Bättre liv för sjuka äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bättre liv för sjuka äldre"

Transkript

1 Bättre liv för sjuka äldre Ta del av goda exempel, framgångsfaktorer och värdefulla tips! Dokumentation från Kvalitetsregisterkonferensen 10 april 2014 på Parken i Härnösand. 1

2 INNEHÅLL Innehåll Om satsningen Senior alert BPSD Svenska Palliativregistret SveDem Kvalitetsportalen Bilder från dagen Utvärdering Tips till chefer kring resultat Text och layout: Therese Forsberg Bild sidan 1: Alexander Raths Övriga bilder: Anders Engelholm 2

3 Dokumentation från kvalitetsregisterkonferens 10 april 2014 Om satsningen Bättre liv för sjuka äldre Andelen äldre personer i Sverige har ökat och förväntas öka från ungefär 17 procent till 23 procent år Det blir en utmaning för samhället att se till att var och en får en värdig ålderdom med god vård och omsorg. För att uppnå god vård och omsorg för alla äldre behöver hälso- och sjukvården och socialtjänsten bli bättre på att samarbeta för den äldres bästa utifrån bästa tillgängliga kunskap. Det yttersta målet med äldresatsningen är att skapa en utvecklingskultur där ständiga förbättringar är en naturlig del av arbetet kring våra mest sjuka äldre i Västernorrland - med stöd av nya utbildningsformer, kvalitetsregister och mätdata på verksamhetsnivå. 3

4 SENIOR ALERT Senior alert - Att förebygga vårdskador Kicki Malmsten, utvecklingsledare på Qulturum i Jönköping, pratade om kvalitetsregistret Senior alert. Hon pratade också om återkoppling, statistik och vad vi ska använda denna statistik till. Hur ska vi få förståelse för detta ute i verksamheterna? Målet är att minska fall, trycksår, viktminskning och ohälsa i munnen. Gör arbetet skillnad för Lilly 82? Gör det skillnad för Lilly, 82? Det är henne vi ska ha med oss varje dag. Gör vårt arbete någon skillnad för henne? Om inte, vad ska vi göra för att det vi håller på med faktiskt ska ge effekt? Vi gör väldigt mycket men har varit dåliga på att följa upp det vi gör. Vi planerar massa åtgärder, men sätter vi oss aldrig ner och reflekterar om det blev rätt, säger Kicki. Hon visar upp andel risker för fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen i Västernorrland. Dessa risker har sett likadana ut sedan 2009, så detta vet vi om. Ett bra argument för att arbeta systematiskt med problemet. Det är inte antal riskbedömningar och antal vårdtagare med en risk i Västernorrlands olika kommuner som är det viktigaste, utan andel planerade åtgärder, utförda åtgärder och uppföljningen. Det är viktigt att man har koll på hur statistiken ser ut på sin egna enhet och att man följer hur det går, gärna varje vecka helst varje dag. Munhälsa Det har börjat jobbas mer och mer med munhälsan men det har varit en del motstånd hos personalen som undrar om de verkligen ska göra tandvårdens jobb och även hur de ska kunna göra en noggrann riskbedömning. När personalen väl har börjat så upptäcker de att det inte är så svårt och har man börjat att titta så lär man sig ganska snabbt hur det ser ut när det är normalt och framför allt, när är det dax att ta kontakt med tandvården. Processer för förbättring Utföra riskbedömning och registrera i registret, använda sig av preventivt arbetssätt genom teambaserad utredning. Man måste se till de bakomliggande orsakerna för att sedan kunna sätta in rätt åtgärder och därefter följa upp för att kunna reflektera över resultatet och se om det blivit någon förbättring. Man kan arbeta med Senior alert utifrån PGSA-cirkeln planera, göra, studera och agera. Det finns massor av bra idéer ute hos medarbetarna. Kulturen på arbetsplatsen är också en viktig del, alltså hur jobbar man på olika enheter. Men kulturen sitter inte i väggarna, utan i sättet vi bemöter och hanterar varandra, hur tillåtande vi är, säger Kicki Om Senior alert Senior alert är ett kvalitetsregister där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår, munhälsa och den nya modulen blåsdysfunktion. Med hjälp av Senior alert vill kommuner och landsting utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg. 4

5 Dokumentation från kvalitetsregisterkonferens 10 april 2014 Camilla Östling och Andrea Thelin från ortopedavdelning 14 på Sundsvalls sjukhus redogör för sitt kvalitetsarbete. Gott exempel Ortopedavdelning 14 på Sundsvalls sjukhus Andrea Thelin från ortopeden på avdelning 14 i Sundsvall och hennes chef Camilla Östling pratade om hur de arbetar med Senior alert och hur registret har hjälpt dem i deras verksamhet. De har jobbat i både medgångar och motgånger men har hittat ett strukturerat sätt att jobba på. Arbetet på avdelningen De påbörjar riskbedömning på alla patienter över 65 år, inom 24 timmar efter att de kommit in. Då tittar de på fall-, undernäring- och trycksårsrisk. De använder sig av Senior alerts riskbedömningsformulär och bedömer även yngre patienter om risken finns. De ser över hur vilka åtgärder som kan sättas in och agerar utefter detta. Det finns mycket enkla åtgärder att sätta in, till exempel antihalksockor eller näringstillskott. Genom att de har jobbat dagligen med detta så har det blivit ett strukturerat arbetssätt och alla ska kunna göra detta oavsett tidpunkt. Det finns fyra coacher på avdelningen, 2 sjuksköterskor 2 undersköterskor, och de ansvarar för att lära upp kollegor i registrering, hjälpa till med lösenord och de har även haft utbildningar. Det är viktigt att alla ska vara delaktiga. All personal har till exempel bedömningsblanketter tillgängliga, hjälpmanualer och trycksårskort. Arbetet ger resultat I och med detta strukturerade arbete har personalen blivit bättre och snabbare på att sätta in åtgärder till patienterna och det har blivit en del i det dagliga arbetet. Vid mätning av avvikelser på patienter som fallit kan man konstatera att antalet fall minskat med hälften första kvartalet 2014 i jämförelse med första kvartalet 2012 och 2013 då inte avdelningen arbetade strukturerat med Senior Alert. De har även en punkt på avdelningsmötet där de pratar om hur arbetet fungerar. Framgångsfaktorer De har registret som en punkt på APT, möte på morgonen där de till exempel kollar på hur många riskbedömningar som är ogjorda och journalgranskning och återkoppling. Just nu håller de på med ett förbättringsarbete på avdelningen. En grupp jobbar på med checklistan Inför ronden. Den ska hjälpa sjuksköterskor med vad som är viktigt att ta med sig inför ronden. Arbetet blir roligare när man förstår systemet och man ser förbättringar. 5

6 BPSD - Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens BPSD -Ett register för att dämpa symtom vid demens Jenny Bengtsson, sjuksköterska på BPSD-registret kom för att berätta om BPSD. BPSD uppfanns för att personalen kände ett behov av att jobba strukturerat med vårdtagare med BPSDsymtom. Genom BPSD hittade man ett arbetssätt vilket man utifrån detta kunde få goda resultat för vårdtagaren och detta har spritt sig ut på många håll i landet. Snart är alla kommunerna med Registret startade för tre år sedan och nu används det av 270 av Sveriges 290 kommuner. Registret har 3200 anslutna enheter och 8400 administratörer. För att bli administratör går man en tvådagars utbildning som hålls av certifierade utbildare, vilket är en förutsättning för att kunna jobba i registret. Utbildningen ger grundläggande demenskunskaper. Just nu finns det bara 2 certifierade utbildare i länet och det är något som måste förbättras. Det borde finnas minst en i varje kommun, säger Jenny. Genom att jobba med registret så kan man ta fram en plan för hur man ska jobba med varje enskild individ, men för att komma igång så måste vi jobba strukturerat. Var ligger svårigheterna i att komma igång? Finns det till exempel inte tillräckligt med utbildare? Sådant måste man reda ut för att nå framgång. Har registret gett resultat? Jenny berättar att många som hon har träffat, som har kommit igång, har sett vinsterna med att använda registret. På en enhet var det mycket oro och ångest hos vårdtagarna, men genom att öka möjligheterna till utomhusvistelse så minskade oron och det medförde även bättre sömn. En annan enhet hade en utbildningssatsning om musikens betydelse och ytterliggare en enhet hade kollat ljudnivåerna i lokalerna och på så sätt fått en förståelse för boendemiljön och därefter kunnat sätta in åtgärder. Allt detta kostar pengar, men om man tittar på statistiken och det blir bättre för den enskilde vårdtagaren så lönar det sig. Man kan titta i registret om åtgärderna ger resultat eller inte. Detta är inte bara en vinst för individen, utan för hela boendet. Framgångsfaktorer hos enheter som har kommit igång med BPSD De har ofta haft en väldigt bra handlingsplan från början, strukturerat arbete och alla ska gå webbutbildning på hemsidan. Det är viktigt med uppföljningar och tydliga mål, då ser man lättare vad som blir fel och vad man kan förbättra och det är viktigt med en engagerad ledare. Och sist med inte minst så är teamarbete viktigt. Där man jobbar med teamarbete, där lyckas man, vi måste jobba tillsammans, säger Jenny. Fyra faktorer som ger framgång... Ledarskap Handlingsplan Resurser Teamarbete 6

7 Dokumentation från kvalitetsregisterkonferens 10 april 2014 Annica Jonsson och Christina Bergström berättar om hur de har arbetat med registret på Lingården Gott exempel Enhetschef Annica Jonsson och sjuksköterska Christina Bergström kom från Lingården i Örnsköldsviks kommun för att tala om hur de använder sig av BPSD. Lingården är ett vård och omsorgsboende med inriktning mot demens. Innan registret Innan införandet av registret så var det mycket beteenden i stil med oro, vanföreställningar, hallucinationer, depression, sömnproblem och vandringsbeteende. I början var det svårt att komma igång för man visste inte var man skulle börja. Därför satte de upp tydliga mål. De skulle utbilda BPSD administratörer, sjuksköterska och enhetschef, utbilda all personal i BPSD, planera in administration i det dagliga arbetet och alla som bor på Lingården skulle vara registrerade i BPSD innan sommaren Alla som bor på Lingården ska ha en uppdaterad BPSD-skattning minst två gånger per år och all personal arbetar enligt skriven aktivitets- och genomförandeplan. Resultatet med registret Skattning 2 gånger per år på alla. All skattning sitter synligt på kontoret och all ny personal informeras och det finns en stående BPSD-punkt på dagordningen vid APT. I och med registret så har det börjat ett gemensamt arbetssätt och bemötande samt även ökad tolerans för individuellt bemötande. Det har medfört förbättrad personcentrerad omvårdnad i arbetsgruppen och de anhöriga är positiva till resultaten som har medfört minskade BPSD-symtom. Det har även medfört minskad användning av lugnande läkemedel. Framgångsfaktorer De faktorer som har spelat stor roll för resultaten är en engagerad arbetsgrupp och chef, webbutbildningar och andra utbildningar inom kommunen. Checklista som alla kontaktpersoner måste fylla i innan mötet för registrering och de har diskuterat mycket i arbetslaget för att hitta bra lösningar till aktiviteter. Det har även avsatts tid till registreringar för att kunna utveckla vården och göra livet bättre för de äldre. Om BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD, drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. 7

8 SVENSKA PALLIATIVREGISTRET Palliativregistret -Ett register för att förbättra vården i livets slutskede Fältarbetare Maria Nyh och Monica Axelsson representerade Palliativregistret. Monica inleder med att berättar om hur det var att vara sjuksköterska på 80-talet och om hur sjukhusen och den palliativa vården såg ut då så skulle inte hon vilja ha det idag. Den största utvecklingen av den palliativa vården var varit sedan vi började med palliativregistret i Sverige 2005, då några kloka huvuden tyckte det var dax för en förändring. Det är i slutet av livet, de sista dagarna och veckorna, som vi inte kan göra om, därför är det viktigt att det blir bra och enkel palliativ vård kan göra stor skillnad, säger Monica.Vi är ålagda att arbeta evidensbaserat, vilket innebär att följa riktlinjer, använda nationella kvalitetsregister och följa kunskapsutvecklingen. Palliativregistrets spridning över landet Palliativregistret finns i samtliga 290 kommuner i landet. Men i Västernorrland så har vi blivit sämre på att registrera, vilket vi måste bli bättre på för att kunna mäta ordentligt och se hur det verkligen ser ut hos oss för att kunna förbättra. När man tittar på statistiken så inser man att vi måste jobba med förbättringsarbete, men det får ta lite tid, det är inte gjort på en dag, men man får sätta upp olika typer av mål för att annars så kommer vi ingen vart, säger Monica. Tips De visar även upp en film angående vikten av brytpunktssamtal. Filmen går att hitta på hemsidan. Det finns även en del kunskapsstöd på hemsida som man kan ta del av, till exempel informationsdokument för smärtskattning, lathundar för läkare och närståendebroschyrer. Bra att tänka på Patienten och dess närstående ska vara informerade om situationen. Patienten ska även vara smärtlindrad och ordinerad läkemedel vid behov samt få god omvårdnad utifrån just sina egna behov. Patienten ska vårdas där han eller hon vill dö och ska inte behöva dö ensam De ska veta om att närstående får stöd efter bortgången. Om Svenska Palliativregistret När det inte längre finns någon bot för den som är svårt sjuk inriktas behandlingen på att lindra och göra den sista tiden så bra och smärtfri som möjligt. I den palliativa vården ingår även att ge anhöriga stöd i deras sorgearbete. Den palliativa vården handlar mycket om att se över och stödja hela livssituationen och omfattar alla personer med sjukdom som inte går att bota. Detta gäller oavsett diagnos eller typ av sjukdom. 8

9 Dokumentation från kvalitetsregisterkonferens 10 april 2014 Anna-Karin Edlund och Jennie Näslund berättade hur de använder sig av Palliativregistret på sina arbetsplatser. Goda exempel Hematologavdelning 2 på Länssjukhuset Anna-Karin Edlund från Hematologavdelning 2 på Länssjukhuset kom för att berätta om deras arbete med registret. På Hematologavdelningen jobbar de mycket med döende och svårt sjuka patientenr, berättar Anna-Karin. När de har en döende patient så försöker de, i den mån de kan, att ha enskilda rum om anhöriga vill stanna kvar och vara till stöd för patienten. Under brytpunktsamtalet försöker man som sjuksköterska vara med för att finnas som stöd för anhöriga och patienter efter att läkaren har gått. Det finns ofta mycket frågor och funderingar. Tips vid registrering av patienter När det kommer till palliativregistret så är det enkla frågor att besvara, det är bara att gå igenom och besvara ja- och nejfrågor. Det är den ansvariga sjuksköterskan för den avlidna patienten som ska registrera in i registret men de ska försöka få undersköterskor att också delta eftersom det är de som oftast möter och ser hur det är med patienterna. Om de inte har tid att registrera direkt så har de en liten låda där de lägger patientens identitet i för att kunna registrera senare så att det blir gjort. Efter att de har börjat registrera så har de blivit bättre på att ta med läkemedelslathunden till doktorerna när de ser att det inte är så långt kvar eller när de haft brytpunktssamtal så att de kan få in rätt medicinering. De har även haft utbildning i munhälsobedömningar. Furubackens äldreboende Ett annat gott exempel var Jennie Näslund från Furubackens äldreboende i Fränsta. Avdelningen gick med i registret Statistiken från 2011 visar att vissa saker var bra, men vissa saker, som till exempel läkarinformation till patienterna, behövde förbättras. Då bestämdes det att alla dödsfall skulle registreras och personalen skulle få regelbunden återkoppling från chefer. Resultatet diskuterades i arbetsgrupp och de påbörjade förbättringsarbetet på enheterna. Påbörjade förbättringsåtgärder De bestämde sig för att göra en bättre planering för patienterna. Det skulle hållas brytpunktsamtal för alla boende och dessa planerade samtal skulle genomföras tidigare än när patienten slutat äta och dricka. Samtalet skulle innehålla information om patientens önskemål, samt hur sjuksköterskorna skulle tänka om patienten blev försämrad. Allt eftersom så hittade de fler förbättringsområden som de måste jobba med. Alla anhöriga till de avlidna skulle få erbjudande om efterlevandesamtal och vid varje besök av sjuksköterska ska en smärtskattning genomföras på patienten. Statistiken från 2013 visar att dessa åtgärder har medfört stora förbättringar. 9

10 SVEDEM - Svenska demensregistret SveDem - Att förbättra demensvården i Sverige Ann-Marie Westerlund från SveDem vill tvätta bort stämpeln att demenssjukdomar är skamfyllt. Utvecklingsledare Ann-Marie Westerlund berättar om SveDem. Syftet med SveDem är att förbättra kvaliteten av demensvården i Sverige och målet är en likvärdig, optimerad vård och behandling av patienter med demenssjukdom. Den genomsnittliga personen som får en demensdiagnos i primärvården kvinna, 82 år. Ann-Marie visar en film om en kvinna, Susanne 60 år, som haft sin diagnos i 3 år. Susanne upptäckte sjukdomen tidigt då hon började glömma saker lätt och snabbt. Susanne är liksom Ann-Marie angelägen om att tvätta bort stämpeln att demenssjukdomar är skamfyllt. Vad behövs för en god demensvård? Det krävs kunskap och förståelse hos respektive vårdgivare och närstående. Det finns bra utbildningar, till exempel webbutbildningen Demens ABC på Demenscentrums hemsida. Det är också viktigt att upptäcka sjukdomen i tidigt skede så att den sjuke och dennes närstående kan få så bra hjälp och stöd som möjligt. Efter diagnosen bör man erbjudas de läkemedel som finns för vissa demenssjukdommar, kognitiva hjälpmedel och stöd. Enligt de nationella riktlinjerna för demens skall man erbjudas årliga uppföljningar av sin sjukdomsutveckling. Det är viktigt att reagera snabbt på minnessvikt och att erbjuda en minnesutredning. Man måste ta dessa förändringar på allvar. Ann-Marie uppmanar åhörarna att locka och motivera den behövande till utredning och informera om vinsterna med utredningen. Om SveDem SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som startade Syftet är att samla in data om personer med demenssjukdom för att kunna förbättra och utveckla vården av demenssjuka i Sverige. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer med demenssjukdom. Demenssjukdomar drabbar allt fler i takt med att vår befolkning blir allt äldre. Varje år insjuknar ca svenskar och idag beräknas ca lida av någon typ av demenssjukdom varav alzheimer är den vanligaste. 10

11 Dokumentation från kvalitetsregisterkonferens 10 april 2014 Till vilken nytta? Att använda registret ger struktur, fungerar som checklista vid utredning då man får med alla delar som ingår i en utredning, uppföljning och behandling. Systemet skapar automatiskt en statistik online och därmed kan man mäta, följa, testa, analysera och utvärdera resultaten. Förutsättningar för en god vård För en god vård krävs rutiner och strukturer vem gör vad? Det krävs ett multiprofessionellt teamarbete. Man måste avsätta tid för utredning och registrering i SweDem och det bör ses som en del av demensutredningen. Det krävs kunskap och det är viktigt med chefer som efterfrågar resultat och följer upp. När en demensdiagnos väl är ställd är det viktigt med en obruten vårdkedja så att den drabbade och dennes närstående erhåller stöd och utbildning. Detta ges oftast av kommunens personal. För ökad kunskap så kan man göra utbildningen Demens ABC, finns på Västernorrland är på andra plats i landet med hur många personal som är utbildade med ca en halv utbildad personal per patient och Ånge har flest utbildade i länet. Det finns även material att ta del av på SveDems hemsida. I slutet av varje register så fick konferensdeltagarna en fråga som de skulle diskutera i grupper. De fick sedan skriva ner sina svar på lappar och sätta upp dem på en vägg vid respektive register. 11

12 KVALITETSPORTALEN - Genomgång i kvalitetsportalen Anders Engelholm, utvecklingsledare på Kommunförbundet Västernorrland, hade en genomgång i hur man söker och hittar rapporter och statistik i Kvalitetsportalen. Dessa rapporter visar statistik utifrån lands,läns och kommunnivå samt enskilda enhheter vid inloggning. Anders visade hur deltagarna kunde hitta statistik om sin egen kommun. Portalen innehåller översiktliga rapporter för att snabbt ge betraktaren en uppfattning om utvalda indikatorer och måluppfyllelse. Detaljer/urval i rapporterna ger fler möjligheter till egna fördjupningar. Antalet rapporter utökas fortlöpande. I nederkant i mitten på varje rapport står det datum som underlaget senast uppdaterades. Anders Engelholm visade deltagarna hur de kunde hitta statistik om sin egen kommun på kvalitetsportalen. På kvalitetsportalen kan man ta fram rapporter från hela landet. 12

13 Dokumentation från kvalitetsregisterkonferens 10 april 2014 Bilder från dagen Cirka 100 deltagare kom från länets alla kommuner. Madeleine Blusi, omvårdnadsforskare på Kommunförbundet Västernorrland var moderator under dagen. Alla talare fick ta emot ett gåvokort som tack för att de deltagit i konferensen. Susanne Forsberg, Anders Högström, Maria Nyh, Anders Engelholm och Ann-Marie Westerlund, utvecklingsledare för satsningen Bättre liv för sjuka äldre. 13

14 DELTAGARNAS UTVÄRDERING Utvärdering av dagen I slutet av konferensen så fick deltagarna fylla i en utvärderingslapp, detta är resulatet: De flesta av konferensdeltagarna var nöjd med dagen. Det bästa var: Att lyssna på goda exempel med goda råd och tips. Bra struktur över dagen och bra information. Entusiasmen. Rolig och bra dag! Jag saknade: Det var kallt i lokalen. Mer tid att prata med varandra. Större utrymme för goda exempel. Dragigt, långa sittningar. Se filmen från konferensen med hjälp av QR-koden! Med hjälp av en QR-läsare kan du skanna denna QR-kod och se filmen. QR-läsaren kan laddas ner till din Iphone via App Store eller till din Android via Google Play. 14

15 Dokumentation från kvalitetsregisterkonferens 10 april 2014 Tips till chefer kring resultat Den absolut bästa effekten för ökad kvalitet uppnås i verksamheter som följer sina resultat regelbundet. Det finns inga genvägar. Redovisa resultat på APT (personalmöten), anhörigmöten och diskutera hur de kan bli bättre. Genom att bjuda in alla i arbetet skapas ett kollektivt medansvar för verksamhetens kvalité. Hur ska jag som chef börja? Skapa en mindre grupp i verksamheten som kan diskutera lokala kvalitetsmål Identifiera vilka kvalitetsregister eller andra resultat som ska följas och analyseras Skaffa inloggning till registren eller delegera till underställd att ta fram resultat regelbundet Hitta en eller flera platser i verksamheten där ni kan ha era resultat uppsatta (resultattavla) Se till att ha tillgång till en färgskrivare att skriva ut resultat på Skapa regelbundna rutiner Ta ut resultat, ur exempelvis kvalitetsregister regelbundet Sätt upp dem på resultattavlan Ha en stående punkt på alla APT och anhörigträffar kring resultaten Ta en sak i taget bestäm ett eller max två områden som ni ska utveckla/förbättra under en kortare tid - så de nya rutinerna sätter sig. Välj sedan ett nytt område. Lyssna på personalen vad de vill utveckla. Ta hjälp från MAS, kvalitetsutvecklare eller högre chef om du behöver det. Tips på resultattavlor Två tips på hur resultattavlor kan se ut... 15

16 Vill du veta mer om utvecklingsarbetet för att skapa ett bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland? Kontakta: Anders Engelholm, Utvecklingsledare, Kommunförbundet Västernorrland E-post: Susanne Forsberg, Utvecklingsledare, Kommunförbundet Västernorrland E-post: Ann-Marie Westerlund, Utvecklingsledare, Kommunförbundet Västernorrland & fältarbetare, SveDem E-post: Anders Högström, Utvecklingsledare, Landstinget Västernorrland E-post: Maria Nyh, Fältarbetare, Svenska Palliativregistret E-post: Eva Sjöström, Utvecklingsledare, Landstinget Västernorrland E-post: 16

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län 2010-2014 En resa för att förbättra vård och omsorg God

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se

Senior alert. nuläge. Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping. www.senioralert.se senioralert@lj.se Senior alert nuläge Kicki Malmsten, Qulturum, Landstinget i Jönköping Bättre liv för sjuka äldre 2010-2014 Prestationsersättning Vårdprevention Teamarbete Resultat Mäta Registrera Kvalitetsregister Punktprevalensmätning

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo

Information om BPSD-registret. Studerande. Februari 2015. Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo Information om BPSD-registret Studerande Februari 2015 Skyfotostock Dreamstime.com - Back To School Photo BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister Startade i november 2010 på Minneskliniken Malmö,

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? En förbättringsresa i palliativ vård Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun 2013 Pernilla Blomdal, Verksamhetschef

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2011 2012-05-10 Gunnel Svensson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 2012 206 Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-03-01 Susanna Wahlman-Sjöbring, Verksamhetschef Inger Andersson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Utfärdat av: Maria Larsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Socialförvaltningen. [År]

Utfärdat av: Maria Larsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Socialförvaltningen. [År] Utfärdat av: Maria Larsson Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska Socialförvaltningen Datum: 20130301 [År] Patientsäkerhetsberättelse 2012 Enligt Patiensäkerhetslagen SFS 2010:659 Kommunens ansvar som sjukvårdshuvudman

Läs mer

Lokal rutin för Senior alert 11.2.

Lokal rutin för Senior alert 11.2. Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet År 2011 2012-01-27 Verksamhetschef Patricia Crone 0 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier på Josephinahemmet...

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Värdeskapande för de mest sjuka äldre

Värdeskapande för de mest sjuka äldre Värdeskapande för de mest sjuka äldre Teamarbete, patientfokus och kvalitetregister skapar värde för de vi finns till för Viktoria Loo viktoria.loo@famna.org Famnas Forum för ledarskap och kvalitet AVTAL

Läs mer

Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739

Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739 Riktlinje 2015-03-18 Vård och omsorg för personer med demenssjukdom Diarienummer: VON 2015/0293 739 Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2015-03-18 Dokumentet ersätter Riktlinjer för vård-

Läs mer

Länsövergripande aktivitetsplan 2014 för ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre

Länsövergripande aktivitetsplan 2014 för ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre Bilaga 1 till Handlingsplan, Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Länsövergripande aktivitetsplan 2014 för ett långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete för de mest sjuka äldre Kommuner och

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun 2013 Datum Ansvarig för innehållet Angela Olausson MAS/Verksamhetschef HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013

www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 www.fou.sormland.se Välkomna till nätverkets konferens 13 mars 2013 Dagens innehåll www.fou.sormland.se Redovisning av kvalitetsuppföljning (Annika) Förbättringsarbete Hur kan vi arbeta med våra resultat

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre. Stora förbättringar på kort tid

Bättre liv för sjuka äldre. Stora förbättringar på kort tid Bättre liv för sjuka äldre Stora förbättringar på kort tid Bättre liv för sjuka äldre Stora förbättringar på kort tid Upplysningar om innehållet: Maj Rom, maj.rom@skl.se AnneMarie Awes, annemarie.awes@skl.se

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011

PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 PATIENTSÄKERHETS BERÄTTELSE ÅR 2011 120401 Inger Andersson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Susanna Wahlman-Sjöbring Verksamhetschef stöd och omsorg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Äldresatsningen: Fyra år med fokus på de mest sjuka äldre

Äldresatsningen: Fyra år med fokus på de mest sjuka äldre Äldresatsningen: Fyra år med fokus på de mest sjuka äldre Tryck: Elanders, november 2014 Artikelnr: S2014.026 Foto: sid 5 Pawel Flato, Bildbyrån Folio: omslag Maskot, sid 2 Maskot, sid 12 Stefan Berg,

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 1(9) PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Karlsborgs kommun 2012 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena von Heideken Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg 0505-170 00 www.karlsborg.se karlsborg.kommun@karlsborg.se

Läs mer

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov

Läs mer

OMVÅRDNAD GÄVLE Årsrapport Bättre liv för sjuka äldre 2014 *till 1 november

OMVÅRDNAD GÄVLE Årsrapport Bättre liv för sjuka äldre 2014 *till 1 november OMVÅRDNAD GÄVLE Årsrapport Bättre liv för sjuka äldre 2014 *till 1 november Handläggare: Johanna Storing Uppdragsenheten, Omvårdnad Gävle kommun Inledning Arbetet med att systematisera och strukturera

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Hälso- och sjukvårdsavdelningen TU/Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Anneth Lundahl, Lars Björkman, 2012-04-11 xxx-2012 Lena Gustafsson, Peter Amundin Det goda livet för sjuka äldre i Västra

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vård- och omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse 2013 2014-02-17 Sammanställd av medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Perry 1 Organisation för patientsäkerhetsarbetet, patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.

Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11. Protokoll fört vid sammanträde 2013-11-20 Plats och tid för sammanträde: Ungdomens hus tidigare Kyrkbyns röda skola Kl. 08.30-11.30 Närvarande: Hans Sternbro, Ordförande Socialnämnden Ann-Marie Fröjd,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder 1(10) Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare inom äldreomsorg, hälso- sjukvård, individ och familjeomsorg samt funktionshinder År 2012 2(10) Innehållsförteckning Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Läs mer

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 1 Innehållsförteckning Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede 3 Vård i livets slutskede 4 Brytpunktssamtal 4 Delaktighet 5 Andligt och kulturellt

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen)

Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har bland annat ansvar för (enligt 24 hälso- och sjukvårdslagen och 7 kap.3 Patientsäkerhetsförordningen) 1(8) Socialförvaltningen Socialförvaltningen Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2014 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen (2010:6599)

Läs mer

Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011

Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Svenskt register för BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) Verksamhetsberättelse 1/8 2010 31/7 2011 Bakgrund I Sverige finns idag ca 148 000 personer med demenssjukdom och ca 50 % av dessa

Läs mer

Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Regionrapport för Jönköpings län

Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Regionrapport för Jönköpings län Öppna Jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 Regionrapport för Jönköpings län 2015-01-28 Henrik Ahlgren, FoUrum, Kommunal utveckling 1 Inledning... - 2-2 Datainsamling... - 4-2.1 Datakällor... - 4-2.2

Läs mer

Utbildningsmodell. för personal som i sin verksamhet träffar personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt.

Utbildningsmodell. för personal som i sin verksamhet träffar personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt. SAMMANFATTNING Utbildningsmodellen är framtagen inom projektet Utbildning, Uppföljning och Utveckling av demensvården i Örebro län. Utbildningsförslagen utgår från projektets inventering av utbildningsbehov

Läs mer

Undersköterska i demensvården

Undersköterska i demensvården Undersköterska i demensvården Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 LYSSNA TILL Sahlgrenska Universitetssjukhuset Centrum för lättläst AnnMarie Lindman Nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Rapport Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Halland 2010 2014

Rapport Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Halland 2010 2014 Rapport Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Halland 2010 2014 Förord Det är mycket som hänt sedan den regionala stödstrukturen bildades i Halland och vi möttes i Taktisk grupp Äldre för första gången.

Läs mer

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Solhällan Solvägen 37 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Solhällan På Solhällan finns 48 lägenheter fördelat på fyra olika enheter. Hälften av lägenheterna ligger i markplan och andra hälften

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun Patientsäkerhetsberättelse för Götene Kommun 2012 Datum Ansvarig för innehållet Angela Olausson MAS/Verksamhetschef HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg

Patientsäkerhetsarbete 2013 för verksamhetsområde Äldreomsorg VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Service och utveckling Karlstad 2014-02-01 ann-sophie.gustafsson@karlstad.se MAS: Yvonne Nordenberg MAS: Wanja Lööw MAR: Kristina Grubb-Karlsson Dietist: Frida Karlsson Patientsäkerhetsarbete

Läs mer

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska

Stiftelsen Josephinahemmet. Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Stiftelsen Josephinahemmet Anke Budweg Verksamhetschef och Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska Patientsäkerhetsberättelse 2014 0 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Slutrapport 2015 Innehåll Inledning Sammanfattning Analys Kvalitetsregister Senior Alert Kvalitetsregister SveDem Kvalitetsregister Svenska Palliativregistret Läkemedel Kvalitetsregister

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH År 2013

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH År 2013 Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Stöd Utveckling Hälsa, SUH År 2013 Ansvarig: Karl-Axel Nordin Mas Helena Albinsson Verksamhetsutvecklare SUH Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Organisatoriskt

Läs mer

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling

Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling Stärkta strukturer för f kunskapsutveckling -En En Överenskommelse - En uppföljningsdag ljningsdag,, från n den 7 okt Program 09.00-10.00 Fika och registrering Syftet med dagen Genomgång ng av anteckningarna

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Carina Mattsson Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Råd för råden Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Sjuksköterska Barnmorska Vårdlärare Utvecklingschef Närsjukvårdschef Presentation Förväntningar

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre i Skåne 2014

Bättre liv för sjuka äldre i Skåne 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Skåne 2014 Bättre liv för sjuka äldre i Skåne 2014 Layout och formgivning: Magnus Gustafsson, Kommunikationsansvarig, Kommunförbundet Skåne Förord Denna rapport har sammanställts

Läs mer

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Välkommen till. Trollsjögården. Remmarlövsvägen 21. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Trollsjögården. Remmarlövsvägen 21. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Trollsjögården Remmarlövsvägen 21 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Trollsjögården Trollsjögården ligger i ett naturskönt område nära Trollsjön. Lägenheterna är fördelade på två våningar

Läs mer

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Riktlinjer Antagen av KS Diarienummer 1(11) Lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Innehåll Bakgrund... 3 Värdegrund... 3 Demenssjukdom... 3 BPSD... 3 Nationella

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se

1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se 1(8) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Patientsäkerhetsberättelse år 2013 Enligt 3 kap. 10 Patientsäkerhetslagen

Läs mer

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012

Öppna Jämförelser (ÖJ) år 2012 NORRKÖPINGS KOMMUN PM Vård- och omsorgskontoret 213-1-29 Bo Jönsson Öppna Jämförelser (ÖJ) år 212 Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har givit ut 212 års rapport Vård och omsorg om äldre

Läs mer

SLUTRAPPORT 2015. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

SLUTRAPPORT 2015. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre SLUTRAPPORT 2015 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 1 2 Förord Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg. Visionen ovan formulerades för fyra

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Styrgruppen... 4 Extra satsning... 4 Referensgrupp... 4 Utbildning... 5 Årligt möte för användarna... 5 IT-utveckling... 6 Samarbete med

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Organisation

Läs mer

KVALITETSBERAÄTTELSE 2012. Vård- och omsorgsförvaltningen

KVALITETSBERAÄTTELSE 2012. Vård- och omsorgsförvaltningen KVALITETSBERAÄTTELSE 2012 Vård- och omsorgsförvaltningen 1 2 INLEDNING Kvalitet kan beskrivas som värdet av de egenskaper som saker, personer eller aktiviteter kan ha. Kvalitet kan utvärderas, mätas och

Läs mer

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys RUTIN för Riskanalys Flik 3.1. Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys (Agera omedelbart vid akuta risker för vårdskada) Iakttagelser av risker för vårdskada eller tillbud inom en viss verksamhet

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Uppföljning av det systematiska förbättringsarbetet - sammanställning av enkät till förstalinjens chefer Hela länets svar = ca 100 enheter

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer