C-UPPSATS. Varför ger våra givare?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Varför ger våra givare?"

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:048 Varför ger våra givare? En fallstudie om ideella hjälporganisationers kartläggning av givare och deras motiv Carl-Henrik Gustafson Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Industriell marknadsföring och e-handel 2006:048 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--06/048--SE

2 FÖRORD Under arbetets gång med denna uppsats har jag fått fördjupade kunskaper om motivens betydelse för givandet, hur ideella organisationer arbetar med kartläggning av givarmarknaden samt hur organisationerna kan använda kunskapen de har när det gäller givarnas motiv. Jag vill passa på att tacka Lutherhjälpen för att jag fått insyn i verksamheten samt Eva Pérez- Järnil för att hon ställt upp på att låta sig intervjuas. Jag vill också tacka alla seminariedeltagarna som gett mig konstruktiv kritik under arbetets gång. Jag vill även tacka min handledare Rickard Wahlberg för hans uthålliga stöd och engagemang. Luleå, januari 2006 Carl-Henrik Gustafson

3 ABSTRACT The purpose of this thesis is to illustrate how non-profit organizations map the market of potential donors and how they apply their knowledge about the motives of the potential donors. The case-study of Church of Sweden Aid shows how a Swedish non-profit organization applies this in the daily work. In its strategic marketing the organization actively use marketing surveys in different forms. By employing an analyst Church of Sweden Aid has a possibility to make another step forward in order to understand its donor market and to adjust its strategic marketing plan to it. Church of Sweden Aid says that they don t work with the donor s motives. The result of the survey shows, on the other hand, that they are aware of some of them and applies some of them.

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsning TEORI Kartläggning av potentiella givare Segmentera sin givarmarknad Individuella motiv för givande METOD Litteraturstudie Forskningsstrategi Urval Datainsamlingsmetod Metodproblem EMPIRI Presentation av fallstudieorganisationen Kartläggning av potentiella givare och deras motiv Segmentera sin givarmarknad Individuella motiv för givande ANALYS Kartläggning av potentiella givare och deras motiv Segmentera sin givarmarknad Individuella motiv för givande RESULTAT OCH SLUTSATSER Resultat Hur kartlägger ideella organisationer marknaden av potentiella givare? Hur tillämpar ideella organisationer sin kunskap om de potentiella givarnas motiv? Slutsatser Fortsatt forskning REFERENSER BILAGA 1: INTERVJUGUIDE

5 1 INLEDNING Kapitlet inleds med ett allmänt hållet resonemang kring vissa ideella hjälporganisationers ursprung och uppgift, vilket utgör bakgrunden till ämnet, samt en diskussion kring problemområdet som mynnar ut i uppsatsens två forskningsfrågor. 1.1 Bakgrund Innan välfärdsstaten garanterade de sociala skyddsnäten var den nödlidande helt i händerna på sin omgivnings omsorger. Wijkström och Lundström (2002, s 111) framhåller att socknarna, även om de hade ett grundläggande ansvar, inte alltid ville ta det. Jag menar att de allehanda organisationer som växte upp under industrialiseringens första år var ett svar på detta behov. Societetsdamer som ömmade för samhällets nödlidande och religiösa missionsföreningar som värnade om att världens hedningar skulle kristnas är exempel på organisationstyper. Vidare började staten se sig skyldig att i ökad grad visa omsorg om samhällets lägsta skikt och genom den fattigvårdslagstiftning som kom 1918 skapades det embryo som skulle bli till ett socialt skyddsnät. Efter industrialiseringen, framför allt under efterkrigstiden fram till slutet av 80-talet, växte ett offentligfinansierat skyddsnät fram som nästan helt kom att överta de sociala filantropiska rörelsernas arbetsområden. Som jag ser det upplöses det sociala skyddsnätet idag och många av de nödlidande blir åter beroende av sin omgivnings omsorger. Frälsningsarméns och Stadsmissionens soppkökstraditioner från 20- och 30-talet, har åter kommit till heders bland annat i Stockholm. Schlegelmilch, Love och Diamantopoulos (1997) hävdar att offentliga myndigheter i västvärlden i ökad utsträckning har börjat lita till att ideella organisationer tar över vissa delar av det som tidigare var statens ansvar. Det är allmänt känt att de statliga och kommunala hjälp- och biståndsorganisationerna i huvudsak finansierar sin verksamhet via skattsedeln. Det är även känt att övriga, privata organisationer i de flesta fall måste hitta andra kanaler för att kunna finansiera sina projekt. Schlegelmilch et al (1997) hävdar att när behoven växer och de offentliga budgetarna minskar har gamla organisationer växt och nya bildats som försöker att möta behoven. Författarna menar att dessa organisationer behöver använda sig av marknadsföringens medel och verktyg, dels för att öka produktionen, dels för att säkra den långsiktiga finansieringen av verksamhetens kärnområden. Som jag ser det måste den som vill tjäna pengar ha något att erbjuda och någon måste vara villig att betala för det. Många affärsmän och handlare har frågat sig: Vad vill kunden ha? Om en handlare vet vad en potentiell kund längtar efter eller har behov av, kan han erbjuda detta och därigenom öka sina chanser att slutföra en affär. Ideella organisationer kan fundera på om givaren verkligen har andra bevekelsegrunder än en kund. 1.2 Problemdiskussion Den här uppsatsen handlar om sann altruism. Eller så gör den det inte. Det beror på vem som tillfrågas. Eller snarare vad som menas med altruism. Nationalencyklopedin definierar altruism som: att vilja och behandla någon annan (mänsklig) varelse än en själv väl, utan avsikt att därigenom gagna sitt eget intresse. Ordet är en nybildning i anslutning till latinets a lter annan (ibid). Auguste Comte ( ) formade begreppet, som dessförinnan benämnts medkänsla välgörenhet, vänskap och välvilja (Batson & Shaw, 1991). Comte skapade en tydlig skillnad mellan egoism och altruism. Darlington (1977) menar att altruism 1

6 kan beskrivas som indirect or direct, involuntary or voluntary, and one-way or reciprocal, and costs may be paid by acts or in other way. Batson och Shaws (1991) definition säger: Altruism är ett motivationstillstånd med det grundläggande målet att öka någon annans välfärd. Kotler och Andreasen (1991, s 283) ställer sig tveksamma till existensen av äkta altruism enligt Nationalencyklopedins beskrivning. De menar tvärtemot att altruism maskerar motiv som ger skäl åt beteenden att ge eller hjälpa. Som i andra sammanhang vill man ha något tillbaka, en transaktion mellan givare och mottagare. Författarna drar det till sin spets och hävdar att den som säger att den inte vill ha någonting tillbaka egentligen vill det. De exemplifierar detta påstående med att givaren åtminstone vill att mottagaren skall använda pengarna effektivt. Till och med den anonyme givaren kan privat glädja sig åt vara stor nog att inte behöva få någon erkänsla. Långt före Kotler och Andreasen är Darlington (1975), en zoogeograf, inne på samma resonemang då han menar att altruism kommer inte att utvecklas (i naturen) om det inte är mer lönsamt än konkurrens. Han menar att altruism är eller kan vara ett ömsesidigt förhållande, att givaren önskar sig något tillbaka. Den mänskliga altruismen kalkylerar inte i vinsten utan gör det på grundval av altruistiska känslor. Även hos människan finns ett spel, där några förlorar; dock förväntar sig alla en vinst, även om förväntan är omedveten. Darlington menar att någon altruistgen ännu inte har hittats, men att människan ändå beter sig utifrån sina gener. Dessa tre sistnämnda författare skulle inte se den kända historien om den gode Samarien och den svårt misshandlade mannen (Lukasevangeliet 10:30-35) som ett exempel på en dåtida äkta altruist. Även om texten inte innehåller så mycket information om mannens inre tankar eller föreställningsvärld som förklarar hans handlande, så har Samarien traditionellt sett stått som exempel för hur vi bör se på dem som behöver vår hjälp i något avseende. Batson och Shaw (1991) förnekar inte sanningshalten i det som de ovanstående nyssnämnda tre författare hävdar, men de ser i sin forskning tydliga bevis för att även en äkta altruism existerar vid sidan av den motivstyrda. De kopplar ihop altruism med empati, som de menar är drivkraften bakom viljan att bistå någon annan utan att det leder till en belöning för personen själv. Med empati menar de känslor av deltagande, medkännande och värme för en annan, speciellt för den som lider. Känslan är inte alltid positiv, men ger då inte upphov till ett egoistiskt behov att göra sig av med det egna obehaget. Istället menar författarna att känslan väcker en altruistisk drivkraft vars yttersta mål är att minska den behövande personens lidande. I litteraturen har givarens motiv inte i någon större utsträckning behandlats explicit. Jag har dock, inom ramen för vad som är möjligt för en kandidatuppsats, försökt att finna och få tag relevant litteratur. Ideella organisationer har tidigare varit skeptiskt inställda till marknadsföring (Kotler, 1979; Kotler och Andreasen, 1991, s 23). Det har dock ändrats då deras erfarenheter av att bedriva sina aktiviteter har tvingat dem till att inse betydelsen av marknadsföringens möjligheter (ibid). Kotler och Andreasen (1991, s 23) höjer ett varningens finger i sammanhanget när det gäller de utgifter som många marknadsföringsåtgärder kräver. De menar att många håller ett öga på hur välgörenhetsorganisationer hanterar dessa utgifter. Det blev till en skandal när det kom ut att American Kidney Fund använt 95 % av de insamlade medlen till själva insamlingsarbetet (op cit, s 302). I Sverige finns organisationer som granskar insamlingsverksamheten hos de ideella organisationer som så önskar och två av dem presenteras kort här. Stiftelsen för Insamlingskontroll 1, SFI, verkar i Sverige genom sina så kallade 90-konton. Cirka 300 insamlingsorganisationer har förbundit sig att följa SFI:s anvisningar och kontinuerligt bli granskade av stiftelsen. SFI verkar för att insamlingarna sker med sunda marknadsföringsmetoder och till skälig kostnad. Max 15 % alternativt 50 %, beroende på verksamhet, av de insamlade medlen får gå till administration. Utöver SFI finns 1 2

7 andra organisationer för insamlingskontroll som till exempel Frivilligorganisationernas Insamlingsråd 2, FRII. Hos FRII finns många av de stora organisationerna som Lutherhjälpen, Röda korset, Green Peace med flera. Det bör tilläggas att om det råder stora osäkerheter eller om det finns en risk för att den tänkta insatsen till och med kan förvärra en redan problematisk situation kan höga administrativa kostnader anses godtagbara Detta gäller framför allt i inledningsskedet då ordentliga utrednings- och planeringsinsatser kan krävas före den tänkta insatsens genomförande. I den engelskspråkiga litteraturen används oftast termen nonprofit för ideella organisationer och i denna uppsats kommer uttrycken att betraktas som synonymer. Wijkström och Lundström (2002, s 8) definierar ideell organisation genom att sätta upp fem kriterier som en ram. Den ska vara formell (styrelse, stadgar, möten och regelbunden aktivitet), privat (separat från staten), inte dela ut ekonomiskt överskott (till huvudmän eller någon form av ägare), självstyrande (suverän kontroll över verksamheten) och inslag av idealitet (frivillig medverkan eller bidrag från privatpersoner). Kotler och Keller (2006, s 6) använder American Marketing Associations definition när de förklarar marknadsföringsbegreppet: Marketing is an organizational function and a set of processes for creating, communicating, and delivering value to customers and for managing customer relationships in ways that benefit the organization and its stake holders. Författarparet ger ytterligare en definition: Marketing is a societal process by which individuals and groups obtain what they need and want through creating, offering, and freely exchanging products and services of value with others (ibid). Marknadsföringens idé har enligt Kotler och Andreasen (1991, s 23) länge haft svårt att accepteras av ideella organisationer och heller inte ansetts som nödvändig. De lyfter fram exempel där det ansetts att sjukhus inte behöver marknadsföring eller att god hälsa inte behöver säljas. Det skulle räcka för organisationerna med att hålla sig inom lagens råmärken. Hannagan (1992, s 156 f) påpekar att organisationerna måste nå ut med vad de har att erbjuda. Det kan vara kunskap om sjukdomar som kan inträffa och hur dessa undviks. Författaren hävdar att om organisationen inte når ut med denna kunskap kan den nog inte sägas arbeta effektivt. Kotler och Andreasen (1991, s 24) är tydliga med att ideella organisationer behöver ta reda på vad människor har för behov och önskemål, hur organisationernas erbjudanden bättre skall kunna erbjuda lösningar på problem som deras målgrupper har. Med hjälp av marknadsundersökningar kan detta göras men ofta har de ideella organisationerna både begränsade resurser och begränsad erfarenhet av att genomföra de marknadsundersökningar som behövs (Hannagan, 1992, s 50). Kotler och Andreasen (1991, s 24) redovisar invändningar mot marknadsundersökningar där en del menar att det inkräktar på den personliga integriteten när man går hem till folk och frågar om vad de gillar och ogillar, om åsikter, inkomst och andra personliga saker. Vidare anses det att skattemedel inte skall gå till att finansiera dessa undersökningar. The American Marketing Association (op cit, s 34) har arbetat fram etiska rekommendationer för hur forskarna skall visa respekt för människors privatliv. Författarna ser att denna negativa syn på marknadsföring håller på att försvinna då de ideella organisationernas ledare och sympatisörer har lärt sig marknadsföringens möjligheter och de har börjat uppleva ett behov av marknadsföringens verktyg. Författarna påpekar vidare att organisationerna är ansvariga inför sina medlemmar för hur de använder sina marknadsföringsmedel och att de varken skall lägga för mycket eller för litet på marknadsföring. Kotler och Keller (2006, s 102) definierar marknadsundersökning som the systematic design, collection, analysis, and reporting of data and findings relevant to a specific marketing situation facing the company. 2 3

8 Ett av de problem ideella organisationer har att handskas med är att dra till sig pengar för att kunna driva sin verksamhet. De måste lita till generösa givare och därför är det viktigt att utveckla och arbeta efter en insamlingsstrategi för att nå sina mål (Kotler och Andreasen, 1991, s 279). Enligt Kolb (2000, s 87) finansieras organisationer som arbetar med kultur ofta av staten, företag och rika beskyddare. McLean (1997, s 157) säger att finansieringen kan komma från många olika håll som försäljning i butik, postorder, café, publikationer och konferenser (op cit, s 164 ff). Vidare pekar hon på möjligheter med sponsring, inte bara i form av pengar, utan även med experthjälp och utrustning, stödföreningar och frivilligt arbete (op cit, s 171). More (1997, s 136) visar exempel på hur försäljning av adresser ur museet The Smithsonian Institutions postorderavdelnings kundregister kan generera pengar. Det som gör registret värdefullt är att det kan sortera kunderna under olika begrepp som köpesumma och köpare av produktkategori. Heilbrun och Gray (1993, s 189) redovisar en undersökning som visar att 20 % av museernas inkomster kom från donationsfonder. I övrigt är de hänvisade till vad de kan samla in på annat håll, vilket ställer stora krav på förmågan att på ett intresseskapande sätt dra till sig kapital från enskilda givare. De enskilda givarna är här den största gruppen. Cermak, File och Prince, (1994) hävdar att 89 % av pengarna till filantropisk verksamhet över lag kommer från enskilda givare (och 6 % från fonder). Ungefär 83 % av hjälporganisationernas inkomster kommer från enskilda givare, hävdar Kotler och Andreasen (1991, s 281). I Storbritannien kommer cirka 80 % från enskilda givare och cirka 80 % av den vuxna befolkningen ger till en ideell organisation (Hibbert och Horne, 1996). Även Kelly (1998, s 570) påstår att individuella och små grupper, som familjer, står för den allra största delen av gåvorna. Givarens generositet och förmåga skiljer sig på många olika sätt. Faktorer som spelar in är bland annat inkomst, ålder, kön, utbildning och etnisk bakgrund. I pengar räknat ger välbärgade, medelålders och högutbildade mest, men inom dessa grupper skiljer sig generositeten stort (Kotler och Andreasen, 1991, s 281). Givaren reagerar olika på organisationers mål. Är målet exempelvis bekämpandet av en sjukdom, spelar det in om den är allvarlig dvs. dödlig, om den är botbar och/eller om den är allmänt förekommande (op cit, s 282). För att insamlingsarbetet skall kunna bli effektivt menar Kotler och Andreasen (1991, s 284) att marknaden måste segmenteras. En viktig bas för segmentering kan vara de finansiella möjligheter varje givare har, som att exempelvis dela in dem efter stora, mellan, och små givare. Författarna hävdar att det inte är ovanligt att 10-20% av givarna står för 50-80% av organisationens inkomst. Det är därför lätt hänt att energin koncentreras på dessa så att det glöms bort att byggas upp en lojal bas av små och medelstora givare, som sedan kan stimuleras att ge ännu mer. När organisationen bearbetar en givare, som har möjlighet att ge en stor summa pengar, kan det vara en mycket god idé att arbeta fram en önskelista med olika projekt listade efter olika summor. Donationen till ett speciellt projekt, exempelvis en byggnad eller ett bibliotek, kan erbjudas att få pryda givarens namn. Andra baser för segmentering kan vara geografisk (till exempel postnummer) eller relation till organisationen (frivilligarbetare, medlem eller anhörig). Ännu en bas kan vara att se på hur givarna bidragit tidigare (trogen, första gången eller ger för andra gången). Dessa baser ger sedan möjlighet att avgöra vilka medier som skall användas för att nå varje segment, hur mycket det skall få kosta och hur erbjudandet skall presenteras (ibid). Kelly (1998, s 8) säger att fund raising is the management of relationships between a charitable organization and its donor publics. Fund raising har utvecklats i olika steg (Kotler och Andreasen, 1991, s 280). Den äldsta formen är begging där behövande ber omgivningen om pengar och varor. Detta utvecklades av kyrkor, föreningar och andra till 4

9 collection där de regelbundet samlar in bidrag från olika grupper som är villiga att stödja saken. Från detta har campaigning utvecklats där en person eller en grupp får ansvaret att söka efter pengar på alla upptänkliga sätt och möjliga källor. Det senaste steget i utvecklingen av fund raising är development, där organisationerna systematiskt bygger upp register, bidragsgivare kategoriseras och lojala givare får speciella fördelar av sitt engagemang. Idag använder organisationer någon eller flera av ovanstående i sitt insamlingsarbete. Organisationer som samlar in pengar genomgår vanligen tre stadier i sitt insamlingsarbete (ibid): Produktionsorientering. Den rådande tanken är att organisationen arbetar för en god sak och därför skall omgivningen stödja den. Ordföranden eller annan sköter insamlingsarbetet med hjälp av frivilliga krafter. Ett fåtal lojala givare står för majoriteten av de insamlade medlen. Många kyrkor och college arbetar på detta sätt. Försäljningsorientering. Den rådande tanken är att det finns många människor som vill ge pengar och att dessa givare skall sökas upp och övertygas om att ge ett bidrag. Det finns en anställd som är ansvarig för utvecklingsarbetet och som eventuellt tillsammans med ytterligare anställd personal arbetar med att söka pengar på många olika håll. Dock har de endast ett litet inflytande på hur organisationen i övrigt lägger upp sina strategier och val av arbetsområden. En majoritet av de stora ideella organisationerna arbetar på detta sätt. Strategiskt marknadstänkande. Organisationen analyserar sin marknadsposition och koncentrerar sig på de givare som sammanfaller med dess egna givare. Organisationerna anpassar insamlingsbeteendet för varje grupp av givare så att de skall uppleva ömsesidig nytta. Det betyder att det är nödvändigt att segmentera givarmarknaden. Varje segment analyseras för att beräkna hur stor generositeten är. För vart och ett av dessa segment upprättas en plan och en budget utifrån beräknad intäkt. Fler och fler av de stora ideella organisationerna har ändrat sitt beteende då de börjat se skillnaden mellan försäljningssynsättet och marknadssynsättet. American Red Cross och American Heart Association har dussintals anställda som ansvarar för organiserandet av insamlingsarbetets olika delar och har många tusen volontärer till sin hjälp (Kotler och Andreasen, 1991, s 291). Som exempel på att en organisation har börjat tillämpa strategiskt marknadstänkande, säger Kotler och Andreasen att givare och potentiella givare börjat ses som partners och att långsiktiga relationer byggs upp (op cit, s 281). Alltför många organisationer vädjar till givare att stödja dem för att de är en behövande organisation istället för att stödja ett lovande program vilket är mer effektivt (op cit, s 284). I traditionell marknadsföring är kunden viktigast. Kunden måste placeras i centrum, fås att uppleva att den får ut något av affären (Jobber, 2001, s 11 f). Vem är då kunden? I den förmodat vanligaste affärssituationen, B2C, möter säljaren ofta i slutkunden den person som väljer ut och betalar för varan. I andra situationer är den som betalar för varan och den som sedan använder den olika personer. Exempel på det är barnleksaker där föräldrar eller annan närstående är den som betalar. En liknande situation är när nonprofit-organisationer samlar in pengar. De är då en överförare av medel och ofta även utförare av olika sorters hjälp, från den som betalar till den som slutligen nyttjar det insamlade. Vad som driver en givare att lämna ifrån sig pengar, begagnade kläder och liknande är en av de nyckelfrågor som sysselsätter företrädare för nonprofit-organisationer. Här kan nonprofit-organisationen använda sig av marknadsundersökningsverktyg. På detta sätt kan organisationen få insikter om hur den uppfattas av samhället i allmänhet och av givarna i synnerhet. 5

10 Att veta hur bidragsgivare tänker i sitt val av biståndsorganisation är av stor betydelse när organisationen skall utforma sitt erbjudande. Kunskap om bidragsgivarens motiv är en av nycklarna till en biståndsorganisations fortlevnad och dess möjligheter att göra långsiktiga planer i sina projekt. Problem med den långsiktiga finansieringen av verksamheten är något som de flesta ideella organisationer har att tampas med, allt från den lokala hembygdsgården till multinationella organisationer som Röda Korset. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om hur ideella hjälporganisationer arbetar med sina potentiella givare. Mer specifikt vill jag besvara följande forskningsfrågor: Hur kartlägger ideella hjälporganisationer marknaden av potentiella givare? Hur uppfattar ideella hjälporganisationer sina potentiella givares motiv? 1.4 Avgränsning Uppsatsen behandlar enbart de ideella hjälporganisationernas förhållande till givare i form av enskilda personer. Företag, stiftelser och andra organisationer samt offentliga institutioner ingår ej. 6

11 2 TEORI Det här kapitlet behandlar de teorier som ligger till grund för uppsatsen. 2.1 Kartläggning av potentiella givare För att läsa av marknaden i jakten på potentiella givare är genomförandet av marknadsundersökningar en framkomlig väg. Kotler och Andreasen (1991, s 222) definierar marknadsundersökning som: the planned acquisition and analysis of data measuring some aspects of the marketing system for the purpose of improving an organization s marketing decisions.. Ideella organisationer genomför för få marknadsundersökningar jämfört med vad de borde (Rados, 1996, s 104 ff; Kotler och Andreasen, 1991, s 222). Kotler och Andreasen (1991, s 222) menar att detta är en konsekvens av begränsade budgetar, marknadsföringens relativt nyliga acceptans i ideella organisationer och deras begränsade erfarenhet av marknadsundersökningar. De ser också marknadsundersökningar som nödvändiga för att se om organisationen verkligen når fram med sitt budskap och uppfyller det mål som satts upp. Innan ett marknadsundersökningsprojekt sjösätts är det viktigt att veta vilka fakta som behöver tas fram. Christensen, Andersson, Carlsson, Haglund (2001, s 15 ff) räknar upp några av de vanligaste undersökningsvariablerna i en marknadsundersökning. Demografiska och socioekonomiska karaktäristika kön, ålder, utbildning och civilstånd Förväntningar på en tjänst, antas påverka den upplevda kvaliteten Medvetenhet kännedom om företeelser, fenomen, annonser och varumärken Kunskap om vara/tjänst, användningsområden, försäljningsställen och pris Attityder uppfattning om en produkt/tjänst, ger ledning hur den skall utvecklas och anpassas, så det upplevda värdet ökar och köpbenägenheten ökar. Attityder styrs ofta av individens inre värdesystem som antas vara relativt stabilt över tiden. Motivation de underliggande drivkrafterna till beteendet som är kopplat till viljan och förmågan att handla, styrs ofta av det inre värdesystemet. Motivation kan ge förutsägelser om det framtida beteendet. Intentioner vad individen säger att den skall göra. Forskning har visat att det inte finns något klart samband med vad individen sedan faktiskt gör. Personlighetskaraktäristika karaktärsdrag, aktiviteter, intressen och värderingar antas kunna förutsäga en persons framtida beteende Beteende som det ser ut i verklig handling i inköp, användning av vara/tjänst och agerandet i relationen till leverantören Rados (1996, s ) visar på fyra sorters undersökningar för att få fram den information som ledningen i en ideell organisation kan behöva. Exploratory research för att utröna om det finns ett problem och hur det ser ut. För att få bra svar behövs bra frågor, dessa kan sedan användas i andra sorters undersökningar. Ofta är detta det första steget i en mer omfattande undersökning. En form är fokusgrupp, där en löst strukturerad diskussion förs kring ämnet. I sin enklaste form kan undersökningen ta sin början på gatan där man frågar förbipasserande. Deskriptiv undersökning tar fram en beskrivning av problemet och ger ett mätvärde. Metoden kan bli både tidsödande och dyr. Till exempel kan man mäta hur nöjda 7

12 medlemmar är med en organisations service. Ofta används enkäter, stickprov, beteendestudier samt sökningar i register och databaser. Förutsägande undersökning ger en grov förutsägelse av vad som kommer att hända. Rados hävdar att när allt kommer omkring, förtjänar marknadsförare någon sorts förutsägelse om deras plan håller på att gå snett. Detta undersöks antingen genom egna eller genom andras praktiska experiment för att se vad som händer. Det kan också genomföras med enkäter eller observationer. Då studierna är pålitliga kan de hjälpa till att sätta upp realistiska mål eller för att visa på potentiella hinder. Uppföljningsundersökning visar resultatet av organisationens ansträngningar och om den är effektiv. En sådan här undersökning kräver dock att organisationen verkligen vet vad den mäter. Kundnöjdhet är ett exempel på en vanlig undersökning. I det dagliga arbetet med försäljningen är det viktigt att följa upp insamlade data för att få veta hur verkligheten ser ut bakom de enskilda siffrorna. En av flera möjliga vägar som Lekvall och Wahlbin (1993, s 80) föreslår är att bilda konsumentpaneler. Här kan undersökaren få indikationer på förändringar i inköp, attityder och preferenser. Kotler och Andreasen (1991, s 248) menar att gruppen bör bestå av en (oftast) homogen samling, 5-10 personer. Diskussionen leds in på fokuserade områden. Författarna hävdar att i en avslappnad grupp eller i längre samtal med en sympatisk och påhittig intervjuare kommer individer att avslöja mer, man kommer dem under ytan på ett helt annat sätt. Rados (1996, s 112) ger tre exempel på vägar att ta kontakt och samla in information från dem man vill undersöka: Brev kräver ordentliga tester på förhand så att alla frågor är enkla och klara för respondenten. Svarsfrekvensen är ofta låg och svaren dröja flera veckor. Metodens fördelar är bland annat att påverkan från en intervjuare uteblir och den som vägrar ge intervjuer kan fås att ändå ge sina svar Telefon organisationen kan samla in informationen snabbt och till exempel erhålla alla svaren under en dag. Om en fråga missuppfattas kan intervjuaren förtydliga den. Metoden kräver korta, vänliga intervjuer då folk annars bara lägger på luren. Folk utan telefon eller den med hemligt telefonnummer blir ett automatiskt bortfall från studien. Personliga intervjuer den mest mångsidiga varianten och den allra dyraste eftersom den kräver mycket administration och övervakning. Antalet frågor kan göras fler och till svaren kan också fogas mer subtil information, som kroppsspråk och klädstil. Intervjuaren kan dock påverka intervjusituationen på ett negativt sätt Segmentera sin givarmarknad Den som ansvarar för utformningen av insamlingsstrategin behöver hitta ett sätt att använda givarnas motivation. Rados (1996, s 142 f) menar att segmentering är en möjlig väg. Härigenom kan den totala massan man vänder sig till delas in i grupper som inbördes har likheter. Exempel på sådana likheter är civilstånd, inkomst, kön, utbildning och ålder. Kotler och Andreasen (1991, s 174 ff) säger att varje demografiskt segment kan delas in i ytterligare undergrupper. Andra grupper kan vara social klass och familjelivscykel. Det går också att göra kombinationer av dessa. Rados (1996, s 143) hävdar att det viktiga med att göra en indelning är att folk skiljer sig i mottaglighet för olika sorters marknadskommunikation där 8

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Insamling och gåvopolicy

Insamling och gåvopolicy Insamling och gåvopolicy Antagen 2014-08-12 Kalmar Stadsmission är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Vi har 90-konto (90 11 38-8) vilket kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper Så skapar du Personas och fångar din läsare White paper Så skapar du Personas och fångar din målgrupp Att verkligen förstå din målgrupps situation är avgörande för att nå fram med ditt budskap. De flesta

Läs mer

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Marie-Louise Schöldtz 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Insamling... 2 3. Extern granskning... 2 4. Givare... 3 5. Kommunikation med givare...

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige Insamlingspolicy för WaterAid Sverige WaterAid Sverige samlar in pengar och bidrar till WaterAids globala verksamhet för att kunna säkerställa att människor i världens fattigaste delar får tillgång till

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN INSAMLINGSPOLICY Fastställda av: Styrelsen Datum: 2014-06-11 För revidering ansvarar: Biträdande avdelningschef Kommunikation & Insamling Policyn ska uppdateras:

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Kommun och landsting 2016

Kommun och landsting 2016 SVENSKT KVALITETSINDEX Kommun och landsting 2016 SKL 1 Vid frågor eller för ytterligare information: Johan Parmler 0731-51 75 98 Johan.Parmler@kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX 2 Förord Svenskt

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Avdelningen för industriell marknadsföring, e-handel och logistik Åsa Wallström Anne Engström BAKGRUND Huvudsakligt fokus har varit på: informationsteknologi

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

SMARTA SÄTT ATT HITTA NYA KUNDER! Lyckas är att ligga steget före

SMARTA SÄTT ATT HITTA NYA KUNDER! Lyckas är att ligga steget före fem SMARTA SÄTT ATT HITTA NYA KUNDER! Lyckas är att ligga steget före Fem smarta sätt att hitta nya kunder Om inte du hittar dem, så kommer dina konkurrenter att göra det För varje företag är nya kunder

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Låt kunderna göra jobbet!

Låt kunderna göra jobbet! Låt kunderna göra jobbet! Innehållsförteckning Inledning...4 Vad är referensprogrammet?...6 250 gånger 250-regeln...8 ABC-listan...10 Ha mig i åtanke...12 Bevara kontakten!...14 - Årsplan för utskick...16

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders Insamlingsstiftelse

Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders Insamlingsstiftelse Raoul Wallenberg Academy for Young Leaders Insamlingsstiftelse Insamlingspolicy 1 Innehållsförteckning 1. Introduktion 3 2. Insamling 3 3. Extern granskning 3 3.1 Svensk Insamlingskontroll 3 3.3 Länsstyrelsen

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A

Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2014-06-13 Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till idag Titta efter vilken strategi reklammakare jobbat efter i annonser och reklamfilmer. Ni som har marknadsföring i en

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare

En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare En undersökning om Pitebors attityder kring invandring och invandrare Ungdomarna i STOPP ett projekt mot rasism, främlingsfientlighet och diskriminering Inledning Under våren 2010 beslutade Inga Johansson

Läs mer

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet?

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Om ideella samhällets olika intäktskällor och förslag på förändringar En rapport om finansiell rådgivning av Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?

Strategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

135 poäng inom programmet 2 st askultationer Håll ögon och öron öppna. Fråga, fundera

135 poäng inom programmet 2 st askultationer Håll ögon och öron öppna. Fråga, fundera Kandidatexamen i Grafisk design & kommunikation Inför ditt examensarbete...! Information om examensarbete, 16 hp! Inför ditt examensarbete...! Gamla exjobb på liu.div-portal.org!! Redan nu: 135 poäng inom

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Varumärket Piteå. Tjänsteskrivelse

Varumärket Piteå. Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse Datum 2011-05-27 Dnr Varumärket Piteå Förslag till beslut Kommunstyrelsen tackar för redovisning av resultat från undersökning kring varumärket Piteå och hur resultatet

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna. 1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur

Läs mer

HUR FÅR MAN UT MER AV ÖPPNA SVAR?

HUR FÅR MAN UT MER AV ÖPPNA SVAR? HUR FÅR MAN UT MER AV ÖPPNA SVAR? HUR FÅR MAN UT MER AV ÖPPNA SVAR?* 1. NETÄKEN ÅP DNÄV! 1. VÄND PÅ ENKÄTEN! 2. ENGAGERA MERA! 3. LÅT IP JOBBA! 1. VÄND PÅ ENKÄTEN! 1. VÄND PÅ ENKÄTEN! Har du några övriga

Läs mer

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga

Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga Bilaga 1: Redogörelse av olika driftsformer för museer som ej är statliga Ett museum kan idag drivas i vilken organisationsform som helst. Som enskild firma, ideell förening och stiftelse - vilka är de

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013. www.ljk.se Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober 2013 Loredana Jelmini loredana@ljk.se Utbildning Strategi Coachning Vad är ett varumärke? http://www.youtube.com/watch?v=ki6blg567i4

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Nordisk Hjälp Humanitär Policy

Nordisk Hjälp Humanitär Policy Nordisk Hjälp Humanitär Policy Nordisk Hjälp vill att alla intressenter ska ha förtroende för vårt arbete. Verksamheten skall vara transparant, öppen och gå till ändamålen. Vi följer en del principer för

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Internet - ett gigantiskt köpcentrum

Internet - ett gigantiskt köpcentrum Pedagogiska institutionen MINISTUDIE I PEDAGOGIK Internet - ett gigantiskt köpcentrum Stockholms universitet Pedagogiska institutionen Pedagogisk forskning II Vårtermin 2007 Examinator: Lars Jalmert Christin

Läs mer

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter

För att uppfylla våra allmänna principer har vi definierat ett antal grundsatser som vi verkar efter Uppförandekod Det är viktigt för Sjöräddningssällskapet att alla medarbetare och frivilliga sjöräddare strävar åt samma håll och skapar förtroende. Därför arbetar vi efter en uppförandekod med regler och

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Chefsprofilen Sammanställning av resultat

Chefsprofilen Sammanställning av resultat Chefsprofilen Sammanställning av resultat Namn: Allan Allansson Läsanvisning Om Chefsprofilen Chefsprofilen används som ett stöd för utveckling av det egna ledarskapet. Profilen mäter beteenden som i ledarskapsforskning

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY. Fastställda av: Styrelsen Datum: För revidering ansvarar: Policyn ska uppdateras: För uppföljning ansvarar: Gäller för: Mattecentrum

INSAMLINGSPOLICY. Fastställda av: Styrelsen Datum: För revidering ansvarar: Policyn ska uppdateras: För uppföljning ansvarar: Gäller för: Mattecentrum INSAMLINGSPOLICY VAD ÄR EN INSAMLINGSPOLICY? 2 INSAMLING OCH GIVARE 2 FRII OCH SVENSK INSAMLINGSKONTROLL 2 BESKRIVNING AV MATTECENTRUMS INSAMLINGSVERKSAMHET 2 INSAMLINGSMETODER 2 FACE- TO- FACE OCH DOOR-

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering

Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering Vem kan man lita på? - Ett projekt inom Naturvårdsverkets program Hållbar sanering WSP Environmental Fredrik Lundgren fredrik.lundgren@wspgroup.se 040-699 63 49 25 oktober 2007 Projektupplägg Syfte: Identifiera

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

D-UPPSATS. Företags användande av kändisreklam

D-UPPSATS. Företags användande av kändisreklam D-UPPSATS 2007:022 Företags användande av kändisreklam Johanna Rajakaski Jansson Regina Simonsson Luleå tekniska universitet D-uppsats Marknadsföring Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Handlingsplan för mångfald

Handlingsplan för mångfald Handlingsplan för mångfald Nämnden för individ- och familjeomsorg 2014 2016 Antagen av nämnden för individ- och familjeomsorg 2014-02-18 2 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför mångfald?... 3 Definition

Läs mer