nu lackar det mot jul och klapparna till landstinget och kommunerna i form av prestationsersättning finns nu för varje huvudman att fakturera SKL. Summan för varje kommun redovisas

Läs mer

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Leva livet hela livet Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom Möt INGEBORG Aldrig förr har äldre haft möjlighet att leva ett så gott och långt liv som idag Vad är viktigt för sjuka äldre? Trygghet Kunna klara

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom

Bättre liv för sjuka äldre. Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Bättre liv för sjuka äldre Härnösand 5 februari 2015 Maj Rom Varje system är perfekt designat för att ge det resultat det ger. Donald Berwic Vi har systemproblem i vården av sjuka äldre Den öppna vården

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ann-Katrin Edlund, leg ssk, landskoordinator SveDem Eva Granvik, leg ssk, landskoordinator BPSD-registret Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom! Ordet kvalitetsregister

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

AVÄ rapport Bättre liv

AVÄ rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Nationell äldresatsning har det blivit bättre för de mest sjuka äldre? Socialdepartementet

Nationell äldresatsning har det blivit bättre för de mest sjuka äldre? Socialdepartementet Nationell äldresatsning har det blivit bättre för de mest sjuka äldre? Socialdepartementet Bättre liv för sjuka äldre 11 oktober 2013 Maj Rom Socialdepartementet Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Läs mer

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med

Läs mer

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens)

Slutrapport. Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) Sidan 1 av 18 Projektnamn Implementering av BPSD-registret Dokumentansvarig Projektledare: Hanna Andersson Fastställd av Dokument version 140520 Slutrapport Implementering av BPSD-registret (Beteendemässiga

Läs mer

God vård för äldre i Sörmland 2015

God vård för äldre i Sörmland 2015 God vård för äldre i Sörmland 2015 Uppföljning av målen Anita Segring, utvecklingsledare 1 Uppföljning av målen God vård för äldre i Sörmland 2015 Innehåll God läkemedelsbehandling... 2 Eskilstuna... 2

Läs mer

Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg om äldre

Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg om äldre Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg om äldre Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Senior alert en del av Bättre liv för sjuka äldre Lika vård och omsorg

Läs mer

Information om BPSD-registret. Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur?

Information om BPSD-registret. Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur? Information om BPSD-registret Vad är BPSD-registret? Varför, för vem och hur? Oktober 2016 BPSD-registret - ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom 1(8) PROJEKTSLUTRAPPORT Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Projekt: Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Idnr: Siffor Delprojekt: Text Idnr: Siffor Beställare:

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån överenskommelse om den nationella satsningen Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 En lokal överenskommelse har tagits fram mellan representanter från hälso-

Läs mer

Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012

Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012 Örebro läns mål för ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre 2012 I Örebro län har projektgruppen uppdraget för införandet av kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret,

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD

Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD BPSD-registret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD Lennart Minthon Professor, överläkare, registerhållare http://www.bpsd.se/ 11/28/2014 Det finns 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige

Läs mer

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål 1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg.

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland. Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Regional handlingsplan 2014 2015 med särskilt fokus på de mest

Läs mer

Kulturförändring med Senior alert

Kulturförändring med Senior alert Kulturförändring med Senior alert Susanne Lundblad och Maria Johansson Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Agneta Bakir, Töreboda kommun Hur går det? Blir det bättre? Zackarias Lundblad

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

Palliativregistrets värdegrund

Palliativregistrets värdegrund Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina

Läs mer

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov Förfrågningsunderlag 2015-07-03 Upphandlande organisation Malmö stad Anna Bassmann Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser STK-2015-151 Sista anbudsdag: 2015-09-01 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Antal % % % % % % Min-max Riket

Antal % % % % % % Min-max Riket (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Anna Trinks, registerhållare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Många använder Senior alert 272 kommuner 137 privata 15 landsting 9 000 enheter

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014

Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt En god demensvård Sammanhållen

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? En förbättringsresa i palliativ vård Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun 2013 Pernilla Blomdal, Verksamhetschef

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013 Arbetsrapport 214:4 Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Underlaget till sammanställning är hämtat från:

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -

Bättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län - Välkomna! Kristina Malmsten, Viktoria Loo & Ingrid Liss Senior alert-coacher Vad betyder det? Vad innebär vårdprevention för er? Hur jobbar ni med det idag? Andel med risk för fall, undernäring och trycksår

Läs mer

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg

Uppföljning av uppdrag, Utmarksgatans bostad med särskild service enligt LSS, Västerås stad Vård och Omsorg TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-09-27 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00161-1.6.2 Sociala nämndernas förvaltning Marianne Fall Epost: marianne.fall@vasteras.se Kopia till Västerås stad Vård och Omsorg Nämnden

Läs mer

Äldrenämnden. Bättre liv för sjuka äldre -Fördelning av medel från prestationsersättningar 2013.

Äldrenämnden. Bättre liv för sjuka äldre -Fördelning av medel från prestationsersättningar 2013. Uppsala I "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Bodin Karina 2013-11-27 ALN-2012-0075.30 Äldrenämnden Bättre liv för sjuka äldre -Fördelning av medel från prestationsersättningar

Läs mer

Deltagande i nationella kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret Förslag från äldrenämnden

Deltagande i nationella kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret Förslag från äldrenämnden Utlåtande 2011:151 RV (Dnr 327-1512/2011) Deltagande i nationella kvalitetsregister, Senior Alert och Svenska Palliativregistret Förslag från äldrenämnden Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

ASÄ 2014-08-15 rapport Bättre liv

ASÄ 2014-08-15 rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län 2010-2014 En resa för att förbättra vård och omsorg God

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films.

Datum. En handlingsplan är en grundförutsättning för att få ta del av de olika prestationsbundna statliga bidrag som films. Socialnämnden HÄBO SAMMANTRÄDES PROTOKOLL Datum KOMMUN 2012-09-04 SN 86 SN 2012/44 Handlingsplan - Bättre liv för sjuka äldre Sammanfattning En arbetsgrupp med representanter från Uppsala läns landsting

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre , med handlingsplan för 2015

Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre , med handlingsplan för 2015 Gemensam strategisk plan Bättre liv för sjuka äldre 2012-2015, med handlingsplan för 2015 Reviderad 2014-12-05 Antagen av Välfärdsberedningen den 2014-12-19 Välfärdsberedningen 2014-12-19 1 Oskar, 86 år

Läs mer

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2012 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelsen handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVARE ÅR 2014 DATUM OCH ANSVARIG FÖR INNEHÅLLET 150218 BIRGITTA WICKBOM HSB OMSORG Postadress: Svärdvägen 27, 18233 Danderyd, Vxl: 0104421600, www.hsbomsorg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status Röd text = prioriterat O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten Mäta med Senior alert Kicki Malmsten Utvecklingsledare l Senior alert Vi gör det för Lillys skull - Vi vet om jag har några risker för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen -Vi gör förebyggande

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Alla län/regioner i Sverige deltar Från Jönköpings län deltar 3 team Esther ledningskraft Herman och Brita KLASledningskraft Länets samtliga kommuner är representerade http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/aldre/ledningskraft

Läs mer

Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland. Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland

Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland. Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland Samverkansprojekt Annas led 2011-2012 Annas led är ett samverkansprojekt

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296

Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296 Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-08-28 SN-2012/296 Socialnämnden Bättre liv för sjuka äldre SN-2012/296 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att godkänna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare år 2013 Anna-Lisa Simonsson, Verksamhetschef Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-02-24 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Övergripande

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018

Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Strategi Bättre liv för sjuka äldre i Norrbottens län 2015-2018 Inledning Under åren 2011-2014 har det pågått en satsning kallad Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Denna satsning med

Läs mer

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka

Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Närvård i Sörmland Bilaga 4 Kommuner Landsting i samverkan Länsgemensamt program för vård och omsorg om demenssjuka Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland Missiv till Programmets uppföljning av kvalitetsindikatorer

Läs mer

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Säker vård - alla gånger Patientsäkerhet är ett av Landstinget i Jönköpings läns strategiska

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse. Protokoll II:6 vid regeringssammanträde 2011-06-16 S2011/5826/FST (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om insatser för att samordna vård och omsorg om de mest sjuka äldre 1 bilaga

Läs mer

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert

Diabetesvården. kommunal hälso- och sjukvård. Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Diabetesvården kommunal hälso- och sjukvård i Cecilia Lundberg MAS, processledare läkemedelsgenomgångar regional koordinator Senior alert Patientfall Person kommer in till korttidsplats i väntan på boende

Läs mer

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag.

Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Bättre liv för sjuka äldre Maj Rom Aldrig förr har så många äldre fått del av så mycket sjukvård med så goda resultat som idag. Aktuella problem Framtida utmaningar Begränsade resurser Den äldre - olika

Läs mer

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen ÖK målområde Resultat Mått Läns-mått nuläge Länsmål Hur mäter vi? Uppföljning Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen Att samtliga

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 i Uppsala län Vård-och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun. Foto: IBL Bildbyrå. Formgivning: Ida Ingemarsson Sedan 2010 har

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 21 4 Datum och ansvarig för innehållet 215-2 - 16 Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 3 2 Övergripande

Läs mer

13/16 Revidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland

13/16 Revidering av handlingsplan för bättre vård och omsorg för äldre i Sörmland Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-04-22 NSV16-0019-3 13/16 Revidering av handlingsplan 2015-2016 för bättre vård och omsorg för

Läs mer

God vård och omsorg vid demenssjukdom

God vård och omsorg vid demenssjukdom God vård och omsorg vid demenssjukdom i Värmland Eskilstuna 19 sep 2014 Bakgrund: Implementering Nationella riktlinjer Demens Värmland År 2009-2014 Dialogseminarium Information till allmänläkare och slutenvården

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer