C-UPPSATS. Varför ger våra givare?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Varför ger våra givare?"

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:048 Varför ger våra givare? En fallstudie om ideella hjälporganisationers kartläggning av givare och deras motiv Carl-Henrik Gustafson Luleå tekniska universitet C-uppsats Företagsekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Industriell marknadsföring och e-handel 2006:048 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--06/048--SE

2 FÖRORD Under arbetets gång med denna uppsats har jag fått fördjupade kunskaper om motivens betydelse för givandet, hur ideella organisationer arbetar med kartläggning av givarmarknaden samt hur organisationerna kan använda kunskapen de har när det gäller givarnas motiv. Jag vill passa på att tacka Lutherhjälpen för att jag fått insyn i verksamheten samt Eva Pérez- Järnil för att hon ställt upp på att låta sig intervjuas. Jag vill också tacka alla seminariedeltagarna som gett mig konstruktiv kritik under arbetets gång. Jag vill även tacka min handledare Rickard Wahlberg för hans uthålliga stöd och engagemang. Luleå, januari 2006 Carl-Henrik Gustafson

3 ABSTRACT The purpose of this thesis is to illustrate how non-profit organizations map the market of potential donors and how they apply their knowledge about the motives of the potential donors. The case-study of Church of Sweden Aid shows how a Swedish non-profit organization applies this in the daily work. In its strategic marketing the organization actively use marketing surveys in different forms. By employing an analyst Church of Sweden Aid has a possibility to make another step forward in order to understand its donor market and to adjust its strategic marketing plan to it. Church of Sweden Aid says that they don t work with the donor s motives. The result of the survey shows, on the other hand, that they are aware of some of them and applies some of them.

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Problemdiskussion Syfte Avgränsning TEORI Kartläggning av potentiella givare Segmentera sin givarmarknad Individuella motiv för givande METOD Litteraturstudie Forskningsstrategi Urval Datainsamlingsmetod Metodproblem EMPIRI Presentation av fallstudieorganisationen Kartläggning av potentiella givare och deras motiv Segmentera sin givarmarknad Individuella motiv för givande ANALYS Kartläggning av potentiella givare och deras motiv Segmentera sin givarmarknad Individuella motiv för givande RESULTAT OCH SLUTSATSER Resultat Hur kartlägger ideella organisationer marknaden av potentiella givare? Hur tillämpar ideella organisationer sin kunskap om de potentiella givarnas motiv? Slutsatser Fortsatt forskning REFERENSER BILAGA 1: INTERVJUGUIDE

5 1 INLEDNING Kapitlet inleds med ett allmänt hållet resonemang kring vissa ideella hjälporganisationers ursprung och uppgift, vilket utgör bakgrunden till ämnet, samt en diskussion kring problemområdet som mynnar ut i uppsatsens två forskningsfrågor. 1.1 Bakgrund Innan välfärdsstaten garanterade de sociala skyddsnäten var den nödlidande helt i händerna på sin omgivnings omsorger. Wijkström och Lundström (2002, s 111) framhåller att socknarna, även om de hade ett grundläggande ansvar, inte alltid ville ta det. Jag menar att de allehanda organisationer som växte upp under industrialiseringens första år var ett svar på detta behov. Societetsdamer som ömmade för samhällets nödlidande och religiösa missionsföreningar som värnade om att världens hedningar skulle kristnas är exempel på organisationstyper. Vidare började staten se sig skyldig att i ökad grad visa omsorg om samhällets lägsta skikt och genom den fattigvårdslagstiftning som kom 1918 skapades det embryo som skulle bli till ett socialt skyddsnät. Efter industrialiseringen, framför allt under efterkrigstiden fram till slutet av 80-talet, växte ett offentligfinansierat skyddsnät fram som nästan helt kom att överta de sociala filantropiska rörelsernas arbetsområden. Som jag ser det upplöses det sociala skyddsnätet idag och många av de nödlidande blir åter beroende av sin omgivnings omsorger. Frälsningsarméns och Stadsmissionens soppkökstraditioner från 20- och 30-talet, har åter kommit till heders bland annat i Stockholm. Schlegelmilch, Love och Diamantopoulos (1997) hävdar att offentliga myndigheter i västvärlden i ökad utsträckning har börjat lita till att ideella organisationer tar över vissa delar av det som tidigare var statens ansvar. Det är allmänt känt att de statliga och kommunala hjälp- och biståndsorganisationerna i huvudsak finansierar sin verksamhet via skattsedeln. Det är även känt att övriga, privata organisationer i de flesta fall måste hitta andra kanaler för att kunna finansiera sina projekt. Schlegelmilch et al (1997) hävdar att när behoven växer och de offentliga budgetarna minskar har gamla organisationer växt och nya bildats som försöker att möta behoven. Författarna menar att dessa organisationer behöver använda sig av marknadsföringens medel och verktyg, dels för att öka produktionen, dels för att säkra den långsiktiga finansieringen av verksamhetens kärnområden. Som jag ser det måste den som vill tjäna pengar ha något att erbjuda och någon måste vara villig att betala för det. Många affärsmän och handlare har frågat sig: Vad vill kunden ha? Om en handlare vet vad en potentiell kund längtar efter eller har behov av, kan han erbjuda detta och därigenom öka sina chanser att slutföra en affär. Ideella organisationer kan fundera på om givaren verkligen har andra bevekelsegrunder än en kund. 1.2 Problemdiskussion Den här uppsatsen handlar om sann altruism. Eller så gör den det inte. Det beror på vem som tillfrågas. Eller snarare vad som menas med altruism. Nationalencyklopedin definierar altruism som: att vilja och behandla någon annan (mänsklig) varelse än en själv väl, utan avsikt att därigenom gagna sitt eget intresse. Ordet är en nybildning i anslutning till latinets a lter annan (ibid). Auguste Comte ( ) formade begreppet, som dessförinnan benämnts medkänsla välgörenhet, vänskap och välvilja (Batson & Shaw, 1991). Comte skapade en tydlig skillnad mellan egoism och altruism. Darlington (1977) menar att altruism 1

6 kan beskrivas som indirect or direct, involuntary or voluntary, and one-way or reciprocal, and costs may be paid by acts or in other way. Batson och Shaws (1991) definition säger: Altruism är ett motivationstillstånd med det grundläggande målet att öka någon annans välfärd. Kotler och Andreasen (1991, s 283) ställer sig tveksamma till existensen av äkta altruism enligt Nationalencyklopedins beskrivning. De menar tvärtemot att altruism maskerar motiv som ger skäl åt beteenden att ge eller hjälpa. Som i andra sammanhang vill man ha något tillbaka, en transaktion mellan givare och mottagare. Författarna drar det till sin spets och hävdar att den som säger att den inte vill ha någonting tillbaka egentligen vill det. De exemplifierar detta påstående med att givaren åtminstone vill att mottagaren skall använda pengarna effektivt. Till och med den anonyme givaren kan privat glädja sig åt vara stor nog att inte behöva få någon erkänsla. Långt före Kotler och Andreasen är Darlington (1975), en zoogeograf, inne på samma resonemang då han menar att altruism kommer inte att utvecklas (i naturen) om det inte är mer lönsamt än konkurrens. Han menar att altruism är eller kan vara ett ömsesidigt förhållande, att givaren önskar sig något tillbaka. Den mänskliga altruismen kalkylerar inte i vinsten utan gör det på grundval av altruistiska känslor. Även hos människan finns ett spel, där några förlorar; dock förväntar sig alla en vinst, även om förväntan är omedveten. Darlington menar att någon altruistgen ännu inte har hittats, men att människan ändå beter sig utifrån sina gener. Dessa tre sistnämnda författare skulle inte se den kända historien om den gode Samarien och den svårt misshandlade mannen (Lukasevangeliet 10:30-35) som ett exempel på en dåtida äkta altruist. Även om texten inte innehåller så mycket information om mannens inre tankar eller föreställningsvärld som förklarar hans handlande, så har Samarien traditionellt sett stått som exempel för hur vi bör se på dem som behöver vår hjälp i något avseende. Batson och Shaw (1991) förnekar inte sanningshalten i det som de ovanstående nyssnämnda tre författare hävdar, men de ser i sin forskning tydliga bevis för att även en äkta altruism existerar vid sidan av den motivstyrda. De kopplar ihop altruism med empati, som de menar är drivkraften bakom viljan att bistå någon annan utan att det leder till en belöning för personen själv. Med empati menar de känslor av deltagande, medkännande och värme för en annan, speciellt för den som lider. Känslan är inte alltid positiv, men ger då inte upphov till ett egoistiskt behov att göra sig av med det egna obehaget. Istället menar författarna att känslan väcker en altruistisk drivkraft vars yttersta mål är att minska den behövande personens lidande. I litteraturen har givarens motiv inte i någon större utsträckning behandlats explicit. Jag har dock, inom ramen för vad som är möjligt för en kandidatuppsats, försökt att finna och få tag relevant litteratur. Ideella organisationer har tidigare varit skeptiskt inställda till marknadsföring (Kotler, 1979; Kotler och Andreasen, 1991, s 23). Det har dock ändrats då deras erfarenheter av att bedriva sina aktiviteter har tvingat dem till att inse betydelsen av marknadsföringens möjligheter (ibid). Kotler och Andreasen (1991, s 23) höjer ett varningens finger i sammanhanget när det gäller de utgifter som många marknadsföringsåtgärder kräver. De menar att många håller ett öga på hur välgörenhetsorganisationer hanterar dessa utgifter. Det blev till en skandal när det kom ut att American Kidney Fund använt 95 % av de insamlade medlen till själva insamlingsarbetet (op cit, s 302). I Sverige finns organisationer som granskar insamlingsverksamheten hos de ideella organisationer som så önskar och två av dem presenteras kort här. Stiftelsen för Insamlingskontroll 1, SFI, verkar i Sverige genom sina så kallade 90-konton. Cirka 300 insamlingsorganisationer har förbundit sig att följa SFI:s anvisningar och kontinuerligt bli granskade av stiftelsen. SFI verkar för att insamlingarna sker med sunda marknadsföringsmetoder och till skälig kostnad. Max 15 % alternativt 50 %, beroende på verksamhet, av de insamlade medlen får gå till administration. Utöver SFI finns 1 2

7 andra organisationer för insamlingskontroll som till exempel Frivilligorganisationernas Insamlingsråd 2, FRII. Hos FRII finns många av de stora organisationerna som Lutherhjälpen, Röda korset, Green Peace med flera. Det bör tilläggas att om det råder stora osäkerheter eller om det finns en risk för att den tänkta insatsen till och med kan förvärra en redan problematisk situation kan höga administrativa kostnader anses godtagbara Detta gäller framför allt i inledningsskedet då ordentliga utrednings- och planeringsinsatser kan krävas före den tänkta insatsens genomförande. I den engelskspråkiga litteraturen används oftast termen nonprofit för ideella organisationer och i denna uppsats kommer uttrycken att betraktas som synonymer. Wijkström och Lundström (2002, s 8) definierar ideell organisation genom att sätta upp fem kriterier som en ram. Den ska vara formell (styrelse, stadgar, möten och regelbunden aktivitet), privat (separat från staten), inte dela ut ekonomiskt överskott (till huvudmän eller någon form av ägare), självstyrande (suverän kontroll över verksamheten) och inslag av idealitet (frivillig medverkan eller bidrag från privatpersoner). Kotler och Keller (2006, s 6) använder American Marketing Associations definition när de förklarar marknadsföringsbegreppet: Marketing is an organizational function and a set of processes for creating, communicating, and delivering value to customers and for managing customer relationships in ways that benefit the organization and its stake holders. Författarparet ger ytterligare en definition: Marketing is a societal process by which individuals and groups obtain what they need and want through creating, offering, and freely exchanging products and services of value with others (ibid). Marknadsföringens idé har enligt Kotler och Andreasen (1991, s 23) länge haft svårt att accepteras av ideella organisationer och heller inte ansetts som nödvändig. De lyfter fram exempel där det ansetts att sjukhus inte behöver marknadsföring eller att god hälsa inte behöver säljas. Det skulle räcka för organisationerna med att hålla sig inom lagens råmärken. Hannagan (1992, s 156 f) påpekar att organisationerna måste nå ut med vad de har att erbjuda. Det kan vara kunskap om sjukdomar som kan inträffa och hur dessa undviks. Författaren hävdar att om organisationen inte når ut med denna kunskap kan den nog inte sägas arbeta effektivt. Kotler och Andreasen (1991, s 24) är tydliga med att ideella organisationer behöver ta reda på vad människor har för behov och önskemål, hur organisationernas erbjudanden bättre skall kunna erbjuda lösningar på problem som deras målgrupper har. Med hjälp av marknadsundersökningar kan detta göras men ofta har de ideella organisationerna både begränsade resurser och begränsad erfarenhet av att genomföra de marknadsundersökningar som behövs (Hannagan, 1992, s 50). Kotler och Andreasen (1991, s 24) redovisar invändningar mot marknadsundersökningar där en del menar att det inkräktar på den personliga integriteten när man går hem till folk och frågar om vad de gillar och ogillar, om åsikter, inkomst och andra personliga saker. Vidare anses det att skattemedel inte skall gå till att finansiera dessa undersökningar. The American Marketing Association (op cit, s 34) har arbetat fram etiska rekommendationer för hur forskarna skall visa respekt för människors privatliv. Författarna ser att denna negativa syn på marknadsföring håller på att försvinna då de ideella organisationernas ledare och sympatisörer har lärt sig marknadsföringens möjligheter och de har börjat uppleva ett behov av marknadsföringens verktyg. Författarna påpekar vidare att organisationerna är ansvariga inför sina medlemmar för hur de använder sina marknadsföringsmedel och att de varken skall lägga för mycket eller för litet på marknadsföring. Kotler och Keller (2006, s 102) definierar marknadsundersökning som the systematic design, collection, analysis, and reporting of data and findings relevant to a specific marketing situation facing the company. 2 3

8 Ett av de problem ideella organisationer har att handskas med är att dra till sig pengar för att kunna driva sin verksamhet. De måste lita till generösa givare och därför är det viktigt att utveckla och arbeta efter en insamlingsstrategi för att nå sina mål (Kotler och Andreasen, 1991, s 279). Enligt Kolb (2000, s 87) finansieras organisationer som arbetar med kultur ofta av staten, företag och rika beskyddare. McLean (1997, s 157) säger att finansieringen kan komma från många olika håll som försäljning i butik, postorder, café, publikationer och konferenser (op cit, s 164 ff). Vidare pekar hon på möjligheter med sponsring, inte bara i form av pengar, utan även med experthjälp och utrustning, stödföreningar och frivilligt arbete (op cit, s 171). More (1997, s 136) visar exempel på hur försäljning av adresser ur museet The Smithsonian Institutions postorderavdelnings kundregister kan generera pengar. Det som gör registret värdefullt är att det kan sortera kunderna under olika begrepp som köpesumma och köpare av produktkategori. Heilbrun och Gray (1993, s 189) redovisar en undersökning som visar att 20 % av museernas inkomster kom från donationsfonder. I övrigt är de hänvisade till vad de kan samla in på annat håll, vilket ställer stora krav på förmågan att på ett intresseskapande sätt dra till sig kapital från enskilda givare. De enskilda givarna är här den största gruppen. Cermak, File och Prince, (1994) hävdar att 89 % av pengarna till filantropisk verksamhet över lag kommer från enskilda givare (och 6 % från fonder). Ungefär 83 % av hjälporganisationernas inkomster kommer från enskilda givare, hävdar Kotler och Andreasen (1991, s 281). I Storbritannien kommer cirka 80 % från enskilda givare och cirka 80 % av den vuxna befolkningen ger till en ideell organisation (Hibbert och Horne, 1996). Även Kelly (1998, s 570) påstår att individuella och små grupper, som familjer, står för den allra största delen av gåvorna. Givarens generositet och förmåga skiljer sig på många olika sätt. Faktorer som spelar in är bland annat inkomst, ålder, kön, utbildning och etnisk bakgrund. I pengar räknat ger välbärgade, medelålders och högutbildade mest, men inom dessa grupper skiljer sig generositeten stort (Kotler och Andreasen, 1991, s 281). Givaren reagerar olika på organisationers mål. Är målet exempelvis bekämpandet av en sjukdom, spelar det in om den är allvarlig dvs. dödlig, om den är botbar och/eller om den är allmänt förekommande (op cit, s 282). För att insamlingsarbetet skall kunna bli effektivt menar Kotler och Andreasen (1991, s 284) att marknaden måste segmenteras. En viktig bas för segmentering kan vara de finansiella möjligheter varje givare har, som att exempelvis dela in dem efter stora, mellan, och små givare. Författarna hävdar att det inte är ovanligt att 10-20% av givarna står för 50-80% av organisationens inkomst. Det är därför lätt hänt att energin koncentreras på dessa så att det glöms bort att byggas upp en lojal bas av små och medelstora givare, som sedan kan stimuleras att ge ännu mer. När organisationen bearbetar en givare, som har möjlighet att ge en stor summa pengar, kan det vara en mycket god idé att arbeta fram en önskelista med olika projekt listade efter olika summor. Donationen till ett speciellt projekt, exempelvis en byggnad eller ett bibliotek, kan erbjudas att få pryda givarens namn. Andra baser för segmentering kan vara geografisk (till exempel postnummer) eller relation till organisationen (frivilligarbetare, medlem eller anhörig). Ännu en bas kan vara att se på hur givarna bidragit tidigare (trogen, första gången eller ger för andra gången). Dessa baser ger sedan möjlighet att avgöra vilka medier som skall användas för att nå varje segment, hur mycket det skall få kosta och hur erbjudandet skall presenteras (ibid). Kelly (1998, s 8) säger att fund raising is the management of relationships between a charitable organization and its donor publics. Fund raising har utvecklats i olika steg (Kotler och Andreasen, 1991, s 280). Den äldsta formen är begging där behövande ber omgivningen om pengar och varor. Detta utvecklades av kyrkor, föreningar och andra till 4

9 collection där de regelbundet samlar in bidrag från olika grupper som är villiga att stödja saken. Från detta har campaigning utvecklats där en person eller en grupp får ansvaret att söka efter pengar på alla upptänkliga sätt och möjliga källor. Det senaste steget i utvecklingen av fund raising är development, där organisationerna systematiskt bygger upp register, bidragsgivare kategoriseras och lojala givare får speciella fördelar av sitt engagemang. Idag använder organisationer någon eller flera av ovanstående i sitt insamlingsarbete. Organisationer som samlar in pengar genomgår vanligen tre stadier i sitt insamlingsarbete (ibid): Produktionsorientering. Den rådande tanken är att organisationen arbetar för en god sak och därför skall omgivningen stödja den. Ordföranden eller annan sköter insamlingsarbetet med hjälp av frivilliga krafter. Ett fåtal lojala givare står för majoriteten av de insamlade medlen. Många kyrkor och college arbetar på detta sätt. Försäljningsorientering. Den rådande tanken är att det finns många människor som vill ge pengar och att dessa givare skall sökas upp och övertygas om att ge ett bidrag. Det finns en anställd som är ansvarig för utvecklingsarbetet och som eventuellt tillsammans med ytterligare anställd personal arbetar med att söka pengar på många olika håll. Dock har de endast ett litet inflytande på hur organisationen i övrigt lägger upp sina strategier och val av arbetsområden. En majoritet av de stora ideella organisationerna arbetar på detta sätt. Strategiskt marknadstänkande. Organisationen analyserar sin marknadsposition och koncentrerar sig på de givare som sammanfaller med dess egna givare. Organisationerna anpassar insamlingsbeteendet för varje grupp av givare så att de skall uppleva ömsesidig nytta. Det betyder att det är nödvändigt att segmentera givarmarknaden. Varje segment analyseras för att beräkna hur stor generositeten är. För vart och ett av dessa segment upprättas en plan och en budget utifrån beräknad intäkt. Fler och fler av de stora ideella organisationerna har ändrat sitt beteende då de börjat se skillnaden mellan försäljningssynsättet och marknadssynsättet. American Red Cross och American Heart Association har dussintals anställda som ansvarar för organiserandet av insamlingsarbetets olika delar och har många tusen volontärer till sin hjälp (Kotler och Andreasen, 1991, s 291). Som exempel på att en organisation har börjat tillämpa strategiskt marknadstänkande, säger Kotler och Andreasen att givare och potentiella givare börjat ses som partners och att långsiktiga relationer byggs upp (op cit, s 281). Alltför många organisationer vädjar till givare att stödja dem för att de är en behövande organisation istället för att stödja ett lovande program vilket är mer effektivt (op cit, s 284). I traditionell marknadsföring är kunden viktigast. Kunden måste placeras i centrum, fås att uppleva att den får ut något av affären (Jobber, 2001, s 11 f). Vem är då kunden? I den förmodat vanligaste affärssituationen, B2C, möter säljaren ofta i slutkunden den person som väljer ut och betalar för varan. I andra situationer är den som betalar för varan och den som sedan använder den olika personer. Exempel på det är barnleksaker där föräldrar eller annan närstående är den som betalar. En liknande situation är när nonprofit-organisationer samlar in pengar. De är då en överförare av medel och ofta även utförare av olika sorters hjälp, från den som betalar till den som slutligen nyttjar det insamlade. Vad som driver en givare att lämna ifrån sig pengar, begagnade kläder och liknande är en av de nyckelfrågor som sysselsätter företrädare för nonprofit-organisationer. Här kan nonprofit-organisationen använda sig av marknadsundersökningsverktyg. På detta sätt kan organisationen få insikter om hur den uppfattas av samhället i allmänhet och av givarna i synnerhet. 5

10 Att veta hur bidragsgivare tänker i sitt val av biståndsorganisation är av stor betydelse när organisationen skall utforma sitt erbjudande. Kunskap om bidragsgivarens motiv är en av nycklarna till en biståndsorganisations fortlevnad och dess möjligheter att göra långsiktiga planer i sina projekt. Problem med den långsiktiga finansieringen av verksamheten är något som de flesta ideella organisationer har att tampas med, allt från den lokala hembygdsgården till multinationella organisationer som Röda Korset. 1.3 Syfte Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om hur ideella hjälporganisationer arbetar med sina potentiella givare. Mer specifikt vill jag besvara följande forskningsfrågor: Hur kartlägger ideella hjälporganisationer marknaden av potentiella givare? Hur uppfattar ideella hjälporganisationer sina potentiella givares motiv? 1.4 Avgränsning Uppsatsen behandlar enbart de ideella hjälporganisationernas förhållande till givare i form av enskilda personer. Företag, stiftelser och andra organisationer samt offentliga institutioner ingår ej. 6

11 2 TEORI Det här kapitlet behandlar de teorier som ligger till grund för uppsatsen. 2.1 Kartläggning av potentiella givare För att läsa av marknaden i jakten på potentiella givare är genomförandet av marknadsundersökningar en framkomlig väg. Kotler och Andreasen (1991, s 222) definierar marknadsundersökning som: the planned acquisition and analysis of data measuring some aspects of the marketing system for the purpose of improving an organization s marketing decisions.. Ideella organisationer genomför för få marknadsundersökningar jämfört med vad de borde (Rados, 1996, s 104 ff; Kotler och Andreasen, 1991, s 222). Kotler och Andreasen (1991, s 222) menar att detta är en konsekvens av begränsade budgetar, marknadsföringens relativt nyliga acceptans i ideella organisationer och deras begränsade erfarenhet av marknadsundersökningar. De ser också marknadsundersökningar som nödvändiga för att se om organisationen verkligen når fram med sitt budskap och uppfyller det mål som satts upp. Innan ett marknadsundersökningsprojekt sjösätts är det viktigt att veta vilka fakta som behöver tas fram. Christensen, Andersson, Carlsson, Haglund (2001, s 15 ff) räknar upp några av de vanligaste undersökningsvariablerna i en marknadsundersökning. Demografiska och socioekonomiska karaktäristika kön, ålder, utbildning och civilstånd Förväntningar på en tjänst, antas påverka den upplevda kvaliteten Medvetenhet kännedom om företeelser, fenomen, annonser och varumärken Kunskap om vara/tjänst, användningsområden, försäljningsställen och pris Attityder uppfattning om en produkt/tjänst, ger ledning hur den skall utvecklas och anpassas, så det upplevda värdet ökar och köpbenägenheten ökar. Attityder styrs ofta av individens inre värdesystem som antas vara relativt stabilt över tiden. Motivation de underliggande drivkrafterna till beteendet som är kopplat till viljan och förmågan att handla, styrs ofta av det inre värdesystemet. Motivation kan ge förutsägelser om det framtida beteendet. Intentioner vad individen säger att den skall göra. Forskning har visat att det inte finns något klart samband med vad individen sedan faktiskt gör. Personlighetskaraktäristika karaktärsdrag, aktiviteter, intressen och värderingar antas kunna förutsäga en persons framtida beteende Beteende som det ser ut i verklig handling i inköp, användning av vara/tjänst och agerandet i relationen till leverantören Rados (1996, s ) visar på fyra sorters undersökningar för att få fram den information som ledningen i en ideell organisation kan behöva. Exploratory research för att utröna om det finns ett problem och hur det ser ut. För att få bra svar behövs bra frågor, dessa kan sedan användas i andra sorters undersökningar. Ofta är detta det första steget i en mer omfattande undersökning. En form är fokusgrupp, där en löst strukturerad diskussion förs kring ämnet. I sin enklaste form kan undersökningen ta sin början på gatan där man frågar förbipasserande. Deskriptiv undersökning tar fram en beskrivning av problemet och ger ett mätvärde. Metoden kan bli både tidsödande och dyr. Till exempel kan man mäta hur nöjda 7

12 medlemmar är med en organisations service. Ofta används enkäter, stickprov, beteendestudier samt sökningar i register och databaser. Förutsägande undersökning ger en grov förutsägelse av vad som kommer att hända. Rados hävdar att när allt kommer omkring, förtjänar marknadsförare någon sorts förutsägelse om deras plan håller på att gå snett. Detta undersöks antingen genom egna eller genom andras praktiska experiment för att se vad som händer. Det kan också genomföras med enkäter eller observationer. Då studierna är pålitliga kan de hjälpa till att sätta upp realistiska mål eller för att visa på potentiella hinder. Uppföljningsundersökning visar resultatet av organisationens ansträngningar och om den är effektiv. En sådan här undersökning kräver dock att organisationen verkligen vet vad den mäter. Kundnöjdhet är ett exempel på en vanlig undersökning. I det dagliga arbetet med försäljningen är det viktigt att följa upp insamlade data för att få veta hur verkligheten ser ut bakom de enskilda siffrorna. En av flera möjliga vägar som Lekvall och Wahlbin (1993, s 80) föreslår är att bilda konsumentpaneler. Här kan undersökaren få indikationer på förändringar i inköp, attityder och preferenser. Kotler och Andreasen (1991, s 248) menar att gruppen bör bestå av en (oftast) homogen samling, 5-10 personer. Diskussionen leds in på fokuserade områden. Författarna hävdar att i en avslappnad grupp eller i längre samtal med en sympatisk och påhittig intervjuare kommer individer att avslöja mer, man kommer dem under ytan på ett helt annat sätt. Rados (1996, s 112) ger tre exempel på vägar att ta kontakt och samla in information från dem man vill undersöka: Brev kräver ordentliga tester på förhand så att alla frågor är enkla och klara för respondenten. Svarsfrekvensen är ofta låg och svaren dröja flera veckor. Metodens fördelar är bland annat att påverkan från en intervjuare uteblir och den som vägrar ge intervjuer kan fås att ändå ge sina svar Telefon organisationen kan samla in informationen snabbt och till exempel erhålla alla svaren under en dag. Om en fråga missuppfattas kan intervjuaren förtydliga den. Metoden kräver korta, vänliga intervjuer då folk annars bara lägger på luren. Folk utan telefon eller den med hemligt telefonnummer blir ett automatiskt bortfall från studien. Personliga intervjuer den mest mångsidiga varianten och den allra dyraste eftersom den kräver mycket administration och övervakning. Antalet frågor kan göras fler och till svaren kan också fogas mer subtil information, som kroppsspråk och klädstil. Intervjuaren kan dock påverka intervjusituationen på ett negativt sätt Segmentera sin givarmarknad Den som ansvarar för utformningen av insamlingsstrategin behöver hitta ett sätt att använda givarnas motivation. Rados (1996, s 142 f) menar att segmentering är en möjlig väg. Härigenom kan den totala massan man vänder sig till delas in i grupper som inbördes har likheter. Exempel på sådana likheter är civilstånd, inkomst, kön, utbildning och ålder. Kotler och Andreasen (1991, s 174 ff) säger att varje demografiskt segment kan delas in i ytterligare undergrupper. Andra grupper kan vara social klass och familjelivscykel. Det går också att göra kombinationer av dessa. Rados (1996, s 143) hävdar att det viktiga med att göra en indelning är att folk skiljer sig i mottaglighet för olika sorters marknadskommunikation där 8

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper

Så skapar du Personas och fångar din läsare. White paper Så skapar du Personas och fångar din läsare White paper Så skapar du Personas och fångar din målgrupp Att verkligen förstå din målgrupps situation är avgörande för att nå fram med ditt budskap. De flesta

Läs mer

Insamling och gåvopolicy

Insamling och gåvopolicy Insamling och gåvopolicy Antagen 2014-08-12 Kalmar Stadsmission är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Vi har 90-konto (90 11 38-8) vilket kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll.

Läs mer

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige

Insamlingspolicy för WaterAid Sverige Insamlingspolicy för WaterAid Sverige WaterAid Sverige samlar in pengar och bidrar till WaterAids globala verksamhet för att kunna säkerställa att människor i världens fattigaste delar får tillgång till

Läs mer

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014

Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Insamlingspolicy Beslutad vid Erikshjälpens styrelsemöte 22 maj 2014 Erikshjälpen vill förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar! För att kunna göra det behöver vi samla in pengar. Så här tänker

Läs mer

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014

Insamlingspolicy. Antagen av styrelsen 26 september 2014 Insamlingspolicy Antagen av styrelsen 26 september 2014 Författare: Marie-Louise Schöldtz 1(6) 1. Bakgrund... 2 2. Insamling... 2 3. Extern granskning... 2 4. Givare... 3 5. Kommunikation med givare...

Läs mer

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN

INSAMLINGSPOLICY STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJE RUTIN INSAMLINGSPOLICY Fastställda av: Styrelsen Datum: 2014-06-11 För revidering ansvarar: Biträdande avdelningschef Kommunikation & Insamling Policyn ska uppdateras:

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet?

Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Hur finansierar ideella föreningar och organisationer sin verksamhet? Om ideella samhällets olika intäktskällor och förslag på förändringar En rapport om finansiell rådgivning av Sid 1(10) Innehållsförteckning

Läs mer

Analysmetod och bedömning

Analysmetod och bedömning Analysmetod och bedömning 1 Innehåll Vilka organisationer finns med i Givarguiden?... 3 Varifrån inhämtas informationen i Givarguiden?... 3 Hur granskar Givarguiden organisationerna?... 4 Demokrati...

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. Varje svar får innehålla ett

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Nordisk Hjälp Humanitär Policy

Nordisk Hjälp Humanitär Policy Nordisk Hjälp Humanitär Policy Nordisk Hjälp vill att alla intressenter ska ha förtroende för vårt arbete. Verksamheten skall vara transparant, öppen och gå till ändamålen. Vi följer en del principer för

Läs mer

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster

Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster Avdelningen för industriell marknadsföring, e-handel och logistik Åsa Wallström Anne Engström BAKGRUND Huvudsakligt fokus har varit på: informationsteknologi

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Frågor & Svar om Operation Smile

Frågor & Svar om Operation Smile Frågor & Svar om Operation Smile Varför Autogiro? Att skänka via autogiro är enkelt och bekvämt för dig och det hjälper även Operation Smile att hålla nere de administrativa kostnaderna. Dessutom möjliggör

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning

KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING. En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning KÖPA MARKNADSUNDERSÖKNING En guide för dig som överväger att göra en marknadsundersökning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BEHÖVER NI VERKLIGEN GENOMFÖRA EN UNDERSÖKNING...

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Karolina Sjöstedt Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung

Insamlingspolicy. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Insamlingspolicy Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2014-06-13 Dokumentägare: Staffan Josephson Dokumentansvarig: Kristina Sparreljung Innehåll 1 Övergripande information... 1 1.1 Ändamålet med insamlingen...

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Utbildning 20 21 maj 2015

Utbildning 20 21 maj 2015 Utbildning 20 21 maj 2015 Johan Wennström Charlotte Rydh Brakeley Nordic Att bygga relationer som ger stora gåvor 21 maj 2015 Charlotte Rydh Agenda Reflektioner från gårdagen & frågor Sju steg till en

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation

Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Fil Dr. Angela Zetterlund & Maria Lundqvist Mötesplats Borås 2011-10-20 Vad är marknadsföring En definition och några utgångspunkter Ett aktuellt

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Låt kunderna göra jobbet!

Låt kunderna göra jobbet! Låt kunderna göra jobbet! Innehållsförteckning Inledning...4 Vad är referensprogrammet?...6 250 gånger 250-regeln...8 ABC-listan...10 Ha mig i åtanke...12 Bevara kontakten!...14 - Årsplan för utskick...16

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se

Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015. www.ljk.se Utbildning i marknadsföring Biografcentralen 2015 www.ljk.se Logga in Uppgift till idag Titta efter vilken strategi reklammakare jobbat efter i annonser och reklamfilmer. Ni som har marknadsföring i en

Läs mer

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 DAYTONA COMMUNICATION AB Riddargatan 17D, 114 57 Stockholm, Sweden Phone +46 8 579 397 50, Fax +46 8 579 397 55 www.daytona.se, info@daytona.se

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Donation till förmån för Göteborgs framtid

Donation till förmån för Göteborgs framtid Donation till förmån för Göteborgs framtid Donationernas stad Göteborgarnas generositet och filantropiska inställning har satt tydliga spår i samhället. Det är inte för inte som Göteborg kalllas för Donationernas

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014

Swedfund. Kännedomsmätning nov 2014 Swedfund Kännedomsmätning nov 2014 141217 SWEDFUND Uppföljning ursprungsmätning 141219 Innehåll Om undersökningen Resultat från uppföljningsmätningen Jobb och tillväxt Fattigdomsbekämpning i utvecklingsländer

Läs mer

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda

2010-08-30. Segmentering. Vad är segmentering? Dagens agenda Dagens agenda Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering i praktiken Per Åsberg, 7 september

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

du&co hjälper dig att bli bäst på distanshandel

du&co hjälper dig att bli bäst på distanshandel 40 du&co 3 2009 Packat och klart du&co hjälper dig att bli bäst på distanshandel 6 tips för bättre e-handel Fixar fotoalbum på distans Bättre överblick med katalog Så hjälper Posten dig du&co 3 2009 41

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

135 poäng inom programmet 2 st askultationer Håll ögon och öron öppna. Fråga, fundera

135 poäng inom programmet 2 st askultationer Håll ögon och öron öppna. Fråga, fundera Kandidatexamen i Grafisk design & kommunikation Inför ditt examensarbete...! Information om examensarbete, 16 hp! Inför ditt examensarbete...! Gamla exjobb på liu.div-portal.org!! Redan nu: 135 poäng inom

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv

Segmentering. i industrin. Dagens agenda. Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg. Prolog: Om mig själv Segmentering Hur det fungerar i teorin och i verkligheten i industrin Per Åsberg, 5 september 2011 Dagens agenda Vad är segmentering? Hur kan man segmentera? Att segmentera i tre steg Segmentering e e

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

www.bokaflerkunder.se

www.bokaflerkunder.se För många människor underskattar vad de kan, och överskattar vad det inte kan. Nu är det dags för dig att visa vad du kan. För alla kan någonting, som ingen annan kan. av: Lotta Carlberg Lotta Carlberg

Läs mer

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-06-18 1} AU 6:14 Dnr. KS 2013/296-020 Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Arbetsutskottets förslag

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING

POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING POLICY MOT MUTOR OCH BESTICKNING GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28 28 Kommunkontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00, Fax: 0506-362 81 Policy mot mutor och bestickning

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management

Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management Leda i förändring Bengt Kallenberg Penna Human Capital Management 1 Det här handlar om... Det var enklare förr? VUCA - det nya landskapet Välj synsätt Ledarstilar Kommunikation Reaktioner du kan möta Hålla

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Förstudie pensionärer September-november, 2012

Förstudie pensionärer September-november, 2012 Förstudie pensionärer September-november, 2012 Projektledare: Martin Kling Projektdeltagare: Anna-Karin Lindahl Robert Olsson Ann-Christin Svahn Annika Sydberger-Norrman Kronofogdens omvärldsanalys 2012

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Viktigast. Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning?

Viktigast. Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning? Viktigast Vad är mest avgörande för att lyckas med försäljning? Relation Intensitet Tid 3 Att styra mot en önskvärd framtid Affärsmål Marknad Resurser Agenda Varför KAM KAM - Försäljning Vad krävs av mig

Läs mer

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag)

Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 1 (11) Styrande riktlinjer för årsredovisning enligt K3 Redovisning av intäkter (bl.a. gåvor och bidrag) 2 (11) Alla insamlingsorganisationer som är medlemmar i FRII ska tillämpa BFNAR 2012:1 (K3) vid

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques

En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009. Nordnet Bank AB. Arturo Arques En rapport om sparande och riskbenägenhet april 2009 Nordnet Bank AB Arturo Arques Inledning Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning

Läs mer

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete.

Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. MÄSSA Jobb & Karriär Enkät om kunskap om och inställning till ideellt arbete. Under den jobb och karriärmässa som, fredagen den 2 mars 2012, arrangerats på initiativ av ett antal gymnasieungdomar från

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng

Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Lata marknadsföraren

Lata marknadsföraren Lata marknadsföraren *************************************************** * * * * Inre Cirkelns Månadsbrev 8, januari 2015 * * * * *************************************************** Checklista för ett

Läs mer

FUB:s insamlings- och sponsringspolicy

FUB:s insamlings- och sponsringspolicy FUB:s insamlings- och sponsringspolicy Syfte och mål med insamlingsverksamheten Det övergripande syftet med FUB:s insamlingsverksamhet är att stödja verksamhetens mål genom att samla in pengar bland allmänheten

Läs mer

Tillsammans är vi starka

Tillsammans är vi starka Tillsammans är vi starka Välkommen! Sättet vi lever vår vision och vår affärsidé på är vad som bland annat skiljer oss från våra konkurrenter. Det handlar om HUR vår omgivning upplever samarbetet med oss

Läs mer

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako LYSTRING FÖRETAGARE som vill ha fler referenser, högre intäkter och fler kunder, klienter eller patienter som jagar dig istället för tvärtom Upptäck 7 trick som förvandlar ditt nyhetsbrev till en kassako

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m.

Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Qo SVENSK INSAMLINGS KONTO KONTROLL Stockholm i april 2013 Till 90-kontoinnehavare och kontorevisorer Information om förtydliganden i föreskrifterna för 90-konto och kommentarerna till dessa m.m. Kontaktperson

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder.

Sammanfattningsvis beror de största skillnaderna i prioriteringar och arbetssätt inom CRM främst på storlek på organisation och antal slutkunder. Konceptet Customer Relationship Management (CRM) har funnits i decennier och idag är det allmänt känt att CRM har stor potential att effektivisera verksamheter och maximera intäkter. Trots denna vetskap

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Strategisk planering av partnerkampanjer Magnus Sandman

Strategisk planering av partnerkampanjer Magnus Sandman Strategisk planering av partnerkampanjer Magnus Sandman 1 Från Leads till Försäljning? KAMPANJ Shark Tank Traditionellt jobbar vi med kampanjer för att lansera nya produkter och tjänster eller för att

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Strategisk plan 2013-2016

Strategisk plan 2013-2016 Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Effektrapport 2014. Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation

Effektrapport 2014. Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation Effektrapport 2014 Namn: CancerRehabFonden Organisationsnummer:802008-3534 Jurdisk form: Medlemsorganisation 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer